SlideShare a Scribd company logo
nya	
  medier	
  	
  
ny	
  teknik	
  
	
  
förståelsen,	
  förhandlingen	
  och	
  förankringen	
  
som	
  möjligheter	
  för	
  skola	
  och	
  utbildning	
  
Niclas	
  Ekberg,	
  2013	
  
Vad	
  har	
  vi	
  lärt	
  oss?	
  
Vad	
  gör	
  vi	
  med	
  erfarenheterna	
  av	
  a=	
  
använda	
  mobilteknik,	
  i	
  form	
  av	
  
smartphones,	
  i	
  skolverksamheten?	
  
niclas	
  ekberg,	
  piteå	
  i	
  norrbo=en	
  
gymnasielärare	
  i	
  
samhällskunskap	
  och	
  historia	
  
kri?sk	
  ikt-­‐entusiast	
  
forskar	
  i	
  pedagogik	
  vid	
  luleå	
  
tekniska	
  universitet,	
  fokus	
  på	
  
sociala	
  medier,	
  mobil	
  teknik	
  
och	
  lärande	
  
Sam-­‐	
  och	
  fram?den	
  	
  	
  	
  	
  	
  	
  	
  	
  
	
  
En	
  ?d	
  av	
  aldrig	
  ?digare	
  skådad	
  föränderlighet	
  	
  
En	
  fram?d	
  för	
  nya,	
  flexibla,	
  kompetenta	
  
entreprenöriella	
  människor	
  
	
  
 
Skolan	
  roll?	
  	
  
Kan	
  en	
  tradi?onstung	
  ins?tu?on	
  ge	
  individen	
  
stöd	
  i	
  strävan	
  eFer	
  a=	
  finna	
  sin	
  USP?	
  	
  
	
  
“Fram?den	
  är	
  redan	
  här!”	
  
“Den	
  nya	
  tekniken”	
  som	
  förändringens	
  
avgörande	
  drivkraF	
  
…och	
  tekniken	
  som	
  förändringens	
  	
  absoluta	
  
y=ring	
  
De	
  rä=a	
  valen	
  av/investeringar	
  i	
  IKT	
  banar	
  väg	
  för	
  
en	
  skola	
  som	
  är	
  gångbar	
  i	
  fram?den	
  
	
  
Intensiteten	
  i	
  retoriken	
  kring	
  framväxande	
  kompetenskrav	
  är	
  mer	
  
påtaglig	
  än	
  den	
  fak?ska	
  förändringen	
  i	
  sig	
  
A=	
  ställa	
  frågan	
  om	
  tekniken	
  
	
  
Inte	
  så	
  mycket	
  drivkraF,	
  lösning	
  eller	
  ”öde”	
  som	
  e=	
  
avslöjande	
  
Tekniken	
  säger	
  något	
  om	
  ?llvaron	
  
	
  
Teknikens	
  väsen	
  som	
  Gestell	
  (beställa,	
  uppställa,	
  utställa,	
  
förställa	
  etc.)	
  
	
  
Riskerar	
  meningsfullheten	
  gå	
  förlorad	
  i	
  den	
  moderna	
  
teknikens	
  ?dsålder	
  av	
  beräkning	
  och	
  jämförande,	
  lagrande	
  
ordnande	
  och	
  utkrävande?	
  	
  
	
  
Mannet	
  
”Var	
  och	
  en	
  är	
  den	
  
andre,	
  ingen	
  är	
  sig	
  
själv”	
  
Heidegger,	
  1993a,	
  s.	
  168	
  
Nyfikenheten	
  
Mycket	
  “a=”,	
  litet	
  “vad”	
  
Förväntningar	
  på	
  sociala	
  medier	
  och	
  
deras”effekt”	
  på	
  undervisningen	
  
Den	
  enkla	
  teknikens	
  erbjudanden	
  
Böljande	
  och	
  ymnig	
  interak?on	
  
En	
  markant	
  högre	
  elevak?vitet	
  
Posi:va	
  och	
  utmanande	
  möten	
  med	
  
sociala	
  medier	
  i	
  undervisningen	
  
Öppenhetens	
  dubbelhet	
  
Äkthetens	
  dragningskraF	
  
Exponeringsoro	
  
Avdrama?sering/skärpta	
  krav	
  
	
  
Walled	
  Garden	
  School	
  2.0	
  
En	
  blandning	
  av	
  intresse	
  och	
  försik?ghet	
  
Lärarkontrollerad	
  och	
  administrerad	
  ny	
  
teknik	
  och	
  nya	
  medier	
  
Möjligheterna	
  ?ll	
  exponering	
  och	
  
öppenhet	
  begränsas	
  
Posi:va	
  och	
  utmanande	
  möten	
  med	
  
sociala	
  medier	
  i	
  undervisningen	
  
Gränsförskjutningar	
  
Klassrummet	
  i	
  fri?den	
  och	
  skolan	
  
Produktens/presenta?onens	
  ,	
  
målens	
  och	
  helhetens	
  uppsving	
  
En	
  föränderlig	
  teknik	
  som	
  kräver	
  
mer?d	
  
Posi:va	
  och	
  utmanande	
  möten	
  med	
  
sociala	
  medier	
  i	
  undervisningen	
  
Frihet	
  och	
  makt	
  
Lärarens	
  makt	
  över	
  lärresursernas	
  
struktur	
  och	
  innehåll	
  utmanas	
  
Individen	
  och	
  kollek?vet,	
  frivillighet	
  
och	
  obligatorium,	
  självrepresenta?on	
  
och	
  målstyrning.	
  	
  
De	
  tysta	
  förblir	
  tysta	
  
möjlighet	
  och	
  frihet	
  a=	
  ueorma,	
  
modifiera,	
  kombinera	
  nya	
  och	
  
personliga	
  webbmiljöer	
  
ökad	
  makt	
  över	
  (ansvar	
  för)	
  ?d,	
  
innehåll,	
  struktur	
  och	
  mening	
  	
  
sociala	
  mediers	
  möjligheter	
  
bemyndigandet	
  
föra	
  ”sakerna”	
  ut	
  i	
  det	
  öppna,	
  
y=erligare	
  skådeplatser	
  för	
  det	
  som	
  
inte	
  så	
  lä=	
  låter	
  sig	
  u=ryckas	
  
mul:modaliteten	
  
Nya	
  möjligheter	
  a=	
  ”tolka	
  kulturen	
  i	
  
flykten”	
  (Hogan	
  &	
  Quan-­‐Haase,	
  2010)	
  	
  
sociala	
  mediers	
  möjligheter	
  
förklaring	
  &	
  förståelse	
  
Sociala	
  medier	
  en	
  väg	
  ?ll	
  a=	
  
lära	
  ”känna	
  sin	
  omvärld,	
  sina	
  
medmänniskor	
  och	
  sig	
  själv”?	
  	
  
SKOLFS	
  2010:261	
  (Sv)	
  	
  
 
	
  
	
  
	
  	
  
	
  
Allt	
  större	
  intresse	
  för	
  hur	
  tekniken	
  formar	
  och	
  formas	
  
… och av att tänka i termer av sociotekniska ensembler
Marknaden	
  -­‐	
  teknikföretagens	
  
marknadsförda	
  intressen,	
  idéer	
  och	
  
uppfa=ningar	
  
Den	
  personliga	
  och	
  vardagliga	
  sfären	
  –	
  
vanor,	
  behov	
  och	
  föreställningar	
  som	
  
utvecklas	
  genom	
  den	
  egna	
  (sociala)	
  
teknikanvändningen	
  	
  
Skolan	
  som	
  ins?tu?on	
  –	
  en	
  målrelaterad	
  
utbildning	
  präglad	
  av	
  tradi?oner	
  och	
  
strukturer,	
  krav	
  och	
  förväntningar	
  
Samhällets	
  poli?ska	
  och	
  ekonomiska	
  
diskurser	
  –	
  påför	
  individen	
  vikten	
  av	
  
unicitet,	
  anpassningsbarhet	
  och	
  
fram?dskompetens	
  
Förstå	
  och	
  sä=a	
  skolans	
  möte	
  med	
  
tekniken	
  i	
  si=	
  sammanhang	
  
Marknaden	
  -­‐	
  teknikföretagens	
  
marknadsförda	
  intressen,	
  idéer	
  och	
  
uppfa=ningar	
  
Den	
  personliga	
  och	
  vardagliga	
  sfären	
  –	
  
vanor,	
  behov	
  och	
  föreställningar	
  som	
  
utvecklas	
  genom	
  den	
  egna	
  (sociala)	
  
teknikanvändningen	
  	
  
Skolan	
  som	
  ins?tu?on	
  –	
  en	
  målrelaterad	
  
utbildning	
  präglad	
  av	
  tradi?oner	
  och	
  
strukturer,	
  krav	
  och	
  förväntningar	
  
Samhällets	
  poli?ska	
  och	
  ekonomiska	
  
diskurser	
  –	
  påför	
  individen	
  vikten	
  av	
  
unicitet,	
  anpassningsbarhet	
  och	
  
fram?dskompetens	
  
Teknikanvändning	
  i	
  e=	
  komplext	
  
sammanhang	
  
Spontanitet	
  och	
  nyfikenhet,	
  närhelst	
  och	
  varhelst,	
  social	
  	
  
interakEon	
  och	
  personlig	
  bekräFelse,	
  sammanhang,	
  förhand-­‐	
  
lingar,	
  behovs-­‐	
  och	
  intressestyrt	
  lärande	
  utan	
  givna	
  slutmål	
  
Dekontextualisering,	
  teoreEsering,	
  likriktat	
  stoff	
  och	
  innehåll,	
  
”siN-­‐Ed”	
  i	
  fokus,	
  tvingande	
  gruppindelning,	
  kollekEvt	
  upplägg	
  
och	
  tempo,	
  givna	
  kunskapsmål	
  och	
  examinaEon	
  	
  
Vardagsanvändningen	
  kan	
  inte	
  bara	
  
lyFas	
  in	
  i	
  skola	
  och	
  undervisning	
  
Spontanitet	
  och	
  nyfikenhet,	
  närhelst	
  och	
  varhelst,	
  social	
  	
  
interakEon	
  och	
  personlig	
  bekräFelse,	
  sammanhang,	
  förhand-­‐	
  
lingar,	
  behovs-­‐	
  och	
  intressestyrt	
  lärande	
  utan	
  givna	
  slutmål	
  
Dekontextualisering,	
  teoreEsering,	
  likriktat	
  stoff	
  och	
  innehåll,	
  
”siN-­‐Ed”	
  i	
  fokus,	
  tvingande	
  gruppindelning,	
  kollekEvt	
  upplägg	
  
och	
  tempo,	
  givna	
  kunskapsmål	
  och	
  examinaEon	
  	
  
?	
  
E=	
  möte	
  som	
  utmanar	
  våra	
  förställningar	
  
om	
  vad	
  teknik	
  är	
  och	
  hur	
  den	
  kan	
  användas	
  
Spontanitet	
  och	
  nyfikenhet,	
  närhelst	
  och	
  varhelst,	
  social	
  	
  
interakEon	
  och	
  personlig	
  bekräFelse,	
  sammanhang,	
  förhand-­‐	
  
lingar,	
  behovs-­‐	
  och	
  intressestyrt	
  lärande	
  utan	
  givna	
  slutmål	
  
Dekontextualisering,	
  teoreEsering,	
  likriktat	
  stoff	
  och	
  innehåll,	
  
”siN-­‐Ed”	
  i	
  fokus,	
  tvingande	
  gruppindelning,	
  kollekEvt	
  upplägg	
  
och	
  tempo,	
  givna	
  kunskapsmål	
  och	
  examinaEon	
  	
  
Lärares	
  upplevelser	
  av	
  osäkerhet	
  
och	
  kunskapsbrist	
  	
  
Krävs	
  mycket	
  ?d,	
  reflek?on	
  och	
  
möda	
  för	
  a=	
  väva	
  in	
  den	
  nya	
  
tekniken	
  i	
  undervisningen	
  	
  
Om	
  tekniken	
  	
  
och	
  meningen	
  	
  
”Jag	
  har	
  aldrig	
  lärt	
  mig	
  telefonens	
  funk:on	
  räD,	
  
så	
  jag	
  har	
  inte	
  använt	
  den	
  i	
  så	
  stor	
  utsträckning.”	
  
Skolpersonal	
  i	
  mobilprojekt,	
  2012	
  
”Det	
  har	
  varit	
  roligt	
  aD	
  använda	
  mobilen	
  
och	
  aD	
  ha	
  fåD	
  vara	
  en	
  del	
  av	
  projektet.	
  	
  
Däremot	
  så	
  har	
  det	
  varit	
  lite	
  som	
  aD	
  bli	
  
utkastad	
  i	
  något	
  nyD,	
  har	
  i	
  vissa	
  lägen	
  inte	
  
förståD	
  HUR	
  mobilen	
  skall	
  användas	
  eller	
  
exempelvis	
  :ll	
  vad.”	
  
Elev	
  i	
  mobilprojekt,	
  2012	
  
	
  
”Man	
  använder	
  ju	
  mobilen	
  på	
  eD	
  helt	
  
annat	
  säD	
  som	
  man	
  vanligtvis	
  (iallafall	
  
jag)	
  inte	
  skulle	
  ha	
  gjort	
  annars,	
  men	
  
det	
  är	
  ju	
  bara	
  posi:vt	
  för	
  man	
  lär	
  sig	
  ju	
  
bara	
  nya	
  saker	
  med	
  mobilen	
  och	
  vad	
  
man	
  kan	
  göra	
  på	
  den.”	
  
Elev	
  i	
  mobilprojekt,	
  2012	
  
	
  
Mest	
  framträdande…	
  
Den	
  enkla	
  informa?onshanteringen	
  	
  
§  ständig	
  ?llgång	
  ?ll	
  informa?on	
  på	
  Internet	
  
Den	
  stärkta	
  kommunika?onen	
  
§  elev-­‐lärare,	
  elev-­‐elev	
  
§  fråga	
  klasskompisar	
  om	
  hjälp	
  
§  uppgiFer	
  om	
  stärkta	
  rela?oner	
  
§  effek?vare	
  skolverksamhet	
  
Eleverfarenheter	
  av	
  a=	
  använda	
  smarta	
  
mobiler	
  i	
  skolan	
  –	
  och	
  på	
  fri?den	
  	
  
Men	
  även…	
  
E=	
  stöd	
  för	
  a=	
  bä=re	
  organisera	
  både	
  
skolarbete	
  och	
  privatliv	
  
§  större	
  lugn	
  och	
  en	
  trygghet	
  
§  a=	
  lära	
  sig	
  bli	
  en	
  lärande	
  
Bemyndigandet	
  
§  själv	
  välja	
  hur	
  man	
  vill	
  använda	
  tekniken	
  	
  
§  kunna	
  vara	
  ak?v	
  varhelst	
  och	
  närhelst	
  
§  välja	
  egna	
  u=rycks-­‐	
  och	
  
dokumenta?onsformer	
  (bilder,	
  ljud,	
  video)	
  
§  den	
  egna	
  musiken	
  (lokalt/internet)	
  som	
  
energikälla	
  och	
  avskärmning	
  för	
  
intensivstuderandet	
  	
  
Svårare	
  röra	
  undervisningens	
  	
  
”hur?”,	
  ”vad?”	
  och	
  ”när?”	
  
	
  
Genom	
  den	
  Internetuppkopplade	
  och	
  all?d	
  närvarande	
  
mobila	
  (och	
  bärbara)	
  tekniken	
  kan	
  den	
  lärande:	
  
	
  
§  Skapa,	
  dokumentera,	
  ta	
  del	
  av	
  bilder,	
  ljud,	
  filmer	
  
§  Bära	
  världens	
  samlade	
  informa?on	
  och	
  	
  öppna	
  lärobjekt	
  i	
  händerna	
  
§  Tolka	
  sam?dskulturen,	
  ta	
  del	
  av	
  och	
  u=rycka	
  värderingar	
  och	
  
ståndpunkter	
  	
  
§  Enkelt	
  dela	
  och	
  publicera	
  egenproducerat	
  material	
  
	
  
Implika?oner?	
  
§  Formerna	
  för	
  undervisningen	
  
§  Innehållet	
  i	
  undervisningen	
  
Utveckling	
  som	
  gaffel	
  
	
  
	
  
	
  
	
  	
  
	
  
teknik ur ett (möjlighets)perspektiv
en arena för socialt maktspel
Teknik som ett sakernas parlament
förhandlings
Hur	
  förhandlas	
  teknik	
  i	
  skolan?	
  
Vilka	
  inkluderas?	
  Vilka	
  exkluderas?	
  
	
  
	
  
Vågar	
  vi	
  bjuda	
  in	
  de	
  studerande?	
  
§  Gemensamt	
  idenEfiera	
  teknikanvändningens	
  
olika	
  mervärden?	
  
§  Ställa	
  dessa	
  mot	
  kunskapsmålen?	
  
§  Resonera	
  kring	
  framEdskompetenser?	
  
	
  
Är	
  de	
  studerande	
  beredda	
  aN	
  anta	
  
erbjudandet?	
  
	
  
	
  
Läraren	
  som	
  historisk	
  restprodukt	
  
Idylliserad	
  bild	
  av	
  ungas	
  teknikanvändning	
  
Frågor	
  om	
  teknikens	
  användning	
  lämnas	
  över	
  ?ll	
  de	
  unga,	
  
medan	
  läraren	
  abdikerar	
  
Vad	
  är	
  lärande?	
  
…	
  göra	
  ?llvaron	
  mer	
  förståelig	
  och	
  
meningsfylld	
  
…	
  i	
  interak?on	
  med	
  andra	
  utveckla	
  
förmågan	
  a=	
  ta	
  ställning,	
  u=rycka	
  sig	
  och	
  
agera	
  
…	
  en	
  oupphörlig	
  process	
  –	
  nya	
  
erfarenheter,	
  ny=	
  vetande,	
  nya	
  insikter	
  
…	
  oFa	
  påfrestande	
  –	
  rämnande	
  
föreställningar	
  om	
  världen	
  och	
  om	
  mig	
  
själv	
  
Förutsä=er	
  pedagogisk	
  förankring	
  &	
  
visioner	
  om	
  undervisningen	
  och	
  lärandet	
  
Än	
  vikEgare	
  än	
  det	
  tekniska	
  kunnandet	
  
En	
  av	
  våra	
  vik?gaste	
  
uppgiFer	
  är	
  a=	
  ge	
  den	
  
lärande	
  stöd	
  och	
  hjälp	
  a=	
  
själv	
  göra,	
  äga	
  och	
  visa	
  

More Related Content

What's hot

Skola2011 och ikt
Skola2011 och iktSkola2011 och ikt
Skola2011 och ikt
laxlub
 
Sett2015
Sett2015Sett2015
Sett2015
Frida Monsén
 
Sett syd 2015
Sett syd 2015 Sett syd 2015
Sett syd 2015
Frida Monsén
 
Lyckas som ledare i det digitala klassrummet frida monsén
Lyckas som ledare i det digitala klassrummet   frida monsénLyckas som ledare i det digitala klassrummet   frida monsén
Lyckas som ledare i det digitala klassrummet frida monsén
Frida Monsén
 
UngMods Broängsskolan maj 09
UngMods Broängsskolan maj 09UngMods Broängsskolan maj 09
UngMods Broängsskolan maj 09patrik hernwall
 
Sett 2016 EduSpaces
Sett 2016 EduSpaces Sett 2016 EduSpaces
Sett 2016 EduSpaces
Frida Monsén
 
Entreprenörskap i en digital tidsålder
Entreprenörskap i en digital tidsålderEntreprenörskap i en digital tidsålder
Entreprenörskap i en digital tidsålderMalin Frykman
 
Kungsbackalär
KungsbackalärKungsbackalär
Kungsbackalär
malinfrykman
 
Omdefinieringochsamr
OmdefinieringochsamrOmdefinieringochsamr
Omdefinieringochsamrmalinfrykman
 
SETT syd: IT-strategierna och hur du kan jobba med dem
SETT syd: IT-strategierna och hur du kan jobba med demSETT syd: IT-strategierna och hur du kan jobba med dem
SETT syd: IT-strategierna och hur du kan jobba med dem
Jacob Möllstam
 
Kunskapen odlas inte bara i individen och glädjen
Kunskapen odlas inte bara i individen och glädjenKunskapen odlas inte bara i individen och glädjen
Kunskapen odlas inte bara i individen och glädjenDan Nordell
 
Ga5444ht2011 uk
Ga5444ht2011 ukGa5444ht2011 uk
Ga5444ht2011 uk
laxlub
 

What's hot (15)

Skola2011 och ikt
Skola2011 och iktSkola2011 och ikt
Skola2011 och ikt
 
Sett2015
Sett2015Sett2015
Sett2015
 
Skolan och social media
Skolan och social mediaSkolan och social media
Skolan och social media
 
Sett syd 2015
Sett syd 2015 Sett syd 2015
Sett syd 2015
 
Lyckas som ledare i det digitala klassrummet frida monsén
Lyckas som ledare i det digitala klassrummet   frida monsénLyckas som ledare i det digitala klassrummet   frida monsén
Lyckas som ledare i det digitala klassrummet frida monsén
 
Ung Mods Maj 09
Ung Mods Maj 09Ung Mods Maj 09
Ung Mods Maj 09
 
UngMods Broängsskolan maj 09
UngMods Broängsskolan maj 09UngMods Broängsskolan maj 09
UngMods Broängsskolan maj 09
 
Sett 2016 EduSpaces
Sett 2016 EduSpaces Sett 2016 EduSpaces
Sett 2016 EduSpaces
 
Pedagogsikt forum 20100415
Pedagogsikt forum 20100415Pedagogsikt forum 20100415
Pedagogsikt forum 20100415
 
Entreprenörskap i en digital tidsålder
Entreprenörskap i en digital tidsålderEntreprenörskap i en digital tidsålder
Entreprenörskap i en digital tidsålder
 
Kungsbackalär
KungsbackalärKungsbackalär
Kungsbackalär
 
Omdefinieringochsamr
OmdefinieringochsamrOmdefinieringochsamr
Omdefinieringochsamr
 
SETT syd: IT-strategierna och hur du kan jobba med dem
SETT syd: IT-strategierna och hur du kan jobba med demSETT syd: IT-strategierna och hur du kan jobba med dem
SETT syd: IT-strategierna och hur du kan jobba med dem
 
Kunskapen odlas inte bara i individen och glädjen
Kunskapen odlas inte bara i individen och glädjenKunskapen odlas inte bara i individen och glädjen
Kunskapen odlas inte bara i individen och glädjen
 
Ga5444ht2011 uk
Ga5444ht2011 ukGa5444ht2011 uk
Ga5444ht2011 uk
 

Similar to Negotiating the use and meaning of technology. Uppsala Learning Lab 20130605

Framlar.sem.001g re vsuperslim
Framlar.sem.001g re vsuperslimFramlar.sem.001g re vsuperslim
Framlar.sem.001g re vsuperslim
Luleå University of Technology
 
Lpp no åk 5 ht 2012
Lpp no åk 5 ht 2012Lpp no åk 5 ht 2012
Lpp no åk 5 ht 2012
Montessori Friskola Gotland
 
Omdefiniering av lärandet
Omdefiniering av lärandetOmdefiniering av lärandet
Omdefiniering av lärandet
malinfrykman
 
Konferens i Nacka Factory 20-21 maj 2...
Konferens i Nacka Factory 20-21 maj 2...Konferens i Nacka Factory 20-21 maj 2...
Konferens i Nacka Factory 20-21 maj 2...Christina Skola Kiruna
 
Drivkraft för förändring eller fritid för likasinnade?
Drivkraft för förändring eller fritid för likasinnade?Drivkraft för förändring eller fritid för likasinnade?
Drivkraft för förändring eller fritid för likasinnade?laxlub
 
Presentation från grundsärskolans kursplanekonferenser
Presentation från grundsärskolans kursplanekonferenserPresentation från grundsärskolans kursplanekonferenser
Presentation från grundsärskolans kursplanekonferenserSkolverket
 
Mål, syfte, innehåll och metod innan
Mål, syfte, innehåll och metod innanMål, syfte, innehåll och metod innan
Mål, syfte, innehåll och metod innangroupeuse
 
Mål, syfte, innehåll och metod innan
Mål, syfte, innehåll och metod innanMål, syfte, innehåll och metod innan
Mål, syfte, innehåll och metod innangroupeuse
 
Skolutveckling och förändringsprocesser
Skolutveckling och förändringsprocesserSkolutveckling och förändringsprocesser
Skolutveckling och förändringsprocessermalinfrykman
 
Uppsala140212 slideshare
Uppsala140212 slideshareUppsala140212 slideshare
Uppsala140212 slideshare
Lennart Axelsson
 
Digitaliseringens möjligheter i undervisningen för nyanlända elever
Digitaliseringens möjligheter i undervisningen för nyanlända eleverDigitaliseringens möjligheter i undervisningen för nyanlända elever
Digitaliseringens möjligheter i undervisningen för nyanlända eleverSara Mörtsell
 
Kortkort Version I K T Vidgade Vyer
Kortkort Version  I K T Vidgade VyerKortkort Version  I K T Vidgade Vyer
Kortkort Version I K T Vidgade VyerPer Lind
 
Kortkort Version Ikt Vidgade Vyer
Kortkort Version Ikt Vidgade VyerKortkort Version Ikt Vidgade Vyer
Kortkort Version Ikt Vidgade VyerPer Lind
 
Uppstart nulage digitaliseringen fritids
Uppstart nulage digitaliseringen fritidsUppstart nulage digitaliseringen fritids
Uppstart nulage digitaliseringen fritids
Malinspplugg
 
Kristina Hansson - Integrering av nya medier
Kristina Hansson - Integrering av nya medier Kristina Hansson - Integrering av nya medier
Kristina Hansson - Integrering av nya medier
pedagogmalmo
 
20121023 digilärvisby
20121023 digilärvisby20121023 digilärvisby
20121023 digilärvisby
Peter Karlberg
 

Similar to Negotiating the use and meaning of technology. Uppsala Learning Lab 20130605 (20)

Framlar.sem.001g re vsuperslim
Framlar.sem.001g re vsuperslimFramlar.sem.001g re vsuperslim
Framlar.sem.001g re vsuperslim
 
Lpp no åk 5 ht 2012
Lpp no åk 5 ht 2012Lpp no åk 5 ht 2012
Lpp no åk 5 ht 2012
 
Omdefiniering av lärandet
Omdefiniering av lärandetOmdefiniering av lärandet
Omdefiniering av lärandet
 
Konferens i Nacka Factory 20-21 maj 2...
Konferens i Nacka Factory 20-21 maj 2...Konferens i Nacka Factory 20-21 maj 2...
Konferens i Nacka Factory 20-21 maj 2...
 
Gy 11 ikt lärande
Gy 11 ikt lärande Gy 11 ikt lärande
Gy 11 ikt lärande
 
Drivkraft för förändring eller fritid för likasinnade?
Drivkraft för förändring eller fritid för likasinnade?Drivkraft för förändring eller fritid för likasinnade?
Drivkraft för förändring eller fritid för likasinnade?
 
Presentation från grundsärskolans kursplanekonferenser
Presentation från grundsärskolans kursplanekonferenserPresentation från grundsärskolans kursplanekonferenser
Presentation från grundsärskolans kursplanekonferenser
 
Mål, syfte, innehåll och metod innan
Mål, syfte, innehåll och metod innanMål, syfte, innehåll och metod innan
Mål, syfte, innehåll och metod innan
 
Mål, syfte, innehåll och metod innan
Mål, syfte, innehåll och metod innanMål, syfte, innehåll och metod innan
Mål, syfte, innehåll och metod innan
 
Skolutveckling och förändringsprocesser
Skolutveckling och förändringsprocesserSkolutveckling och förändringsprocesser
Skolutveckling och förändringsprocesser
 
Medievanorna
MedievanornaMedievanorna
Medievanorna
 
Uppsala140212 slideshare
Uppsala140212 slideshareUppsala140212 slideshare
Uppsala140212 slideshare
 
Digitaliseringens möjligheter i undervisningen för nyanlända elever
Digitaliseringens möjligheter i undervisningen för nyanlända eleverDigitaliseringens möjligheter i undervisningen för nyanlända elever
Digitaliseringens möjligheter i undervisningen för nyanlända elever
 
Kungsbacka lär!
Kungsbacka lär!Kungsbacka lär!
Kungsbacka lär!
 
Om Lärande
Om LärandeOm Lärande
Om Lärande
 
Kortkort Version I K T Vidgade Vyer
Kortkort Version  I K T Vidgade VyerKortkort Version  I K T Vidgade Vyer
Kortkort Version I K T Vidgade Vyer
 
Kortkort Version Ikt Vidgade Vyer
Kortkort Version Ikt Vidgade VyerKortkort Version Ikt Vidgade Vyer
Kortkort Version Ikt Vidgade Vyer
 
Uppstart nulage digitaliseringen fritids
Uppstart nulage digitaliseringen fritidsUppstart nulage digitaliseringen fritids
Uppstart nulage digitaliseringen fritids
 
Kristina Hansson - Integrering av nya medier
Kristina Hansson - Integrering av nya medier Kristina Hansson - Integrering av nya medier
Kristina Hansson - Integrering av nya medier
 
20121023 digilärvisby
20121023 digilärvisby20121023 digilärvisby
20121023 digilärvisby
 

Negotiating the use and meaning of technology. Uppsala Learning Lab 20130605

  • 1. nya  medier     ny  teknik     förståelsen,  förhandlingen  och  förankringen   som  möjligheter  för  skola  och  utbildning   Niclas  Ekberg,  2013  
  • 2. Vad  har  vi  lärt  oss?   Vad  gör  vi  med  erfarenheterna  av  a=   använda  mobilteknik,  i  form  av   smartphones,  i  skolverksamheten?   niclas  ekberg,  piteå  i  norrbo=en   gymnasielärare  i   samhällskunskap  och  historia   kri?sk  ikt-­‐entusiast   forskar  i  pedagogik  vid  luleå   tekniska  universitet,  fokus  på   sociala  medier,  mobil  teknik   och  lärande  
  • 3. Sam-­‐  och  fram?den                     En  ?d  av  aldrig  ?digare  skådad  föränderlighet     En  fram?d  för  nya,  flexibla,  kompetenta   entreprenöriella  människor    
  • 4.
  • 5.   Skolan  roll?     Kan  en  tradi?onstung  ins?tu?on  ge  individen   stöd  i  strävan  eFer  a=  finna  sin  USP?      
  • 6. “Fram?den  är  redan  här!”   “Den  nya  tekniken”  som  förändringens   avgörande  drivkraF   …och  tekniken  som  förändringens    absoluta   y=ring   De  rä=a  valen  av/investeringar  i  IKT  banar  väg  för   en  skola  som  är  gångbar  i  fram?den     Intensiteten  i  retoriken  kring  framväxande  kompetenskrav  är  mer   påtaglig  än  den  fak?ska  förändringen  i  sig  
  • 7. A=  ställa  frågan  om  tekniken     Inte  så  mycket  drivkraF,  lösning  eller  ”öde”  som  e=   avslöjande   Tekniken  säger  något  om  ?llvaron     Teknikens  väsen  som  Gestell  (beställa,  uppställa,  utställa,   förställa  etc.)     Riskerar  meningsfullheten  gå  förlorad  i  den  moderna   teknikens  ?dsålder  av  beräkning  och  jämförande,  lagrande   ordnande  och  utkrävande?      
  • 8. Mannet   ”Var  och  en  är  den   andre,  ingen  är  sig   själv”   Heidegger,  1993a,  s.  168  
  • 10. Mycket  “a=”,  litet  “vad”  
  • 11.
  • 12. Förväntningar  på  sociala  medier  och   deras”effekt”  på  undervisningen   Den  enkla  teknikens  erbjudanden   Böljande  och  ymnig  interak?on   En  markant  högre  elevak?vitet  
  • 13. Posi:va  och  utmanande  möten  med   sociala  medier  i  undervisningen   Öppenhetens  dubbelhet   Äkthetens  dragningskraF   Exponeringsoro   Avdrama?sering/skärpta  krav    
  • 14. Walled  Garden  School  2.0   En  blandning  av  intresse  och  försik?ghet   Lärarkontrollerad  och  administrerad  ny   teknik  och  nya  medier   Möjligheterna  ?ll  exponering  och   öppenhet  begränsas  
  • 15. Posi:va  och  utmanande  möten  med   sociala  medier  i  undervisningen   Gränsförskjutningar   Klassrummet  i  fri?den  och  skolan   Produktens/presenta?onens  ,   målens  och  helhetens  uppsving   En  föränderlig  teknik  som  kräver   mer?d  
  • 16. Posi:va  och  utmanande  möten  med   sociala  medier  i  undervisningen   Frihet  och  makt   Lärarens  makt  över  lärresursernas   struktur  och  innehåll  utmanas   Individen  och  kollek?vet,  frivillighet   och  obligatorium,  självrepresenta?on   och  målstyrning.     De  tysta  förblir  tysta  
  • 17. möjlighet  och  frihet  a=  ueorma,   modifiera,  kombinera  nya  och   personliga  webbmiljöer   ökad  makt  över  (ansvar  för)  ?d,   innehåll,  struktur  och  mening     sociala  mediers  möjligheter   bemyndigandet   föra  ”sakerna”  ut  i  det  öppna,   y=erligare  skådeplatser  för  det  som   inte  så  lä=  låter  sig  u=ryckas   mul:modaliteten  
  • 18. Nya  möjligheter  a=  ”tolka  kulturen  i   flykten”  (Hogan  &  Quan-­‐Haase,  2010)     sociala  mediers  möjligheter   förklaring  &  förståelse   Sociala  medier  en  väg  ?ll  a=   lära  ”känna  sin  omvärld,  sina   medmänniskor  och  sig  själv”?     SKOLFS  2010:261  (Sv)    
  • 19.
  • 20.
  • 21.            
  • 22. Allt  större  intresse  för  hur  tekniken  formar  och  formas   … och av att tänka i termer av sociotekniska ensembler
  • 23. Marknaden  -­‐  teknikföretagens   marknadsförda  intressen,  idéer  och   uppfa=ningar   Den  personliga  och  vardagliga  sfären  –   vanor,  behov  och  föreställningar  som   utvecklas  genom  den  egna  (sociala)   teknikanvändningen     Skolan  som  ins?tu?on  –  en  målrelaterad   utbildning  präglad  av  tradi?oner  och   strukturer,  krav  och  förväntningar   Samhällets  poli?ska  och  ekonomiska   diskurser  –  påför  individen  vikten  av   unicitet,  anpassningsbarhet  och   fram?dskompetens   Förstå  och  sä=a  skolans  möte  med   tekniken  i  si=  sammanhang  
  • 24. Marknaden  -­‐  teknikföretagens   marknadsförda  intressen,  idéer  och   uppfa=ningar   Den  personliga  och  vardagliga  sfären  –   vanor,  behov  och  föreställningar  som   utvecklas  genom  den  egna  (sociala)   teknikanvändningen     Skolan  som  ins?tu?on  –  en  målrelaterad   utbildning  präglad  av  tradi?oner  och   strukturer,  krav  och  förväntningar   Samhällets  poli?ska  och  ekonomiska   diskurser  –  påför  individen  vikten  av   unicitet,  anpassningsbarhet  och   fram?dskompetens   Teknikanvändning  i  e=  komplext   sammanhang   Spontanitet  och  nyfikenhet,  närhelst  och  varhelst,  social     interakEon  och  personlig  bekräFelse,  sammanhang,  förhand-­‐   lingar,  behovs-­‐  och  intressestyrt  lärande  utan  givna  slutmål   Dekontextualisering,  teoreEsering,  likriktat  stoff  och  innehåll,   ”siN-­‐Ed”  i  fokus,  tvingande  gruppindelning,  kollekEvt  upplägg   och  tempo,  givna  kunskapsmål  och  examinaEon    
  • 25. Vardagsanvändningen  kan  inte  bara   lyFas  in  i  skola  och  undervisning   Spontanitet  och  nyfikenhet,  närhelst  och  varhelst,  social     interakEon  och  personlig  bekräFelse,  sammanhang,  förhand-­‐   lingar,  behovs-­‐  och  intressestyrt  lärande  utan  givna  slutmål   Dekontextualisering,  teoreEsering,  likriktat  stoff  och  innehåll,   ”siN-­‐Ed”  i  fokus,  tvingande  gruppindelning,  kollekEvt  upplägg   och  tempo,  givna  kunskapsmål  och  examinaEon     ?  
  • 26. E=  möte  som  utmanar  våra  förställningar   om  vad  teknik  är  och  hur  den  kan  användas   Spontanitet  och  nyfikenhet,  närhelst  och  varhelst,  social     interakEon  och  personlig  bekräFelse,  sammanhang,  förhand-­‐   lingar,  behovs-­‐  och  intressestyrt  lärande  utan  givna  slutmål   Dekontextualisering,  teoreEsering,  likriktat  stoff  och  innehåll,   ”siN-­‐Ed”  i  fokus,  tvingande  gruppindelning,  kollekEvt  upplägg   och  tempo,  givna  kunskapsmål  och  examinaEon     Lärares  upplevelser  av  osäkerhet   och  kunskapsbrist     Krävs  mycket  ?d,  reflek?on  och   möda  för  a=  väva  in  den  nya   tekniken  i  undervisningen    
  • 27. Om  tekniken     och  meningen     ”Jag  har  aldrig  lärt  mig  telefonens  funk:on  räD,   så  jag  har  inte  använt  den  i  så  stor  utsträckning.”   Skolpersonal  i  mobilprojekt,  2012   ”Det  har  varit  roligt  aD  använda  mobilen   och  aD  ha  fåD  vara  en  del  av  projektet.     Däremot  så  har  det  varit  lite  som  aD  bli   utkastad  i  något  nyD,  har  i  vissa  lägen  inte   förståD  HUR  mobilen  skall  användas  eller   exempelvis  :ll  vad.”   Elev  i  mobilprojekt,  2012     ”Man  använder  ju  mobilen  på  eD  helt   annat  säD  som  man  vanligtvis  (iallafall   jag)  inte  skulle  ha  gjort  annars,  men   det  är  ju  bara  posi:vt  för  man  lär  sig  ju   bara  nya  saker  med  mobilen  och  vad   man  kan  göra  på  den.”   Elev  i  mobilprojekt,  2012    
  • 28. Mest  framträdande…   Den  enkla  informa?onshanteringen     §  ständig  ?llgång  ?ll  informa?on  på  Internet   Den  stärkta  kommunika?onen   §  elev-­‐lärare,  elev-­‐elev   §  fråga  klasskompisar  om  hjälp   §  uppgiFer  om  stärkta  rela?oner   §  effek?vare  skolverksamhet   Eleverfarenheter  av  a=  använda  smarta   mobiler  i  skolan  –  och  på  fri?den     Men  även…   E=  stöd  för  a=  bä=re  organisera  både   skolarbete  och  privatliv   §  större  lugn  och  en  trygghet   §  a=  lära  sig  bli  en  lärande   Bemyndigandet   §  själv  välja  hur  man  vill  använda  tekniken     §  kunna  vara  ak?v  varhelst  och  närhelst   §  välja  egna  u=rycks-­‐  och   dokumenta?onsformer  (bilder,  ljud,  video)   §  den  egna  musiken  (lokalt/internet)  som   energikälla  och  avskärmning  för   intensivstuderandet    
  • 29. Svårare  röra  undervisningens     ”hur?”,  ”vad?”  och  ”när?”     Genom  den  Internetuppkopplade  och  all?d  närvarande   mobila  (och  bärbara)  tekniken  kan  den  lärande:     §  Skapa,  dokumentera,  ta  del  av  bilder,  ljud,  filmer   §  Bära  världens  samlade  informa?on  och    öppna  lärobjekt  i  händerna   §  Tolka  sam?dskulturen,  ta  del  av  och  u=rycka  värderingar  och   ståndpunkter     §  Enkelt  dela  och  publicera  egenproducerat  material     Implika?oner?   §  Formerna  för  undervisningen   §  Innehållet  i  undervisningen  
  • 30. Utveckling  som  gaffel               teknik ur ett (möjlighets)perspektiv en arena för socialt maktspel Teknik som ett sakernas parlament förhandlings
  • 31. Hur  förhandlas  teknik  i  skolan?   Vilka  inkluderas?  Vilka  exkluderas?       Vågar  vi  bjuda  in  de  studerande?   §  Gemensamt  idenEfiera  teknikanvändningens   olika  mervärden?   §  Ställa  dessa  mot  kunskapsmålen?   §  Resonera  kring  framEdskompetenser?     Är  de  studerande  beredda  aN  anta   erbjudandet?      
  • 32. Läraren  som  historisk  restprodukt   Idylliserad  bild  av  ungas  teknikanvändning   Frågor  om  teknikens  användning  lämnas  över  ?ll  de  unga,   medan  läraren  abdikerar  
  • 33. Vad  är  lärande?   …  göra  ?llvaron  mer  förståelig  och   meningsfylld   …  i  interak?on  med  andra  utveckla   förmågan  a=  ta  ställning,  u=rycka  sig  och   agera   …  en  oupphörlig  process  –  nya   erfarenheter,  ny=  vetande,  nya  insikter   …  oFa  påfrestande  –  rämnande   föreställningar  om  världen  och  om  mig   själv   Förutsä=er  pedagogisk  förankring  &   visioner  om  undervisningen  och  lärandet   Än  vikEgare  än  det  tekniska  kunnandet  
  • 34. En  av  våra  vik?gaste   uppgiFer  är  a=  ge  den   lärande  stöd  och  hjälp  a=   själv  göra,  äga  och  visa