Biologiska perspektivet
ïšHjĂ€rnans funktionssĂ€tt och Ă€mnesomsĂ€ttning
ïš Kemiska processer i nervsystemet
ïš Hormoner
ïš Ărftlighet
ïš Gett förstĂ„else av t.e.x DAMP
(Dysfunktion i frÄga om
Aktivitetskontroll och uppmÀrksamhet)
3.
Centrala nervsystemet
ïšMĂ€nniskans nervsystem delas in i tvĂ„
delar:
ïš Centrala nervsystemet â BestĂ„r av
hjÀrnan och ryggmÀrgen.
ïš Perifera nervsystemet â BestĂ„r av alla
nerver ute i kroppen.
ïš Till och frĂ„n hjĂ€rnan gĂ„r varje sekund
miljontals signaler. Dessa signaler gÄr
via de perifera nerverna och
ryggmÀrgen.
ïš Signaler skickas till och frĂ„n olika
4.
Nervsystemet
ïš MedhjĂ€lp av det autonoma
(sjÀlvstÀndig) nervsystemet
slipper du styra dina inre organ.
HjÀrnan
ïš HjĂ€rnanbrukar delas in i tre
delar: stora hjÀrnan, lilla
hjÀrnan och hjÀrnstammen.
ïš Stora hjĂ€rnan â delas in i
vÀnster och höger
hjÀrnhalva.
ïš Lilla hjĂ€rnan â sköter balans
och samordnar kroppens
muskler.
ïš HjĂ€rnstammen â Ansvarar för
funktioner som vi sjÀlva inte
Hormoner
ïš HormonerĂ€r kemiska Ă€mnen som bildas i ytterst smĂ„
mÀngder i ett antal körtlar. Körtlarna avger sina
Ă€mnen direkt till blodet.
ïš Snabba och kortvariga signaler skickas ut via
nervsystemet. LÄngsamma signaler som verkar under
lÀngre tid skickas med hormonerna.
ïš Varje hormon kommer frĂ„n en bestĂ€md körtel och
pÄverkar oss pÄ ett visst sÀtt. Detta kan stÀlla till
problem och det blir för mycket eller för lite av ett
speciellt hormon.
Neuropsykologi
ïš Nyteknik, MRI-skanning, PET-skanning
ïš Aktivitet i olika omrĂ„den
18.
Varför styrs viav vÄra kÀnslor?
ïš HjĂ€rnbarken tolkar kĂ€nslor och gör att vi kan tĂ€nka
logiskt.
ïš Men ju Ă€ldre en hjĂ€rndel Ă€r, desto större makt har
den. DÀrför vinner ibland kÀnslohjÀrnan över
hjÀrnbarken och vi fÄr svÄrt att kontrollera vÄra
kÀnslor.
ïš RĂ€dsla Ă€r en from av kĂ€nslor. En starkt överdriven
rÀdsla kallas för fobi.
ïš Exempel pĂ„ fobier, agorafobi (torgskrĂ€ck),
klaustrofobi (trÄnga utrymmen) odontofobi
(tandlÀkarskrÀck).
Uppgift
ïš Listade egenskaper du tror att du har
Àrvt frÄn era förÀldrar eller
mor/farförÀldrar
ïš Har du syskon? Ăr ni lika?
- Vilka egenskaper har ni gemensamt?
- Vilka egenskaper har ni inte
gemensamt?
ïš Diskutera i grupp
21.
Biologiska perspektivet
ïšTror inte pĂ„ fri vilja
ïš Intresserar sig för evolutionen,
hormoner och
transmittorsubstanser
ïš AnvĂ€nder sig av Ă€rftlighetsstudier
och hjÀrnforskning
ïš StrĂ€var efter att förstĂ„ vĂ„rt
biologiska arv och att avhjÀlpa
problem genom medicinering
22.
Examinationsuppgift
ïš Tareda pĂ„ hur man kan förklara kĂ€rlek, attraktion
och förhÄllande med hjÀlp av biologiska perspektivet.
ïš Ta reda pĂ„ ur man kan förklara ADHD, DAMP eller
Autism med hjÀlp av biologiska perspektivet.
ïš Examineras antingen genom presentation eller
skriftligt arbete.
ïš Start: vecka 47. Deadline: Vecka 50.
23.
Kunskapskrav
Eleven redogör översiktligt för
begrÀnsade delar av den biologiska
psykologins förklaringar till
mÀnskliga beteenden, kÀnslor och
tankar. I samband med det för
eleven enkla resonemang om
psykologiska samband och relaterar
till egna erfarenheter.
Eleven redogör utförligt för delar av
den biologiska psykologins
förklaringar till mÀnskliga beteenden,
kÀnslor och tankar. I samband med
det för eleven vÀlgrundade
resonemang om psykologiska
samband och relaterar till egna
erfarenheter.
Eleven redogör utförligt och
nyanserat för omfattande delar av
den biologiska psykologins
förklaringar till mÀnskliga beteenden,
kÀnslor och tankar. I samband med
det för eleven vÀlgrundade och
nyanserade resonemang om
psykologiska samband och relaterar
till egna erfarenheter.
Eleven vÀrderar med enkla
omdömen de olika psykologiska
perspektivens förklaringsvÀrde och
för enkla resonemang om deras
betydelse för helhetssynen pÄ
mÀnniskan.
Eleven vÀrderar med enkla
omdömen de olika psykologiska
perspektivens förklaringsvÀrde och
för vÀlgrundade resonemang om
deras betydelse för helhetssynen pÄ
mÀnniskan.
Eleven vÀrderar med nyanserade
omdömen de olika psykologiska
perspektivens förklaringsvÀrde och
för vÀlgrundade och nyanserade
resonemang om deras betydelse för
helhetssynen pÄ mÀnniskan.
24.
InstuderingsfrÄgor
ïš Beskrivkort med egna ord (skriv INTE av direkt frĂ„n boken) hur en
nervcell Àr uppbyggd och hur den förmedlar signaler inom mÀnniskan.
ïš Vad Ă€r CNS och PNS och vilka uppgifter har de?
ïš Det sympatiska nervsystemet aktiverar funktioner för âkampâ och âflyktâ.
Förklara vad det innebÀr.
ïš Vad kallas det nervsystem som gör bl.a. sĂ„ att hjĂ€rtat slĂ„r lĂ„ngsammare
och att tarmarna arbetar mer?
ïš Förklara sambanden mellan serotonin och depression.
ïš Vilken funktion har endorfiner?
ïš I stycket âlust och aggressionâ talas det om olika aspekter som kan leda
till att en person utvecklar hög aggressivitet. Ge tre exempel.
ïš Varför blir vissa personer âspĂ€nningssökareâ?
ïš Förklara varför man kan blir beroende av en drog.
ïš PĂ„ vilka sĂ€tt kan man hjĂ€lpa personer med ADHD, förutom med
medicinering?