Kompetens och gränshinder
•Download as PPTX, PDF•
0 likes•896 views
Information om kompetens och gränshinder av Pim Polesie, Chalmers, konsult i SIK-Projektet.
Recommended
More Related Content
Viewers also liked
Viewers also liked (10)
Similar to Kompetens och gränshinder
Similar to Kompetens och gränshinder (11)
More from Svenskt Projektforum
More from Svenskt Projektforum (20)
Kompetens och gränshinder
- 2. 2 Projektets syfte Projektet Skandinavisk InfrastrukturKompetens (SIK) syftar till att ta fram kompetenskrav i syfte att ytterligare underlätta för rörligheten över de nationella gränserna med avseende på infrastrukturbyggande. SIK projektet eftersträvar, som del i detta syfte, att ge förslag på gränsöverskridande system som säkerställer att den individuella behörigheten på arbetsplatserna uppfyller de krav som beställaren har satt. Ambitionen är att behörigheterna skall vara giltiga såväl inom beställarorganisationerna som inom andra organisationerna knutna till anläggningsbranschen så att de kan utveckla till en branschstandard i beställarens kravspecifikation.
- 3. 3 Dagens frågor Vilka krav bör branschen ställa för att säkerställa att projektdeltagare har rätt rätt kompetens för att säkert utföra projektuppgifter? Vilken kompetens är viktig för beställare, entreprenörer, konsulter? Hur kan man testa att individen besitter tillbörlig kompetens?
- 4. 4
- 5. 5 Kompetens Målsättningen med rapporten är att sprida slutsatserna som framkommit av arbete gällande kompetens. Som en del i att skapa en förklaring till säkerställande av kompetens genom certifieringen innehåller rapporten även förtydliganden av delar i den framtagna kompetensmodellen.
- 6. 6 Begrepp om kompetens Kunskaper - förståelse för principer, teorier och praxis. Färdighet - förmåga att tillämpa kunskaper och beprövad erfarenhet Kompetens - förhållningssätt - värderingsförmåga att använda kunskaper och färdigheter
- 9. 9 Mätbarhet Hur mäter man kompetens och behörighet? Kompetensgruppen Kompetensmodellen
- 10. 10 Kompetensmodell Nivå Namn Beskrivning Exempel på aktiva verb Nivå 4 Rutinerad Har helhetsperspektiv kan identifiera, formulera, analysera, planera, värdera och lösa problem samt utföra komplexa uppgifter. Kan identifiera problemställningar, planera och utveckla. Kan omsätta och tillämpa kunskaper i komplexa situationer. Förbereda för grundläggning. Nivå 3 Erfaren Kan planera för sitt delområde, utföra samt identifiera resurser för specialiserade arbetsuppgifter. Kan lösa sammansatta problem inom området. Kan värdera, bedöma, omsätta och tillämpa kunskaper i olika sammanhang där inte alla parametrar är givna. Kan utföra arbetsuppgifter under realistiska förhållanden. Kan lösa sammansatta problem. Dränera området. Nivå 2 Förtrogen Kan välja och använda relevanta begrepp, teorier, modeller, material, verktyg och metoder inom området. Kan följa instruktioner och utföra definierade praktiska och teoretiska uppgifter inom givna tidsramar. Förstå, redogöra, återge och förklara fakta kan utföra uppgiften utan handledning i enkla konkreta situationer. Gräver ett dike Nivå 1 Grundläggande Kan välja och använda information med hjälp av anvisade metoder, verktyg och material. Kan återge fakta, kan följa instruktion. Transportera överskottsmassor. EQF, NQF (European qualification framework) Nivå 1 motsvarar NQF Nivå 3 Nivå 2 motsvarar NQF Nivå 4 Nivå 3 motsvarar NQF Nivå 5 Nivå 4 motsvarar NQF Nivå 6
- 11. 11 Olika sätt att testa kunskap • Kurs • Examen • Certifikat • 3é-parts certifikat ISO 17024
- 12. 12 Vilken kompetens bör testas Fackmässighet/ Fagebrev Projektunika beställarkrav TRV, JBV, SVV Generella beställarkrav Branchen Kontrolleras genom tredjepartsceretifikat Kontrolleras genom yrkesbevis
- 14. Kompetens investeringsgruppen 14 Signalteknisk säkerhetsgranskare Signalsäkerhetskontrollant Signalteknisk ibruktagandebesiktningsman Växelkontrollant (AFC.34, UUC.322) Behörighet enligt BVF 544.94001 "Teknisk säkerhetsstyrning. Arbete med signalanläggningar”. Behörighet för signalsäkerhetskontrollant. BVS 544.94008 Behörighet för signalteknisk säkerhetsgranskare. BVS 544.94007 Behörighet för växelkontrollant. BVS 544.94010 Behörighet för signalteknisk ibruktagandebesiktningsman. BVS 544.94009 Roll
- 15. 15 SIK Roll Arbetsuppgift Del moment IPMA Kompetensområden Kompetenselement Del-element Jägare Jägare (generell jägarexamen) Säker vapenhantering Älgjakt (kontra småvilt) Avlägga högviltsprov Fälla älgen på accepterat sätt Kallaiber Rätt klädsel Vetskap om älgens fysik Hur kan kompetens mätas
- 16. Att mäta kompetens, vilken nivå? 16 Roll Gitarrist Jägare (Jaktlicensen) Arbetsuppgift Spela gitarr Älgjakt (Högviltsprov) Delmoment Spela sologitarr Skjuta älg (Lokala krav) Spela kompgitarr Slakta älg Krav / provfråga K – Ange c ,d e, f, g, h, a –dur och moll skala K – Ange vilka toner i andra tonarter som kan spelas i ett dur respektive moll ackord F - På elgitarr spela respektive tonart c ,d e, f, g, h, a dur och moll skala från hög till låg ton på 5 sek B – Förklara varför en sologitarrist ska kunna improvisera i skalorna K - Kunskap om djurets anatomi K - Ange djurets dödliga träffområden K – Vilka risker finns när man skjuter. F - Med älgstudsare , från minst 200 meter träffa inom en cirkel av diametern 20 cm B – Förklara anledningen till att man bör skjuta hjärt/lung- skott
- 17. 17 Bryta ned roll till delmoment A F G H I J KC D E 1 A+B B 2 A+C+D 3 A+B+E+G 4 B+C+F+I 5 A+E+H+I+J+K 1 1+2+3+4+51+3+4 Roll/funktion Arbetsuppgift Delmoment, Kritiska delmoment
- 18. Kompetens diskussion 18 SIK Roll Arbetsuppgift Del moment IPMA Kompetensområden Kompetenselement Del-element Jägare Jägare (generell jägarexamen) Säker vapenhantering Älgjakt (kontra småvilt) Avlägga högviltsprov Fälla älgen på accepterat sätt Kallaiber Rätt klädsel Vetskap om älgens fysik
- 19. 19 Tillvägagångssätt säkerhet väg 4. Rutinerad 3. Erfaren 2. Förtrogen 1. Grundläggande
- 20. 20 Kompetens Utbildnings plan X timmar Certifiering (test) Kalle Andersson Certifierad Kompetensbeskrivning Verifiering av kompetens och färdigheter Erfarenhetskrav Erfarenhetskrav (objektsspecifikt) Berörs ej
- 23. 23
- 24. 24 Gränshinder Gränshinder identifieras i enlighet med Nordiska ministerrådets definition som "varje hinder som omöjliggör, försvårar eller begränsar människors möjligheter att verka över de nationella gränserna".
- 25. 25 Gränshinder "varje hinder som omöjliggör, försvårar eller begränsar människors möjligheter att verka över de nationella gränserna". • Öppnar upp för identifikation av gränshinder av olika karaktär och kan relateras till allt från ekonomiska, tekniska, administrativa, juridiska, kontraktsmässiga eller produktionsstyrningsmässiga hinder som minskar rörligheten för individer och organisationer över nationsgränserna. • Öppnar upp för de gränshinder som beror på att offentliga myndigheter tolkar regelverk olika eller har administrativa rutiner som försvårar för affärer eller arbeten över gränserna.
- 26. 26 Gränshinder "varje hinder som omöjliggör, försvårar eller begränsar människors möjligheter att verka över de nationella gränserna". • Formella gränshinder: beror på att ländernas lagar och regelverk inte fungerar optimalt tillsammans • Informella gränshinder: beror på bristande eller svårtillgänglig information.
- 27. 27 Gränshinder – framtagande av frågeformulär De frågor som tagits fram för identifiering av gränshinder har sin grund i litteratur med fokus på hantering av gränshinder på den nordiska marknaden: • ”Gränshinder och gränshinderslösningar” (Tillväxtverket, 2012) • ”Sveriges handel med Norge – grannhandel med förhinder” (Kommerskollegium, 2013) • ”TemaNord (rapport 2009:575)” Samt genom samarbete med Grensetjänsten, Gränskommittén, SIK-projektets pilotgrupper, Statens vegvesen, Jernbaneverket och Trafikverket.
- 28. 28 Modeller för hantering av gränshinder: Tillväxtverket
- 29. 29 Modeller för hantering av gränshinder: Kommerskollegium
- 30. 30 Modeller för hantering av gränshinder: Grensetjänsten
- 31. 31 Gränshindermöte i Morokulien 9 april 2013: Möte med Grenstetjänsten, Jernbaneverket, Gränskommittén, Statens vegvesen och Trafikverket för diskussion kring hur gränshinder identifieras och hanteras. Under detta möte framkom att Gränskommittén använder sig av följande frågor för identifiering av gränshinder: • Vad är gränshindret? • Vad är orsaken till gränshindret? • Vem drabbas av gränshindret? • Vem äger gränshindret? • Finns det lösningsförslag till gränshindret? • Hur viktigt är det att vi löser gränshindret? Baserat på dessa frågor samt tidigare modeller har ett frågeformulär för SIK tagits fram.
- 32. 32 Frågor för identifiering av gränshinder inom SIK: Sju grundfrågor: 1a) Namnge och b) beskriv gränshindret 2) Är gränshindret formellt eller informellt 3) Vem påverkas av gränshindret 4) Vart vänder man sig för att kunna lösa gränshindret 5a) Hur svårt är det att lösa gränshindret och b) Hur viktigt är det att lösa gränshindret 6) I vilken del av samhället får en lösning av gränshindret mest effekt 7) Vilken status har lösningsprocessen av gränshindret
- 33. 33 Frågor för identifiering av gränshinder inom SIK: Fyra frågor för bilaga: 1) Beskriv gränshindret så utförligt du kan 2) Vad för gränshindret med sig för konsekvenser 3) Hur många drabbas av gränshindret och hur stort värde påverkar det (ge gärna exempel) 4) Vad finns det för lösningsförslag på gränshindret
- 36. 36 Vilka gränshinder bör ligga i fokus Liten Stor Stor Liten Kräver stor ansträngning att förändra Lätt att förändra Effektivitet vid lösning av gränshinder Komplexitet att lösa gränshindret Hur svårt är det att lösa gränshindret Vem påverkas av gränshindret
- 38. 38 Gränshinder identifierade inom SIK • Behörighetskrav. Olika behörighet i Sverige och Norge för att utföra samma arbete. I Norge krävs fagebrev och i Sverige finns inte motsvarande behörighetskrav • Certifiering. Varierande certifieringar som kretsar kring säkerhetsfrågor mellan Sverige och Norge. • Framförande av spårgående maskin. Maskiner får inte framföras på spår utan ett transportgod- kännande från respektive nations myndighet. Detta blir särskilt problematiskt vid vinterunder- håll av spår då det i praktiken innebär att snöröjning av spår inte får ske på gränsövergången mellan Sverige och Norge.
- 39. 39 Gränshinder identifierade inom SIK • Fagbrev. Olika behörighet i Sverige och Norge för att utföra samma arbete. I Norge krävs fagebrev och i Sverige finns inte motsvarande behörighetskrav. Det enda arbetet som ställs särskilt krav på gällande säkerhet järnväg är spårsvets. • Signalsystem. Olikheter i signalsystemen innebär att förväxlingar kan ske. För att undvika detta krävs att individer som jobbar över gränsen måste ha två behörigheter, ett för respektive signalsystem. • Interna säkerhetskrav. Trafikverket och Jernbaneverket har unika säkerhetskrav på sin personal och på sina arbetsplatser vilket förhindrar fri konkurrens.
- 40. 40 Gränshinder identifierade inom SIK • Nationella krav. Rigida kompetenskrav i beställningsförfrågan som hindrar för utländska aktörer att agera på den inhemska marknaden. • Kultur. Kulturella skillnader mellan Sverige och Norge gällande arbetstider och hierarkier samt organisatoriska strukturer. • Roller. Roller uppfattas och beskrivs på olika sätt och innehåller olika moment i de olika länderna. • Begrepp. Olika begrepp används på olika sidor om gränsen vilket kan leda till missförstånd och misskommunikation. • Språk. Det finns inom vissa arbeten språkliga barriärer som förhindrar möjligheten att jobba över gränserna med särskilda arbetsmoment.
- 41. 41 Rapporter Attityder oh de s be tydelse vid ol yckor – En observationsstudie av sä k erhet på jä rnväg Kandidatarbete inom Civilingenjörsprogrammet Väg- och vattenbyggnad PER AHLGREN HÅKAN HAGLUND Institutionen för Bygg- och miljöteknik Avdelningen för Co nstruction Management CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Göteborg, 2013 Kandidatarbete 2013:32 Fackmässighet En studie kring begreppets innebörd och hur det tolkas i ett anbudsskede av olika aktörer inom anläggningsbranschen Kandidatarbete inom Väg- och Vattenbyggnad SARA BÄCK DAVID FRIDÉN MARTIN GRUNNESJÖ CARL OLSSON Institutionen Bygg- och Miljöteknik Avdelningen för Construction Management CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Göteborg, Sverige 2013 Kandidatarbete/rapport nr 2013:034 Projektörens roll i totalentreprenader Krav och förväntningar projektören ställs inför Examensarbete inom högskoleingenjörsprogrammet Byggingenjör ÖRJAN INGVALDSSON MARTIN SVENSSON Institutionen för bygg- och miljöteknik Avdelningen för Construction management CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Göteborg 2013 Examensarbete 2013:NN