Biologiska perspektivet
Biologiska perspektivet 
 HjĂ€rnans funktionssĂ€tt och Ă€mnesomsĂ€ttning 
 Kemiska processer i nervsystemet 
 Hormoner 
 Ärftlighet 
 Gett förstĂ„else av t.e.x DAMP 
(Dysfunktion i frÄga om 
Aktivitetskontroll och uppmÀrksamhet)
Centrala nervsystemet 
 MĂ€nniskans nervsystem delas in i tvĂ„ 
delar: 
 Centrala nervsystemet – BestĂ„r av 
hjÀrnan och ryggmÀrgen. 
 Perifera nervsystemet – BestĂ„r av alla 
nerver ute i kroppen. 
 Till och frĂ„n hjĂ€rnan gĂ„r varje sekund 
miljontals signaler. Dessa signaler gÄr 
via de perifera nerverna och 
ryggmÀrgen. 
 Signaler skickas till och frĂ„n olika
Nervsystemet 
 Med hjĂ€lp av det autonoma 
(sjÀlvstÀndig) nervsystemet 
slipper du styra dina inre organ.
HjÀrnan 
Hur ser den ut egentligen?
HjÀrnan
HjÀrnan 
 HjĂ€rnan brukar delas in i tre 
delar: stora hjÀrnan, lilla 
hjÀrnan och hjÀrnstammen. 
 Stora hjĂ€rnan – delas in i 
vÀnster och höger 
hjÀrnhalva. 
 Lilla hjĂ€rnan – sköter balans 
och samordnar kroppens 
muskler. 
 HjĂ€rnstammen – Ansvarar för 
funktioner som vi sjÀlva inte
Höger hjÀrnhalva 
 Omedvetna förmĂ„gor 
som: 
 Intuition, 
 Kreativitet 
 Helhetsuppfattning 
 KĂ€nslosamhet 
 OrienteringsförmĂ„ga 
 Tolkning av 
ansiktsuttryck 
 Musikalitet 
FormkÀnsla
VÀnster hjÀrnhalva 
 Medvetande förmĂ„gor som: 
 SprĂ„kförmĂ„ga (tal & skrift) 
 Matematik & logik 
 AnalysförmĂ„ga 
 Framtidsplaner
Test?
Neuron / Nervcell 
 Tio miljarder nervceller
Hormoner 
 Hormoner Ă€r kemiska Ă€mnen som bildas i ytterst smĂ„ 
mÀngder i ett antal körtlar. Körtlarna avger sina 
Ă€mnen direkt till blodet. 
 Snabba och kortvariga signaler skickas ut via 
nervsystemet. LÄngsamma signaler som verkar under 
lÀngre tid skickas med hormonerna. 
 Varje hormon kommer frĂ„n en bestĂ€md körtel och 
pÄverkar oss pÄ ett visst sÀtt. Detta kan stÀlla till 
problem och det blir för mycket eller för lite av ett 
speciellt hormon.
Hormoner
Olika hormoner 
 Hypofysen – En körtel i hjĂ€rnan. Styr andra körtlar. Tillverkar 
vÀxthormon. 
 Sköldkörteln – Bildar hormon som kontrollerar kroppens 
ÀmnesomsÀttning. 
 Binjurarna – Styr saltbalansen. Tillverkar Ă€ven stresshormoner, 
bland annat adrenalin som ökar kroppens prestationsförmÄga. 
 Bukspottskörteln – Tillverkar insulin. Insulin Ă€r viktigt nĂ€r cellerna 
ska förbrÀnna socker. 
 Äggstockar och testiklarna – Tillverkar könshormoner. Manligt
Neurotransmittor / 
Signalsubstanser 
 Adrenalin 
- Ökar prestationsförmĂ„gan 
 Dopamin 
- muskelrörelser, vakenhet, 
glÀdje, entusiasm, och 
kreativitet. 
 Serotonin 
- sömn, vakenhet, 
aggressivitet, impulsivitet, 
aptit och sexuell lust. 
 Psykofarmaka
Neuropsykologi 
 Ny teknik, MRI-skanning, PET-skanning 
 Aktivitet i olika omrĂ„den
Varför styrs vi av vÄra kÀnslor? 
 HjĂ€rnbarken tolkar kĂ€nslor och gör att vi kan tĂ€nka 
logiskt. 
 Men ju Ă€ldre en hjĂ€rndel Ă€r, desto större makt har 
den. DÀrför vinner ibland kÀnslohjÀrnan över 
hjÀrnbarken och vi fÄr svÄrt att kontrollera vÄra 
kÀnslor. 
 RĂ€dsla Ă€r en from av kĂ€nslor. En starkt överdriven 
rÀdsla kallas för fobi. 
 Exempel pĂ„ fobier, agorafobi (torgskrĂ€ck), 
klaustrofobi (trÄnga utrymmen) odontofobi 
(tandlÀkarskrÀck).
Ärftlighet 
 Tvillingstudier 
 Syskon 50% 
 EnĂ€ggstvillingar 100 % 
 Orsak och verkan
Uppgift 
 Lista de egenskaper du tror att du har 
Àrvt frÄn era förÀldrar eller 
mor/farförÀldrar 
 Har du syskon? Är ni lika? 
- Vilka egenskaper har ni gemensamt? 
- Vilka egenskaper har ni inte 
gemensamt? 
 Diskutera i grupp
Biologiska perspektivet 
 Tror inte pĂ„ fri vilja 
 Intresserar sig för evolutionen, 
hormoner och 
transmittorsubstanser 
 AnvĂ€nder sig av Ă€rftlighetsstudier 
och hjÀrnforskning 
 StrĂ€var efter att förstĂ„ vĂ„rt 
biologiska arv och att avhjÀlpa 
problem genom medicinering
Examinationsuppgift 
 Ta reda pĂ„ hur man kan förklara kĂ€rlek, attraktion 
och förhÄllande med hjÀlp av biologiska perspektivet. 
 Ta reda pĂ„ ur man kan förklara ADHD, DAMP eller 
Autism med hjÀlp av biologiska perspektivet. 
 Examineras antingen genom presentation eller 
skriftligt arbete. 
 Start: vecka 47. Deadline: Vecka 50.
Kunskapskrav 
Eleven	redogör	översiktligt	för	 
begrÀnsade	delar	av	den	biologiska	 
psykologins	förklaringar	till	 
mÀnskliga	beteenden,	kÀnslor	och	 
tankar.	I	samband	med	det	för	 
eleven	enkla	resonemang	om	 
psykologiska	samband	och	relaterar	 
till	egna	erfarenheter.	 
Eleven	redogör	utförligt	för	delar	av	 
den	biologiska	psykologins	 
förklaringar	till	mÀnskliga	beteenden,	 
kÀnslor	och	tankar.	I	samband	med	 
det	för	eleven	vÀlgrundade	 
resonemang	om	psykologiska	 
samband	och	relaterar	till	egna	 
erfarenheter.	 
Eleven	redogör	utförligt	och	 
nyanserat	för	omfattande	delar	av	 
den	biologiska	psykologins	 
förklaringar	till	mÀnskliga	beteenden,	 
kÀnslor	och	tankar.	I	samband	med	 
det	för	eleven	vÀlgrundade	och	 
nyanserade	resonemang	om	 
psykologiska	samband	och	relaterar	 
till	egna	erfarenheter.	 
Eleven	vÀrderar	med	enkla	 
omdömen	de	olika	psykologiska	 
perspektivens	förklaringsvÀrde	och	 
för	enkla	resonemang	om	deras	 
betydelse	för	helhetssynen	pÄ	 
mÀnniskan.	 
Eleven	vÀrderar	med	enkla	 
omdömen	de	olika	psykologiska	 
perspektivens	förklaringsvÀrde	och	 
för	vÀlgrundade	resonemang	om	 
deras	betydelse	för	helhetssynen	pÄ	 
mÀnniskan.	 
Eleven	vÀrderar	med	nyanserade	 
omdömen	de	olika	psykologiska	 
perspektivens	förklaringsvÀrde	och	 
för	vÀlgrundade	och	nyanserade	 
resonemang	om	deras	betydelse	för	 
helhetssynen	pÄ	mÀnniskan.
InstuderingsfrÄgor 
 Beskriv kort med egna ord (skriv INTE av direkt frĂ„n boken) hur en 
nervcell Àr uppbyggd och hur den förmedlar signaler inom mÀnniskan. 
 Vad Ă€r CNS och PNS och vilka uppgifter har de? 
 Det sympatiska nervsystemet aktiverar funktioner för ”kamp” och ”flykt”. 
Förklara vad det innebÀr. 
 Vad kallas det nervsystem som gör bl.a. sĂ„ att hjĂ€rtat slĂ„r lĂ„ngsammare 
och att tarmarna arbetar mer? 
 Förklara sambanden mellan serotonin och depression. 
 Vilken funktion har endorfiner? 
 I stycket ”lust och aggression” talas det om olika aspekter som kan leda 
till att en person utvecklar hög aggressivitet. Ge tre exempel. 
 Varför blir vissa personer ”spĂ€nningssökare”? 
 Förklara varför man kan blir beroende av en drog. 
 PĂ„ vilka sĂ€tt kan man hjĂ€lpa personer med ADHD, förutom med 
medicinering?

Biologiska perspektivet

  • 1.
  • 2.
    Biologiska perspektivet HjĂ€rnans funktionssĂ€tt och Ă€mnesomsĂ€ttning  Kemiska processer i nervsystemet  Hormoner  Ärftlighet  Gett förstĂ„else av t.e.x DAMP (Dysfunktion i frĂ„ga om Aktivitetskontroll och uppmĂ€rksamhet)
  • 3.
    Centrala nervsystemet MĂ€nniskans nervsystem delas in i tvĂ„ delar:  Centrala nervsystemet – BestĂ„r av hjĂ€rnan och ryggmĂ€rgen.  Perifera nervsystemet – BestĂ„r av alla nerver ute i kroppen.  Till och frĂ„n hjĂ€rnan gĂ„r varje sekund miljontals signaler. Dessa signaler gĂ„r via de perifera nerverna och ryggmĂ€rgen.  Signaler skickas till och frĂ„n olika
  • 4.
    Nervsystemet  MedhjĂ€lp av det autonoma (sjĂ€lvstĂ€ndig) nervsystemet slipper du styra dina inre organ.
  • 5.
    HjÀrnan Hur serden ut egentligen?
  • 6.
  • 7.
    HjĂ€rnan  HjĂ€rnanbrukar delas in i tre delar: stora hjĂ€rnan, lilla hjĂ€rnan och hjĂ€rnstammen.  Stora hjĂ€rnan – delas in i vĂ€nster och höger hjĂ€rnhalva.  Lilla hjĂ€rnan – sköter balans och samordnar kroppens muskler.  HjĂ€rnstammen – Ansvarar för funktioner som vi sjĂ€lva inte
  • 8.
    Höger hjĂ€rnhalva Omedvetna förmĂ„gor som:  Intuition,  Kreativitet  Helhetsuppfattning  KĂ€nslosamhet  OrienteringsförmĂ„ga  Tolkning av ansiktsuttryck  Musikalitet FormkĂ€nsla
  • 9.
    VĂ€nster hjĂ€rnhalva Medvetande förmĂ„gor som:  SprĂ„kförmĂ„ga (tal & skrift)  Matematik & logik  AnalysförmĂ„ga  Framtidsplaner
  • 10.
  • 11.
    Neuron / Nervcell  Tio miljarder nervceller
  • 13.
    Hormoner  HormonerĂ€r kemiska Ă€mnen som bildas i ytterst smĂ„ mĂ€ngder i ett antal körtlar. Körtlarna avger sina Ă€mnen direkt till blodet.  Snabba och kortvariga signaler skickas ut via nervsystemet. LĂ„ngsamma signaler som verkar under lĂ€ngre tid skickas med hormonerna.  Varje hormon kommer frĂ„n en bestĂ€md körtel och pĂ„verkar oss pĂ„ ett visst sĂ€tt. Detta kan stĂ€lla till problem och det blir för mycket eller för lite av ett speciellt hormon.
  • 14.
  • 15.
    Olika hormoner Hypofysen – En körtel i hjĂ€rnan. Styr andra körtlar. Tillverkar vĂ€xthormon.  Sköldkörteln – Bildar hormon som kontrollerar kroppens Ă€mnesomsĂ€ttning.  Binjurarna – Styr saltbalansen. Tillverkar Ă€ven stresshormoner, bland annat adrenalin som ökar kroppens prestationsförmĂ„ga.  Bukspottskörteln – Tillverkar insulin. Insulin Ă€r viktigt nĂ€r cellerna ska förbrĂ€nna socker.  Äggstockar och testiklarna – Tillverkar könshormoner. Manligt
  • 16.
    Neurotransmittor / Signalsubstanser  Adrenalin - Ökar prestationsförmĂ„gan  Dopamin - muskelrörelser, vakenhet, glĂ€dje, entusiasm, och kreativitet.  Serotonin - sömn, vakenhet, aggressivitet, impulsivitet, aptit och sexuell lust.  Psykofarmaka
  • 17.
    Neuropsykologi  Nyteknik, MRI-skanning, PET-skanning  Aktivitet i olika omrĂ„den
  • 18.
    Varför styrs viav vĂ„ra kĂ€nslor?  HjĂ€rnbarken tolkar kĂ€nslor och gör att vi kan tĂ€nka logiskt.  Men ju Ă€ldre en hjĂ€rndel Ă€r, desto större makt har den. DĂ€rför vinner ibland kĂ€nslohjĂ€rnan över hjĂ€rnbarken och vi fĂ„r svĂ„rt att kontrollera vĂ„ra kĂ€nslor.  RĂ€dsla Ă€r en from av kĂ€nslor. En starkt överdriven rĂ€dsla kallas för fobi.  Exempel pĂ„ fobier, agorafobi (torgskrĂ€ck), klaustrofobi (trĂ„nga utrymmen) odontofobi (tandlĂ€karskrĂ€ck).
  • 19.
    Ärftlighet  Tvillingstudier  Syskon 50%  EnĂ€ggstvillingar 100 %  Orsak och verkan
  • 20.
    Uppgift  Listade egenskaper du tror att du har Ă€rvt frĂ„n era förĂ€ldrar eller mor/farförĂ€ldrar  Har du syskon? Är ni lika? - Vilka egenskaper har ni gemensamt? - Vilka egenskaper har ni inte gemensamt?  Diskutera i grupp
  • 21.
    Biologiska perspektivet Tror inte pĂ„ fri vilja  Intresserar sig för evolutionen, hormoner och transmittorsubstanser  AnvĂ€nder sig av Ă€rftlighetsstudier och hjĂ€rnforskning  StrĂ€var efter att förstĂ„ vĂ„rt biologiska arv och att avhjĂ€lpa problem genom medicinering
  • 22.
    Examinationsuppgift  Tareda pĂ„ hur man kan förklara kĂ€rlek, attraktion och förhĂ„llande med hjĂ€lp av biologiska perspektivet.  Ta reda pĂ„ ur man kan förklara ADHD, DAMP eller Autism med hjĂ€lp av biologiska perspektivet.  Examineras antingen genom presentation eller skriftligt arbete.  Start: vecka 47. Deadline: Vecka 50.
  • 23.
    Kunskapskrav Eleven redogör översiktligt för begrÀnsade delar av den biologiska psykologins förklaringar till mÀnskliga beteenden, kÀnslor och tankar. I samband med det för eleven enkla resonemang om psykologiska samband och relaterar till egna erfarenheter. Eleven redogör utförligt för delar av den biologiska psykologins förklaringar till mÀnskliga beteenden, kÀnslor och tankar. I samband med det för eleven vÀlgrundade resonemang om psykologiska samband och relaterar till egna erfarenheter. Eleven redogör utförligt och nyanserat för omfattande delar av den biologiska psykologins förklaringar till mÀnskliga beteenden, kÀnslor och tankar. I samband med det för eleven vÀlgrundade och nyanserade resonemang om psykologiska samband och relaterar till egna erfarenheter. Eleven vÀrderar med enkla omdömen de olika psykologiska perspektivens förklaringsvÀrde och för enkla resonemang om deras betydelse för helhetssynen pÄ mÀnniskan. Eleven vÀrderar med enkla omdömen de olika psykologiska perspektivens förklaringsvÀrde och för vÀlgrundade resonemang om deras betydelse för helhetssynen pÄ mÀnniskan. Eleven vÀrderar med nyanserade omdömen de olika psykologiska perspektivens förklaringsvÀrde och för vÀlgrundade och nyanserade resonemang om deras betydelse för helhetssynen pÄ mÀnniskan.
  • 24.
    InstuderingsfrĂ„gor  Beskrivkort med egna ord (skriv INTE av direkt frĂ„n boken) hur en nervcell Ă€r uppbyggd och hur den förmedlar signaler inom mĂ€nniskan.  Vad Ă€r CNS och PNS och vilka uppgifter har de?  Det sympatiska nervsystemet aktiverar funktioner för ”kamp” och ”flykt”. Förklara vad det innebĂ€r.  Vad kallas det nervsystem som gör bl.a. sĂ„ att hjĂ€rtat slĂ„r lĂ„ngsammare och att tarmarna arbetar mer?  Förklara sambanden mellan serotonin och depression.  Vilken funktion har endorfiner?  I stycket ”lust och aggression” talas det om olika aspekter som kan leda till att en person utvecklar hög aggressivitet. Ge tre exempel.  Varför blir vissa personer ”spĂ€nningssökare”?  Förklara varför man kan blir beroende av en drog.  PĂ„ vilka sĂ€tt kan man hjĂ€lpa personer med ADHD, förutom med medicinering?