En faktatidning om rymden för att undervisa åk 6 i centrala innehållet i fysik

1. mer. Ju mer man blå-
ser, desto mer luft blir
det inuti ballongen och
galaxerna hamnar
längre ifrån varandra.
På jorden finns det inget
vakuum (tomrum). At-
mosfären som omsluter
vår planet innehåller
gas. Men i rymden finns
det mycket tomrum.
Det finns tre teorier på
hur universum kommer
att åldras.
Antingen slutar den
växa och kollaps och allt
blir som för Big Bang.
Eller kommer det fort-
sätta vidgas och galax-
erna kommer inte ha
tillräckligt med stoft och
gas att bilda ny stjärnor
med och därmed dö.
Den tredje teorin är nå-
got mitt emellan.
Universum rymmer
allt. Jorden, planeter-
na, solen, stjärnorna,
galaxerna…
Före Big Bang existe-
rade ingenting alls.
Inte ens tiden. Enligt
teorin är det onödigt
att fråga sig vad som
hände före univer-
sums uppkomst. Ef-
tersom tiden inte exi-
sterade finns inget
”före”.
Allt började för unge-
fär 14 miljarder år
sedan.
Tänk dig universum
som ett ägg med
massor av energi och
värme inuti.
Ägget växer och ener-
gin mångdubblas. Det
blir som en bubblande
massa under skalet.
Ägget fortsätter att
växa och massan
bubblar hela tiden.
Men med tiden sjun-
ker temperaturen i
massan och det bildas
stora klumpar som
blir till gasmoln.
Efter två miljarder år
blir dess gasklumpar
till stjärnor och ga-
laxer.
Universum blir hela
tiden större. Nästan
som en ballong man
blåser upp mer och
Rymdsagan
Region Gotland
VT 2013Årgång 1, nummer 1
Rymden
Länkar:
Rymdsagan: http://
www03.edu.fi/svenska/
laromedel/rymden/rymd/
saga/prolog.htm
Solsystemet bildades: http://
www03.edu.fi/svenska/
laromedel/rymden/rymd/
birth/birth.htm
ungafakta.se
Naturhistoriska riksmuseet,
årstider: http://
www.nrm.se/
down-
load/18.547cdb361096cad87d
f800086/Varf%C3%
B6r+har+vi+%C3%
A5rstider.pdf
Rymden i fokus: sli.se
Tid och rum med farbror
Albert: http://physics.gu.se/
~f3aamp/VVV/Albert/
arbmtr.html
I det här numret:
Solsystemet 2
Planeterna 4
Gravitation 5
Dygn 6
Månad 7
Årstider 8
Månen 10
Ebb och flod 12
Satelliter 14
Tidmätning 16
Historia 18

2. 1. Vårt solsystem
föddes ur ett jät-
testort moln av gas
och stoft. Gasen
bestod av väte, den
enklaste av alla
atomer.
2. Ju mindre gasmol-
net blev, desto he-
tare blev det i mol-
net och desto
snabbare roterade
molnet. Tyngd-
kraften
(gravitationen)
tvingade molnet
att krympa. Samti-
digt började det
snurra.
3. Rotationen gjorde
att molnet platta-
des till och såg ut
som en diskus med
en boll i mitten.
4. När molnet blev
hetare, rörde sig
väteatomerna allt
snabbare. Till slut
rusade de fram
med våldsam fart.
Det ledde till att
två väteatomer
krockade. Då bil-
dades ett helt nytt
ämne, helium, med
två protoner och
två elektroner.
5. Då väteatomerna
slogs ihop till he-
Solsystemets fördelse
de andra planeter-
na.
7. Planeterna rör sig
inte hur som helst
runt solen. Alla
planeter rör sig åt
samma håll och på
samma “våning”.
Det gör de för att
de föddes ur
samma skiva runt
solen.
8. De fyra planeterna
närmast solen är
uppbyggda av ma-
teria som sten
och järn. De har
hård yta. Men de
planeter som finns
längre borta från
solen består av
väte- och helium-
gas.
lium, frigjordes
energi. Den ener-
gin gjorde molnet
så hett, att det bör-
jade lysa. Solen
hade tänts.
6. Den diskuslik-
nande skivan runt
den nytända solen
bestod av stoft av
kisel, syre, järn
och andra grun-
dämnen. Ur den
skivan bildades
sedan jorden och
Solens strålar
når oss på
åtta minuter
och 20
sekunder trots
att det är 150
miljoner km
mellan jorden
och solen.
Sida 2 Rymden

3. Galaxer Stjärnor Solsystemet
Stjärnor föds i ett
moln av stoft och gas.
Stoftet och gasen
klumpar ihop sig till
ett slags klot. Dessa
klot tjocknar varefter
de drar till mer och
mer stoft och gas.
Inuti klotet höjs
trycket och hettan.
När temperaturen
kommit upp till en
miljon grader är det
som om en stor kärn-
reaktion slås på: en
stjärna är född.
I vårt solsystem var
det solen som bilda-
des först och det är
runt den som alla pla-
neterna snurrar.
Planeterna bildades
ur samma stoftmoln
som solen och av de
partiklar som ”blev
över” när solen bilda-
des.
De stoftkorn och den
gas som inte använ-
des fortsatte att ro-
tera samtidigt som de
kyldes ner.
De tyngsta ämnena
drogs mot solen, de
lättare avlägsnade
sig. Undan för undan
packades dessa par-
tiklar ihop.
De stora himlakrop-
parna drog till sig de
små och bildade pla-
neterna.
Det finns många olika
former på galaxer.
Det finns spiralfor-
made som Vinterga-
tan. Det finns klotfor-
made, elliptiska, ore-
gelbundna… Formen
beror på hur stjär-
norna rör sig.
Vår galax, Vinterga-
tan, innehåller 100
miljarder stjärnor.
Och det är bara en
galax bland miljarder
andra.
Solsystemet
bildades för
4,5 miljarder
år sedan.
Asteroider,
kometerna och
meteoriterna
är
solsystemets
avfall.
Sida 3Årgång 1, nummer 1

4. Den planet som ligger
närmast solen heter
Merkurius. Merkurius
är en av de kallaste
planeterna trots att
den ligger närmast
solen.
Planet nummer två
från solen är Venus.
Venus kallas ibland
för aftonstjärnan. På
kvällen ser den ut
som en stjärna för
att den lyser så
starkt.
Den tredje planeten
från solen är en pla-
net som alla har varit
på. Jorden. Ytan be-
står mest av vatten.
Jorden heter också
Tellus.
Den sista planeten är
Neptunus. Det stor-
mar mycket på Nep-
tunus. Det har man
sett när man tagit
bilder på planeten.
Den näst sista plane-
ten heter Uranus.
Uranus har också
ringar runt sig. Det
som skiljer Uranus
från Saturnus är att
ringarna och planeten
ligger på sidan. Det
ser ut som om plane-
ten är felvänd.
Pluto räknades som
den nionde och yt-
tersta planeten i sol-
systemet fram till
2006 då den omklas-
sificerades från planet
till dvärgplanet.
Merkurius Venus Tellus
Uranus Neptunus Pluto
Mars Jupiter Saturnus
Den femte planeten
från solen är Jupiter.
Jupiter är solsyste-
mets största planet.
Den är lika stor som
om man skulle sätta
ihop 1300 jordklot.
Nästa planet från so-
len är Saturnus.
Saturnus är också en
jätteplanet. Den är
mest känd för att ha
ringar runt sig.
Planet nummer fyra
från solen är Mars.
Mars är den planet
man tror blir den
första som får besök
av astronauter från
jorden.
Gravitationen
(av latin gravis
= tung) eller
tyngdkraften
är en av
universums
fyra
fundamentala
krafter
Sida 4 Rymden
Merkurius
Uranus

5. En av de viktigaste
naturkrafterna i uni-
versum är gravitat-
ionen. Det kallas även
dragningskraft eller
tyngdkraft. Det är
den som gör att vi inte ramlar
av jordens yta.
Allting dras mot jordens mitt;
du själv, hus, bilar, träd och
marken du står på.
Samma kraft håller kvar må-
narna runt planeterna. Kraften
gör även att planeterna håller
sina banor runt solen. Det är
gravitationen som gör att pla-
neterna blir runda.
Man vet inte riktigt hur gravit-
ationen uppstår. Men olika fö-
remål dras till varandra i rym-
den. Föremål klumpar ihop sig
och blir planeter och månar. Ju
större föremål desto större
gravitation.
Eftersom månen är mindre än
jorden är gravitationen mindre.
Det är därför allting väger
mindre på månen. Solens drag-
ningskraft är så stor att den
kan hålla åtta planeter på plats
i sina banor
Gravitation
Storlek på solen och ”våra” planeter
Isaac Newton
Sida 5Årgång 1, nummer 1

6. Varje dag, varje må-
nad och varje år har
ett eget namn eller
nummer i vår kalen-
der.
Ett dygn är den tid
det tar för jorden att
snurra ett varv runt
sin egen axel.
En månad är ungefär
så lång tid som det
tar för månen att gå
runt jorden.
Ett år är den tid jor-
den behöver för gå
ett varv runt solen.
Dygn Månad År
Ett dygn
Ett dygn är 24 timmar
långt
Är tiden mellan att
solen befinner sig vid
en viss punkt på hori-
sonten tills den åter
är där eller tiden mel-
lan samma klockslag
två på varandra föl-
jande dagar .
Vi kallar det för
soluppgång då det
blir ljust på
morgonen och
solnedgång då det
skymmer på
kvällen, men
egentligen är det
inte solen som går
upp och ner utan
jorden som
snurrar.
Sida 6 Rymden

7. 29 dagar tar det för
månen att åka runt
jorden. Alltså att gå
från en nymåne till
nästa.
Men det går inte att
dela upp årets 365
dagar i ett jämt antal
månader, om de ska
vara 29 dagar.
Vi låter därför måna-
derna vara lite för
långa, 30 eller 31 da-
gar. Det gör att våra
månader inte följer
månens faser längre.
kallas för skottår.
Det nya året börjar
den första januari
men det är ett datum
som vi bara har valt
av en slump. Ganska
länge började året på
andra datum. Till ex-
empel på juldagen,
den första mars eller
påskafton.
Det tar 365 och ett
fjärdedels dygn för
jorden att gå ett varv
runt solen. Men i vår
kalender vill vi bara
ha hela dygn, därför
har vart fjärde år fått
en extra dag. Det gör
så att årstiderna inte
förskjuts och så att
nyår och andra helger
ligger kvar vid samma
årstid. Ett sådant år
Ett år är inte lika
långt på alla planeter.
Ett Jupiterår är den
tid det tar för plane-
ten Jupiter att gå ett
varv runt solen. Det
motsvarar ungefär
tolv jordår.
En månad
Ett år
Länderna kring
ekvatorn, alltså
där jordklotet
är som bredast,
har betydligt
varmare somrar
än vi. Det beror
på att solens
strålar lyser
rakt på dem
medan de
träffar oss lite
snedare och
alltså inte
värmer lika
mycket.
Sida 7Årgång 1, nummer 1

8. Årstider
gar.
Sedan räknar du ihop
(addition) alla tempe-
raturer och delar
summan med 30.
Då får du medeltem-
peraturen den måna-
den.
Dygnsmedeltempe-
ratur
Testa att mäta tem-
peraturen varje dag
kl. 12.00 mitt på da-
gen. Gör det i 30 da-
Vid ekvatorn
är det ingen
skillnad,
dagarna är
lika långa
hela året.
Sida 8 Rymden
Orsaken till att årstider-
na växlar är jordens lut-
ning.
Samtidigt som jorden
rör sig runt solen, rote-
rar den också runt sin
egen axel.
På grund av lutningen
turas det norra och
södra halvklotet om att
peka mot solen. Om
jordaxeln inte
hade lutat, skulle
vi ha fått samma
mängd sol året
om.

9. Det finns både en
meteorologisk definit-
ion av årstiderna ba-
serad på tempera-
turförhållandena,
och en kalendarisk
definition.
Våren sträcker sig
från mars till maj.
Sommaren från juni
till augusti.
Hösten från septem-
ber till november.
Vintern från decem-
ber till februari.
Årstider: Kalendarisk definition
Ett år
Årstider: Meteorologisk definition
respektive höst då
dygnets medeltempe-
ratur ligger i interval-
let från 0,1°C till och
med 9,9°C.
I den meteorologiska
årstidsindelningen är
det vinter när dygns-
medeltemperaturen
varaktigt är 0°C eller
lägre.
Sommar är det när
medeltemperaturen
är 10°C eller högre.
Följaktligen är det vår
Är man riktigt
långt norrut
på sommaren
så snurras
man inte bort
helt från
solljuset
någon gång
under dygnet,
midnattssol.
Sida 9Årgång 1, nummer 1

10. Berättelsen om må-
nens uppkomst är en
dramatisk historia.
Forskarna tror nämli-
gen att för länge,
länge sedan, när jor-
den ännu höll på att
bildas, krockade en
planet lika stor som
Mars (Hälften så stor
som jorden!) med
jorden.
Kollisionen var så
kraftig att den mindre
planeten krossades,
smulades sönder och
blandades med jor-
den.
Smällen slungade
också ut en hel del
material i omlopps-
bana kring jorden.
Efter en lång tid har
bråtet samlats ihop
till en liten himla-
kropp, månen, som
följer med jorden i
dess bana kring so-
len.
Månen finns 384400
km från jorden. Den
har en diameter på
3500 km.
Eftersom månen inte har
någon atmosfär kraschar
asteroiden rakt in i den.
Därför har månen så
många kratrar.
På månen finns varken
vind eller regn som kan
förstöra dem, endast as-
teroider och månbävning-
ar. Därför kommer också
Till skillnad från jorden har
månen ingen atmosfär (luft)
och heller inget liv.
Månens tyngdkraft är för li-
ten för att hålla kvar luft.
Då en liten aste-
roid träffar jorden
brinner asteroiden
oftast upp i atmo-
sfären.
astronauternas fotavtryck att
finnas kvar mycket länge.
De mörka områdena på må-
nen är slätter övertäckta med
stelnad lava.
Den största kratern har en
diameter på 2250 km och är
12 km djup. Största krater
man känner till i hela solsy-
stemet.,
Månen uppkomst
Månens atmosfär
Månens kring jorden
Månen är låst i en
bana kring jorden.
Den roterar i samma
hastighet runt sin
egen axel. Därför är
samma sida alltid
vänd mot jorden.
Månen är endast en
fjärdedel så stor som
jorden. Jorden väger
sex gånger mer.
"Det är ett litet
steg för
människan, men
ett jättesprång
för
mänskligheten".
Sida 10 Rymden

11. Om man ser på må-
nen om natten, kan
man se ljusa och
mörka områden.
De ljusa områdena
kallas högland och
har många kratrar.
De mörka områdena
kallas "mare" som
betyder hav. "Haven"
är egentligen stora
slätter av stelnad lava
och är yngre än hög-
landen.
Månen är inte helt
rund, den är lite
tjockare på den ena
sidan.
När jordens drag-
ningskraft drar i må-
nen, vänder den
automatiskt den
tyngsta sidan till.
Därför ser vi alltid
samma sida av må-
nen.
nauterna kunde
hoppa sex gånger så
högt som på jorden!
På månen ändrades
tyngdpunkten så att
astronauterna måste
luta sig lite framåt för
att kunna gå i balans.
De måste också bära
en rätt tung packning
på
"Örnen har landat" är
ett annat känt utta-
lande från den första
månfärden.
Månlandaren kallades
"Örnen" (The Eagle).
Tyngdkraften på må-
nen är bara en sjätte-
del av jordens.
Det betyder att astro-
ryggen. Man väger olika
mycket på olika plane-
ter då planeterna har
olika stor dragnings-
kraft. Alla har olika
tyngdkraft, gravitation.
Månens utseende
Människan på månen
Först på månen
världshistorien satte
människan sin fot på
månens yta!
Neil Armstrong gjorde
ett av historiens mest
berömda uttalanden,
när han steg ner på
månen.
Han sa: "Det är ett
litet steg för männi-
skan, men ett jätte-
språng för mänsklig-
heten".
Miljoner tittare på jor-
den följde med den
dramatiska händelsen
via svartvit TV.
Den 20 juli 1969 lan-
dade den ameri-
kanska rymdsonden
Apollo 11 på månen.
Astronauterna Neil
Armstrong och Edwin
Aldrin gjorde något
otroligt när de klev ur
månlandaren.
För första gången i
Sida 11Årgång 1, nummer 1
Först på månen?
http://www03.edu.fi/svenska/laromedel/rymden/rymd/moon/moon.htm

12. Tyngdkraften spelar
en stor roll i univer-
sum. Föremål med
större tyngd drar till
sig föremål med
mindre tyngd. Därför
kretsar jorden kring
solen och månen
kring jorden, istället
för att flyta omkring
fritt.
Månens tyngdkraft
påverkar också jor-
den. Tyngdkraften
drar i jordens hav så
att de buktar utåt.
Skillnaden är ofta
cirka en meter. Då
jorden roterar, rör sig
utbuktningarna kring
jorden.
Tidvattnets variation-
er kallas "ebb" när
det är lågvatten och
"flod" när vattnet är
högre än normalt.
Ebb och flod märks
bäst kring jordens
ekvator.
Solen påverkar också tid-
vattnet. Men trots att so-
lens tyngdkraft är 27 mil-
joner gånger starkare än
månens, har solen
mindre effekt på tidvatt-
net. Det här beror på att
solen är så långt borta
från jorden jämfört med
månen.
Månen och tidvatten
Solen och tidvatten
Nipflod Springflod
Ibland ligger jorden,
månen och solen på
samma linje. Då må-
nen och solen drar åt
samma håll blir tid-
vattnet extra högt.
Det här kallas
springflod.
Två gånger om året
står månen vinkelrätt
mot solen. Eftersom
de drar åt olika håll
blir tidvattnet ovanligt
lågt, en så kallad nip-
flod uppstår.
Solen är en
stor stjärna.
Utan den
skulle jorden
vara helt iskall
och mörk. Då
skulle det inte
finns något liv
på vår planet
Sida 12 Rymden

13. Egna uppgifter att göra i skolan och/eller hemma
intressanta namn!
Varför finns det må-
nar? Rita en bild av
månen och märk ut
några av namnen på
platser på månen.
-Ser vi båda sidorna
eller endast en sida
av månen från jor-
den?
Ta en kikare och gå
ut en månklar kväll.
Försök att kika på
månen. Hur ser må-
nen ut i kikaren?
Gör ditt eget arbete
om månar: Vissa pla-
neter har månar. Ge
exempel på några
planeter som har må-
nar. Finns det ett sy-
stem bakom det här
att vissa planeter har
månar, medan andra
inte har det? Vissa
månar har roliga och
Solen är ett
stort gasklot
som är
nästan
1.392.000
km i
diameter, ca
110 gånger
större än
jorden.
Sida 13Årgång 1, nummer 1

14. Ordet satellit beteck-
nar ett mindre objekt
som kretsar kring ett
större och det an-
vänds mest för så-
dant som kretsar
kring planeter.
Man skiljer på tillver-
kade satelliter och
naturliga satelliter.
De rymdfarkoster,
som vi människor har
tillverkat och skickat
upp i omloppsbana
runt jorden, är så kal-
lade tillverkade satel-
liter. Dessa används
ju för TV-sändning,
meteorologi, miljöö-
vervakning, navigat-
ion och mycket annat.
En naturlig satellit är
det vi vanligen kallar
en måne. Vår måne,
som kretsar kring jor-
den, är alltså ett ex-
empel på en naturlig
satellit. Den är ju
inget tillverkat före-
mål. Några av plane-
terna i vårt solsystem
har många månar,
alltså många natur-
liga satelliter
En satellit kan bara
”ligga stilla” på detta
sätt på en viss höjd, ca
35 800 km över jordy-
tan.
Ett varv blir då ca 265
tusen km långt. Räknar
man noga på detta så
blir satellitens hastighet
11 066 km/tim eller
3.07 km/s.
Många satelliter, t.ex. TV-
satelliter, går i en bana
ovanför ekvatorn med en
hastighet som motsvarar
jordrotationen, dvs ett
varv per dygn.
Det gör att dom hela ti-
den ligger på samma
ställe sett från oss på jor-
den, vilket förstås är väl-
digt praktiskt.
Satelliter
Hur fort går en satellit i rymden?
Hur solcellerna på en satellit fungerar
kvadratmeter stora.
Dom görs i hopfäll-
bara sektioner som
hålls infällda under
uppskjutning. När
satelliten kommit på
plats fälls panelerna
ut i sin fulla längd
och vrids så att ytan
med solceller riktas
mot solen
För att generera den
effekt som krävs för
en satellit behövs ofta
stora solpaneler med
många tusentals sol-
celler. En stor TV-
satellit kan ha en ef-
fektförbrukning på 10
-15 kW. Det innebär
att solpanelerna be-
höver vara 30 till 50
Vanliga
satelliter
består normalt
av två delar,
en plattform
och en
nyttolast.
Sida 14 Rymden

15. Det finns en mängd
olika satelliter:
Kommunikationssatel-
liter, satelliter som
används för att kom-
municera mellan olika
delar av jorden.
Jordresurssatelliter,
satelliter som tar bil-
der av eller gör mät-
ningar av t.ex. tem-
peraturen på jorden.
Probsatelliter, satelli-
ter som gör matning-
ar "in situ", alltså
mätningar i omgiv-
ningen just där satel-
liten är.
Rymdteleskop, satelli-
ter som tittar ut i
rymden på olika ob-
jekt.
Detta är en lista på
de vanligaste typerna
av satelliter.
För att en satellit ska
kunna lämna jordens
gravitation måste den
åka i 28.000 km/h.
Olika typer av satelliter
Har satelliter några farliga utsläpp? Hur påverkas rymdens miljö, och jordens?
ut väldigt lite avgaser.
Vissa satelliter har små
raketmotorer för att korri-
gera banan och pekning-
en på satelliten men de är
så små att utsläppen är
försumbara.
Däremot blir själva satel-
liten "skrot" när den slu-
tar att fungera och blir då
en risk för andra satelliter
och även bemannade rymdfär-
der.
Av den anledningen så håller
NORAD i USA reda på alla fö-
remål som är större än en
decimeter som ligger i bana
runt jorden.
Efter hand så ramlar satelliter-
na ner och brinner upp i atmo-
sfären. Det tar dock väldigt
lång tid innan de ramlar ner.
När en satellit skjuts
upp så släpps stora
mängder avgaser ut i
atmosfären av rake-
ten som skjuter upp
satelliten. Hur farliga
dessa avgaser är be-
ror på vilket bränsle
man använder.
När satelliten väl är i
bana så släpper den
Alla satelliter du kan se
med blotta ögat rör sig så
pass fort över himlen att
du kan uppfatta rörelsen.
Stjärnorna däremot ser ut
att stå stilla på himlen.
Sida 15Årgång 1, nummer 1

16. Det var först när män-
niskan blev bofast som
det uppstod ett behov
av lite mer exakt tids-
angivelse.
Man började då för-
söka utläsa någon me-
ning i himlakropparnas
rörelse och samtidigt
fick jordbrukarna be-
hov av att känna till
årstidernas växlingar
med en exakthet som
nomaderna aldrig hade
behövt.
nämnda var den första
tidmätare där rörliga
delar kom till använd-
ning.
De enklaste formerna
av vattenur bestod av
ett kärl som vattnet
långsamt sipprade ur.
Detta kärl kunde i sin
tur kombineras med
ytterligare en behållare,
Vattenuret är en tidmät-
ningskonstruktion som
förmodligen har nästan
lika lång historia som
soluret.
Denna typ av ur är känt
redan från omkring 2 000
f.Kr.
En viktig sak som skiljer
soluret från just vatten-
uret är dock att det sist-
Tidmätning
Vattenuret
Solur
tikan inte är likfor-
mig blir soltiden lite
ojämn, jämfört med
hur vi i samhället
mäter tiden med
nya moderna meto-
der som är mer
noggranna än solens
gång.
Soluret är sannolikt
det äldsta av alla
astronomiska instru-
ment.
Soluret uppfanns tro-
ligen av sumererna
för cirka 5 000 år se-
dan, och den allra
första tillämpningen
var förmodligen en
stav nedstucken i jor-
den.
Ett solur är ett instru-
ment för att mäta tid
utifrån hur solen
(eller skuggan som
uppkommer av den-
samma) förflyttar sig
under dagen. Soltid
är den tid som ett
korrekt uppställt solur
visar, men eftersom
solens rörelse i eklip-
Sida 16 Rymden
och timmarna
markerades då
antingen på det
kärl som tömdes,
eller på det som
fylldes.

17. Timglaset användes
för övrigt på fartyg
ända in på 1900-
talets början för att
bestämma skeppets
hastighet.
Det var dock inte för-
rän på 1300-talet
man lyckades bygga
de första fungerande
mekaniska uren, och
dessa hade så kallad
spindelgång med lod.
Ett sådant ur består
av en balans i form
av ett kors med på-
hängda vikter i ytter-
ändarna. Korset på-
verkar hjulverket så
att en jämn rörelse
erhålls.
Timglas Mekaniskt ur
Atomur
(resonansfrekvensen)
med vilken atomer tar
emot eller avger
elektromagnetisk
energi.
Det mest korrekta
atomuret i världen
finns på National Phy-
sical Laboratory i
Storbritannien och
har en felmarginal på
mindre än 1 sekund
per ungefär
138 000 000 år
Cesiumuren är de
noggrannaste tidmä-
tarna som existerar
idag och de ger ett
tidsfel på högst 3 se-
kunder på 1 miljon
år.
Det första atomuret
utvecklades av ameri-
kanska National Insti-
tute of Standards and
Technology (eller som
det hette på den ti-
den: National Bureau
of Standards) och in-
troducerades 1949.
Det styrs av den kon-
stanta frekvens
Sida 17Årgång 1, nummer 1

18. Newton har berättat
om hur han hörde ett
äpple dunsa i marken
medan han satt i tan-
kar.
Dunsen ledde in hans
tankar på frågor om
gravitationen.
Varför rusar äpplet
rakt mot jorden, me-
dan månen "faller" i
vad som verkar vara
en evig cirkelbana
runt jorden?
Äpplet och månen ly-
der väl under samma
tyngdlag?
Hur ska den tyngdla-
gen vara beskaffad
för att kunna beskriva
två så olika rörelser?
Detta ska ha varit
starten på det arbete
som ledde till boken
Principia.
en het Jupiter, med
hjälp av Hubbles
spektrometer och infra-
röda kamera. Planeten
kretsar tätt runt sin sol
på ett avstånd av 63
ljusår från oss.
Planeten är alldeles för
Astronomer har med
rymdteleskopets Hubbles
hjälp hittat bevis på kol-
dioxid i atmosfären runt
en exoplanet.
Astronomerna har stude-
rat ljus från HD 189733b,
Isaak Newton
Koldioxid i atmosfär kring annan planet
Stonehenge
2000 års period
med början för ca
5000 år sedan.
Stenformationen är
byggt som två cirk-
lar, den inre av
blåsten och den
yttre av sandsten,
med en ringgrav
med över 50 hål i
marken runt om.
Utanför dessa finns
en jordvall, även
den cirkelformad.
Men det har också
föreslagits att det va-
rit ett mån-tempel
eller sol-tempel. My-
ten om att det kan ha
varit jättar som för-
vandlats till sten när
de dansat ringdans
när solen gick upp
eller att det varit en
slags landningsplats
för Ufon
Stonehenge är ett av
västvärldens mest
kända byggnadsverk
och ligger i England.
Namnet Stonehenge
kommer från forneng-
elskans ord stan-
hengist som betyder
"de hängande stenar-
na".
Stonehenge beräknas
vara byggt under en
Sida 18 Rymden
varm för att det ska
kunna finnas liv, men
upptäckten är ändå ett
steg framåt i jakten på
utomjordiskt liv

19. Galileo Galilei föddes
15 februari 1564 i
Italien, närmare be-
stämt i staden Pisa i
Toscana.
Galileo Galilei anses
ha lagt grunden till
den experimentella
vetenskapen. Han var
övertygad om att
man kunde bevisa
hypoteser om naturen
genom att göra expe-
riment.
Galileo kom snart på
att han kunde an-
vända teleskopet för
att studera himla-
kroppar.
Galilei var övertygad
om att solen var uni-
versums medelpunkt
- inte jorden som
Aristoteles sade.
Galileo Galileis bok
blev bannlyst och han
själv blev dömd till
livstids fängelse.
Domstolen tving-
ade honom att
säga att hans teo-
rier inte stämde
och att kyrkan
hade rätt.
Galileo Galilei dog
år 1642. Han blev
72 år gammal.
skickade upp Sputnik
1. NASA är USA:s fe-
derala myndighet för
rymdfart.
Det som beskrevs
NASA står för Nation-
al Aeronautics and
Space Administration
och grundades 1958
den 29 juli som en
effekt av att ryssarna
som en upptäckt för histo-
rieböckerna verkar ha fallit
platt till den röda Mars-
marken. ”Inget liv hittat
på Mars”, säger Nasa nu.
Galileo Galilei
Ny jordlik planet
dens. Temperaturen
är mellan 120 och
280 grader Celsius
men man tror ändå
att det finns flytande
vatten på planeten.
GJ 1214b kretsar
kring en stjärna kal-
lad GJ1214 på ett av-
stånd av endast 2
miljoner kilometer.
Ett varv runt stjärnan
tar endast 38 timmar.
GJ1214 är klassifice-
rad som en röd dvärg
och är bara en femte-
del så stor som vår
egen sol och har en
yttemperatur på end-
ast 2700 grader
Celsius.
Tidningen Nature rap-
porterar att astrono-
mer hittat en ny jord-
lik planet i ett annat
solsystem. Planeten
är täckt till mer än
hälften av vatten och
har en atmosfär.
Planeten har fått
namnet GJ1214b och
ligger ungefär 40
ljusår från oss. Dess
radie är 2,7 gånger
jordens och densite-
ten är längre än jor-
Sida 19Årgång 1, nummer 1
Nasa

20. Sanda skola Gotland
Telefon: 0498- 242060
E-post:
cecilia.duckert@gotland.se
Blogg:
sandaskolagotland.blogspot.com
Region Gotland
• Människan i rymden och
användningen av satelli-
ter.
• Tidmätning på olika sätt,
från solur till atomur.
Fysikens metoder och
arbetssätt
• Enkla systematiska
undersökningar. Plane-
ring, utförande och ut-
värdering.
• Tolkning och granskning
av information med
koppling till fysik, till ex-
empel i faktatexter och
tidningsartiklar.
Fysiken och världsbilden
• Några historiska och nu-
tida upptäckter inom
fysikområdet och deras
betydelse för männi-
skans levnadsvillkor och
syn på världen.
• Olika kulturers beskriv-
ningar och förklaringar
av naturen i skönlittera-
tur, myter och konst och
äldre tiders naturveten-
skap.
• Solsystemets himlakrop-
par och deras rörelser i
förhållande till varandra.
Hur dag, natt, månader,
år och årstider kan för-
klaras.
Centralt innehåll
Man måste få göra misstag för att kunna lära sig!
Solen i Universum
Vi finns på nätet:
sandaskolagotland
.blogspot.com
Syfte
Genom undervisningen i ämnet fysik ska eleverna sammanfattningsvis ges
förutsättningar att utveckla sin förmåga att
• använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och
förklara fysikaliska samband i naturen och samhället. (förmåga 3)
Bedömning:
Sett”Rymdsagan”
Testmed10rymdfrågor
Kunnabeskrivaitextochbildhur
solsystemetbildades.
Ord:gravitation,ebbochflod,
stjärna,planet,måne,dygn,må-
nad,år.
Presenterettspecialområdeför
klasskamraterna.