Inledande presentation på diskussionskväll (medlemsforum) för socialdemokrater i Örebro med temat "Från stor småstad till mindre storstad - En socialdemokratisk syn på ett hållbart växande Örebro". Önskar jag kunde återge diskussionen, men den som är nyfiken får helt enkelt vara med själv nästa gång (vilket förutsätter att man är medlem i Socialdemokraterna...)
Ett försök att på 5 bilder sammanfatta varför Örebro lyckas med byggande
Örebro växer 2014 medlemsforum 140327
1. Från stor småstad till mindre
storstad
- En socialdemokratiskt syn på ett hållbart växande
Örebro
År 2000: 124 207 År 2013: 140 000
År 2019: 150 000 År 2022: 156 415
2. Ställt på sin spets
1. Bygga för många eller skydda
befintligt?
2. Framkomlighet för många eller trafik
hos ”de andra”?
3. Service där flest bor eller där mest
hörs?
4. Vilken hållbarhet är viktigast?
- ekologisk?
- ekonomisk?
8. Ställt på sin spets
1. Bygga för många eller skydda
befintligt?
2. Framkomlighet för många eller trafik
hos ”de andra”?
3. Service där flest bor eller där mest
hörs?
4. Vilken hållbarhet är viktigast?
- ekologisk?
- ekonomisk?
9.
10.
11. Trafikprogram, mål:
•60 % gång-, cykel- och
kollektivtrafik år 2020
(44% år 2011).
•Maximalt dubbelt så lång
tid att ta buss jämfört med
bil, maximalt 1,5 gång så
lång tid att cykla jämfört
med bil.
Medel: utbyggt cykelnät,
bättre för buss, parkering
på rätt ställe, framtida
busskörfält, trafikled blir
stadsgata, silning av trafik
12. Hus i kvarter, gator
dä remellan1. Silning = klassisk gatustruktur
2. Staden får växa organiskt
3. Villamattorna och ”miljonprogramsområden” leder
till trafikinfarkt och segregation
13. Fä rre bilresor och mindre
utslä pp1. Färre bilresor och kortare bilresor
2. Inte förbjuda bilar
3. ”Ringleder” löser inga problem
14. Vad ä r
mycket trafik?
• Rudbecksgatan: 20 000
-25 000 fordon/dygn
• Kungsgatan (Rudbecksg.-
Nyg.): 3 500 fordon/dygn
• Stadsdelsgator cirka 1500-
2000 fordon/dygn
• 2000 fordon/dygn=2-3 bilar
per minut
15. ”Den som
färdas på en
30-dollarscykel är
lika mycket värd
som den som åker i
en bil för 30 000 dollar.”
Enrique Penalosa
(fd borgmästare i Bogota, Colombia)
”En utvecklad stad är inte en
stad där också de fattiga
använder bil utan en stad
där även de rika använder
kollektivtrafiken.”
16. ”Men talar man om att alla människor är jämlika,
med samma rättigheter har det också
konsekvenser för trafiken.
Då bör en buss med 80 passagerare ha rätt till
80 gånger så stort utrymme i gatunätet som en
bil med en passagerare.”
Enrique Penalosa (fd borgmästare i Bogota, Colombia)
17. Rudbecksgatan idag:
21 000 fordon/dygn
(17800 fordon/dygn där
bilden är tagen)
Rudbecksgatan i framtiden?
Fleminggatan (Stockholm):
23 000 fordon/dygn
18. Biltrafiken måste anpassa sig
1. Trafiksä kerhet – rä dda liv
2. Skapa trygghet
3. Göra staden trevligare
19.
20. Ställt på sin spets
1. Bygga för många eller skydda
befintligt?
2. Framkomlighet för många eller trafik
hos ”de andra”?
3. Service där flest bor eller där mest
hörs?
4. Vilken hållbarhet är viktigast?
- ekologisk?
- ekonomisk?
25. En socialdemokratisk
syn på ett hållbart
växande Örebro?1. Bygga för många eller skydda
befintligt?
2. Framkomlighet för många eller trafik
hos ”de andra”?
3. Service där flest bor eller där mest
hörs?
4. Vilken hållbarhet är viktigast?
- ekologisk?
Editor's Notes
Vi mäter både var människor åker idag (t ex hur många bilar som passerar en gata och hur många som åker med bussen) och vi mäter start- och målpunkter. Alltså till exempel hur många som behöver ta sig från Lundby till city för att jobba osv.
Kartan visar var det finns underlag för kollektivtrafik, dvs stora stråk där många människor pendlar (kartan några år gammal).
En några år gammal jämförelse mellan hur stor andel av resorna som görs med olika färdmedel. PT=kollektivtrafik. I tätorten Örebro är cykelns andel cirka 34% och bilens cirka 50%.
Silning = klassisk gatustruktur. Att bygga trafikleder och bygga bostadsområden som ”öar” med några få tillfarter var misstag som gjordes på 50- - 80-talet. Den klassiska stadens struktur har överlevt hundratals år och det är i den typen av områden de flesta vill bo.
Det innebär att staden får växa organiskt, steg för steg utökas staden och de nya delarna binds ihop med de gamla.
Villamattorna och ”miljonprogramsområden” var misstag i stadsplaneringen som idag leder till trafikinfarkt och segregation
Det handlar egentligen om att bygga stad, om stadsplanering.
Om prognoserna stämmer (och det gör de nog) kommer över 6 miljarder människor att bo i städer om mindre än 30 år. Med tanke på att dagens städer bara är byggda för 3 miljarder kan man ju tycka att det är ett stort problem. Men sanningen är att större städer sannolikt är den bästa lösningen på jordens ökade befolkning.
Dels för att urbaniteten är bra för den sociala sammanhållningen: i möten mellan människor sås frön till ny kunskap och nya insikter skapas. I möten bryts barriärer mellan ”vi” och ”dom” ner. En levande stad – där människor träffas – stärker de kreativa sektorerna, skapar tillväxt och utveckling. Och skapar ökad förståelse och minskar konflikter och utanförskap genom att korta avstånd gör att ”olika typer” av människor möts.
Dessutom är urbaniteten, och den förtätade staden, det enda sättet att hantera en kraftigt ökad folkmängd ekologiskt hållbart. Genom att bygga blandade och täta städer, där bostäder, arbetsplatser, service och handel ligger i samma områden och med så korta avstånd som möjligt. I en tätt byggd stad är det lättare att bygga cykelvägar och skapa effektiv kollektivtrafik – vilket är mycket svårare i utspridda städer där små områden ligger utslängda som satelliter. I en tätt byggd stad används vatten-, avlopps- och avfallssystem mer effektivt. I en tätt byggd stad är det lättare att krympa avstånden mellan bostäder, arbetsplatser och service (handel, förskola, skola och liknande).
Och därför är politik som försvagar stadskärnan dålig för miljön och klimatet. Därför var den politik som fördes under den föregående mandatperioden, under ledning av Miljöpartiet i Örebro, så dålig för miljön (vilket jag och Socialdemokraterna påpekade gång på gång).
Under den förra mandatperioden ledde en kombination av stressade och ogenomtänkta ombyggnader i city och stor expansion av externhandeln till att alltför många örebroare ändrade beteenden och började åka till exempelvis Marieberg istället för att åka till city. När det samtidigt skapades en (mer eller mindre korrekt) uppfattning av att parkeringsplatser försvann från city ledde det till att city försvagades. Att vända det tar tid.
Och ett viktigt skäl till att vi behöver vända utvecklingen är att en stark stadskärna är en förutsättning för en tät och blandad stad.
Våra mål är dubbla: samtidigt som vi måste åstadkomma att en mindre andel av resorna görs med bil (de flesta kan oftast använda buss eller cykel) så ska vi också försöka minska utsläppen, till exempel genom att skapa kortare bilresor genom att undvika avstängda gator.
Därför har vi föreslagit ett antal nya cykelleder (och effektiva busstråk) (till vänster ovan). Men mest omdiskuterat är förslagen om att öppna ett antal gator som idag inte är öppna för biltrafik.
När öppnande av gator för biltrafik diskuteras hänvisas ofta till uppgifter om ”fordon/dygn”. Örebro mäter mer än många andra städer och vi har ganska bra koll på hur många fordon som färdas på varje gata. Några jämförelser.
Rudbecksgatan: 20 000 - 25 000 fordon/dygn
Kungsgatan (Rudbecksg.-Nyg.): 3 500 fordon/dygn
De flesta stadsdelsgator har cirka 1500-2000 fordon/dygn
2000 fordon/dygn=2-3 bilar per minut, om man räknar bort några timmar på natten då rätt få färdas på gatan. Sedan är det självklart så att trafiken inte är jämnt utspridd över dagen: de flesta bilar passerar under morgonrusningen (7-9) och på eftermiddagen (ca 15.30-17.30).
Tydlig illustration av varför bilens andel av resandet måste minska, oavsett miljöskäl: om samma antal människor ska flytta sig tar det väldigt stor plats om alla åker i bil – men väldigt lite plats om de cyklar eller åker buss. Sedan kan man tillägga att bilarna ”packas” bättre på gatan om hastigheten är lägre: om bilarna kör i 30km/h så ökar inte bara trafiksäkerheten (nästan ingen dör som blir påkörd i 30km/h) utan det innebär också att bilarna packas på mindre yta, avstånden är längre ju högre hastigheten är.
Tydlig illustration av varför bilens andel av resandet måste minska, oavsett miljöskäl: om samma antal människor ska flytta sig tar det väldigt stor plats om alla åker i bil – men väldigt lite plats om de cyklar eller åker buss. Sedan kan man tillägga att bilarna ”packas” bättre på gatan om hastigheten är lägre: om bilarna kör i 30km/h så ökar inte bara trafiksäkerheten (nästan ingen dör som blir påkörd i 30km/h) utan det innebär också att bilarna packas på mindre yta, avstånden är längre ju högre hastigheten är.
Ett annat skäl till att bilens andel måste minska: gatorna blir trevligare, det är möjligt att bygga fler bostäder centralt och staden blir vackrare.
Vi vill inte stänga av staden för bilar, men vi vill att bilar ska anpassa sig till gående och cyklister.
Trafiksäkerhet är ett viktigt skäl: få dör om de blir påkörda av en bil som kör 30 km/h, medan dödsrisken är mycket högre vid 50 km/h.
Skapa trygghet är ett annat. Gång- och cykelvägar är ofta otrygga på kvällar och nätter (även om de är upplysta) – och skälet är att det är för lite rörelse på dem. Biltrafiken för med sig det positiva att det skapar rörelse, lyser upp och märks och därmed känns det oftare tryggare att gå längs en gata där bilarna kör än längs en där det inte finns biltrafik.
Göra staden trevligare – Bilarna skapar otrevliga gatumiljöer om man bygger gatan för snabb och effektiv bilframkomst. Men om man bygger gatan för alla trafikslag så blir det trevligare – och dessutom är det förutsättningen för mycket av handeln och servicen. Att stänga av city för biltrafik riskerar leda till att handeln dör – och flyttar ut ur stadskärnan.
Kungsgatan mellan Stortorget och Rudbecksgatan – bra exempel på ombyggd gata som är gjord för biltrafik, gång och cykel. Och där bilen får anpassa sig till gående och cyklande. Och detta är idag ett ”A-läge” i Örebros kommersiella centrum. Men hade det inte varit för Victoriahuset (där Systembolag och saluhall ligger) och dess grannar hade det nog aldrig blivit så. Likaså var hotellet och Galleria Vågens ombyggnad viktiga förutsättningar för att Kungsgatan idag är så populär. Och ombyggnaden av gatan skapade helheten i området. Så här borde fler gator i city fungera.
Jämförda kommuner innebär Västerås, Helsingborg, Jönköping, Linköping, Eskilstuna och Norrköping
Kostnaderna i jämförelse redovisas i tabellform i bilaga.