Planering i tidiga skeden - exempel och erfarenheter från kommunal nivå på hur trafikkonsekvensbeskrivningar kan användas för en mera hållbar transport- och samhällsplanering
Infrastruktur, åtgärdsplaneringen, ökad produktivitet, Thomas ErlandssonSveriges Byggindustrier
Under Sveriges Byggindustrier Syds dag om infrastruktur i Alvesta 110113. Programpunkten: Infrastruktur - Propositionen nu klar i Riksdagen. Klarar branschen en ökad produktivitet? Thomas Erlandsson, utredare, Näringsdepartementet
Den svenska normalvägen. 1 promille av det statligt belagda vägnätet och 1 promille av trafikarbetet. Vägskador och underhållsstrategier. Trafikanters betalningsvilja, ojämnhetsrelaterade trafikantkostnader, hastigheter och ojämnhetsrelaterade hastigheter, tidskostnader beroende av vägojämnheter etc
Planering i tidiga skeden - exempel och erfarenheter från kommunal nivå på hur trafikkonsekvensbeskrivningar kan användas för en mera hållbar transport- och samhällsplanering
Infrastruktur, åtgärdsplaneringen, ökad produktivitet, Thomas ErlandssonSveriges Byggindustrier
Under Sveriges Byggindustrier Syds dag om infrastruktur i Alvesta 110113. Programpunkten: Infrastruktur - Propositionen nu klar i Riksdagen. Klarar branschen en ökad produktivitet? Thomas Erlandsson, utredare, Näringsdepartementet
Den svenska normalvägen. 1 promille av det statligt belagda vägnätet och 1 promille av trafikarbetet. Vägskador och underhållsstrategier. Trafikanters betalningsvilja, ojämnhetsrelaterade trafikantkostnader, hastigheter och ojämnhetsrelaterade hastigheter, tidskostnader beroende av vägojämnheter etc
I PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 22 lämnade Regeringen ”Förslag till statens budget för 2015” till Riksdagen den 23 oktober 2014. I Regeringens redovisning av utgiftsutvecklingen inom utgiftsområde 22 Kommunikationer redovisades utfallet för 2013, budget 2014, prognos 2014, budgetförslag för 2015 och beräkningar för 2016, 2017 och 2018.
Eftersom de stora satsningarna på vidmakthållande av transportinfrastrukturen under mandatperioden 2010-2014 ägde rum 2010-2013 blir jämförelsen med mandatperioden 2015-2018 direkt missvisande.
Ekonomistyrningsverket redovisar samtliga Regeringens ändringsbeslut av budget 2010 – 2014 därför jämför jag det senaste ändringsbeslutet av budget 2010-2014 och Regeringsbeslutet för budgetåret 2015 den 22 dec 2014. Regeringsbeslutet baseras på beslutet i Riksdagen den 3 december 2014.
Vid en jämförelse av hela mandatperioden 2010 – 2014 med Regeringsbeslutet för budgetåret 2015 konstateras att de största satsningarna på vidmakthållande gjordes mellan 2010 – 2013 när satsningarna ökade med 152 %. Därefter har satsningarna legat stilla för att 2015 minska med 3 %.
De största satsningarna på bärighet (framkomlighet) och tjälsäkring gjordes mellan 2010 – 2014 då satsningarna ökade med 194 %. För 2015 halveras satsningarna vilket ger sämre framkomlighet och ökande antal olyckor, speciellt på det lågtrafikerade vägnätet.
Satsning på transportinfrastrukturen har ökat med 134 % från 2010 till 2015. På vägsidan minskar satsningarna och på järnvägssidan ökar satsningarna.
Satsning på effektivisering, trimning av transportsystem, miljö och kollektivtrafik har ökat med 535 % från 2010 till 2015.
De största ökningarna av bidragen till enskilda vägar gjordes mellan 2010 – 2011 när bidragen ökade med 397 %. Mellan 2011 – 2014 ökade bidragen med 103 %.
Trafikverkets satsning på att få mer för pengarna och intressanta väg- och ...Sveriges Byggindustrier
Sveriges Byggindustrier Syds dag om infrastruktur i Alvesta 130111, programpunkten: Trafikverkets satsning på att få mer för pengarna och intressanta väg- och järnvägsprojekt i syd, både på kort och lång sikt. Lennart Andersson, regionchef samhälle, Trafikverket
I PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 22 lämnade Regeringen ”Förslag till statens budget för 2015” till Riksdagen den 23 oktober 2014. I Regeringens redovisning av utgiftsutvecklingen inom utgiftsområde 22 Kommunikationer redovisades utfallet för 2013, budget 2014, prognos 2014, budgetförslag för 2015 och beräkningar för 2016, 2017 och 2018.
Eftersom de stora satsningarna på vidmakthållande av transportinfrastrukturen under mandatperioden 2010-2014 ägde rum 2010-2013 blir jämförelsen med mandatperioden 2015-2018 direkt missvisande.
Ekonomistyrningsverket redovisar samtliga Regeringens ändringsbeslut av budget 2010 – 2014 därför jämför jag det senaste ändringsbeslutet av budget 2010-2014 och Regeringsbeslutet för budgetåret 2015 den 22 dec 2014. Regeringsbeslutet baseras på beslutet i Riksdagen den 3 december 2014.
Vid en jämförelse av hela mandatperioden 2010 – 2014 med Regeringsbeslutet för budgetåret 2015 konstateras att de största satsningarna på vidmakthållande gjordes mellan 2010 – 2013 när satsningarna ökade med 152 %. Därefter har satsningarna legat stilla för att 2015 minska med 3 %.
De största satsningarna på bärighet (framkomlighet) och tjälsäkring gjordes mellan 2010 – 2014 då satsningarna ökade med 194 %. För 2015 halveras satsningarna vilket ger sämre framkomlighet och ökande antal olyckor, speciellt på det lågtrafikerade vägnätet.
Satsning på transportinfrastrukturen har ökat med 134 % från 2010 till 2015. På vägsidan minskar satsningarna och på järnvägssidan ökar satsningarna.
Satsning på effektivisering, trimning av transportsystem, miljö och kollektivtrafik har ökat med 535 % från 2010 till 2015.
De största ökningarna av bidragen till enskilda vägar gjordes mellan 2010 – 2011 när bidragen ökade med 397 %. Mellan 2011 – 2014 ökade bidragen med 103 %.
Trafikverkets satsning på att få mer för pengarna och intressanta väg- och ...Sveriges Byggindustrier
Sveriges Byggindustrier Syds dag om infrastruktur i Alvesta 130111, programpunkten: Trafikverkets satsning på att få mer för pengarna och intressanta väg- och järnvägsprojekt i syd, både på kort och lång sikt. Lennart Andersson, regionchef samhälle, Trafikverket
1. Infrastrukturpropositionen som en
del i regeringens arbete
Leif Zetterberg
statssekreterare åt infrastrukturminister
Åsa Torstensson
Näringsdepartementet
2. Vad vill regeringen?
Utvecklingskra
ft i alla delar
Fler jobb av Sverige
genom fler och
växande
företag
Förena
miljö och
företagsamhet
Näringsdepartementet
4. Låt människors
Det här vill vi behov stå i
centrum!
• Användarperspektiv
Wä!
• Trafikslag i samverkan
• Hållbart transportsystem
• Ökad effektivitet
• Mer för pengarna
Näringsdepartementet
5. Starkt fokus på infrastrukturen
Närtidssatsning
Transportstyrelsen
Bolagiseringar
Infrastrukturpropositionen
1/1
+ plandirektiv
2009
Trafikverksutredningen 1/4 Transportpolitiska mål
Utredning om höghastighetsjärnvägar Kollektivtrafikutredning
Åtgärdsplanering regioner och trafikverk
Konkurrens på järnväg
Utredning om den fysiska
planeringsprocessen EU-ordförandeskapet
Beslut transportplan 2010-2021
Näringsdepartementet
7. Ekonomisk ram
Både jag
och samhället
miljarder tjänar på att
kronor tåget är i tid!
Drift- och underhåll, väg 136
Drift- och underhåll,
64
järnväg
Utveckling av
217
transportsystemet
Totalt 417
+ medfinansiering
Näringsdepartementet
13. SWOT analysis of the European transport system
• Agreement on the
Fehmarn-Bält connection
• Up to100 km of lorries waiting
at the Finnish-Russian border
crossing Vaalimaa
Näringsdepartementet
14. Infrastrukturpropositionen
– vad händer nu?
Ann-Katrin Berglund
projektledare för tjänstemännens
arbete med propositionen
Näringsdepartementet
16. Aktuellt läge
• Vad är gjort?
– Riksdagsbeslut om Framtidens resor och transporter
– Systemanalyser
– Direktiv beslutades 19/12
• Åtgärdsplaneringen pågår!
• Regeringen beslutar 2009/2010
– Nationell transportplan
Medborgardialog, Stockholms Central 2007
– Ramen för länsplaner
Näringsdepartementet
17. Åtgärdsplaneringen
• Öppet och inbjudande
• Jämförbara analyser Slutlig fördelning efter
• Motivera prioriteringarna åtgärdsplaneringen
Näringsdepartementet
18. Vem gör vad?
• Trafikslagsövergripande nationell plan
– Vägverket, Banverket, Sjöfartsverket och
Transportstyrelsen
– Regeringen beslutar innehållet
• Regionala planer
– Landstingen i Skåne och Västra Götaland,
Länsstyrelserna i Stockholms län,
Västmanlands län, Norrbottens län,
Västernorrlands län och Jämtlands län.
Kommunala samverkansorgan i övriga län.
– Gärna länsöverskridande planer!
– Regeringen beslutar om ekonomisk ram
• Trafikverken genomför planerna fr.o.m. 2010
Näringsdepartementet
19. Tidplan
• Det nationella förslaget till plan
– Lämnas till regeringen 1 september 2009
– Trafikverken skickar på remiss
• Svar till regeringen 2 november 2009
• Länens förslag till planer
– Remissbehandlat förslag till regeringen
den 2 november 2009
Näringsdepartementet
20. Allmänna förutsättningar
• Användarfokus Jag vill besöka
mina barnbarn.
• Klimatanpassning Men klarar jag
alla byten?
• Trafikslagsövergripande
• Samarbete
• Effekter kopplat till
transportpolitiska mål
• Jämn fördelning av ramen
• Medfinansieringsmöjligheter
• Realism
• Väl dokumenterat underlag
Näringsdepartementet
21. Ekonomiska ramar
• Preliminära ramar
• Planering för tre nivåer
• Mer till väg
• Slutlig fördelning
nationell/regional ram
efter åtgärdsplaneringen
Näringsdepartementet
22. Preliminära ekonomiska ramar
• Nationell plan
– 136 mdr kr till drift och underhåll av väg
– 64 mdr kr till drift och underhåll av järnväg
– 183,9 mdr kr till utveckling av
transportssystemet
• Länsplaner 33,1 mdr kr
Näringsdepartementet
24. Samarbete
• Regionala styrkor
– Kunskap om lokala/regionala förutsättningar och
prioriteringar
– Trafikslagsövergripande synsätt
– Koppling till bebyggelseplanering
• Nationella styrkor
– nationella och internationella stråk
– överblick för samhällsekonomisk effektivitet
Näringsdepartementet
25. Granskning av planerna
• Regeringens analys gäller
– samhällsekonomisk effektivitet,
– samlad effektbedömning,
– bidrag till gällande transportpolitiska mål,
– samband med andra relevanta planer
Vad valdes bort
och varför?
Näringsdepartementet
28. Den nationella planen får
omfatta
• investeringar nationella stamvägnätet, inkl
transportinformatik,
• investeringar i statliga järnvägar, inkl transportinformatik,
• miljöförbättrande åtgärder längs vägar och järnvägar
(statliga),
• statsbidrag till vissa regionala kollektivtrafikanläggningar
m.m. (enl. förordning 1988:1017)
• stora och strategiska åtgärder i farleder och slussar,
• statlig medfinansiering till enskilda vägar,
• driftbidrag till icke statliga flygplatser,
• räntor och amorteringar på upptagna lån för
transportinfrastruktur,
• sektorsuppgifter
Näringsdepartementet
29. De regionala planerna får
omfatta
• investeringar i övriga statliga vägar, inkl
transportinformatik
• trafiksäkerhetsåtgärder på övriga statliga
vägar
• driftbidrag till prioriterade icke statliga
flygplatser (från 2012)
• åtgärder som omfattas av statsbidrag till
vissa regionala kollektivtrafikanläggningar
m.m.
• får innehålla nationella projekt
• länen får upprätta gemensamma planer
Näringsdepartementet