Den europeiska centralbanken, ECB, har tagit en mer aktiv roll i Europa och Riksbanken väntas fortsätta sänka styrräntan. Det talar för lägre korta bolåneräntor framöver.
Ekonomiska utsikter Norden, Nordea Bank, juni 2012Nordea Bank
Uppgången i början av året var tillfällig och tillväxten dämpas nu åter. Svackan i svensk ekonomi blir därmed mer utdragen och vändningen uppåt dröjer, skriver Nordeas ekonomer.
Den europeiska centralbanken, ECB, har tagit en mer aktiv roll i Europa och Riksbanken väntas fortsätta sänka styrräntan. Det talar för lägre korta bolåneräntor framöver.
Ekonomiska utsikter Norden, Nordea Bank, juni 2012Nordea Bank
Uppgången i början av året var tillfällig och tillväxten dämpas nu åter. Svackan i svensk ekonomi blir därmed mer utdragen och vändningen uppåt dröjer, skriver Nordeas ekonomer.
Ekonomiska Utsikter, Nordea, September 2010Nordea Bank
Stark svensk ekonomi i särklass: Sveriges ekonomi varvar upp och närmar sig snabbt ett normalt konjunkturläge. Resursutnyttjandet stiger och arbetslösheten viker tydligt nedåt. Den höga tillväxten avtar nästa år för att åter accelerera 2012, enligt Nordeas konjunkturrapport.
Glada miner på marknaden under januari
Den starka avslutningen på 2011 har fortsatt under januari, och de flesta riskfyllda tillgångsslag har bjudit på en mycket hög avkastning.
Bättre konjunkturstatistik, inte bara från USA, nya förhoppningar om eurokrisen och stöd från världens centralbanker ligger bakom vändningen i sentimentet. Refl ation har varit temat sedan utvecklingen vände nedåt förra sensommaren, och nu börjar strategin bära frukt. I sak innebär det att centralbanker och regeringar försöker ”sparka igång” en stagnerande ekonomi genom olika penning- och finanspolitiska åtgärder som sänkta räntor (där det är möjligt), likviditetsstöd och sänkta reservkrav för banker. Effekterna börjar som sagt nu synas i form av att ledande indikatorer vänder upp och att fallet i den globala ekonomin avstannat.
Marknaden har inte varit sen att ta till sig förutsättningarna men vi anser att det är för tidigt att helt blåsa faran över och förutsätta att detta är starten på en ny, hållbar uppgång. Utmaningarna finns kvar och är stora. Vi kommer att få se bakslag både såväl Europa som USA och tillväxtländerna under året men det kommer att ske i tandem med framsteg, vilket innebär att utvecklingen framöver förmodligen kommer att vara ryckig.
1. Central Bank Watch Sweden
Räntebeskedet en öppen historia
Economic Research, 16 december 2011
Det är ovanligt osäkert vilket räntebeslut Riksbanken tar i nästa vecka. En stark svensk ekonomi
står mot stress i det finansiella systemet, lägre omvärldsräntor och osäkra tillväxtutsikter. Troligen
väger vågskålen över för att Riksbanken lämnar reporäntan oförändrad. Sannolikheten för åtgär-
der som minskar turbulensen på räntemarknaden växer dag för dag. Vi står fast vid vår bedöm-
ning att Riksbanken sänker reporäntan till under 1 procent nästa år.
Högkonjunktur Högkonjunktur 2011
Enligt vår mening har det sedan länge varit tydligt
att tiden för räntesänkningar närmar sig. Som alltid
är det svår att bedöma när omläggningen av pen-
ningpolitiken sker. Sannolikheten för en räntesänk-
ning i december har pendlat fram och tillbaka under
hösten och det är fortfarande osäkert vilket beslut
Riksbanken landar i vid nästa veckas penningpoli-
tiska möte.
Det främsta skälet till att Riksbanken kan välja att
lämna reporäntan oförändrad är den mycket krafti-
ga uppgången i den svenska ekonomin. Från botten
i början av 2009 har BNP ökat med hela 12 procent. RU-indikatorn positiv 2011 men har vänt ned
Dessutom har tillväxten accelererat under 2011.
Under samma period har antalet sysselsatta ökat
med ca 200 000 personer. Arbetslösheten är fortfa-
rande högre än innan krisen, men det finns tydliga
tecken på att den strukturella arbetslösheten har
ökat. Den trendmässiga utvecklingen av BNP tyder
på att ekonomin har befunnit sig i en högkonjunktur
och att resursutnyttjandet har varit något högre än
normalt under 2011.
Även om Riksbanken inte bedömer konjunkturläget
lika starkt så är den kraftiga uppgången i den
svenska ekonomin det starkaste argumentet för att
Riksbanken inte sänker reporäntan vid nästa veckas Styrräntorna sjunker snabbt i omvärlden
penningpolitiska möte. Den starka utvecklingen är
dock historia och tittar vi framåt så räknar vi med
att BNP faller på kvartalsbasis de närmaste kvarta-
len och att sysselsättningen också vänder ned. Riks-
banken lär troligen justera ned sina prognoser nå-
got, men Riksbanken brukar lägga större vikt vid de
senaste utfallen, som alltså har varit starka, snarare
än vid olika indikatorer.
Skuldsättning fortsätter att spöka
Kredittillväxten ligger också i vågskålen för oför-
ändrad reporänta. Under 2009 och 2010 ökade hus-
hållens skulder med 15 miljarder kronor, motsva-
rande 0,5 procent av BNP, varje månad. Kredit-
2. tillväxten i år har dämpats till en ökningstakt på ca Kreditgapet fortsatt stort
10 miljarder kronor per månad, vilket Riksbanken
sannolikt fortfarande anser vara något för högt. Den
höga utlåningen illustreras också av att det så kalla-
de kreditgapet har legat högt under ett antal år och
som Riksbanken uttryckte en viss oro över i den
senaste finansiella stabilitetsrapporten. Riksbanken
skulle sannolikt välkomna tydligare bevis på att
skuldutvecklingen är under kontroll innan man sän-
ker räntan och stimulerar ekonomin igen.
Turbulenta marknader
Vågskålen för sänkt ränta är också välfylld och vä-
Källa: Nordea.
ger nästan lika tungt som för en oförändrad ränta.
Framför allt har skuldkrisen i euroområdet inte fått
någon lösning. Utöver att det påverkar utsikterna
Stabil styrränta men stigande bolåneräntor
för svensk export så är effekterna på de finansiella 5.0 5.0
% %
marknaderna i Sverige allt tydligare. Inte minst har 4.5 4.5
skillnaderna mellan räntor på olika instrument ökat 4.0 4.0
den senaste tiden. Det har medfört att de räntor som 3.5 3.5
Bolåneränta,
hushåll och företag betalar har stigit trots att Riks- 3.0 3 månader 3.0
banken inte har ändrat reporäntan. Till exempel har 2.5 2.5
den rörliga boräntan stigit med ca 0,5 procentenhe- 2.0 2.0
ter sedan Riksbanken sista höjning i somras trots att 1.5 1.5
1.0 Interbankränta, 1.0
räntemarknaden i ökad utsträckning har diskonterat Stibor 3m Riksbankens
0.5 0.5
räntesänkningar från Riksbanken. reporänta
0.0 0.0
Jan Apr Jul Oct Jan Apr Jul Oct Jan Apr Jul Oct
Riksbanken kan mycket väl välja att sänka reporän- 09 10 11
tan för att undvika en ovälkommen åtstramning av
ekonomin. Detta var en viktig orsak till att Norges Sammanfattningsvis är det ovanligt osäkert om
Bank sänkte räntan denna vecka. Värt att notera är Riksbanken sänker reporäntan eller ej nästa
dock att Riksbanken inte diskuterade detta vid det vecka. Troligen väger den starka utvecklingen på
penningpolitiska mötet i oktober. Det kommer dock hemmaplan under hösten något tyngre än riskerna
sannolikt att vara ett tema denna gång. För varje i vår värld och nervositeten i det finansiella sy-
dag som går ökar också sannolikheten för att åtgär- stemet. Åtgärder för att förbättra transmissions-
der vidtas för att förbättra transmissionsmekanis- mekanismerna kan inte uteslutas. Då mycket ty-
merna. Sådana åtgärder kan mycket väl aviseras i der på att svensk ekonomi kommer att tappa fart
samband med Riksbankens räntebeslut nästa vecka, och läget på arbetsmarknaden försämras räknar vi
även om Riksbanken inte väljer att sänka räntan. med att Riksbanken sänker räntan till 0,75 pro-
Lägre räntor i vår omvärld cent nästa år, med start i februari.
Flera centralbanker i vår omvärld har sänkt styrrän-
torna som svar på krisen. Styrräntorna i omvärlden Annika Winsth
har utvecklats i linje med det alternativscenario som annika.winsht@nordea.com +46 8 614 8608
Riksbanken presenterade i oktoberrapporten med en
”utdragen statsfinansiell kris” där ”problemen inte Torbjörn Isaksson
kan lösas under ordnade former”. I det scenariot torbjorn.isaksson@nordea.com +46 8 614 8859
sänkte även Riksbanken räntan kraftigt. Som
nämndes tidigare är det inte troligt att Riksbanken
sänker prognoserna på svensk ekonomi på något
avgörande sätt. Växelkursen är också en viktig ka-
nal när det gäller hur effekten av ändrade räntor i
omvärlden påverkar svensk ekonomi. Kronan hand-
las dock på ungefär samma nivåer som i oktober.
3. Nordea Markets är namnet på Markets-avdelningarna i Nordea Bank Norge ASA, Nordea Bank AB (publ), Nordea Bank Finland Abp och Nordea Bank Danmark A/S.
Detta dokument innehåller generell bakgrundsinformation som bara får användas av den avsedda mottagaren. Nordea Markets syn och den information som presenteras i dokumentet
var aktuella då dokumentet skrevs, och kan ändras utan föregående underrättelse. Dokumentet innehåller ingen utförlig beskrivning av den produkten eller av riskerna förknippade
med den. Informationen ska alltså inte betraktas som uttömmande och mottagaren måste göra sin egen bedömning härav.
Denna information är inte avsedd som placeringsråd eller ett erbjudande att köpa och sälja finansiella instrument. Informationen är inte anpassad till den enskilda mottagarens speci-
fika placeringsmål, ekonomiska situation eller personliga behov. Lämplig professionell rådgivning ska alltid inhämtas innan placerings- eller kreditbeslut fattas. Det är viktigt att notera
att historisk utveckling inte är någon garanti för framtida avkastning. Nordea Markets är inte och söker inte uppträda som rådgivare i juridiska frågor eller i skatte- eller bokföringsfrågor.
Detta dokument får inte i något syfte kopieras, distribueras eller publiceras utan skriftligt medgivande i förhand från Nordea Markets.