MOA 2014, OA-publicering vid svenska lärosäten - en kartläggning 2011

1. Open Access-publicering vid
svenska lärosäten -
en kartläggning 2011
Tomas Lundén & Peter Sjögårde
Göteborgs universitetsbibliotek & KTH Biblioteket
Mötesplats Open Access
Linnéuniversitetet, Växjö 1-2 april 2014

2. • Finansierat av Kungl biblioteket, jan 2013 - jan 2014
• Samarbete mellan Göteborgs universitetsbibliotek och Kungl
Tekniska Högskolan, Stockholm
• Margareta Fathli & Peter Sjögårde, KTH Biblioteket
Tomas Lundén, Göteborgs universitetsbibliotek
● Presentation på open space på Mötesplats OA i Göteborg,
april 2013
● Presentation med preliminära resultat på OA Barometer i
Köpenhamn 31 maj 2013
Om projektet

3. • För att monitorera och analysera en allmän OA-trend
• Jämförelser och benchmarking lokalt, nationellt och internationellt
• Mäta och följa utvecklingen för OA-kostnader
• Följa upp effekter av OA-policies och OA-krav
• Pådriva bättre och mer konsistent metadata om OA i SwePub/lokala
system
• Incitament för att öka OA-tillgången för (svenska) forskningsresultat
(Elbæk 2013)
• Underlag för strategiska beslut
Varför mäta open access?

4. ● Hur stor del av den svenska forskningen
(refereegranskade tidskriftsartiklar) 2011 har publicerats
open access?
• Guld (OA-tidskrifter)
• Grön (institutionella arkiv)
• Totalt
• Nationellt och per universitet/högskola
Primärt syfte

5. • Utveckla metod för mätningen - SwePub primär datakälla
• Hur stor andel artiklar 2011 skulle kunna
parallellpubliceras? (Mätning av ”glapp”.)
Frågor utvecklades under projektets gång:
• Vad BÖR vi mäta?
• Vad KAN vi mäta?
• Hur definierar vi OA och hur påverkar definitionen
mätningen och resultatet?
• Beslut: två mätningar (maskinell + manuell)
Vidare syfte

6. “Open-access (OA) literature is digital, online, free of charge, and free of most copyright and
licensing restrictions.” (Peter Suber)
• Guld OA: innebär att artikeln blir fritt tillgänglig på tidskriftens webbplats omedelbart vid
publicering och att tidskriften är omedelbar OA som helhet.Ibland sker detta mot en avgift
(Article Processing Charge), ibland inte. Mäts via DOAJ.
• Grön OA: en fritt tillgänglig kopia av en publicerad artikel i ett institutionellt arkiv eller
ämnesarkiv. Vanligen räknas även kopior tillgängliga på olika webbsidor (institutions-,
personliga, forskarnätverk) som grön OA. Ofta kräver förlagen en embargoperiod för grön OA.
Mäts på olika sätt, problemområde.
• Hybrid OA: artikel som mot en avgift är fritt tillgänglig omedelbart vid publicering, i en i övrigt
prenumerationsbaserad tidskrift. Mäts inte separat, brist på data.
• Fördröjd OA: artikel som den prenumerationsbaserade tidskriften gör fritt tillgänglig på sin egen
webbsida efter en viss tidsfördröjning.(eng “delayed” OA).Mäts via lista från Hanken. Mäts
separat, tveksam OA-kategori.
• fri tillgänglighet (gratis OA) och fri användning utan restriktioner (libre OA). Mäts inte.
Open access?

7. Undersökningen
• Swepub
o 23 905 poster
• Artiklar och reviewartiklar
• Refereegranskade
• Publikationsår 2011
• Hel räkning av publikationer

8. SwePub
www.swepub.se
● Varför Swepub?
○ Bättre täckning av alla ämnesområden
○ Bättre täckning av artiklar på svenska
○ Bättre källa för framtida kontinuerliga mätningar
○ Innehåller länkar till parallellpublicerade poster
● Vetenskapsrådets databas baserad på Swepub, deduplicerad data
● Datauttag 2013-05-13

9. Grön OA
• Parallellpublicerade i Sverige, dvs. fulltextlänk i Swepub
• På lärosätensnivå - endast parallellpublicerade i eget lärosäte
• Version? Förlagsversion, postprint, preprint?
Mäts inte:
I arkiv på universitet/högskolor utanför Sverige
I ämnesarkiv - Pubmed central, Arxiv m.m.
På webbsidor
I sociala medier
(Slumpvis urval fångar upp detta)

10. Guld och fördröjd OA
• Guld OA
o DOAJ
o Matchning på ISSN
96 % poster med ISSN
• Fördröjd OA
o Lista från Laakso och Björk
o HighWire Press, PMC, Elsevier, en Wikipedia-sida över tidskrifter som
tillämpar fördröjd OA och tidskrifter som identifierade i tidigare studier
o 492 tidskrifter - ca 111 000 artiklar
• Mäts inte:
o OA-artiklar i hybrid-tidskrifter
(Slumpvis urval fångar upp detta)

11. Undantag
● Karolinska institutet och Sveriges lantbruksuniversitet fanns ej i
Swepub
○ Data direkt från lärosätena
○ Begränsat till Web of Science
○ Matchning på DOI och WoS-ID
● Data direkt från Luleå tekniska universitet eftersom fulltextlänkar
saknades och poster inte var markerade som refereegranskade
● Utskick av preliminärt resultat
○ Borås - inga fulltextlänkar vid analystillfället. Manuell sökning i
Borås databas.
○ Göteborgs universtet bytte system 2011. Parallellpublicerade
poster föll bort.
○ Karlstad universitet - 48 poster föll bort på grund av importfel i
DiVA. Posterna fördes inte över till Swepub.

12. Andel av samtliga artiklar från 2011 som finns
tillgängliga open access.

13. Antal och andel av samtliga artiklar från 2011 som
finns tillgängliga open access

14. Slumpvis urval om 1000 artiklar
För att mäta OA i andra kanaler
• I arkiv på universitet/högskolor utanför Sverige
• I ämnesarkiv - Pubmed central, Arxiv m.m.
• På webbsidor
• I sociala medier
Sökning i Google och i Google Scholar

15. Andel av urval om 1000 artiklar från 2011 som finns
tillgängliga open access

16. Antal och andel av urval om 1000 artiklar från 2011
som finns tillgängliga open access

17. Kategorin ”annan OA” i urvalet om 1000 artiklar från
2011, uppdelad efter plats för open access-publicering

18. Möjlig parallellpublicering enligt
Sherpa/Romeo
Matchning på ISSN - 20371 poster kunde matchas (85%)
Grova kategorier
• Can
• Cannot
• Restricted
• Unclear/Unknown

19. Villkorsstatus i SHERPA/RoMEO

20. Antal och andel artiklar från 2011 med
villkorsuppgifter i SHERPA/RoMEO som har
parallellpublicerats

21. Övriga resultat i rapporten
• Resultat per ämne (utifrån Science-Matrix
ämnesindelning av tidskrifter)
• Resultat per lärosäte

22. Diskussion och slutsatser
• Berlindeklarationen 2003 har två grundkrav:
1. Libre OA (långtgående återanvändningsrättigheter)
2. Verk ska publiceras i ett repository med tekniska standarder, inom ramen för etablerad
organisation, med interoperabilitet, långsiktig arkivering (beständighet) (= infrastruktur)
• Vi vill betona nr 2 - det infrastrukturella.
• En stor del av det som definieras och mäts som OA (i alla studier) faller inte innanför denna definition
• Grön OA på personliga hemsidor, institutionshemsidor, forskarnätverk – dålig beständighet, ingen
interoperabilitet
• Fördröjd OA - är det OA?
o Tidsfördröjning ok för grön OA, inte i tidskrifter?
o Prenumeration och OA ömsesidigt uteslutande?

23. Diskussion och slutsatser forts
• Science-Metrix 2013: “Tipping point”?
• Vårt svar: Nja….utesluter vi vissa kategorier
av grön OA och fördröjd OA ligger vi på ca
25-28 % svensk OA 2011 (manuell
undersökning)
• Ökande andel fritt tillgängliga artiklar är inte
automatiskt = OA
• De flesta OA-formerna sker ännu inom
ramen för traditionell publicering

24. Vetenskaplig publicering och OA

25. Rekommendationer för framtida
mätningar
• SwePub bra grund - täcker in publicering
utanför WoS och Scopus
• Pågående SwePub-projektet kan förbättra
kvaliteten
• OA-metadata - potentiellt bra verktyg
• Tidpunkt för mätningen: fasta tidsfönster
• Definiera vad som ska räknas som OA
• Medräkna inte de kategorier som inte klarar
beständighet och interoperabilitet
• Fördröjd OA - högst tveksamt

26. Tack. Frågor?
Kontakt:
Tomas Lundén tomas.lunden@ub.gu.se
Peter Sjögårde sjogarde@kth.se
Margareta Fathli fathli@kth.se