Trafikverkens produktivitet 2005-2009, Riksrevisionen

1. Trafikverkens produktivitet 2005 – 2009
– och hur vi räknade fram den
Torbjörn Stenbeck, Riksrevisionen
1 2012-01-12 Trafikverkens produktivitet 2005 - 2009

2. Riksrevisionens uppdrag och mandat
 Granska statens finanser
– Myndighet under riksdagen
• Riksrevisorerna avgör oberoende vad de vill granska
• Regeringen och dess myndigheter utgör granskningsobjekt
• RiRs årliga revision granskar räkenskaperna
• RiRs effektivitetsrevisionen granskar statens effektivitet
– Effektivitetsrevisionens 3 E:
• Economy – sparsamhet – kan utgiften avvaras?
• Efficiency – resurshushållning – output/input – väg för pengarna
• Effectiveness – outcome/input – måluppfyllelse – nytta för pengarna
2 2012-01-12 Trafikverkens produktivitet 2005 - 2009

3. Produktivitet
 ”Bygg och anläggningsbranschen har låg produktivitetsutveckling
och innovationsgrad”
– Verkligen? Hur låg då?
– Vad är produktivitet? Applicerat på anläggningsbranschen?
 Modeordet produktivitet
– Årsredovisningar, regeringsskrivelser och riksdagstryck månar om hög
produktivitet
– Men är otydliga kring hur den ska definieras och mätas.
 Produktivitet = efficiency = inre effektivitet
3 2012-01-12 Trafikverkens produktivitet 2005 - 2009

4. Litteraturen
 Skillnaden beror på systemavgränsningen
4 2012-01-12 Trafikverkens produktivitet 2005 - 2009

5. Produktivitet
 Måttet på täljaren, prestationen (produktionen), exempelvis
handlagda myndighetsärenden, km, m2, m3 etc
 Måttet i nämnaren, resurserna, exempelvis antal sysselsatta eller
kronor
 meter/krona, i vårt fall (eller m2/kr)
 Kvalitet som egen faktor eller absolut krav
5 2012-01-12 Trafikverkens produktivitet 2005 - 2009

6. Produktivitetsutveckling och styckkostnad
 Produktivitet = produktivitetsutveckling?
– Förändringen av produktiviteten mellan två tidpunkter
– I absoluta termer eller i procent
– Delverksamheters produktivitetsutveckling kan viktas och adderas om
man väljer procent som enhet
 Styckkostnad (kr/m) = 1/produktiviteten (m/kr)
 Styckkostnadsutvecklingen (%) = 1/produktivitetsutvecklingen (%)
6 2012-01-12 Trafikverkens produktivitet 2005 - 2009

7. Har andra myndigheter mätt produktivitet?
7 2012-01-12 Trafikverkens produktivitet 2005 - 2009

8. Prestationer och kostnader
8 2012-01-12 Trafikverkens produktivitet 2005 - 2009

9. Har trafikverken mätt sin produktivitet?
 Vägverket redovisade, men bara till 2001, kurvor över underhåll
 Sedan dess fragmentariskt, i tabellform eller i text
9 2012-01-12 Trafikverkens produktivitet 2005 - 2009

10. Produktivitetsdata (?)
10 2012-01-12 Trafikverkens produktivitet 2005 - 2009

11. Grundmetoden – ”Metod 1”
 P = O1 P1 + O2 P2 + O3 P3 + O4 P4
O
11 2012-01-12 Trafikverkens produktivitet 2005 - 2009

12. Metod 2
 Metoden bygger på att alla vägar och järnvägar består av
standardkomponenter
– m3 berg, jord, grus + m2 asfalt + m2 bro + m spår osv.
• som TRV kan påverka i hög grad
– Natur (kupering, markens bärighet, tätbebyggelse, befintlig trafik)
• som TRV inte kan påverka på samma sätt
 Variablerna tilldelas en vikt (kostnad per styck) som ska motsvara
– Riksgenomsnittskostnaden för vad förutsättningen kostar att hantera
 Vikten kan beräknas med statistik eller genom att fråga experter
12 2012-01-12 Trafikverkens produktivitet 2005 - 2009

13. Metod 2
 Produktiviteten = Prestationen / kostnaden
 Prestationen i kronor = Σ ( mängd × styckkostnad).
 Kostnad = verkliga kostnaden
 Omöjligt att ta hänsyn till allt
– Om expertbedömt: inkluderade variabler underskattar totalkostnaden
• eller belastas med ett pålägg för att motverka det (kalibrering uppåt)
– Om statistiskt: pålägget med automatiskt, men
• variabler kan kastas ut
• negativa vikter kan uppstå
 Endogena kontra exogena faktorer
– T.ex. konjunktur och index i denna undersökning
13 2012-01-12 Trafikverkens produktivitet 2005 - 2009

14. Resultatet av metod 2
14 2012-01-12 Trafikverkens produktivitet 2005 - 2009

15. Hur räknade vi?
 Låt oss anta bara två variabler (t.ex. m2 väg och m spår)
– Inte så precist (som 10) – men KIS (Keep-It-Simple)
– Antag att de kostar (bör kosta) enligt expertpanelen (genomsnitt)
• 1 000 kr/ m2 väg
• 5 000 kr/ m spår
– Antag att vi märker att TRVs totalkostnader är betydligt högre och att vi
därför kalibrerar med faktor 2 till 2 000 resp 10 000 kronor
 Enskilda projekts produktiviteter:
– P1 = vägarea × 2 000 + spårlängd × 10 000
verkliga kostnaden
– P2 = vägarea × 2 000 + spårlängd × 10 000
verkliga kostnaden
15 2012-01-12 Trafikverkens produktivitet 2005 - 2009

16. Produktivitet per projekt
 1,0 är genomsnitt 2,0 är dubbelt så bra 0,5 är hälften så bra
16 2012-01-12 Trafikverkens produktivitet 2005 - 2009

17. Produktivitet per trafikverk och år
17 2012-01-12 Trafikverkens produktivitet 2005 - 2009

18. Trafikverkens produktivitet 2005 – 2009
18 2012-01-12 Trafikverkens produktivitet 2005 - 2009

19. Produktivitet
5,00
4,50
4,00
Banprojekt
3,50 Vägprojekt
Linjär trend
3,00 Linjär (Projekt)
2,50
y = -0,0575x + 116,4
2,00
1,50
1,00
0,50
År (öppnat
0,00 för trafik)
2005 2005 2006 2006 2007 2007 2008 2008 2009 2009 2010
19 2012-01-12 Trafikverkens produktivitet 2005 - 2009

20. Nyttan med produktiviteten
 Spelar det någon roll vad produktiviteten egentligen är?
– Skapar ett tävlingsmoment
– Öppnar för ny kunskap genom att nya analyser möjliggörs
Region ID Entr. Form Ers.form Upph.form Anbud Fördyr. Prodtet
Norr väg 1 TE Fast Öppen 1 30 % 4,9
Norr väg 2 TE Fast Selektiv 3 40 % 5,4
Öst väg 9 GE Rörlig Selektiv 2 2% 0,9
Norr jv 4 GE Rörlig Öppen 1 -5 % 1,0
Öst jv 7 GE Fast Förenklad 1 12 % 2,2
Öst jv 8 TE Bonus Förenklad 1 3% 4,8
20 2012-01-12 Trafikverkens produktivitet 2005 - 2009