Ämne: Geografi åk 7 grundskolan. Min presentation om Berggrunden

1. Geografi åk 7
Berggrunden
Sidor 185-201 i boken
Tundalsskolan
Johan Löf

2. På jordytan finns löst material som jord, sand
och grus.
Om man tog bort allt detta så jordens yta bestå
av ?
Berggrunden
Läran om berggrunden kallas?
Geologi

3. • Ett fossil är
• Ett avtryck i berggrunden av ett djur som dött.
• Fossil kan berätta vilka djur som levde på jorden när
bergarten bildades

4. • Jordens tidsåldrar
• Urtid, 4600 – 545 miljoner år sedan
Skandinaviens bergskedjor bildas
• Forntid, 545 – 254 miljoner år sedan
Många nya djurarter uppstår
• Medeltid, 254 – 65 miljoner år sedan
Dinosauriernas tid
• Nutid, 65 miljoner år sedan till i dag
Alperna och Himalaya bildades

5. Bergskedjor som skapats under jordens nutid

6. Berg som skapats under jordens urtid

7. Dinosaurierna dog – varför?
Det finns olika teorier – vetenskapen har inte alltid
ett säkert svar.
• De utrotades av utomjordningar
• Råttor åt upp deras ägg
• Klimatet på jorden blev kallare, det kan ha berott
på vulkanutbrott som spred aska i luften så att
solljuset inte nådde marken.
• En stor komet eller meteorit träffade jorden. (den
teori som geologerna tror mest på i dag)

8. Kaali meteoriten föll ner för ca 7500-7600 år
sedan. Meteoriten orsakade skador på ön Ösel
som har jämförts till explosionen av en liten
atombomb.
Meteoriten delades i mindre bitar på höjden av 5-
10 km och fäll ner på marken i bitar, varav den
största bildade en krater som är 110 m bred och
22 m djup, samt 8 mindre kratrar.
Bland världens största jättekratrar håller Kaali
åttonde plats.
Kaali meteoritkraterfält är Estlands mest sällsynta
naturminnesmärke.

9. Här slog meteoriten ned i Estland

10. Inne i jorden är det varmt!

11. Jämfört med ett äpple så motsvarar jordskorpans tjocklek
äpplets skal.
Jordskorpan är
som tjockast
under
bergskedjor och
tunnast under
oceanerna

12. Jordytans högsta punkt: Mount Everest 8 850 m över havet
Mount Everest bestegs första gången med säkerhet
den 29 maj 1953 av Sir Edmund Hillary och Tenzing
Norgay.
De flesta som bestiger berget använder sig
av syrgastuber på sina toppattacker som startar
från höghöjdslägren omkring 8 000 meter. Endast
en bråkdel av alla klättrare klättrar utan
tillförd syrgas.

13. Jordytans lägsta punkt:
Marianergraven utanför Filipinerna 11 034 meter under havets yta.
Den första bemannade farkost att besöka Marianergraven var batyskafen Triestei
januari 1960. När de landade på bottnen var vattentrycket runt deras batysfär ca 1100
bar, men till sin förvåning såg de en plattfisk på bottnen, som långsamt simmade iväg. Det
senaste besöket i Marianergraven gjordes i mars 2012 av regissören James Cameron som
dels tog bilder under sin sex timmar långa vistelse, dels hämtade prover från botten som
ska hjälpa forskare att ta reda på vad som lever därnere.

14. Batyskafen Triestei
En batyskaf är skapad för att ta sig så djupt ner i havet med som möjligt. Batyskafen
uppfanns av schweizaren Auguste Piccard 1939, men andra världskriget kom emellan och
den första batyskafen stod inte färdig förrän 1948.

15. Kontinenterna rör sig
Alfred Wegener, tysk geolog kom 1912
fram med idén att kontinenterna
långsamt glider runt ovanpå jordens
flytande inre och att alla kontinenter
en gång suttit ihop i en superkontinent
(Pangea)
Det var först många som tvivlade men
Alfred visade sig ha rätt.
Det bevisas av att fossil av samma
djurarter hittats både i Afrika och
Sydamerika, kontinenterna består
också av samma bergarter.

16. Kontinentalplattorna

17. När plattorna krockar pressas den ena plattan ned under den andra.
Jordbävningar och vulkanutbrott är vanliga.
När plattorna glider ifrån varandra väller magma upp i sprickan. Mittatlantiska
ryggen har bildats då Sydamerikanska plattan glider bort från Afrikanska plattan.

18. Jordbävningar
Uppstår när två jordplattor pressas mot varandra.
När två plattor gnider mot varandra kan de fastna och det byggs upp
väldiga spänningar.
När de lossnar sker stora rörelser och kraftiga skalv uppstår.

19. Hur mäter man hur kraftig en
jordbävningar är?
Det sker med hjälp av
Richterskalan.
En ökning på skalan med ett
steg innebär 30 gånger
kraftigare skalv.
De kraftigaste
jordbävningarna som
uppmätts har legat på 9.
Mindre skakningar kallas
jordskalv.

20. Jordskalv i Sverige
Har Du varit med om något skalv?
Jordskalv i Sverige är på intet vis sällsynta. I själva verket
inträffar många hundra varje år. De flesta är dock så svaga
är man inte märker av dem.
Enbart längs Norrlandskusten inträffar omkring ett par
hundra skalv varje år och i hela Sverige 500-700 skalv, dvs.
mer än ett jordskalv om dagen.
Skalven fångas upp av seismograf, känsliga instrument som
används för att kartlägga skalven.

21. Jordskalv i Sverige
z

23. Två typer av vulkaner
Vulkaner i områden där jordplattor kolliderar är ofta
explosiva och farliga. Havsbotten tycks ned under
kontinenten, våt sand och lera hettas upp och blir till
magma som tränger upp och bildar lava, vattenånga och
giftiga gaser.
Utbrottet kommer plötsligt genom en explosion och en ny
krater öppnar sig. En sådan vulkan kallas stratovulkan (ex
Vesuvius)
En halv miljard människor bor så nära aktiva vulkaner att
kan drabbas vid utbrott.
Bördiga marker på vulkaners sluttningar gör att många tar
risken att bo där.

24. Två typer av vulkaner
Vulkaner i områden där jordplattorna glider isär är oftast
inte så farliga.
Lavan är lättflytande och kan rinna över stora områden
men den rinner ganska sakta så människor i närheten
hinner i regel undan. En sådan vulkan kallas sköldvulkan,
Den ser ut som en liggande sköld.
Exempel på sådana vulkaner finns på Island.

25. Mauna Loa på Hawaii är världens största vulkan.
Den är sträcker sig 4170 meter över havet och om man mäter från havsbotten där den börjar
så är den 9000 m hög.

26. Vulkaner i Europa
På förmiddagen den 24 augusti för ca 2000 år sedan fick vulkanen Vesuvius nära staden Neapel
i Italien ett utbrott.
Pompeji begravdes redan efter 3 timmar i ett lager av aska på upp till 4 meters djup.

28. Med utsikt ned i Vesuvius krater

29. Vulkaner
Staden Pompeji begravdes och var glömd i ca 1600 år. I dag
är staden utgrävd och man har fått en bra bild av hur livet
såg ut i en stad en mansålder efter Jesu födelse, år 79.

30. Utgrävningar i den italienska staden Pompeij.
Vulkanutbrottet gick så snabbt att många människor blev levande begravda. Aska och lava
hade stelnat snabbt men inte förbränt kropparna. Hålrummen i det stelnade berget där
kropparna legat har fyllts med gips och man får en bra avbild av hur det såg ut när utbrottet
inträffade.

31. Teide är en vulkan på Teneriffa. Den är 3 718 m hög och
Spaniens högsta berg, och den tredje största vulkanen på jorden.
Vulkanen betraktas som vilande, och det är fullt möjligt att den i
framtiden kan få nya utbrott.
Strokkur

32. På Island är jordskorpan tunn och det finns vulkaner som
är aktiva. En vulkan på ön Heimaey hade utbrott 1973.

33. Kan man skydda sig mot vulkanutbrott?
Ett sätt att skydda folk mot att hamna mitt i ett vulkanutbrott är att öka
möjligheterna att förutsäga utbrottet. I dag övervakas många vulkaner
med hjälp av satelliter för att kunna ge folk ett bra skydd.
Man observerar bland annat om det finns rökplymer och
temperaturförändringar. Satelliterna är även till hjälp under själva
utbrottet då man får en bra översikt över vilka delar och områden som
har påverkats, och hur svårt de har påverkats. Man kan även få hjälp
med att se hur lavaströmmarna rör sig. Om lavan till exempel rör sig mot
en by eller stad, måste man kanske utrymma den. Man kan även se hur
miljön har påverkats, om luften har förändrats eller om växtligheten har
förstörts.
En väl beprövad metod för att skydda befolkningar i till exempel städer
och byar mot vulkanutbrott är att spränga "kanaler" längs med vulkanen
för att styra lavaflödet.
Strokkur

34. En het källa är ett ställe där varmt vatten kommer upp ur marken.
Vattnets värms exempelvis upp av vulkanisk aktivitet. Om vattnet blir
så varmt att det kokar kallas det för en gejser.
Heta källor finns bland annat på Island och i Japan
Strokkur

35. Sprutande gejsrar på Island
Några av de varma källorna
är sprutande gejsrar. Den
mest kända är Geysir på
södra Island, och det är
därifrån ordet gejser
härstammar. Geysir matar ut
en ca 180 meter hög
vattenpelare när den får
utbrott, men det är nara ett
par gånger om dagen. En
annan berömd gejser är
Strokkur, som sprutar vatten
och ånga högt upp i luften
med bara några minuters
mellanrum.
Strokkur