Bibliometri
Vad är det och hur räknar man?
Kritisk granskning: Hur bör man (inte) använda bibliometri?
Fördelning av forskningsmedel med bibliometri
Hur den svenska regeringen använder publikationsstatistik för fördelning av medel till landets lärosäten
Det svenska ekosystemet för forskningsinformation
Open Access
Vad menas och hur skapar man open access?
Internet och open access skapar nya publiceringsformer
Publikationshantering
Hur vårdar du dina tillgångar i publikationsekonomin?
Bibliometri
Vad är det och hur räknar man?
Kritisk granskning: Hur bör man (inte) använda bibliometri?
Fördelning av forskningsmedel med bibliometri
Hur den svenska regeringen använder publikationsstatistik för fördelning av medel till landets lärosäten
Det svenska ekosystemet för forskningsinformation
Open Access
Vad menas och hur skapar man open access?
Internet och open access skapar nya publiceringsformer
Publikationshantering
Hur vårdar du dina tillgångar i publikationsekonomin?
Psykosyntes som verktyg för personlig utveckling och grupputvecklingElisabeth Wimarson
"Många människor har inte redskapen för inre reflektion och då blir det projektioner som styr". Med kunskap om dig själv har du möjlighet till såväl personlig utveckling som att bidra till utvecklingen i samhället.
Åhörarkopior från Mariana Sellgrens seminarium på Symposium 2015.
http://www.andrasprak.su.se/konferenser-och-symposier/symposium-2015/program/vi-vet-att-muntlig-interaktion-%C3%A4r-viktig-men-hur-%C3%A5stadkommer-vi-den-1.231480
3. Inledning
”Om ungdomars självkänsla” är en film om att vara ung i dag. Det är en kort
film – drygt tio minuter lång – som berör stora och viktiga frågor. Genom
ett antal personer som delar med sig av sina tankar och erfarenheter belyser
filmen vilka olika faktorer som kan påverka ungas självkänsla både positivt
och negativt.
Det handlar om känslor, längtan och skönhetsideal. Det handlar om pre-
stationsångest och mobbning. Men det handlar framför allt om att alla kan
ta ansvar för sina tankar och handlingar, och därigenom förändra sin egen
situation. Det går att träna upp sin självkänsla!
”Om ungdomars självkänsla” är en film som, snarare än att ge svar på de
svåra frågorna, bjuder in till diskussion och eftertanke. Inspirations- och
arbetsmaterialet riktar sig till alla som vill arbeta med ungdomars själv-
känsla med filmen som utgångspunkt, oavsett om det är i skolan, på ung-
domsgården, i idrottsklubben, i tjej eller killgrupper eller med familjen i
hemmet. Materialet innehåller många uppgifter och övningar som fångar
upp de ämnen som filmen berör.
4. Innehållsförteckning
Om filmen 6
Arbeta med filmen 6
Innan ni ser filmen 6
Om självkänsla och självförtroende 9
Diskussionsfrågor 9
Värderingsövning – Heta stolen 9
Pratbubblor 10
Att ge andra beröm 11
Att berömma sig själv 11
Förebilder 11
Tips! 11
Om prestation 13
Diskussionsfrågor 13
Mitt sköna jag 13
När allting sket sig 14
Välj en mening 14
Tips! 14
5. Om mobbning 17
Diskussionsfrågor 17
Värderingsövning – Fyra hörn 17
Tips! 19
Om känslor 21
Diskussionsfrågor 21
Positiva tankar om negativa känslor 21
Känslokartan 21
Tips! 22
Om regler 25
Diskussionsfrågor 25
På en öde ö 25
Tips! 26
Om utseende 27
Diskussionsfrågor 27
Smaken som baken? 27
I min spegel 27
Tips! 28
Arbeta vidare med självkänsla 30
6. 6
Om filmen
”Om ungdomars självkänsla” är en film som är producerad av Skandia Idéer
för livet i samarbete med Bris, Mia Törnblom och Fryshuset med flera. Med-
verkar gör också ett flertal ungdomar som delar med sig om sina åsikter och
känslor. För mer information om materialet gå in på www.skandia.se/ideer.
Arbeta med filmen
”Om ungdomars självkänsla” är en film som bygger på flera olika berättelser
och erfarenheter, både av ungdomar och vuxna som arbetar professionellt
med unga människors självkänsla. Några av de begrepp och tankar som
kommer fram i berättelserna kommenteras av Mia Törnblom. Filmen belyser
skillnaden mellan självkänsla och självförtroende. Den ger exempel på hur
låg självkänsla kan yttra sig och – framför allt – slår fast att självkänsla är
något som går att träna upp. Genom att ta ansvar för sina tankar, känslor
och vanor kan alla lära sig att må bättre och tycka bättre om sig själv.
Att prata om jobbiga erfarenheter och känslor är svårt för de flesta.
Genom att ungdomarna i filmen faktiskt vågar göra det, är filmens kanske
viktigaste funktion att inspirera de ungdomar som ser filmen till att själva
våga öppna sig i samtal med andra och dela med sig av sina känslor, tankar
och upplevelser. Filmen fungerar lika bra i en skolklass eller mentorsgrupp
som i en samtalsgrupp på ungdomsgården eller i idrottsföreningen, eller i
kompisgänget eller familjen.
Filmen innehåller följande rubriker: Om självkänsla, Om prestation,
Om mobbning, Om känslor, Om regler och Om utseende. Arbetsmaterialet
följer filmens upplägg och alla diskussionsfrågor och övningar är knutna
till filmens olika rubriker. Varje avsnitt i arbetsmaterialet är upplagda enligt
samma mönster: diskussionsfrågor, övningar av olika slag samt ett avslu-
tande tips.
Innan ni ser filmen
Det kan vara en god idé att den som leder arbetet i korta drag går igenom
upplägget med gruppen innan ni ser filmen. Hur länge kommer arbetet att
pågå? Vilka kommer att delta? När kommer ni att träffas? Om ungdo-
marna ska skriva texter under arbetets gång, bör den som leder gruppens
arbete även ha funderat igenom hur dessa ska hanteras. Ska de samlas in
eller ska ungdomarna själva spara sina texter mellan träffarna? Ska tex-
terna kommenteras? Hur och på vilket sätt i så fall?
7. 7
En förutsättning för att alla ska våga dela med sig av sina tankar och
känslor i samtalen och övningarna kring filmen, är att klimatet i gruppen
präglas av öppenhet och trygghet. Ägna gärna en stund innan filmen åt att
diskutera hur ni alla kan bidra till att skapa en trygg stämning i gruppen. Här
kan det vara bra att trycka på att alla lyssnar på varandra, att ingen dömer
någon annan och att allt som sägs stannar i gruppen. En självklar förutsätt-
ning är att det är upp till var och en att avgöra vad han eller hon vill berätta,
och vad han eller hon vill hålla för sig själv.
Att ge alla i gruppen en möjlighet att fundera över vad självkänsla egentli-
gen är för en slags känsla, och varför det är viktigt att prata om självkänsla.
Här är tre förslag på övningar att göra innan ni ser filmen:
Själv + känsla = ?
Vilka associationer väcker ordet självkänsla? Låt var och en skriva ner de
första tankar som de får när de hör det. När alla har skrivit några minuter
kan de få ytterligare några frågor att fundera på: Vad är skillnaden på själv-
känsla och självförtroende? Vad är bra med en hög självkänsla? Vad inne-
bär det att ha låg självkänsla? Kan man påverka sin självkänsla på något
sätt? Hur då i så fall? Här är inte tanken att gå till botten med frågorna,
utan att sätta igång tankar och nyfikenhet – och gärna väcka nya frågor!
Man är väl alltid sig själv, eller?
Att vara sig själv låter (kanske) som något enkelt och självklart. Men är det
verkligen det? Hur vet man när man är sig själv? Kan man vara sig själv
mer eller mindre i olika situationer? Varför kan det vara så svårt att vara
sig själv ibland? Låt ungdomarna diskutera frågorna i mindre grupper. Följ
gärna upp diskussionen genom att var och en får skriva en stund om en
situation eller en miljö där de upplever att de kan vara sig själva fullt ut.
Ett brev till mig själv
Låt alla i gruppen skriva brev till sig själva. I sina brev berättar de hur de
mår just nu. Förslag på frågor att besvara i brevet: Hur ser jag på mig själv
och på min situation? Vad skulle jag vilja förändrades för att jag ska må
ännu bättre? Vad kan jag själv göra för att påverka min situation? Om jag
fick önska, hur skulle det vara då? Om jag tänker tillbaka på när jag mår
bra, hur det är då, vad kan jag göra för att det ska bli så? Breven stoppas
i kuvert som klistras igen. Låt alla läsa sina brev efter ett par månader. Hur
har de utvecklats? Vad har förändrats?
9. 9
Om självkänsla och självförtroende
”Självkänsla är skalet som dåliga grejer inte kan komma igenom.”
Citat ur filmen
Diskussionsfrågor
1. Vad är självkänsla?
2. Hur känner sig en person som har hög självkänsla? Hur kan hög
självkänsla göra livet lättare?
3. I filmen berättar några personer om hur de kämpar för att öka sin själv-
känsla. Vad har de varit med om? Hur mår man när man har låg
självkänsla?
4. Vad är självförtroende? Vad är skillnaden mellan självkänsla och
självförtroende?
5. Hur är en person som har högt självförtroende? Är det bra med högt
självförtroende?
6. Tjejer jämför sig hela tiden med andra, säger en person i filmen. Håller ni
med? Jämför sig tjejer mer med andra än vad killar gör?
7. Varför är det så vanligt att man jämför sig med andra?
8. Vi har alla en inre kritisk röst, berättar en person i filmen. Vad menar han
med det? Har du en inre kritisk röst? Finns det några sätt att tysta ner
den där kritiska rösten? Hur gör man?
9. Vi kan alla påverka vår självkänsla, säger författaren Mia Törnblom sist i
filmen. Vad kan man göra för att öka sin självkänsla? Kom på minst
tre saker!
Värderingsövning – Heta stolen
”Heta stolen” är en värderingsövning som förbereds
genom att stolarna placeras i en ring. En stol lämnas
tom när alla har satt sig. Någon i gruppen läser upp
påståendena ett efter ett. De som inte håller med sitter
kvar på sina stolar medan de som håller med ställer sig
upp och byter stol med någon annan som också ställde
sig upp. Om det bara är en person som reser sig byter
han eller hon till den tomma stolen. Låt några berätta
hur de tänkte (både de som ställde sig upp och de som
valde att sitta kvar) innan ni går vidare med nästa
påstående. Kom ihåg att det inte finns några
rätt eller fel!
10. 10
Påståenden – Heta stolen
• Kan man ha för mycket självförtroende?
• Jag kan själv påverka min egen självkänsla.
• Andra personer kan påverka min självkänsla, både positivt och negativt.
• Det är viktigt för mig vad andra tycker och tänker om mig.
• Man måste våga misslyckas för att kunna lyckas.
• Jag önskar att jag hade högre självkänsla.
• Jag önskar att jag hade högre självförtroende.
• Självkänsla är något som kan tränas upp.
Pratbubblor
Vad är självkänsla och vad är självförtroende? Läs innehållet i pratbubb-
lorna och diskutera tillsammans med några kompisar vilka som ni tycker ger
uttryck för en hög självkänsla och vilka som ger uttryck för högt självför-
troende. Vad är egentligen skillnaden? Vad händer om man tänker sig att
det som sägs i pratbubblorna inte blir som personerna vill (eller att det blir
precis som de vill)? Hur kommer de olika personerna i så fall att reagera?
Om hon gör slut kommer
det att göra jävligt ont.
Men jag vet att jag tar mig igenom
det. Förr eller senare.
Jag är inte nervös inför redovis-
ningen eftersom det alltid går
bra för mig när vi ska redovisa.
Jag vet att det finns de i
klassen som kommer att
tycka att min nya hårfärg är
ful, men jag gillar den.
Jag vet att det kommer att gå
grymt bra på provet. Jag
kommer i alla fall vara bland
de bästa i klassen.
Jag känner mig
förberedd inför provet.
Jag vet att jag har
gjort mitt bästa.
11. 11
Att ge andra beröm
Alla i gruppen tar varsitt papper, gärna ett A3-papper. Skriv ”Jag är bäst
därför att ...” överst som rubrik. Hjälps åt att tejpa upp lapparna på var-
andras ryggar. Gå sedan runt i rummet och skriv positiva kommentarer på
varandras papper (”… du är en så bra kompis”, ” … du alltid är så glad”,
”…. du är så bra på att lyssna” etc.) Fortsätt tills alla skrivit på allas papper.
Att berömma sig själv
”Positiva meningar som man fyller huvudet med kallas affirmationer och är
en form av mental träning”, skriver Mia Törnblom i boken ”Du äger!”.
Affirmationer kan användas som positiva påminnelser till sig själv om att
man duger precis som man är. En affirmation kan till exempel vara ”Jag är
värd att vara lycklig”, eller ”Jag är grym precis som jag är”. Skriv affirmatio-
ner till er själva på små lappar! Spara era lappar på lite olika ställen (lägg
en i plånboken, en under huvudkudden, en i väskan) och läs dem så ofta ni
kommer åt!
Förebilder
Den här uppgiften fungerar som hemuppgift mellan två träffar. Alla i grup-
pen väljer varsin person som han eller hon ser upp till. Det kan vara en
kompis, förälder, skådespelare, artist eller idrottsstjärna. Uppgiften är att
tänka igenom vad det är hos personen ni valt som ni uppskattar (fokusera
framför allt på hur personen är, snarare än på vad personen gör). På nästa
träff berättar var och en om sin person för de andra i gruppen!
Tips! Det är aldrig för sent att träna upp sin självkänsla! Precis som du behöver träna
din fysiska kondition behöver själens ”muskler” regelbunden styrketräning. Ta hjälp av
litteratur och övningar.
13. 13
Om prestation
”Problemet är när vi tror att vi är det vi gör.”
Citat ur filmen
Diskussionsfrågor
1. Är det viktigt att alltid lyckas med det man gör?
2. Är det bra att alltid lyckas? Varför? Varför inte?
3. Problemet är när vi tror att vi är det vi gör, säger Mia Törnblom i filmen.
Vad menar hon? Håller ni med?
4. De allra flesta misslyckas ibland. På vilket sätt kan hög självkänsla göra
det lättare att ta misslyckanden?
5. Viljan att prestera kan fungera som morot. Men det kan också skapa
prestationsångest. Hur kan man hitta balansen mellan morot och piska?
Mitt sköna jag
Ta fram ett papper. Skriv ”Stolt över” som rubrik. Skriv sedan ner alla dina
positiva egenskaper och sköna sidor på pappret. Slösa med berömmet!
(Och kom ihåg att man faktiskt inte behöver vara bäst i världen på något för
att känna sig bra på det.) I din lista kan du skriva sådant som ”Att jag är en
person som andra litar på”, ”Att jag är duktig på fotboll”, ”Att jag är omtänk-
sam”, ”Att jag brukar komma ihåg mormors födelsedag”. Spara pappret och
fyll på listan när du kommer på nya saker. Du kan också fråga personer i din
närhet vilka de tycker att dina positiva egenskaper är, och lägga deras svar
till listan.
15. 15
När allting sket sig
De flesta misslyckas ibland. Det har säkert även du gjort. Skriv en berät-
telse om en gång när det inte gick som du trodde eller hoppades – när det
sket sig, helt enkelt. Beskriv dina tankar och känslor inför prestationen, vad
som hände och hur du kände efteråt. Vänd sedan på pappret. Här ska du
beskriva hur ditt misslyckande kan omvandlas till något positivt. Kanske
känns det svårt att se något positivt i det som hände, men det går! Tänk
så här: Vad kan jag lära mig av det som hände? Hur kan jag använda de
negativa tankarna till att hitta ny energi? Hur kan min upplevelse göra att
jag har lättare att ta misslyckanden i framtiden?
Välj en mening
Vad passar bäst in på dig? Välj en av meningarna här nedanför. Anteckna
den på ett papper och skriv sedan en motivering till varför du valde just
denna mening. Fundera även på om du vill tänka så, eller om du önskar att
du tänkte och kände annorlunda. Läs upp det du skrivit för någon annan i
gruppen (eller för hela gruppen).
• Jag vill alltid lyckas med det jag gör.
• Man måste våga misslyckas för att kunna lyckas.
• Jag är rädd för att misslyckas.
• Det är viktigt att få bevis för vad man kan.
Tips! Alla misslyckas ibland. Det är en del av livet. Genom att stärka din självkänsla
får du lättare att ta misslyckanden – eftersom du inser att du inte är vad du gör. Att
misslyckas innebär alltså inte att det är du som blivit ett misslyckande. Du behöver
inte några bevis på att du duger precis som du är!
17. 17
Om mobbning
”Det handlar mycket om makt också, att man vill känna sig större än offret.”
Citat ur filmen
Diskussionsfrågor
1. Hur vanligt är det med mobbning?
2. Är mobbning vanligare bland ungdomar än vuxna? Vad tror ni?
3. Varför mobbar vissa personer andra?
4. Mobbning handlar mycket om makt, säger en person i filmen. Hur
hänger det ihop? Håller du med?
5. På vilka olika sätt kan man mobba en annan person?
6. Kan ord såra och skada en person lika mycket som knytnävar och
sparkar? Vad tror ni?
7. En av personerna i filmen berättar att hon blev utfryst av klasskompisar.
Vad innebär det att ”frysa ut” någon? Hur påveras den som blir utfryst?
8. Är det någon skillnad att skriva något taskigt om en person på internet,
jämfört med att säga det direkt till personen? På vilket sätt i så fall?
9. Vilket ansvar har den som ser eller hör att någon blir mobbad, men inte
reagerar?
10. Vad ska man göra när man ser eller hör att någon mobbas? Vad kan
man säga? Vem kan man vända sig till?
11. Vilka är era bästa förslag till hur man kan bekämpa mobbningen i
samhället?
Värderingsövning – fyra hörn
”Fyra hörn” är en värderingsövning där det gäller att ta ställning till olika
påståenden. För varje påstående finns det fyra alternativ, och varje hörn
i rummet representerar ett av dessa alternativ. Det fjärde hörnet är alltid
ett så kallat ”öppet hörn”, där man själv kan komma med ett eget förslag.
Samla gruppen i mitten av rummet. En i gruppen läser upp påståendena ett
efter ett. De övriga väljer vilket hörn de vill ställa sig i. Låt några motivera
sitt ställningstagande innan ni går vidare med nästa påstående. Kontrollera
också om det är någon som ändrat sig och vill byta hörn. Kom ihåg att det
inte finns några rätt eller fel!
18. 18
Påståenden – fyra hörn
1. Mobbning förekommer
a) i varje klass på skolan
b) i vissa klasser på skolan
c) på vissa skolor
d) eget förslag
2. Den som blir mobbad
a) har rätt att ge igen
b) bör försöka prata med någon vuxen om vad som pågår
c) bör ändra sig så att mobbningen slutar
d) eget förslag
3. Om jag ser eller hör någon som mobbar
a) säger jag till den eller de som mobbar att sluta
b) berättar jag för en vuxen vad jag sett
c) gör jag ingenting
d) eget förslag
4. Att berätta för en vuxen att någon mobbas
a) är en självklarhet för mig
b) bör undvikas, det kan förvärra situationen för den som mobbas
c) är detsamma som att lägga sig i något man inte har med att göra
d) eget förslag
5. Den som tittar på när någon mobbas men inte gör något
a) är lika medskyldig till mobbningen som den eller de som mobbar
b) har ett visst ansvar för mobbningen
c) har ingenting med det som sker att göra
d) eget förslag
6. Att använda internet eller mobiltelefoner för att sprida rykten och hot
a) är ett mycket vanligt sätt att mobbas idag
b) är ganska vanligt
c) är sällsynt
d) eget förslag
19. 19
Vad är egentligen mobbning?
Fyll i resten av meningarna! Jämför era svar med varandra när alla är klara.
• Mobbning kan vara att
• Det vanligaste sättet att mobba på är
• Den som mobbas gör det för att
• Den som vet att någon mobbas men inte gör något är
• Det bästa sättet att bekämpa mobbning är
Tips! Det är viktigt att komma ihåg att det aldrig är den som mobbas som måste ändra
på sig. Det är mobbarna som behöver ändra sina beteenden. Om du själv känner dig
mobbad, eller tycker att någon annan blir utsatt, är det viktigt att prata med någon
om det som sker. Välj en vuxen som du känner dig trygg med. Om mobbningen sker
på skolan har skolan ett ansvar att genast ta tag i problemet. Även om det kan kännas
jobbigt kan det också vara bra att själv försöka säga ifrån till sina mobbare. Det är bra
för självkänslan att bryta offerrollen som man lätt hamnar i. Och det är faktiskt svårare
att vara taskig mot någon som säger ifrån.
21. 21
Om känslor
”Att känna, det är livet.” Citat ur filmen
Diskussionsfrågor
1. Att känna, det är livet, säger en person i filmen. Vilka olika känslor kan
man känna? Hur många kommer ni på?
2. En person i filmen pratar om ”feminina känslor”. Finns det särskilda
kvinnliga och manliga känslor? Eller är det bara något vi fått lära oss?
Vad tror ni?
3. Har killar svårare att visa känslor än tjejer? Varför är det så i så fall?
4. Går det att stänga av sina känslor? Är det bra att göra det, eller finns
det tvärtom en mening med att må dåligt ibland?
5. Hur ska man egentligen hantera de jobbiga och negativa känslorna?
Vad brukar ni göra?
6. En person i filmen berättar att hon kan känna väldigt många olika känslor
på samma gång. Kan ni känna igen er i det? Hur kommer det sig, tror ni?
7. Är glädje samma sak som lycka?
8. Skulle ni vilja må precis likadant – jämnt? Varför? Varför inte?
Positiva tankar om negativa känslor
Alla känner sig ledsna, rädda eller arga ibland. Fast det är inte alltid som vi
vill erkänna det. Tvärtom är det lätt hänt att försöka trycka undan de job-
biga och svåra känslorna, för att vi helt enkelt inte orkar med dem. Sam-
tidigt ska man komma ihåg att även de mörka känslorna är en tillgång för
oss – om vi lär oss att acceptera dem. Fundera tillsammans med en kamrat i
gruppen på hur känslor som sorg, rädsla och ilska skulle kunna hjälpa er på
olika sätt. Hur kan dessa känslor fungera som drivkrafter? Vilken nytta kan
ni ha av dem? Jämför era tankar med andra i gruppen.
Känslokartan
På sidan 23 listas trettio olika känslor. Alla i gruppen tar varsitt papper. Dela
in pappret i tre spalter med rubrikerna ”Positiva känslor”, ”Negativa käns-
lor” och ”Neutrala känslor”. Välj sedan bland känslorna och placera dem i de
spalter där ni tycker att de hör hemma. Gör övningen individuellt och utan
att diskutera med varandra. När alla i gruppen är färdiga kan ni jämföra era
listor. Vilka likheter och skillnader ser ni? Vad tänker ni överhuvudtaget
om att dela in känslor på det här sättet? Kan man göra det? Varför?
Varför inte? Vad kan man lära sig av det?
23. 23
Tips! Nästa gång du är ledsen, tänk så här: Det är okej att jag är ledsen just nu. Jag kan
inte skydda mig från sorg, men jag vill ta hand om mig själv genom att be om hjälp.
Fundera om det inte finns någon som kan göra något för att hjälpa eller underlätta för
dig. Kom ihåg att det oftast finns fler utsträckta händer än vi kanske först tror.
Ledsen
Orolig
Bitter
Irriterad
Frustrerad
Glad
Målmedveten
Inspirerad
Avslappnad
Osäker
Arg
Kär
Olycklig
Retlig
Upprörd
Svartsjuk
Lycklig
Gråtmild
Allvarlig
Bestämd
Deppig
Sur
Upprymd
Romantisk
Självsäker
Trygg
Nervös
Uttråkad
Galen
Förbannad
KÄNSLOKARTAN
25. 25
Om regler
”Det är trygghet att ha regler.”
Citat ur filmen
Diskussionsfrågor
1. Vad innebär egentligen en regel?
2. Är det bra med regler? Varför? Varför inte?
3. Det är trygghet att ha regler, säger en person i filmen. Håller ni med?
4. Gäller olika regler i olika situationer? Ge exempel!
5. En person i filmen säger att hennes pappa är överbeskyddande. Hur ska
föräldrar vara, tycker ni?
6. Hur skulle era liv se ut om ni inte hade några regler?
7. En värdering kan sägas vara en slags inre regel som påverkar vilka beslut
vi fattar i olika situationer. Vilka exempel på värderingar kommer ni på?
8. Vilka värderingar tycker ni är starkast i de miljöer som ni oftast rör er i?
9. Hur känns det när man bryter mot sina ”inre regler”?
På en öde ö
Tänk er att en grupp ungdomar är med om en olycka till havs men lyckas
rädda sig i land på en ö. Ungdomarna får med sig mat och dryck från den
förlista båten, men upptäckter snart att de är ensamma på ön. Efter ett an-
tal dagar föreslår några i gruppen att de måste försöka komma överens om
några regler, bland annat för hur matlagningen ska läggas upp, elden skötas
och lägret vaktas på nätterna. Vilka råd skulle ni ge ungdomarna? Hur ska
de komma överens? Skulle de klara sig lika bra utan regler, eller vinner de
faktiskt på att införa regler? Hur skulle ni tänka om ni var med på ön?
26. 26
Tips! Glöm inte att i grunden har du alltid dina personliga värderingar. Idag
sätter ofta skolan och dina föräldrar gränser för dig för att hjälpa dig att hitta
dina egna värderingar och skapa trygga förutsättningar för ditt liv. Men om
några år kommer du att basera beslut på egna värderingar och gränser.
ANTECKNINGAR
...............................................................................................................................................
...............................................................................................................................................
...............................................................................................................................................
...............................................................................................................................................
...............................................................................................................................................
...............................................................................................................................................
...............................................................................................................................................
...............................................................................................................................................
...............................................................................................................................................
...............................................................................................................................................
...............................................................................................................................................
...............................................................................................................................................
...............................................................................................................................................
...............................................................................................................................................
...............................................................................................................................................
...............................................................................................................................................
...............................................................................................................................................
...............................................................................................................................................
...............................................................................................................................................
...............................................................................................................................................
...............................................................................................................................................
...............................................................................................................................................
...............................................................................................................................................
27. 27
Om utseende
”Vem som helst kan bli älskad.”
Citat ur filmen
Diskussionsfrågor
1. Vad är viktigast – insidan eller utsidan?
2. Vem bestämmer vad som är vackert eller inte?
3. En person i filmen säger att hon är nöjd med sitt utseende, även om det
inte är det perfekta skönhetsidealet. Hur ser skönhetsidealet ut i vår tid,
tycker ni? Finns det olika skönhetsideal för killar och tjejer?
4. Påverkas ni av skönhetsideal? På vilket sätt?
5. Är det bra att det finns skönhetsideal eller bör vi tvärtom försöka
skydda oss från dem? Hur gör man det?
6. Förändras skönhetsideal över tid? Vad beror det på i så fall?
7. Är utseendefixering vanligare bland tjejer än killar? Vad tror ni?
8. Vad är egentligen bäst – att passa in eller sticka ut?
9. Kan man må bra på insidan om man inte känner sig nöjd med utsidan?
10. Man kan öva sig på att tycka om sig själv och sin kropp, säger Mia
Törnblom i filmen. Hur kan man göra?
Smaken som baken?
Ärligt talat – går det att bestämma vad som är skönt och vackert? Är det
inte med skönhet som med mycket annat, att vi faktiskt uppskattar olika
saker? Testa er själva i gruppen. Låt alla svara på ett antal frågor utan att
berätta hur ni svarar för varandra. När alla är klara går ni tillsammans igenom
era svar. Tyckte ni samma saker eller inte?
Förslag på frågor: Vilken är den finaste färgen? Vilken är den vackraste
årstiden? Vilken är den snyggaste hårfärgen? Vilken är den bästa låten?
Vilket är det bästa tv-programmet? Vilken är den godaste maträtten?
Vilken är den bästa tiden på dygnet? Vilken är den bästa drycken? Vilken
är den bästa filmstjärnan? Och så slutligen – vad säger allt detta egent-
ligen om skönhetsideal? Är det inte märkligt ändå att de får sådan stor
betydelse? Vad tycker ni?
I min spegel
Vissa älskar att spegla sig, andra undviker det om de kan. Oavsett vad du
tänker och känner inför din spegelbild får du här ett uppdrag. Skriv ner tre
saker som du tycker om med ditt eget utseende. Nästa gång du ser dig själv
i spegeln är det enbart dessa positiva saker du ska fokusera på. Det är bara
29. 29
de sakerna du ska titta på! Lägg sedan till två nya saker till din lista – nu har
du fem underbara saker med dig själv att beundra i spegeln framöver!
Tips! Uppskatta din kropp för vad den presterar varje dag. Lägg dig ner och stäng dina
ögon. Följ din andning i tio andetag. Försök sedan att ”resa” genom din kropp med
tanken. Börja med att fokusera på dina fötter och fortsätt uppåt. Till varje kroppsdel
du passerar riktar du en positiv och uppskattande tanke för allt som den bidrar med till
ditt liv. Fundera en stund på hur förlusten av denna kroppsdel skulle påverka ditt liv.
Avsluta med tio djupa andetag.
30. 30
Arbeta vidare med självkänsla
Här är tips på litteratur och länkar för det fortsatta arbetet med självkänsla:
● ”Att välja glädje” av Kaj Pollak
● ”Bygg upp ditt självförtroende (och få en bättre självkänsla)”
av Sue Atkinson
● ”Du Äger” av Mia Törnblom
● ”Förändring inifrån” en bok om självkänsla av Gloria Steineman
● ”Höj din självkänsla med kognitiv beteendeterapi” av Melanie Fenell
● ”Konsten att vara snäll” av Stefan Einhorn
● ”Rik på riktigt” av Jörgen Larsson/Fredrik Warberg
● ”Självkänsla NU” och ” Mera Självkänsla” av Mia Törnblom
● ”Självkänsla på djupet” av Marta Cullberg Weston
● ”Sluta jämföra dig med andra” av Jana Söderberg
● ”Tonåringar” av Ingrid Gråberg/Jenny Klefborn
● ”Våga Vara” av Jana Söderberg
● ”Våga vara den du är” av Mia Lendahl
Tips på websidor:
● bris.se
● fryshuset.se
● fryshuset.se/unitedsisters/
● fryshuset.se/fryshuset/din_bror.aspx
● janasoderberg,se
● mtgruppen.com
● rb.se
● skandia.se/ideer
● umo.se