Kemilaborationer, trender inom undervisning vid college / universitet

1. Kemilaborationer för
college-/universitetsnivå:
aktuella trender
Christina Hansson
03-05-07

2. Mål för presentationen
• Kortfattat presentera kemin och dess didaktik
• Visa en del aktuella problem inom den
laborativa kemiundervisningen
• Visa exempel på hur labundervisningen kan
förbättras
• Ge min egen syn på hur kemiundervisningen
fungerar

3. Kemi – didaktiska principer och problem
• Många abstrakta
begrepp/definitioner, många
”glosor”
• Många egenskaper ej synliga
för blotta ögat
• Vardagserfarenheter
användbara men kontrasterar
mot abstrakt teori
• Laborationer nödvändiga men
meningslösa och riskfyllda
utan rätt förberedelser

4. Kemilaborationer viktigt – men?
• Antal laborationstimmar har sjunkit under åren –
likaså intresset för naturvetenskap
• Kostnader, införande av datoriserade experiment,
säkerhetskrav, lagkrav kan ligga bakom nedgången
• Många gånger saknas diskussioner/strategier
före/efter lab med vars hjälp studenterna kan lära
sig begrepp förknippade med laborationerna
(Pickering 1988, Markow&Lonning 1998)

5. Finns det några nya ”teaching tips”
som kan hjälpa?
• Användning av ”begreppsträd” (concept maps) som
metod för inlärning (Markow & Lonning 1998)
• Användning av strategier på och utanför lab som
utvecklar studenternas HOCS (Zoller 1999)
• Hjälp till studenterna så att förberedelser inför
laborationer blir noggranna och kan ge bättre
inlärningseffekt före och efter lab (Rollnick et al.
2001)
• Användning av laborationer som går ut på aktiv
problemlösning (Gillett & Bayoumi 1998)

6. ”Concept mapping
is a form of twodimensional
diagramming which emphasizes the
relationships between and among important
concepts.”
(Zeitz & Anderson-Inman, 1992)

7. ”Begreppsträd” (Concept map) gjort av student efter laboration
(Markow & Lonning 1998)

8. HOCS by definition include the capabilities of
question asking, problem (not exercise) solving, decision
making, and critical system thinking,
the latter comprising “rational, logical, reflective and
consequential evaluative thinking . . . followed
by a decision . . . followed by accordingly responsible
action”
(Zoller, 1993).
HOCS
(higher-order cognitive skills)

9. ”Inquiry-oriented
class discussions, students’ active involvement in the
learning process, HOCS-type examinations, and grading
of exams by both peers and course graduates were
successfully applied in both the small and large
classes, demonstrating the feasibility and benefits to
students of interactive, HOCS-oriented pedagogies
within the reality of both class sizes.”
(Zoller 1999)

10. Förberedelser inför laborationer
• Viktigt att kunna både innehållet i
laborationen och de
bakomliggande kemiska
principerna för att få en djupare
förståelse
• Strikta krav på inlämning av
prelab-sammanfattning och hjälp
med konstruktionen av densamma
ger goda resultat under och efter
lab (Rollnick et al. 2001)

11. Problembaserade praktiska labexperiment
(Gillett & Bayoumi 1998)

12. Problembaserat labexperiment: Exemplet utspädning av
vätskor (Gillett & Bayoumi 1998)

13. Kemididaktik för lab: slutsatser
• Uppmana till grundliga
labförberedelser (med stöd av
uppgifter)
• Genomför
gruppdiskussioner/självständiga
övningar före lab
• Använd gärna ”concept maps” för att
underlätta strukturering i inlärningen
• Ge tester/examination som premierar
kognitiva förmågor
(”problemorienterade uppgifter”)

14. Egna tankar:
Glädjande nog tycker jag att vi i Sverige inte ännu har
fallit i fällan att ge flervalsfrågor vid tester och vi i
Kalmar använder oss av problemlösning under ett
flertal laborationer på grundnivå.
Ännu mer inslag av gruppdiskussioner –
problemställningar-problemlösning skulle dock vara
önskvärt.
(Vid LTH har jag som student utfört laborationer kallade ”praktisk
problemlösning” – och dessa gav mycket riktigt större utbyte än mer
lärarstyrda laborationer.)