2. Kriterier för bedömning
Godkänt
Eleven gör iakttagelser och reflekterar över sociala
språkskillnader och minoritetsspråkens ställning i Sverige.
Väl godkänt
Eleven exemplifierar olika varianter av det svenska språket
som sociolekter, dialekter och stilnivåer samt redogör för
minoritetsspråken och deras ställning i Sverige.
3. Arbetsområdets upplägg
• Lektioner – gå igenom, diskutera muntligt och reflektera
skriftligt.
• Läxor – sidan 118 – 149 i ABC Svenska för gymnasieskolan
• Hemtenta: 4 utredande frågor som slutförs senast fredag
vecka 10
5. Språksociologins fokus, forts.
Socio-ekonomiska förhållanden (klass)
Dialekter
Grupper
Minoritetsspråk
Stilnivåer
Störst fokus på det talade språket, eftersom det är minst
tillrättalagt och mer ”i stunden” än det skrivna språket.
6. Begränsad och utvecklad kod
Basil Bernstein
Begränsad
Utvecklad
Kontextbunden Självbärande
Enkla och
konkreta ord
Abstrakta
ord,
avancerat
ordförråd
Enkla menings-
konstruktioner
Avancerade
menings-
konstruktioner
7. Begränsad och utvecklad kod
• Bidrar till att skapa innanför- och utanförskap
• I viss mån bunden till klass – vem har tillgång
till den utvecklade koden?
• Inte likställd med intellektuell förmåga – svåra
ämnen kan avhandlas med den begränsade
koden
8. Formellt och informellt tal
I formella situationer blir språket:
• Mer likt skrivet språk i uttal och meningsbyggnad
(nån blir någon)
• högtidligare ordval
(jag jaga brudar igår blir jag charmerade damer igår)
• färre dialektala uttryck och mindre dialektalt uttal
• Mindre slang och färre svordomar
(Fan jag såg snuten banka en snubbe där borta blir
Jag såg polisen slå en man.)
9. Manligt och kvinnligt tal
Varning för generaliseringar!
Manlig samtalskultur
• Hierarkiskt tänkande
• Konkurrens
• Styrka = besluta själv
• Fakta, påståenden
• Rakt på sak
• Avbryter, ger inget samtalsstöd
Kvinnlig samtalskultur
• Gemenskapstänkande
• Samarbete, närhet,
• Styrka = samråda om beslut
• Tankar, åsikter, frågor
• Indirekt, markerar osäkerhet
• Avbryter inte, ger mer stöd
11. Manligt och kvinnligt tal
• Olika ordförråd?
• Flickor lär sig prata tidigare och är språkligt överlägsna långt
upp i skolan
• Flickors grammatik och stavning bättre än pojkars hela
skoltiden
• Kvinnor ger fler exempel för att illustrera vad de pratar om.
• Kvinnor ligger närmare skriftspråket i uttal och
meningskonstruktioner
12. • Kvinnor använder färre svordomar
• Män begär och får ordet oftare än kvinnor
• Kvinnor pratar snabbare än män. Män tillåter sig ta
pauser i det de säger.
• Klassrummet: läraren tar 2/3 av tiden, pojkarna tar
2/3 av den återstående tiden:
60 minuters lektion
Läraren pratar i 40 minuter
20 minuter återstår
Pojkarna pratar i 13 minuter
Flickorna pratar i 7 minuter
Manligt och kvinnligt tal
13. Manligt och kvinnligt tal
Vad beror det på?
• Maktordning i samhället – vem har fått höras
och tala?
• Traditionella arenor – var när och hur
använder man sitt språk?
• Hur pratar andra till oss?
Pojkar:
”Oj vad stark du är!”
”Gör inte så!!”
Högljudda lekar på egen hand.
Flickor:
”Oj är du ledsen?”
”Kan du vara tyst, är du snäll!”
Pysslar och samtalar nära vuxna.
15. Prestige och dold prestige
Prestige = status, anseende, respekt
Prestige i språket: att tala ”fint” – nära
skriftspråket, svåra ord, kunna anpassa sig till
situationen på rätt sätt
Dold prestige = underförstådd samhörighet i den
språkliga koden
17. Gruppspråk - teknolekt
Dieges, metanivå, jamb, paratext, intertextualitet,
strukturalism, in media res, poetik, peripeti,
NCSS, 5mm, bf, ul, psd, RS, KK, BB, bvc, mvc
Ord som tillhör en viss grupp, ofta yrkesgrupp,
som kan vara oförståeliga för den som inte ingår i
gruppen.
Vilka gruppspråk pratar du?
