Download to read offline
![Tack för mig!
Frågor?
Diskussion!
Web: openaccess.se
Blogg: openaccess.kb.se
E-mail: ulf.kronman [at] kb.se
Twitter: @UlfKronman
Kronman, U: Managing your assets in the publication economy.
Confero. 2013. DOI: http://dx.doi.org/10.3384/confero13v1130117](https://image.slidesharecdn.com/publikationsekonomin-rebrouniversitet2014-10-01-141030061550-conversion-gate01/75/Den-nya-publikationsekonomin-42-2048.jpg)
Den nya publikationsekonomin
- 1. Den nya publikationsekonomin – bibliometri, open access och ekosystemet för forskningsinformation Ulf Kronman Samordnare för programmet OpenAccess.se och publiceringsfrågor Kungliga biblioteket Örebro universitet, 2014-10-01
- 2. Programmet OpenAccess.se •Samordnar utvecklingen mot open access i Sverige • Samverkar med Vetenskapsrådet och andra forskningsfinansiärer • Kungliga biblioteket koordinerar – Expertgrupp för open access och publiceringsfrågor – Konferenser, möten och föredrag – Webbplats, blogg och e-postlista
- 3. Seminariets delar •Bibliometri – Vad är det och hur räknar man? – Kritisk granskning: Hur bör man (inte) använda bibliometri? • Fördelning av forskningsmedel med bibliometri – Hur den svenska regeringen använder publikationsstatistik för fördelning av medel till landets lärosäten – Det svenska ekosystemet för forskningsinformation • Open Access – Vad menas och hur skapar man open access? – Internet och open access skapar nya publiceringsformer • Publikationshantering – Hur vårdar du dina tillgångar i publikationsekonomin?
- 4. Bibliometri för utvärderingav forskning – publikationer som prestationsmätare och kvalitetsmått
- 5. Bibliometri = statistiskaanalyser av publikationer • Produktion – publikationer – Hur många per organisation, forskare, krona? • Genomslag – citeringar – Blir publikationerna lästa och gör intryck i forskarsamfundet? • Samverkan – nätverk – Samförfattande, ämnesrelationer och citeringsrelationer • Dynamik – Hur förändras ovanstående indikatorer över tiden?
- 6. Datakällor för bibliometri • Thomson Reuters Web of Science (ISI) – 12 000 tidskriftstitlar och 148 000 konferensrapporter – 47 miljoner artikelposter • Elsevier Scopus – 21 000 tidskriftstitlar och 17 000 konferensserier – 50 miljoner artikelposter • Google Scholar – Samlar in "allt på nätet" – ostrukturerade data – Tidskriftsartiklar, konferensrapporter, doktorsavhandlingar, böcker, rapporter … • Egen publikationsdatabas – Bättre täckning – fler typer av dokument – Verifierade data – koppling forskare och organisation – Inga citeringsdata – ingen världsdata
- 7. Olika forskningsfälts synligheti Web of Science Web of Science's täckning i Norge 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Kemi Biomedicin Fysik Medicin & farmakologi Biologi Matematik Konferenstryck Rapporter Teknik Odontologi Nationalekonomi Psykologi Humaniora Övrig samhällsvetenskap Dataunderlag från norska Database for statistikk om høgre utdanning (DBH) Böcker Tidskriftsartiklar
- 8. Citeringar – ojämntfördelade http://www.syque.com/quality_tools/toolbook/Variation/measuring_spread.htm
- 9. Citeringar i relationtill publikationstyp och ålder 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Average citations related to age and document type Review articles Original articles
- 10. Citeringar i relationtill ämne och ålder
- 11. Fältnormerad citeringsgrad ("Crown"– cf) • Publiceringsår – Fler citeringar ju fler år sedan publicering • Dokumenttyp – Översiktsartiklar får 2,5 gånger fler citeringar än originalartiklar • Forskningsfält – Cellbiologi 10 gånger fler citeringar än matematik • Normering jämför lika med lika – Samma år, dokumenttyp och forskningsfält – Normerat världsmedelvärde = 1 – Mer än 1 => större genomslag än världsgenomsnittet 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Average citations related to age and document type Review articles Original articles 70 60 50 40 30 20 10 0 Average citation per original publication related to age and subject field 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Cell Biology Immunology Microbiology Oceanography Psychology Plant Sciences Zoology Physics, Applied Economics Sociology Veterinary Sciences Law Mathematics Humanities, Multidisciplinary
- 12. Missbrukade bibliometriska indikatorer • Citeringar (C) – Citeringar kan inte jämföras rakt av mellan olika tidpunkter och forskningsfält • Thomson Reuters Journal Impact Factor (JIF) – Genomsnittlig citeringsgrad för en tidskrift – Är inte tillämplig på tidskriftens artiklar • h-index: h antal publikationer citerade minst h gånger – Ej justerad för forskningsfält, karriärlängd, samförfattande 70 60 50 40 30 20 10 0 Average citation per original publication related to age and subject field 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Cell Biology Immunology Microbiology Oceanography Psychology Plant Sciences Zoology Physics, Applied Economics Sociology Veterinary Sciences Law Mathematics Humanities, Multidisciplinary
- 13. Visualiseringar av bibliometriskarelationer
- 14. Mäter bibliometri forskningskvalitet? – en kritisk granskning
- 15. Ett fåtal högciteradeartiklar skapar medelvärdet Confidence interval in relation to analysed number of publications y = 2.06x-0.41 R² = 0.96 2.5 2 1.5 1 0.5 0 1 10 100 1000 10000 95% confidence interval Number of analysed publications (full count)
- 16. Mäter citeringsbibliometri forskningskvalitet? Ja, om: Nej, om: Forskningen publicerar sig i internationella tidskrifter Forskningen genererar böcker, rapporter, patent, debattartiklar och praktiska resultat Impact (citeringar) = kvalitet Citeringar betyder något annat än impact Forskningen är "konventionell" Forskningen är ung, smal och paradigmbrytande Datamaterialet är stort (> 500 publikationer) Datamaterialet är litet (< 50 publikationer)
- 17. Hur bör mananvända bibliometri? • Som statistiskt underlag till sakkunniga – Som komplement till kunskap om ämnet och den bedömda organisationen • Bibliometri fungerar bäst på makronivå – En statistisk genväg till kvalitetsbedömning Peer review Bibliometri Lärosäten 1 10 100 1000 10000 100000 Publikationer per år Individer Grupper Länder
- 18. Fördelning av forskningsmedel med publikationsstatistik
- 19. Forskningspolitiska propositionen 2008 • 10% av lärosätenas basanslag konkurrensutsattes – 5% baserat på externa medel – 5% baserat på publikationer och citeringar – 2014: Ökat till 20% • Produktion gånger genomslag – Publikationer gånger citeringar – Antal publikationer och citeringar justeras för olikheter i forskningsfälten • All statistik baserad på Thomson Reuters databas Web of Science – Vetenskapsrådet föreslog utvidgning av dataunderlaget från Kungl. bibliotekets SwePub
- 20. Web of Science+ SwePub = sant? Web of Science's täckning i Norge 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Kemi Biomedicin Fysik Medicin & farmakologi Biologi Matematik SwePub-data Teknik Odontologi Nationalekonomi Psykologi Humaniora Övrig samhällsvetenskap Web of Science-data
- 21. Forskningspolitiska propositionen 2012 • Fokus - ny modell för fördelning av medel till lärosätena – Baserad på kollegial bedömning – VR levererar modell till årsskiftet 2014/2015 • KB får uppdrag att utveckla SwePub för statistik tillsammans med VR – Data från SwePub blir en del av den nya fördelningsmodellen • VR får uppdrag att utveckla SweCRIS – Nationellt forskningsinformationssystem – Publikationsdata från SwePub blir del av SweCRIS
- 22. Svenska ekosystemet förforskningspublikationer Lokal publikationsdatabas (DiVA) SwePub Kungl. biblioteket Prisma Vetenskapsrådet Research.se SweCRIS Vetenskapsrådet Forskare Publikation CV för ansökan Regering Universitetsledning Rapporter Analyser Insamling Utsökning ?
- 23. Open Access –nya krav på tillgänglighet för dina publikationer
- 24. Från kommunikation tillpublikationsekonomi • Forskarnas kommunikation blev en marknad – Förlag och tryckerier behövdes för paketering och spridning av publikationer • Affärsmodell baserad på forskarnas behov av uppmärksamhet och anseende – Tidskrifternas renommé blev hårdvaluta • Förlagen betalar varken författare, redaktörer eller granskare – Ändå marknadsmässiga prenumerationspriser
- 25. Vetenskaplig publicering –prenumeration Projekt ! Bibliotek Universitet Forskare Allmänhet Publikation ! Forsknings-finansiär $ $ $ $ Tidskrift Förlag ! Redaktör Forskare ! Granskare Forskare ! ! Forskare (annan organisation) $ Företag Myndigheter $ ? Överlåtelse av upphovsrätten §
- 26. Vad innebär openaccess? Fri tillgång till vetenskapliga publikationer på internet – Med hänsyn till författarens ideella upphovsrätt … free availability on the public internet, permitting any users to read, download, copy, distribute, print, search, or link to the full texts of these articles, crawl them for indexing, pass them as data to software, or use them for any other lawful purpose, without financial, legal, or technical barriers other than those inseparable from gaining access to the internet itself. The only constraint on reproduction and distribution, and the only role for copyright in this domain, should be to give authors control over the integrity of their work and the right to be properly acknowledged and cited. Budapest Open Access Initiative 2001
- 27. Gratis och libre– grader av frihet i open access • Gratis OA – tar bort ekonomiska hinder – Fritt att läsa – men inget mer • Libre OA – tar bort hinder för användning – Gratis OA + ytterligare frihet för återanvändning Creative Commons CC-BY licens gör det fritt att: – ladda ned och samla in för bearbetning – länka, kopiera och sprida vidare – indexera för sökning i databaser – göra textmining – skapa bearbetningar
- 28. Vetenskaplig publicering –open access Projekt ! Bibliotek Universitet Forskare Allmänhet Publikation ! Forsknings-finansiär $ $ $ $ Tidskrift Förlag ! Redaktör Forskare ! Granskare Forskare ! Forskare (annan organisation) Företag Myndigheter $ $ ! ! ! ! OA-krav
- 29. Två huvudvägar tillopen access Gyllene vägen Publicera i en tidskrift med en open access-modell Producenten finaniserar Gröna vägen Placera en kopia i ett öppet arkiv – ämnesarkiv eller vid eget lärosäte Parallellpublicering
- 30. Parallellpublicering – dengröna vägen till OA • Definition – Kopia av publikationen på annat ställe än i tidskriften • Fördelar – Ändrar inte det traditionella systemet – Relativt små extra kostnader • Nackdelar – Extra arbete för forskare och bibliotek – Embargo-tid mellan publicering och open access – Ej tidskriftens slutversion av artikeln – Inte ekonomiskt hållbart för tidskrifterna på sikt – Artikeln sällan fri för återanvändning (”Libre OA”)
- 31. OA-tidskrift – dengyllene vägen till OA • Definition – Artikeln fri att läsa på tidskriftens webbplats • Fördelar – Den slutgiltiga artikeln som open access – Inget embargo – Artikeln fri för återanvändning (”Libre OA”) – Ekonomiskt hållbart för tidskrifterna/förlagen • Nackdelar – Kostsamt för universitet och forskningsfinansiärer – Dubbla system under övergången – Hybrid-OA – friköpta artiklar i prenumerationstidskrifter – skapar dubbla kostnader
- 32. Stödet för openaccess ökar • Svenska forskningsfinansiärer kräver open access sedan 2010 – Vetenskapsrådet, Riksbankens Jubileumsfond, Formas, Wallenbergstiftelsen, FAS, Östersjöstiftelsen – Max 6 månaders fördröjning av fri tillgång (12 månader för humaniora och samhällsvetenskap) • EU-kommissionen – all EU-stödd forskning i Horizon 2020 open access från år 2014 – Max 6 månaders fördröjning av fri tillgång (12 månader för humaniora och samhällsvetenskap) – EU uppmanar medlemsländerna att anta nationella OA-policyer
- 33. En svensk nationellpolicy för open access? • Forskningspolitisk proposition för 2013- 2016 • Vetenskapsrådet får i uppdrag att "utforma nationella riktlinjer för öppen tillgång till vetenskaplig information" – Förslag levereras hösten 2014 – Remiss via webbenkät i oktober 2014 • Kungliga biblioteket får i uppdrag att stödja Vetenskapsrådet i arbetet – Harmonisering med OA-kraven i Horizon 2020?
- 34. Open access skaparnya publiceringsformer • Mega journals – Renodlad peer-review service utan hänsyn till urval för läsare – PLoS ONE – 80 artiklar/dygn • Funder journals – Fritt att publicera och läsa – eLife – Wellcome Trust • Community journals – PeerJ – livstids författarmedlemskap för $99 • Post-publication open peer review – F1000Research, ScienceOpen • ”Second-tier” mega-journals – Scientific Reports (Nature) – Science Advances (Science) – Open Biology – SpringerPlus – BMJ Open (BMJ) – SAGE Open
- 35. OA mega-journals asa second-tier service Nature Science Subscription-based selection services for readers Of sellable value to readers? Manuscripts Peer review Reject Pay publishing fee Scientific Reports Science Advances Open Access Peer review services
- 36. Future: A two-tiersystem of services? Subscription-based "Nature Digests" "Science Selection" alert/digest services for readers Of interest to readers? Scientific Reports Science Advances Mega-journals peer review services for authors Pay publishing fee Manuscripts Peer review Reject PLoS ONE
- 37. Oseriösa förlag ochtidskrifter • Författaravgifter skapar grund för en ny marknad – Tidskrifter utan seriös peer review – Bjuder in till publicering via spam-liknande e-post – Lurar oerfarna forskare i behov av meritering • Jeffrey Bealls lista med misstänkt skumma tidskrifter och förlag – http://scholarlyoa.com/publishers/ • OASPA – Open Access Scholarly Publishers Association – Medlemmar i OASPA är garanterat seriösa • DOAJ – Directory of Open Access Journals – Kommer bara att lista seriösa tidskrifter
- 38. Hur du hanterar publikationsekonomin
- 39. Hur optimerar mansitt bibliometriska utfall? • Skriv artiklar på engelska i internationella tidskrifter • Kontrollera tidskriftens genomslag (Journal Impact Factor) och att den indexeras i Web of Science • Samarbeta och sampublicera • Referera till dina tidigare publikationer (själv-citera) • Använd ett unikt och konsekvent författarnamn • Ange tydliga organisationsanknytningar • Gör dig unik med en identifierare från ORCID.org
- 40. Hur hanterar dukrav på open access? • Inkludera en publiceringsstrategi i projektplanen – Vilka kanaler? – Publiceringsavgifter? – Förenliga med finansiärens krav? • Läs kontraktet med forskningsfinansiären • Läs avtalet (CTA) med tidskriften/förlaget – Försök få undantag om det inte stämmer med finansiärens krav – ”Right to publish” istället för överlåtelse av upphovsrätt
- 41. Om du publicerari en open access-tidskrift • Kontrollera att tidskriften är seriös – Kolla DOAJ, OASPA, Web of Science och Scopus – Kolla Bealls lista för misstänkt oseriösa tidskrifter • Kontrollera om den kräver publiceringsavgifter (APC) – Täcker finansiär eller moderorganisation publiceringskostnaderna? • Behåller du copyright på artikeln? – Helst CC-BY-licens som tillåter fri återanvändning
- 42. Tack för mig! Frågor? Diskussion! Web: openaccess.se Blogg: openaccess.kb.se E-mail: ulf.kronman [at] kb.se Twitter: @UlfKronman Kronman, U: Managing your assets in the publication economy. Confero. 2013. DOI: http://dx.doi.org/10.3384/confero13v1130117
- 43. Redskap för forskareoch bibliotekarier • DOAJ.org – Directory of Open Access Journals – Hitta OA-tidskrifter inom olika ämnesområden • SHERPA/ROMEO – Villkor för parallellpublicering • OASPA – OA Scholarly Publishers Association – Kontrollera vilka förlag som är seriösa • Bealls lista – Kontrollera vilka tidskrifter som kan vara oseriösa
- 44. En pragmatisk definitionav open access • Vad – Den slutgiltiga artikeln eller sista sakkunniggranskade manuset • När – Senast 6 månader efter publicering (12 månader för humaniora och samhällsvetenskap) • Var – Beständig lagring hos en tidskrift/förlag – Beständig lagring ett repositorium – med tillhörande metadata • Hur – Licens som ger rättigheter till fri spridning, användning i undervisning och insamling för text-mining
Editor's Notes
- #2 2 * 45 min Det blir allt vanligare att både internationella och svenska forskningsfinansiärer kräver att resultaten från den forskning som de stöder ska publiceras fritt tillgängliga som open access. Ulf Kronman föreläser om det ”ekosystem för forskningsinformation” och den plattform för samverkan kring open access som Vetenskapsrådet håller på att skapa tillsammans med lärosätena och Kungliga biblioteket på regeringens uppdrag.
- #3 Tidigare bibliometriker vid KI, KTH och VR.
- #6 Hårda endimensionella indikatorer: antal publiceringar och citeringar Mjuka flerdimensionella indikatorer: sampublicering, cocitering och ämnessamband Enkelt i teorin – komplicerat i praktiken Wikipedia: Statistiska analyser av publikationer British Standard Glossary of Documentations of Terms: Tillämpningen av matematiska och statistiska metoder i studiet av publikationsmönster och hur dokument används
- #7 Specialdatabaser – PubMed, ArXiv, SPIRS, Chemical Abstracts
- #8 Databasleverantörerna indexerar främst det material som är lättast att samla in – artiklar in engelskspråkiga tidskrifter Olika forskningsfält – olika förutsättningar Skiftande publiceringskulturer Olika publikationstyper Varierande publiceringsfrekvens Olika citeringsmönster Olika täckningsgrad i datakällorna Medicin och naturvetenskap täcks bra Internationella tidskriftsartiklar Teknik täcks halvbra Tidskriftsartiklar, konferenser, rapporter Samhällsvetenskap och humaniora täcks dåligt Nationella tidskriftsartiklar, böcker, antologier
- #9 Den skeva fördelningen är ett problem när vi sysslar med statistik http://www.syque.com/quality_tools/toolbook/Variation/measuring_spread.htm
- #12 Vassaste vapnet i kampen om pengarna Crown, FCS, FCR
- #13 h-index – populär "vulgärindikator" Lätt att förstå, lätt att räkna ut Ej justerad för tid eller fält
- #17 Bibliometri mäter inte frånvaro av kvalitet Brist på publikationer och citeringar kan ha förklaringar utanför den bibliometriska "sfären"
- #18 Dags att vakna: Föredragets viktigaste bild. Bibliometri fungerar bättre ju närmare verksamheten och sakkunskapen det används.
- #20 Det var bråttom att få fram en modell för fördelning i konkurrens Medel fördelades enligt en framtage Fältnormerade citeringar Konventionell metod för att jämföra olika forskningsfält finns Områdesjusterad publiceringsvolym Ny metod togs fram till forskningspropositionen n bibliometrisk modell för år 2009
- #21 Hur jämföra publiceringsvolym mellan olika vetenskapsområden? Olika publiceringskulturer ger olika synlighet i Thomson-databasen Olika genomsnittlig publikationsproduktivitet Hur hantera områden med mycket låg och ojämn synlighet i Thomson-databasen? Humaniora och samhällsvetenskap
- #22 Nuvarande modellen används under tiden Fördelningen ökas från 10% till 20% år 2014
- #26 En dysfunktionell och osynlig marknad Vi betalar både för produktion av artiklar och tillgång till de publicerade artiklarna Publiceringen betalas via löner och projektmedel Läsningen betalas via biblioteksbudgeten Ingen direkt relation mellan producent och konsument Forskarna ser inte kostnaderna eftersom biblioteken betalar prenumerationerna Överlåtelse av upphovsrätt till förlagen skapar inlåsning Forskarna pressas att överlåta sin kommersiella upphovsrätt
- #27 Budapest OA Initiative 2002 Gratis och libre – grader av frihet i open access Gratis OA – tar bort ekonomiska hinder Fritt att läsa – men inget mer Libre OA – tar bort hinder för användning Gratis OA + ytterligare frihet för återanvändning Creative Commons CC-BY licens gör det fritt att: ladda ned och samla in för bearbetning länka, kopiera och sprida vidare indexera för sökning i databaser göra textmining skapa bearbetningar
- #28 Gratis är ett ursprungligen latinskt ord, gratis, som betyder "av nåd", d.v.s. det krävs ingen motprestation av varans eller tjänstens mottagare Libre ( /ˈliːbrə/) is a loan word in English borrowed from various Romance languages, including Spanish and French.
- #30 29
- #32 OA-tidskrift: En modell för peer-review-service
- #33 OpenAccess.se har arbetat för OA sedan 2006 Forskningsfinansiärerna ställer krav sedan 2010 2012 har det tagit fart ordentligt Danmark Storbritannien EU-kommissionen SCOAP3
- #36 Reader services: Digest, editorials, selection, vetting, pruning
- #38 Predatory publishers and bogus journals Allt är inte guld och gröna stigar…
- #45 AAM – Accepted Author Manuscript