Negotiating the use and meaning of technology. Uppsala Learning Lab 20130605
•
0 likes•560 views
A seminar at the Learning Lab, Uppsala University, june 5 2013. On the subject "Social media for learning and teaching". Sort of.
More Related Content
What's hot
What's hot (15)
Similar to Negotiating the use and meaning of technology. Uppsala Learning Lab 20130605
Similar to Negotiating the use and meaning of technology. Uppsala Learning Lab 20130605 (20)
Negotiating the use and meaning of technology. Uppsala Learning Lab 20130605
- 1. nya medier ny teknik förståelsen, förhandlingen och förankringen som möjligheter för skola och utbildning Niclas Ekberg, 2013
- 2. Vad har vi lärt oss? Vad gör vi med erfarenheterna av a= använda mobilteknik, i form av smartphones, i skolverksamheten? niclas ekberg, piteå i norrbo=en gymnasielärare i samhällskunskap och historia kri?sk ikt-‐entusiast forskar i pedagogik vid luleå tekniska universitet, fokus på sociala medier, mobil teknik och lärande
- 3. Sam-‐ och fram?den En ?d av aldrig ?digare skådad föränderlighet En fram?d för nya, flexibla, kompetenta entreprenöriella människor
- 5. Skolan roll? Kan en tradi?onstung ins?tu?on ge individen stöd i strävan eFer a= finna sin USP?
- 6. “Fram?den är redan här!” “Den nya tekniken” som förändringens avgörande drivkraF …och tekniken som förändringens absoluta y=ring De rä=a valen av/investeringar i IKT banar väg för en skola som är gångbar i fram?den Intensiteten i retoriken kring framväxande kompetenskrav är mer påtaglig än den fak?ska förändringen i sig
- 7. A= ställa frågan om tekniken Inte så mycket drivkraF, lösning eller ”öde” som e= avslöjande Tekniken säger något om ?llvaron Teknikens väsen som Gestell (beställa, uppställa, utställa, förställa etc.) Riskerar meningsfullheten gå förlorad i den moderna teknikens ?dsålder av beräkning och jämförande, lagrande ordnande och utkrävande?
- 8. Mannet ”Var och en är den andre, ingen är sig själv” Heidegger, 1993a, s. 168
- 9. Nyfikenheten
- 10. Mycket “a=”, litet “vad”
- 12. Förväntningar på sociala medier och deras”effekt” på undervisningen Den enkla teknikens erbjudanden Böljande och ymnig interak?on En markant högre elevak?vitet
- 13. Posi:va och utmanande möten med sociala medier i undervisningen Öppenhetens dubbelhet Äkthetens dragningskraF Exponeringsoro Avdrama?sering/skärpta krav
- 14. Walled Garden School 2.0 En blandning av intresse och försik?ghet Lärarkontrollerad och administrerad ny teknik och nya medier Möjligheterna ?ll exponering och öppenhet begränsas
- 15. Posi:va och utmanande möten med sociala medier i undervisningen Gränsförskjutningar Klassrummet i fri?den och skolan Produktens/presenta?onens , målens och helhetens uppsving En föränderlig teknik som kräver mer?d
- 16. Posi:va och utmanande möten med sociala medier i undervisningen Frihet och makt Lärarens makt över lärresursernas struktur och innehåll utmanas Individen och kollek?vet, frivillighet och obligatorium, självrepresenta?on och målstyrning. De tysta förblir tysta
- 17. möjlighet och frihet a= ueorma, modifiera, kombinera nya och personliga webbmiljöer ökad makt över (ansvar för) ?d, innehåll, struktur och mening sociala mediers möjligheter bemyndigandet föra ”sakerna” ut i det öppna, y=erligare skådeplatser för det som inte så lä= låter sig u=ryckas mul:modaliteten
- 18. Nya möjligheter a= ”tolka kulturen i flykten” (Hogan & Quan-‐Haase, 2010) sociala mediers möjligheter förklaring & förståelse Sociala medier en väg ?ll a= lära ”känna sin omvärld, sina medmänniskor och sig själv”? SKOLFS 2010:261 (Sv)
- 22. Allt större intresse för hur tekniken formar och formas … och av att tänka i termer av sociotekniska ensembler
- 23. Marknaden -‐ teknikföretagens marknadsförda intressen, idéer och uppfa=ningar Den personliga och vardagliga sfären – vanor, behov och föreställningar som utvecklas genom den egna (sociala) teknikanvändningen Skolan som ins?tu?on – en målrelaterad utbildning präglad av tradi?oner och strukturer, krav och förväntningar Samhällets poli?ska och ekonomiska diskurser – påför individen vikten av unicitet, anpassningsbarhet och fram?dskompetens Förstå och sä=a skolans möte med tekniken i si= sammanhang
- 24. Marknaden -‐ teknikföretagens marknadsförda intressen, idéer och uppfa=ningar Den personliga och vardagliga sfären – vanor, behov och föreställningar som utvecklas genom den egna (sociala) teknikanvändningen Skolan som ins?tu?on – en målrelaterad utbildning präglad av tradi?oner och strukturer, krav och förväntningar Samhällets poli?ska och ekonomiska diskurser – påför individen vikten av unicitet, anpassningsbarhet och fram?dskompetens Teknikanvändning i e= komplext sammanhang Spontanitet och nyfikenhet, närhelst och varhelst, social interakEon och personlig bekräFelse, sammanhang, förhand-‐ lingar, behovs-‐ och intressestyrt lärande utan givna slutmål Dekontextualisering, teoreEsering, likriktat stoff och innehåll, ”siN-‐Ed” i fokus, tvingande gruppindelning, kollekEvt upplägg och tempo, givna kunskapsmål och examinaEon
- 25. Vardagsanvändningen kan inte bara lyFas in i skola och undervisning Spontanitet och nyfikenhet, närhelst och varhelst, social interakEon och personlig bekräFelse, sammanhang, förhand-‐ lingar, behovs-‐ och intressestyrt lärande utan givna slutmål Dekontextualisering, teoreEsering, likriktat stoff och innehåll, ”siN-‐Ed” i fokus, tvingande gruppindelning, kollekEvt upplägg och tempo, givna kunskapsmål och examinaEon ?
- 26. E= möte som utmanar våra förställningar om vad teknik är och hur den kan användas Spontanitet och nyfikenhet, närhelst och varhelst, social interakEon och personlig bekräFelse, sammanhang, förhand-‐ lingar, behovs-‐ och intressestyrt lärande utan givna slutmål Dekontextualisering, teoreEsering, likriktat stoff och innehåll, ”siN-‐Ed” i fokus, tvingande gruppindelning, kollekEvt upplägg och tempo, givna kunskapsmål och examinaEon Lärares upplevelser av osäkerhet och kunskapsbrist Krävs mycket ?d, reflek?on och möda för a= väva in den nya tekniken i undervisningen
- 27. Om tekniken och meningen ”Jag har aldrig lärt mig telefonens funk:on räD, så jag har inte använt den i så stor utsträckning.” Skolpersonal i mobilprojekt, 2012 ”Det har varit roligt aD använda mobilen och aD ha fåD vara en del av projektet. Däremot så har det varit lite som aD bli utkastad i något nyD, har i vissa lägen inte förståD HUR mobilen skall användas eller exempelvis :ll vad.” Elev i mobilprojekt, 2012 ”Man använder ju mobilen på eD helt annat säD som man vanligtvis (iallafall jag) inte skulle ha gjort annars, men det är ju bara posi:vt för man lär sig ju bara nya saker med mobilen och vad man kan göra på den.” Elev i mobilprojekt, 2012
- 28. Mest framträdande… Den enkla informa?onshanteringen § ständig ?llgång ?ll informa?on på Internet Den stärkta kommunika?onen § elev-‐lärare, elev-‐elev § fråga klasskompisar om hjälp § uppgiFer om stärkta rela?oner § effek?vare skolverksamhet Eleverfarenheter av a= använda smarta mobiler i skolan – och på fri?den Men även… E= stöd för a= bä=re organisera både skolarbete och privatliv § större lugn och en trygghet § a= lära sig bli en lärande Bemyndigandet § själv välja hur man vill använda tekniken § kunna vara ak?v varhelst och närhelst § välja egna u=rycks-‐ och dokumenta?onsformer (bilder, ljud, video) § den egna musiken (lokalt/internet) som energikälla och avskärmning för intensivstuderandet
- 29. Svårare röra undervisningens ”hur?”, ”vad?” och ”när?” Genom den Internetuppkopplade och all?d närvarande mobila (och bärbara) tekniken kan den lärande: § Skapa, dokumentera, ta del av bilder, ljud, filmer § Bära världens samlade informa?on och öppna lärobjekt i händerna § Tolka sam?dskulturen, ta del av och u=rycka värderingar och ståndpunkter § Enkelt dela och publicera egenproducerat material Implika?oner? § Formerna för undervisningen § Innehållet i undervisningen
- 30. Utveckling som gaffel teknik ur ett (möjlighets)perspektiv en arena för socialt maktspel Teknik som ett sakernas parlament förhandlings
- 31. Hur förhandlas teknik i skolan? Vilka inkluderas? Vilka exkluderas? Vågar vi bjuda in de studerande? § Gemensamt idenEfiera teknikanvändningens olika mervärden? § Ställa dessa mot kunskapsmålen? § Resonera kring framEdskompetenser? Är de studerande beredda aN anta erbjudandet?
- 32. Läraren som historisk restprodukt Idylliserad bild av ungas teknikanvändning Frågor om teknikens användning lämnas över ?ll de unga, medan läraren abdikerar
- 33. Vad är lärande? … göra ?llvaron mer förståelig och meningsfylld … i interak?on med andra utveckla förmågan a= ta ställning, u=rycka sig och agera … en oupphörlig process – nya erfarenheter, ny= vetande, nya insikter … oFa påfrestande – rämnande föreställningar om världen och om mig själv Förutsä=er pedagogisk förankring & visioner om undervisningen och lärandet Än vikEgare än det tekniska kunnandet
- 34. En av våra vik?gaste uppgiFer är a= ge den lärande stöd och hjälp a= själv göra, äga och visa