SlideShare a Scribd company logo
 Liberalismen
 Konservatismen
 Socialismen
 Feminismen
 Ekologismen
 Liberalismen grundande sig på idéer från 1700-
talet
 Liberalismen har en misstänksamhet mot en
starkt statlig makt. Ett hot mot den enskilda
människans frihet.
 Kommer ur det latinska ordet ”liber” som
betyder fri.
 Frihet är liberalismen främsta honnörsord.
• Grunden till liberalismen lades fram av flera
tänkare.
• Adam Smith (1723-1790) är känd för den
ekonomiska liberalismens tankar.
• John Stuart Mill (1806-1873) är känd för den
politiska liberalismens tankar.
• Både amerikanska (1776) och franska (1789)
revolutionen grundade sig på liberalismens
tankar.
• Frihet att tänka och tycka som man vill.
• Frihet att skriva och publicera vad man vill.
• Folket ska ha makten genom fria val.
• Staten ska endast finnas för att skydda
medborgarnas rättigheter.
• Ekonomisk frihet ska bidra till
konkurrens lägre priser.
• Samhället blir ekonomiskt rikare med hjälp av
frihandel.
 Under 1800-talets senare del skapas en ny form
av liberalism genom socialliberalismen.
 Fattigdomen bland arbetarklassen bidrar till
tankar om att staten också kan hjälpa
medborgare ekonomiskt och inte bara skydda
dem.
 Det sociala skyddsnätet blir en rättighet.
 Liberalismen är idag en självklarhet i många av
världens länder. I västvärlden är det inte ens en
omstridd fråga.
 Fortfarande finns det dock platser där den
precis börjat influera människor och politiker,
t.ex. i Kina och Östeuropa.
 I Sverige är det främst folkpartiet som
traditionsmässigt ses som liberalt.
 Konservatismen grundande sig på idéer
från slutet av 1700-talet
 Kommer ur det latinska ordet
”conservare” som betyder bevara.
 Vill slå vakt om nationernas traditioner
och historia utan radikala
samhällsförändringar.
 Engelsmannen Edmund Burke (1729-1797)
räknas som den främste inom konservatismen.
 Konservatismen blir en motreaktion av
liberalismen. Man var emot de stora
förändringar som revolutionerna skapade.
 Adeln och kyrkan skulle fortsätta ha en stark
ställning. De hade fått makten av Gud och
därför kunde ingen ta den ifrån dem.
 Konservatismen anser att politiken bör skynda
långsamt.
 Snabba samhällsförändringar är inte bra för
folket.
 Länder bör styras av en utbildad och
kompetent elit och religionen ska ha en stark
ställning för moralens skull.
 Alla människor har olika förutsättningar och
rätt att ha olika inkomst och utbildning. Det är
inte bra för samhället att alla ska bli ”lika”.
 Har accepterat allmän rösträtt och anammat
liberalismen ekonomiska syn på frihandel mm.
 Ser gärna ett starkt försvar och försvarar de
kristna traditionerna.
 Är emot politisk styrning och för privatisering
av alla samhällets sektorer.
 I Sverige är det främst Moderaterna som
traditionsmässigt ses som konservativt.
 Socialismen föddes i bakvattnet av industriella
revolutionen.
 Den representerade den fattiga underklassen i
samhället.
 Kommer ur det latinska ordet ”socius” som
betyder kamrat.
 Klasskampen ett centralt tema.
• Den störste socialistiske tänkaren är Karl Marx
(1818-1883)
• Marx skrev det kommunistiska manifestet med
Friedrich Engels 1848.
• Den skriften och Marx tankar har haft ett
enormt inflytande under det senaste
århundradet.
• Massor har ”eldats” av det socialistiska
budskapet med det har också möts av enormt
motstånd och hat.
• Socialismen bygger på en analys där samhället
består av klasser. Fördelningen av resurserna
mellan klasserna är ojämn.
• Överklassen äger pengar och maskiner.
• Underklassen äger endast arbetskraften.
• Detta gör enligt S. att arbetarklassen
(proletariatet) tjänar pengar åt överklassen
(kapitalet).
• Detta skapar konflikter och den konflikten skall
tas till vara på så att samhällets resurser
fördelas rättvist.
• Målet är det klasslösa samhället.
 Socialismen bygger på att konflikten mellan
klasserna utmynnar i en REVOLUTION!
 Under 1800-talet delas Socialismen i en
reformdel och i en revolutions del.
 De revolutionära kallas kommunister och
reformisterna kallas socialister.
 Man har samma analys och samma mål men
det är vägen dit som skiljer S. och K. åt.
 Idag finns socialismen i länder över hela
världen.
 Både i kommunistiska diktaturer och i
socialdemokratiska demokratier.
 Än så länge har ingen av de båda metoderna
gett ett helt klasslöst samhälle.
 I Sverige är det främst Socialdemokraterna och
Vänsterpartiet som traditionsmässigt ses som
socialistiskt.
 Feminismen föddes ur franska revolutionens
tankar om alla människors lika rättigheter.
Kommer ur det latinska ordet ” fe´mina” som
betyder kvinna.
 Den menar att kvinnor som grupp i samhället
är underordnade män som grupp.
 Detta vill feminismen ändra på så att både
kvinnor och män är lika mycket värda som
grupp.
• Några kända feministiska tänkare var Mary
Wollstonecraft (1759-1797) och liberalen John
Stuart Mill (1806-1873) som beskrev orättvisan
med kvinnans underordning i samhället.
• Efter århundraden av kamp lyckades kvinnor
få rösträtt i Europa efter första världskriget.
• Under 1900-talet delas feminismen in i flera
underkategorier som särartsfeminism,
liberalfeminism, socialfeminism,
radikalfeminism, queerfeminism m.fl.
 Feminismen bygger på en analys där makten i
samhället beror på kön.
 Män som grupp har mer makt än kvinnor som
grupp. Detta trots att hälften av alla människor
är kvinnor.
 Makten finns i politiken, arbetslivet, idrotten,
kulturen, privatlivet mm.
 En feminist vill ändra på den maktbalansen
och låta kvinnor ha lika stor makt som männen.
 Liberalfeminister vill ha lika politiska rättigheter,
som rösträtt, rätt till arbete mm.
 Socialfeminister vill ha lika ekonomiska rättigheter
och ett klasslöst samhälle.
 Postfeminister menar att könen är något man lär
sig. Pojkar och flickor uppfostras på olika sätt.
”Man födds inte till kvinna man blir det”
 Radikalfeminister anser att männen styr över
samhället med våld eller hot om våld,
könskonflikt.
 Queerfeminister menar att makten inte bara
handlar om kön utan också om sexualitet.
Heterosexuella har mer makt än homosexuella,
och homosexuella förtrycks.
 Feminismen har under den senaste
århundradet fått stora framsteg vad det gäller
kvinnors politiska rättigheter.
 I dag arbetar feminismen fortfarande för att
kvinnors löner ska vara lika bra som männens.
 Arbetsmarknaden är också fortfarande
uppdelat i mansyrken och kvinnoyrken.
 Många män har också sett att mansroller
tvingar in dem i ett fack och stödjer därför
feminismen.
 I Sverige är alla partier utom (Kd) feministiska
till viss del.
 Ekologismen har uppstått efter att
industrialiseringens miljöförstöring blivit känd.
 Ekologismen kommer från ekologi som
handlar om alla levande varelser samspel med
varandra och sim miljö.
 Miljörörelsen har växt sig stark i framförallt
industriländer som redan har ekonomisk
tillväxt.
 Många fattiga länder menar att de inte har råd
att tänka på miljön.
 Framförallt på 1980-talet började miljörörelsen
att växa i västvärlden.
 Den ville visa på att våra vanor att konsumera
och föräta oss på jordens resurser inte är
hållbart i längden.
 Många rörelser bildade politiska partier för att
lyfta upp miljöfrågan på dagordningen.
 De senaste åren har världen blivit mer och mer
överens om att vi människor faktiskt har
påverkat jorden och miljön negativt. (FN)
 Ekologismen menar att vi måste hushålla på
resurserna till framtida generationer.
 Ekonomiska intressen får inte gå före
miljöfrågorna.
 Det finns ett kretsloppstänkande där allt vi gör
och alla beslut vi tar får konsekvenser för andra
och för miljön. Detta innebär ett ansvar.
 Idag är ekologismen högaktuell och det arbetas
febrilt på internationell nivå för att få ett
globalt avtal som ska ta ett ekologiskt ansvar
för världens utveckling.
 FNs klimatpanel har enat världens länder om
faran med ett ekonomiskt intresse före
miljöintresset.
 Det är dock svårt att få fattiga länder med på
tankarna då de ser industrin som nödvändig
för att komma ur fattigdomen.
 Idag är det främst Miljöpartiet som i Sverige
traditionellt ses som företrädare av
ekologismen.

More Related Content

What's hot

Amerikanska revolutionen egen
Amerikanska revolutionen egenAmerikanska revolutionen egen
Amerikanska revolutionen egensofianilsson
 
Upplysningen
UpplysningenUpplysningen
Upplysningen
Arlandagymnasiet
 
Amerikanska Revolutionen
Amerikanska RevolutionenAmerikanska Revolutionen
Amerikanska RevolutionenMarie Linder
 
Industriella revolutionen
Industriella revolutionenIndustriella revolutionen
Industriella revolutionen
björn westerström
 
2 vad är ekonomi
2 vad är ekonomi2 vad är ekonomi
2 vad är ekonomiulfalster78
 
Geografi - Befolkning
Geografi - BefolkningGeografi - Befolkning
Geografi - Befolkning
sara habib
 
Franska revolutionen
Franska revolutionen Franska revolutionen
Franska revolutionen sofianilsson
 
1 vad är en ideologi
1 vad är en ideologi1 vad är en ideologi
1 vad är en ideologiulfalster78
 
Andra världskriget PowerPoint presentation
Andra världskriget PowerPoint presentationAndra världskriget PowerPoint presentation
Andra världskriget PowerPoint presentation
Adnan Pervan (NTI-Gymnasiet)
 
Industriella revolutionen
Industriella revolutionenIndustriella revolutionen
Industriella revolutionensofianilsson
 
Lag och rätt
Lag och rättLag och rätt
Lag och rättHajen
 
Amerikanska revolutionen
Amerikanska revolutionenAmerikanska revolutionen
Amerikanska revolutionenelisabeth
 
SamhäLlsekonomi
SamhäLlsekonomiSamhäLlsekonomi
SamhäLlsekonomi
pehar
 
Upplysningen
UpplysningenUpplysningen
Upplysningen
andreaswass
 
Antiken grekland och rom
Antiken grekland och romAntiken grekland och rom
Antiken grekland och rom
Arlandagymnasiet
 
SH1b - Samhällsekonomi
SH1b - SamhällsekonomiSH1b - Samhällsekonomi
SH1b - Samhällsekonomi
Janne Juopperi
 
Industriella revolutionen
Industriella revolutionenIndustriella revolutionen
Industriella revolutionenHajen
 

What's hot (20)

Så styrs sverige
Så styrs sverigeSå styrs sverige
Så styrs sverige
 
Amerikanska revolutionen egen
Amerikanska revolutionen egenAmerikanska revolutionen egen
Amerikanska revolutionen egen
 
Upplysningen
UpplysningenUpplysningen
Upplysningen
 
Amerikanska Revolutionen
Amerikanska RevolutionenAmerikanska Revolutionen
Amerikanska Revolutionen
 
3 socialism
3 socialism3 socialism
3 socialism
 
Industriella revolutionen
Industriella revolutionenIndustriella revolutionen
Industriella revolutionen
 
2 vad är ekonomi
2 vad är ekonomi2 vad är ekonomi
2 vad är ekonomi
 
5 fascism
5 fascism5 fascism
5 fascism
 
Geografi - Befolkning
Geografi - BefolkningGeografi - Befolkning
Geografi - Befolkning
 
Franska revolutionen
Franska revolutionen Franska revolutionen
Franska revolutionen
 
1 vad är en ideologi
1 vad är en ideologi1 vad är en ideologi
1 vad är en ideologi
 
Andra världskriget PowerPoint presentation
Andra världskriget PowerPoint presentationAndra världskriget PowerPoint presentation
Andra världskriget PowerPoint presentation
 
Industriella revolutionen
Industriella revolutionenIndustriella revolutionen
Industriella revolutionen
 
Lag och rätt
Lag och rättLag och rätt
Lag och rätt
 
Amerikanska revolutionen
Amerikanska revolutionenAmerikanska revolutionen
Amerikanska revolutionen
 
SamhäLlsekonomi
SamhäLlsekonomiSamhäLlsekonomi
SamhäLlsekonomi
 
Upplysningen
UpplysningenUpplysningen
Upplysningen
 
Antiken grekland och rom
Antiken grekland och romAntiken grekland och rom
Antiken grekland och rom
 
SH1b - Samhällsekonomi
SH1b - SamhällsekonomiSH1b - Samhällsekonomi
SH1b - Samhällsekonomi
 
Industriella revolutionen
Industriella revolutionenIndustriella revolutionen
Industriella revolutionen
 

Viewers also liked

Reflektion och diskussion
Reflektion och diskussionReflektion och diskussion
Reflektion och diskussionulfalster78
 
Presentation elag 2013
Presentation elag 2013Presentation elag 2013
Presentation elag 2013geckomarma
 
Usa blir en stormakt
Usa blir en stormaktUsa blir en stormakt
Usa blir en stormaktelisabeth
 
Upplysningen
UpplysningenUpplysningen
Upplysningen
Erika Persson
 
Epokerna 04 renässansen och den nya tiden
Epokerna 04 renässansen och den nya tidenEpokerna 04 renässansen och den nya tiden
Epokerna 04 renässansen och den nya tidenJanne Juopperi
 
Renässansen (ca1500 1700)
Renässansen (ca1500 1700)Renässansen (ca1500 1700)
Renässansen (ca1500 1700)
Arlandagymnasiet
 
Epokerna 06 långa perspektiv
Epokerna 06 långa perspektivEpokerna 06 långa perspektiv
Epokerna 06 långa perspektivJanne Juopperi
 
Internationella relationer teoretiska perspektiv
Internationella relationer teoretiska perspektivInternationella relationer teoretiska perspektiv
Internationella relationer teoretiska perspektivJanne Juopperi
 
Epokerna 01 introduktion och forntiden
Epokerna 01 introduktion och forntidenEpokerna 01 introduktion och forntiden
Epokerna 01 introduktion och forntidenJanne Juopperi
 
Epokerna 05 upplysning, industrialisering och imperialism 2012
Epokerna 05 upplysning, industrialisering och imperialism 2012Epokerna 05 upplysning, industrialisering och imperialism 2012
Epokerna 05 upplysning, industrialisering och imperialism 2012Janne Juopperi
 
Världskrigens tid andra världskriget
Världskrigens tid   andra världskrigetVärldskrigens tid   andra världskriget
Världskrigens tid andra världskrigetJanne Juopperi
 
Nationalekonomiska teorier
Nationalekonomiska teorierNationalekonomiska teorier
Nationalekonomiska teorierJanne Juopperi
 
Den franska revolutionen upplysningen napoleon
Den franska revolutionen upplysningen napoleonDen franska revolutionen upplysningen napoleon
Den franska revolutionen upplysningen napoleonstolofalex
 

Viewers also liked (20)

Nationalismen
NationalismenNationalismen
Nationalismen
 
Upplysning
UpplysningUpplysning
Upplysning
 
Ekonomi
EkonomiEkonomi
Ekonomi
 
Reflektion och diskussion
Reflektion och diskussionReflektion och diskussion
Reflektion och diskussion
 
Presentation elag 2013
Presentation elag 2013Presentation elag 2013
Presentation elag 2013
 
Ledningsgrupp
LedningsgruppLedningsgrupp
Ledningsgrupp
 
Frihetstiden
FrihetstidenFrihetstiden
Frihetstiden
 
Usa blir en stormakt
Usa blir en stormaktUsa blir en stormakt
Usa blir en stormakt
 
Upplysningen
UpplysningenUpplysningen
Upplysningen
 
Kristendomen
KristendomenKristendomen
Kristendomen
 
Epokerna 04 renässansen och den nya tiden
Epokerna 04 renässansen och den nya tidenEpokerna 04 renässansen och den nya tiden
Epokerna 04 renässansen och den nya tiden
 
Epokerna 02 antiken
Epokerna 02 antikenEpokerna 02 antiken
Epokerna 02 antiken
 
Renässansen (ca1500 1700)
Renässansen (ca1500 1700)Renässansen (ca1500 1700)
Renässansen (ca1500 1700)
 
Epokerna 06 långa perspektiv
Epokerna 06 långa perspektivEpokerna 06 långa perspektiv
Epokerna 06 långa perspektiv
 
Internationella relationer teoretiska perspektiv
Internationella relationer teoretiska perspektivInternationella relationer teoretiska perspektiv
Internationella relationer teoretiska perspektiv
 
Epokerna 01 introduktion och forntiden
Epokerna 01 introduktion och forntidenEpokerna 01 introduktion och forntiden
Epokerna 01 introduktion och forntiden
 
Epokerna 05 upplysning, industrialisering och imperialism 2012
Epokerna 05 upplysning, industrialisering och imperialism 2012Epokerna 05 upplysning, industrialisering och imperialism 2012
Epokerna 05 upplysning, industrialisering och imperialism 2012
 
Världskrigens tid andra världskriget
Världskrigens tid   andra världskrigetVärldskrigens tid   andra världskriget
Världskrigens tid andra världskriget
 
Nationalekonomiska teorier
Nationalekonomiska teorierNationalekonomiska teorier
Nationalekonomiska teorier
 
Den franska revolutionen upplysningen napoleon
Den franska revolutionen upplysningen napoleonDen franska revolutionen upplysningen napoleon
Den franska revolutionen upplysningen napoleon
 

Similar to Ideologier då och nu

Världen 1815 1914
Världen 1815 1914Världen 1815 1914
Världen 1815 1914sofianilsson
 
Demokrati
DemokratiDemokrati
Framväxten av det moderna samhället ii
Framväxten av det moderna samhället iiFramväxten av det moderna samhället ii
Framväxten av det moderna samhället iiTobias Kjellström
 
Välfärdsstaten och globaliseringen
Välfärdsstaten och globaliseringenVälfärdsstaten och globaliseringen
Välfärdsstaten och globaliseringen
Staffan Lindström
 
Nyliberalism%20 olofsson
Nyliberalism%20 olofssonNyliberalism%20 olofsson
Nyliberalism%20 olofsson
Martin Andersson
 
Socialdemokraternas Internationella Program
Socialdemokraternas Internationella ProgramSocialdemokraternas Internationella Program
Socialdemokraternas Internationella Program
Socialdemokraterna
 
Postkolonial_teori_design.pdf
Postkolonial_teori_design.pdfPostkolonial_teori_design.pdf
Postkolonial_teori_design.pdf
EliasBerg2
 
En hållbar framtid förslag
En hållbar framtid förslagEn hållbar framtid förslag
En hållbar framtid förslag
Mattias Larsson
 
Nationalstatens framväxt hi år 8-9
Nationalstatens framväxt hi år 8-9Nationalstatens framväxt hi år 8-9
Nationalstatens framväxt hi år 8-9
Lars Thim
 
Vägen till första världskriget
Vägen till första världskrigetVägen till första världskriget
Vägen till första världskriget
Janne Juopperi
 
Bilder från "Två filter: Varför du har fel om nästan allt men ändå inte vill ...
Bilder från "Två filter: Varför du har fel om nästan allt men ändå inte vill ...Bilder från "Två filter: Varför du har fel om nästan allt men ändå inte vill ...
Bilder från "Två filter: Varför du har fel om nästan allt men ändå inte vill ...
Andreas Bergh
 
’Klassamhälle i omvandling’ och ’Det svarta hålet socialismen’ – Två kapitel ...
’Klassamhälle i omvandling’ och ’Det svarta hålet socialismen’ – Två kapitel ...’Klassamhälle i omvandling’ och ’Det svarta hålet socialismen’ – Två kapitel ...
’Klassamhälle i omvandling’ och ’Det svarta hålet socialismen’ – Två kapitel ...
Staffan Lindström
 
En skrämmande rapport om Vänsterpartiet Kommunisterna
En skrämmande rapport om Vänsterpartiet KommunisternaEn skrämmande rapport om Vänsterpartiet Kommunisterna
En skrämmande rapport om Vänsterpartiet Kommunisterna
Allt om Alliansen
 
En rapport om Vänsterpartiet Kommunisterna.
En rapport om Vänsterpartiet Kommunisterna.En rapport om Vänsterpartiet Kommunisterna.
En rapport om Vänsterpartiet Kommunisterna.
Allt om Alliansen
 
Upplysningen mastodontpresentationen
Upplysningen mastodontpresentationenUpplysningen mastodontpresentationen
Upplysningen mastodontpresentationenhenriktrost
 
Välfärdskapitalism med jämlikhetsnorm
Välfärdskapitalism med jämlikhetsnormVälfärdskapitalism med jämlikhetsnorm
Välfärdskapitalism med jämlikhetsnormStaffan Lindström
 
Från defensiv till offensiv och framåtsyftande socialdemokrati
Från defensiv till offensiv och framåtsyftande socialdemokratiFrån defensiv till offensiv och framåtsyftande socialdemokrati
Från defensiv till offensiv och framåtsyftande socialdemokrati
Staffan Lindström
 
Reaktion
ReaktionReaktion

Similar to Ideologier då och nu (20)

Världen 1815 1914
Världen 1815 1914Världen 1815 1914
Världen 1815 1914
 
Demokrati
DemokratiDemokrati
Demokrati
 
Framväxten av det moderna samhället ii
Framväxten av det moderna samhället iiFramväxten av det moderna samhället ii
Framväxten av det moderna samhället ii
 
Välfärdsstaten och globaliseringen
Välfärdsstaten och globaliseringenVälfärdsstaten och globaliseringen
Välfärdsstaten och globaliseringen
 
Nyliberalism%20 olofsson
Nyliberalism%20 olofssonNyliberalism%20 olofsson
Nyliberalism%20 olofsson
 
Socialdemokraternas Internationella Program
Socialdemokraternas Internationella ProgramSocialdemokraternas Internationella Program
Socialdemokraternas Internationella Program
 
Anarkism
AnarkismAnarkism
Anarkism
 
Rätten till jorden
Rätten till jordenRätten till jorden
Rätten till jorden
 
Postkolonial_teori_design.pdf
Postkolonial_teori_design.pdfPostkolonial_teori_design.pdf
Postkolonial_teori_design.pdf
 
En hållbar framtid förslag
En hållbar framtid förslagEn hållbar framtid förslag
En hållbar framtid förslag
 
Nationalstatens framväxt hi år 8-9
Nationalstatens framväxt hi år 8-9Nationalstatens framväxt hi år 8-9
Nationalstatens framväxt hi år 8-9
 
Vägen till första världskriget
Vägen till första världskrigetVägen till första världskriget
Vägen till första världskriget
 
Bilder från "Två filter: Varför du har fel om nästan allt men ändå inte vill ...
Bilder från "Två filter: Varför du har fel om nästan allt men ändå inte vill ...Bilder från "Två filter: Varför du har fel om nästan allt men ändå inte vill ...
Bilder från "Två filter: Varför du har fel om nästan allt men ändå inte vill ...
 
’Klassamhälle i omvandling’ och ’Det svarta hålet socialismen’ – Två kapitel ...
’Klassamhälle i omvandling’ och ’Det svarta hålet socialismen’ – Två kapitel ...’Klassamhälle i omvandling’ och ’Det svarta hålet socialismen’ – Två kapitel ...
’Klassamhälle i omvandling’ och ’Det svarta hålet socialismen’ – Två kapitel ...
 
En skrämmande rapport om Vänsterpartiet Kommunisterna
En skrämmande rapport om Vänsterpartiet KommunisternaEn skrämmande rapport om Vänsterpartiet Kommunisterna
En skrämmande rapport om Vänsterpartiet Kommunisterna
 
En rapport om Vänsterpartiet Kommunisterna.
En rapport om Vänsterpartiet Kommunisterna.En rapport om Vänsterpartiet Kommunisterna.
En rapport om Vänsterpartiet Kommunisterna.
 
Upplysningen mastodontpresentationen
Upplysningen mastodontpresentationenUpplysningen mastodontpresentationen
Upplysningen mastodontpresentationen
 
Välfärdskapitalism med jämlikhetsnorm
Välfärdskapitalism med jämlikhetsnormVälfärdskapitalism med jämlikhetsnorm
Välfärdskapitalism med jämlikhetsnorm
 
Från defensiv till offensiv och framåtsyftande socialdemokrati
Från defensiv till offensiv och framåtsyftande socialdemokratiFrån defensiv till offensiv och framåtsyftande socialdemokrati
Från defensiv till offensiv och framåtsyftande socialdemokrati
 
Reaktion
ReaktionReaktion
Reaktion
 

More from Hajen

Hinduism
HinduismHinduism
HinduismHajen
 
Buddhism
BuddhismBuddhism
BuddhismHajen
 
Kristendom
KristendomKristendom
KristendomHajen
 
Judendom
JudendomJudendom
JudendomHajen
 
Islam
IslamIslam
IslamHajen
 
Barnkonventionen
BarnkonventionenBarnkonventionen
BarnkonventionenHajen
 
Massmedierna omkring oss
Massmedierna omkring ossMassmedierna omkring oss
Massmedierna omkring ossHajen
 
Andra världskriget
Andra världskrigetAndra världskriget
Andra världskrigetHajen
 
Diktaturer under mellankrigstiden
Diktaturer under mellankrigstidenDiktaturer under mellankrigstiden
Diktaturer under mellankrigstidenHajen
 
Första världskriget nr 2
Första världskriget nr 2Första världskriget nr 2
Första världskriget nr 2Hajen
 
Etik och moral
Etik och moralEtik och moral
Etik och moralHajen
 
Powerpoint stormaktstiden
Powerpoint stormaktstidenPowerpoint stormaktstiden
Powerpoint stormaktstidenHajen
 
Franska revolutionens orsaker
Franska revolutionens orsakerFranska revolutionens orsaker
Franska revolutionens orsakerHajen
 
Franska revolutionen
Franska revolutionenFranska revolutionen
Franska revolutionenHajen
 

More from Hajen (14)

Hinduism
HinduismHinduism
Hinduism
 
Buddhism
BuddhismBuddhism
Buddhism
 
Kristendom
KristendomKristendom
Kristendom
 
Judendom
JudendomJudendom
Judendom
 
Islam
IslamIslam
Islam
 
Barnkonventionen
BarnkonventionenBarnkonventionen
Barnkonventionen
 
Massmedierna omkring oss
Massmedierna omkring ossMassmedierna omkring oss
Massmedierna omkring oss
 
Andra världskriget
Andra världskrigetAndra världskriget
Andra världskriget
 
Diktaturer under mellankrigstiden
Diktaturer under mellankrigstidenDiktaturer under mellankrigstiden
Diktaturer under mellankrigstiden
 
Första världskriget nr 2
Första världskriget nr 2Första världskriget nr 2
Första världskriget nr 2
 
Etik och moral
Etik och moralEtik och moral
Etik och moral
 
Powerpoint stormaktstiden
Powerpoint stormaktstidenPowerpoint stormaktstiden
Powerpoint stormaktstiden
 
Franska revolutionens orsaker
Franska revolutionens orsakerFranska revolutionens orsaker
Franska revolutionens orsaker
 
Franska revolutionen
Franska revolutionenFranska revolutionen
Franska revolutionen
 

Ideologier då och nu

  • 1.  Liberalismen  Konservatismen  Socialismen  Feminismen  Ekologismen
  • 2.  Liberalismen grundande sig på idéer från 1700- talet  Liberalismen har en misstänksamhet mot en starkt statlig makt. Ett hot mot den enskilda människans frihet.  Kommer ur det latinska ordet ”liber” som betyder fri.  Frihet är liberalismen främsta honnörsord.
  • 3. • Grunden till liberalismen lades fram av flera tänkare. • Adam Smith (1723-1790) är känd för den ekonomiska liberalismens tankar. • John Stuart Mill (1806-1873) är känd för den politiska liberalismens tankar. • Både amerikanska (1776) och franska (1789) revolutionen grundade sig på liberalismens tankar.
  • 4. • Frihet att tänka och tycka som man vill. • Frihet att skriva och publicera vad man vill. • Folket ska ha makten genom fria val. • Staten ska endast finnas för att skydda medborgarnas rättigheter. • Ekonomisk frihet ska bidra till konkurrens lägre priser. • Samhället blir ekonomiskt rikare med hjälp av frihandel.
  • 5.  Under 1800-talets senare del skapas en ny form av liberalism genom socialliberalismen.  Fattigdomen bland arbetarklassen bidrar till tankar om att staten också kan hjälpa medborgare ekonomiskt och inte bara skydda dem.  Det sociala skyddsnätet blir en rättighet.
  • 6.  Liberalismen är idag en självklarhet i många av världens länder. I västvärlden är det inte ens en omstridd fråga.  Fortfarande finns det dock platser där den precis börjat influera människor och politiker, t.ex. i Kina och Östeuropa.  I Sverige är det främst folkpartiet som traditionsmässigt ses som liberalt.
  • 7.  Konservatismen grundande sig på idéer från slutet av 1700-talet  Kommer ur det latinska ordet ”conservare” som betyder bevara.  Vill slå vakt om nationernas traditioner och historia utan radikala samhällsförändringar.
  • 8.  Engelsmannen Edmund Burke (1729-1797) räknas som den främste inom konservatismen.  Konservatismen blir en motreaktion av liberalismen. Man var emot de stora förändringar som revolutionerna skapade.  Adeln och kyrkan skulle fortsätta ha en stark ställning. De hade fått makten av Gud och därför kunde ingen ta den ifrån dem.
  • 9.  Konservatismen anser att politiken bör skynda långsamt.  Snabba samhällsförändringar är inte bra för folket.  Länder bör styras av en utbildad och kompetent elit och religionen ska ha en stark ställning för moralens skull.
  • 10.  Alla människor har olika förutsättningar och rätt att ha olika inkomst och utbildning. Det är inte bra för samhället att alla ska bli ”lika”.  Har accepterat allmän rösträtt och anammat liberalismen ekonomiska syn på frihandel mm.  Ser gärna ett starkt försvar och försvarar de kristna traditionerna.  Är emot politisk styrning och för privatisering av alla samhällets sektorer.  I Sverige är det främst Moderaterna som traditionsmässigt ses som konservativt.
  • 11.  Socialismen föddes i bakvattnet av industriella revolutionen.  Den representerade den fattiga underklassen i samhället.  Kommer ur det latinska ordet ”socius” som betyder kamrat.  Klasskampen ett centralt tema.
  • 12. • Den störste socialistiske tänkaren är Karl Marx (1818-1883) • Marx skrev det kommunistiska manifestet med Friedrich Engels 1848. • Den skriften och Marx tankar har haft ett enormt inflytande under det senaste århundradet. • Massor har ”eldats” av det socialistiska budskapet med det har också möts av enormt motstånd och hat.
  • 13. • Socialismen bygger på en analys där samhället består av klasser. Fördelningen av resurserna mellan klasserna är ojämn. • Överklassen äger pengar och maskiner. • Underklassen äger endast arbetskraften. • Detta gör enligt S. att arbetarklassen (proletariatet) tjänar pengar åt överklassen (kapitalet). • Detta skapar konflikter och den konflikten skall tas till vara på så att samhällets resurser fördelas rättvist. • Målet är det klasslösa samhället.
  • 14.  Socialismen bygger på att konflikten mellan klasserna utmynnar i en REVOLUTION!  Under 1800-talet delas Socialismen i en reformdel och i en revolutions del.  De revolutionära kallas kommunister och reformisterna kallas socialister.  Man har samma analys och samma mål men det är vägen dit som skiljer S. och K. åt.
  • 15.  Idag finns socialismen i länder över hela världen.  Både i kommunistiska diktaturer och i socialdemokratiska demokratier.  Än så länge har ingen av de båda metoderna gett ett helt klasslöst samhälle.  I Sverige är det främst Socialdemokraterna och Vänsterpartiet som traditionsmässigt ses som socialistiskt.
  • 16.  Feminismen föddes ur franska revolutionens tankar om alla människors lika rättigheter. Kommer ur det latinska ordet ” fe´mina” som betyder kvinna.  Den menar att kvinnor som grupp i samhället är underordnade män som grupp.  Detta vill feminismen ändra på så att både kvinnor och män är lika mycket värda som grupp.
  • 17. • Några kända feministiska tänkare var Mary Wollstonecraft (1759-1797) och liberalen John Stuart Mill (1806-1873) som beskrev orättvisan med kvinnans underordning i samhället. • Efter århundraden av kamp lyckades kvinnor få rösträtt i Europa efter första världskriget. • Under 1900-talet delas feminismen in i flera underkategorier som särartsfeminism, liberalfeminism, socialfeminism, radikalfeminism, queerfeminism m.fl.
  • 18.  Feminismen bygger på en analys där makten i samhället beror på kön.  Män som grupp har mer makt än kvinnor som grupp. Detta trots att hälften av alla människor är kvinnor.  Makten finns i politiken, arbetslivet, idrotten, kulturen, privatlivet mm.  En feminist vill ändra på den maktbalansen och låta kvinnor ha lika stor makt som männen.
  • 19.  Liberalfeminister vill ha lika politiska rättigheter, som rösträtt, rätt till arbete mm.  Socialfeminister vill ha lika ekonomiska rättigheter och ett klasslöst samhälle.  Postfeminister menar att könen är något man lär sig. Pojkar och flickor uppfostras på olika sätt. ”Man födds inte till kvinna man blir det”  Radikalfeminister anser att männen styr över samhället med våld eller hot om våld, könskonflikt.  Queerfeminister menar att makten inte bara handlar om kön utan också om sexualitet. Heterosexuella har mer makt än homosexuella, och homosexuella förtrycks.
  • 20.  Feminismen har under den senaste århundradet fått stora framsteg vad det gäller kvinnors politiska rättigheter.  I dag arbetar feminismen fortfarande för att kvinnors löner ska vara lika bra som männens.  Arbetsmarknaden är också fortfarande uppdelat i mansyrken och kvinnoyrken.  Många män har också sett att mansroller tvingar in dem i ett fack och stödjer därför feminismen.  I Sverige är alla partier utom (Kd) feministiska till viss del.
  • 21.  Ekologismen har uppstått efter att industrialiseringens miljöförstöring blivit känd.  Ekologismen kommer från ekologi som handlar om alla levande varelser samspel med varandra och sim miljö.  Miljörörelsen har växt sig stark i framförallt industriländer som redan har ekonomisk tillväxt.  Många fattiga länder menar att de inte har råd att tänka på miljön.
  • 22.  Framförallt på 1980-talet började miljörörelsen att växa i västvärlden.  Den ville visa på att våra vanor att konsumera och föräta oss på jordens resurser inte är hållbart i längden.  Många rörelser bildade politiska partier för att lyfta upp miljöfrågan på dagordningen.  De senaste åren har världen blivit mer och mer överens om att vi människor faktiskt har påverkat jorden och miljön negativt. (FN)
  • 23.  Ekologismen menar att vi måste hushålla på resurserna till framtida generationer.  Ekonomiska intressen får inte gå före miljöfrågorna.  Det finns ett kretsloppstänkande där allt vi gör och alla beslut vi tar får konsekvenser för andra och för miljön. Detta innebär ett ansvar.
  • 24.  Idag är ekologismen högaktuell och det arbetas febrilt på internationell nivå för att få ett globalt avtal som ska ta ett ekologiskt ansvar för världens utveckling.  FNs klimatpanel har enat världens länder om faran med ett ekonomiskt intresse före miljöintresset.  Det är dock svårt att få fattiga länder med på tankarna då de ser industrin som nödvändig för att komma ur fattigdomen.  Idag är det främst Miljöpartiet som i Sverige traditionellt ses som företrädare av ekologismen.