SlideShare a Scribd company logo
INTERNATIONELLA RELATIONER
Teoretiska perspektiv
TEORETISKA PERSPEKTIV
 Teoriinriktningar, ”skolor”: Realism, liberalism,
  marxism, konstruktivism, feminism och
  postmodernism
 Inom inriktningarna finns olika teorier och personer,
  som dock har ungefär samma
  grundsyn/utgångspunkter…
 …om t ex vad som är de viktigaste drivkrafterna,
  vad man främst bör fokusera på när man studerar
  internationell politik
HISTORIK: FYRA DEBATTER OM IR
Ca 1920-50
Realism vs idealism
 Idealister: Varaktig fred kan uppnås genom
  internationella organisationer, som etablerar
  internationella regler. Nationernas förbund, NF.
  (Normativ)
 Realister: Internationell politik är en ständig
  maktkamp mellan stater som försöker säkra sin
  överlevnad, främst genom militära medel.
  (Deskriptiv)
HISTORIK: FYRA DEBATTER OM IR
Ca 1950-60
Behavioralism vs traditionalism
 Behavioralister: Önskade mer vetenskapliga
  metoder. Kvantitativa data, teoriutveckling och
  hypotestestning blev förebilden.
 Traditionalister: Historiska exempel tillsammans
  med principiella resonemang ger bäst kunskap om
  internationell politik. Ifrågasatte naturvetenskapliga
  metoder: sociala verkligheten går inte att fånga på
  samma sätt.
HISTORIK: FYRA DEBATTER OM IR
Ca 1970-80
Realism vs liberalism vs marxism
 Liberalister: Stater är ömsesidigt beroende av
  varandra och föredrar samarbete framför konflikt.
  Ekonomisk nytta före militär säkerhet.
 Marxister: Beroendet är inte ömsesidigt, gynnade
  länder är de som vinner, andra förlorar i det
  internationella samarbetet
HISTORIK: FYRA DEBATTER OM IR
Ca 1980-
Positivister vs postpositivister
 Positivister: Internationell politik går att förstå och
  klarlägga genom vetenskaplig teoriutveckling.
  Verkligen går att observera objektivt.
 Postpositivister: Verkligheten går inte att kartlägga
  empiriskt, den är subjektivt konstruerad.
REALISM
Fokus:
 Makt

 Stater (aktören med mest makt)

 Säkerhetspolitik, suveränitet, krig och fred

Grundsyn på internationella relationer:
 Internationella scenen är anarkisk (saknar
  internationell auktoritet)
 Internationella organisationer är oväsentliga, de
  speglar bara de internationella relationerna
HANS MORGENTHAUS PRINCIPER
1.   Politiken och samhället styrs av objektiva lagar som grundar
     sig i den mänskliga naturen, som är oföränderlig. Det går att
     utveckla teorier som förklarar dessa lagar:
2.   Ledare för stater tänker i termer av intresse, som definieras
     som makt. Vi kan därför objektivt förklara deras handlingar:
3.   Intresse definierat som makt är en universell princip, som
     gäller över tid och rum. Makt är en persons kontroll över en
     annan.
4.   Politik är moral, men det kan finnas en motsättning mellan
     moral och framgångsrik politik.
5.   Det finns ingen universell moral. Den ena statens moral är inte
     nödvändigtvis den andra statens moral.
6.   Politik är en autonom sfär: För att förstå politik måste det
     politiska abstraheras från andra sfärer: Det som utmärker den
     politiska sfären är intresse definierat som makt.
                                              (Politics among nations,
     1948)
TRE CENTRALA BEGREPP
 Säkerhetsdilemmat: Ständig upprustning leder till
  kollektiv osäkerhet
 Maktbalans: Jämvikt i militär styrka och resurser =
  det bästa sättet att undvika krig
 Polaritet:
  Bipolärt system = två stormakter (säkrast!)
  Multipolärt system = flera stormakter
KRITIK MOT REALISMEN
 Blundar för andra faktorer: kultur, ekonomi, ideologi
 Är andra stater fortfarande det största hotet? Jfr
  terrorgrupper, organiserad brottslighet,
  socioekonomiska problem och miljöförstöring?
 ”Världen har förändrats, men inte realismen”
DISKUSSIONSFRÅGOR
 Hur är det med maktbalansen och polariteten idag?
  Ge exempel och diskutera framtiden.
 Fundera på den konflikt du själv studerat: hur skulle
  en realist resonera kring den?
LIBERALISM
Fokus:
 Universella normer: Fri- och rättigheter

 Samarbete genom institutioner

 Ömsesidigt beroende



Grundsyn på internationella relationer:
 Stater är rationella aktörer som kan reglera sina
  relationer, för att öka sin egen och den
  gemensamma nyttan i en värld som präglas av
  ömsesidigt beroende.
TRE HUVUDPRINCIPER FÖR LIBERALISM:
1. NORMER OCH RÄTTIGHETER
 Det finns universella värden och gemensamma
  intressen: Demokrati, mänskliga rättigheter,
  frihandel (komparativa fördelar), osv
 Immanuel Kant: Internationell fred genom inre
  friheter och yttre samarbete – den demokratiska
  freden
 Francis Fukuyama: The End of History – när
  kapitalismen vann över sovjetkommunismen i Kalla
  kriget
TRE HUVUDPRINCIPER FÖR LIBERALISM:
2. INTERDEPENDENS OCH INSTITUTIONER
 Interdependens: Stater är ömsesidigt beroende av
  varandra för sin överlevnad, utveckling och sitt
  välstånd
 Komparativa fördelar: Ett land specialiserar sig på
  det man relativt är bäst på och importerar annat
 Beroendet av export och import

 Plussummespel: internationellt samarbete lönar sig
  (jfr nollsummespel)
 Samarbete genom institutioner leder till integration:
  misstänksamheten mellan stater minskar
TRE HUVUDPRINCIPER FÖR LIBERALISM
3. INTRESSEGRUPPER OCH UTRIKESPOLITIK
 Stater är inga självständiga aktörer: utrikespolitiken
  beror på vilka intressegrupper som har störst
  inflytande för närvarande
 Utrikespolitikens varierar mellan länder och i olika
  tider
 Icke-demokratiska länder kan ha en mer ihållande
  trend: intressegrupperingar kommer inte till tals
DEN DEMOKRATISKA FREDEN                  SINCE 1815




   Demokratiska länder, när folket har makten, går gärna
    inte ut i krig
   Krig kostar: Förlust av liv och välfärd, vapen istället för
    livsmedel
   Krig bryter mot nationers rätt till självbestämmande
   Demokratier är för frihandel och öppenhet, vilket skapar
    gemensamma intressen och integration. Ekonomisk
    integration leder till politisk integration.

Kritik:
 Demokratier krigar visst, även om de har separatfred
  sinsemellan!
 Även om det inte varit öppet krig, så har demokratierna
  medverkat: imperialismen och kalla kriget
KRITIK MOT LIBERALISMEN
Två huvudlinjer:
 Liberalismen är utopisk: Vad händer med de
  gemensamma intressena och universella värdena
  när staterna verkligen är hotade?
 Liberalismen står för teorier av väst för väst: Hur
  har interdependens och frihandel hjälpt de fattiga
  länderna?
MARXISM
Fokus:
 Klasskamp

 Produktionssätt

 Historiematerialismen



Grundsyn på internationella relationer:
 De som tjänar på innevarande system kämpar mot
  de som vill förändra den
MARXISM
 Produktionsförhållandena
 (kapitalismen) är sådana
 att de som äger
 produktionsmedlen tar hela
 vinsten av produktionen,
 medan de som arbetar får
 lägsta möjliga lön. Det är
 orättvist och fördjupar
 klyftorna. Därför är
 kapitalismen dömd att gå
 under när arbetarna
 förenar sig och störtar
 systemet, varpå ett
 klasslöst samhälle inrättas.
HISTORIEMATERIALISM
 Ideologier, politik och religion (samhällets
  ”överbyggnad”) är inga självständiga krafter, utan
  har skapats för vidmakthålla den rådande
  maktordningen
 Historien om alla hittillsvarande samhällen är
  historien om klasskamper
BEROENDESKOLAN
 Historisk beroendeställning mellan centrum (rikare,
  utvecklade länder) och periferi (fattigare, mindre
  utvecklade länder).
 Centrum suger ut periferin, vilket förhindrar
  utveckling i periferin
VÄRLDSSYSTEMTEORIN
 Två varianter: Världsimperier (centrala beslut om
  resursfördelning) och världsekonomi
  (marknadskrafterna styr resursfördelning)
 …men oavsett förs resurser billigt från periferi till
  centrum
 Semiperiferi: Länder med industriell bas, men som
  konkurrerar med billig arbetskraft
HEGEMONI (ANTONIO GRAMSCI)
   Hegemoni = den maktstruktur som dominerar och utgår
    från den mäktigaste aktören
   Maktstrukturen reproduceras genom att förhållandena
    ses som naturliga: orättvisor är naturligt och
    ofrånkomligt (men alla är fria att försöka?)
   Varför har USA fört krig i Vietnam, Afghanistan och Irak?
    ”Falskt medvetande”
   Robert Cox: Även vetenskapen präglas av hegemonin.
    Liberalismen är utvecklad för att stödja den förda
    politiken och upprätthålla maktordningen. ”Den
    demokratiska freden”.
   Staters suveränitet = hegemonen skyddar kapitalisterna,
    anarkin mellan stater = anarkin mellan kapitalister
KRITIK MOT MARXISM
 Marxister har ofta haft fel i påståenden och
  förutsägelser
 Hur kan det uppstå krig mellan socialistiska stater?

 I många länder minskar den traditionella
  arbetarklassen: vad är klasskampen i samhällen
  där kunskap och individuell kompetens står i
  centrum?
DISKUSSIONSFRÅGOR
 Hur åstadkommer man fred enligt de tre klassiska
  teoriinriktningarna realism, liberalism och marxism?
 Är liberalismen normativ eller deskriptiv?

 Antag att världens resurser blir ännu mer knappa
  än vad de är: hur skulle teoretiker från de olika
  inriktningarna förutspå utvecklingen inom
  internationell politik?
 Hur skulle liberaler och marxister analysera den
  konflikt du studerat?
KONSTRUKTIVISM
Fokus:
 Icke-materiella fenomen som idéer, språk, kultur,
  identitet och intressen är socialt konstruerade
 Sociala konstruktioner är föränderliga och
  situationsbetingade

Grundsyn på internationella relationer:
 Den internationella scenen är vad staterna gör
  (socialt konstruerar) den till (kan vara krig eller fred,
  anarki eller starka institutioner)
CENTRALA TEMAN
 Kritik mot idén att nationers intresse alltid handlar
  om militär säkerhet, politiskt oberoende och
  territoriell integritet (suveränitet) – vad är det
  egentligen som ligger bakom?
 Formella och informella spelregler

 Den sociala konstruktionen nationell identitet:
  (Jugoslavien 1990-, Irak 2003-)
 Normer och socialisering: Vilken betydelse har t ex
  FN:s deklaration om MR haft? Det krävs mer än
  bara ”normer” för att ”socialisera” ett land.
KRITIK MOT KONSTRUKTIVISMEN
   Osystematiskt och fragmentariskt petande i
    begrepp från olika håll, utan att man kanske
    åstadkommer några generella teorier
FEMINISM
Fokus:
 Kön och könsmaktordning



Grundsyn på internationella relationer:
 Internationell politik bygger på att kvinnor utnyttjas
  och underordnas
Syn på relation       Grunden för           Uttrycksformer         Metod för att
                  mellan könen          skillnaden mellan                            förändra
                                        män och kvinnor i                            könsordningen
                                        krig och försvar
Särartsfeminism   Betonar olikhet       Män är starka,        Manne: Krigaren,       Vidmakthåll
                                        aggressiva, medan     soldaten Kvinnan:      separata sfärer:
                                        kvinnor är            Modern, den goda       kvinnliga värden
                                        vårdande, fredliga    civila                 får spela större roll,
                                                                                     vilket ger fredligare
                                                                                     samhälle
Liberalfeminism   Betonar likhet        Diskriminering i      Militären och          Jämställdhetslag,
                                        samhället, t ex       försvaret är           förkasta
                                        lagstiftning          diskriminerande        diskriminerade
                                        (Värnpliktslagar)     institutioner          lagar: fler kvinnor
                                                                                     till försvaret
Radikalfeminism   Betonar sexuell       Koppling mellan       Feminisering av        Radikalt förändra
                  exploatering          manlig sexualitet     fienden,               militära värderingar
                                        och aggression        objektifiering och     och organisation
                                                              exploatering av
                                                              kvinnors kroppar
Poststrukturell   Uppfattar en social   Skillnader är         Militarism kopplad     Dekonstruera,
feminism          konstruerad           historiskt skapade,   till stat, ger olika   ifrågasätta,
                  maktordning           institutionali-       medborgar-             medvetandegöra
                                        serade, men           identiteter
                                        upplevs som
                                        naturliga, givna
KRITIK
 Borde det inte finnas manliga och kvinnliga stater,
  isåfall?
 Kön är grovhuggen uppdelning globalt: utsätts en
  vit kvinnlig professor i Sverige för samma förtryck
  som en kvinnlig afrikansk prostituerad?
POSTMODERNISM
 Ifrågasätter objektivitet och rationalitet (som
  konstruktivism)…
 …men även huruvida man kan dra slutsatser om
  den sociala verkligheten (till skillnad från
  konstruktivismen)
 …som präglas av olika diskurser:

 Makt- och kunskapsförhållanden avgör vilka
  föreställningar som dominerar…
 …men det finns inga sanna föreställningar:

 Vad är svenskhet?

More Related Content

What's hot

Andra världskriget
Andra världskrigetAndra världskriget
Andra världskriget
Arlandagymnasiet
 
Nationalekonomiska teorier
Nationalekonomiska teorierNationalekonomiska teorier
Nationalekonomiska teorier
Janne Juopperi
 
Politiska partier och ideologier
Politiska partier och ideologierPolitiska partier och ideologier
Politiska partier och ideologier
Annika Bergström
 
Första världskriget bra
Första världskriget braFörsta världskriget bra
Första världskriget bra
Arlandagymnasiet
 
Politiska ideologier 01 liberalism
Politiska ideologier 01 liberalismPolitiska ideologier 01 liberalism
Politiska ideologier 01 liberalism
Janne Juopperi
 
SH1b - Samhällsekonomi
SH1b - SamhällsekonomiSH1b - Samhällsekonomi
SH1b - Samhällsekonomi
Janne Juopperi
 
Andra världskriget PowerPoint presentation
Andra världskriget PowerPoint presentationAndra världskriget PowerPoint presentation
Andra världskriget PowerPoint presentation
Adnan Pervan (NTI-Gymnasiet)
 
Mänskliga rättigheter - introduktion
Mänskliga rättigheter - introduktionMänskliga rättigheter - introduktion
Mänskliga rättigheter - introduktion
Janne Juopperi
 
Mellankrigstiden
MellankrigstidenMellankrigstiden
Mellankrigstiden
cissi29
 
Upplysningen
UpplysningenUpplysningen
Upplysningen
Arlandagymnasiet
 
Mellankrigstiden
MellankrigstidenMellankrigstiden
Mellankrigstiden
Janne Juopperi
 
Historieperspektiv
HistorieperspektivHistorieperspektiv
Historieperspektiv
björn westerström
 
Sh1b - Makt & demokrati - 1. Demokrati och diktatur
Sh1b - Makt & demokrati - 1. Demokrati och diktaturSh1b - Makt & demokrati - 1. Demokrati och diktatur
Sh1b - Makt & demokrati - 1. Demokrati och diktatur
Janne Juopperi
 
Tema 8. els feixismes. 1a part
Tema 8. els feixismes. 1a partTema 8. els feixismes. 1a part
Tema 8. els feixismes. 1a part
Rafa Oriola
 
Andra världskriget - Förintelsen
Andra världskriget - FörintelsenAndra världskriget - Förintelsen
Andra världskriget - Förintelsen
Emelie Holmquist
 
Brott och straff översikt
Brott och straff översiktBrott och straff översikt
Brott och straff översikt
Tobias Kjellström
 
6.riksdag regering
6.riksdag regering6.riksdag regering
6.riksdag regering
lararniklas
 
The interwar period 1918 1939
The interwar period 1918 1939The interwar period 1918 1939
The interwar period 1918 1939
Ángel Ramos López del Prado
 

What's hot (20)

Andra världskriget
Andra världskrigetAndra världskriget
Andra världskriget
 
Nationalekonomiska teorier
Nationalekonomiska teorierNationalekonomiska teorier
Nationalekonomiska teorier
 
Politiska partier och ideologier
Politiska partier och ideologierPolitiska partier och ideologier
Politiska partier och ideologier
 
Första världskriget bra
Första världskriget braFörsta världskriget bra
Första världskriget bra
 
Politiska ideologier 01 liberalism
Politiska ideologier 01 liberalismPolitiska ideologier 01 liberalism
Politiska ideologier 01 liberalism
 
SH1b - Samhällsekonomi
SH1b - SamhällsekonomiSH1b - Samhällsekonomi
SH1b - Samhällsekonomi
 
Andra världskriget PowerPoint presentation
Andra världskriget PowerPoint presentationAndra världskriget PowerPoint presentation
Andra världskriget PowerPoint presentation
 
5 fascism
5 fascism5 fascism
5 fascism
 
Mänskliga rättigheter - introduktion
Mänskliga rättigheter - introduktionMänskliga rättigheter - introduktion
Mänskliga rättigheter - introduktion
 
Mellankrigstiden
MellankrigstidenMellankrigstiden
Mellankrigstiden
 
Upplysningen
UpplysningenUpplysningen
Upplysningen
 
Mellankrigstiden
MellankrigstidenMellankrigstiden
Mellankrigstiden
 
Historieperspektiv
HistorieperspektivHistorieperspektiv
Historieperspektiv
 
Sh1b - Makt & demokrati - 1. Demokrati och diktatur
Sh1b - Makt & demokrati - 1. Demokrati och diktaturSh1b - Makt & demokrati - 1. Demokrati och diktatur
Sh1b - Makt & demokrati - 1. Demokrati och diktatur
 
Tema 8. els feixismes. 1a part
Tema 8. els feixismes. 1a partTema 8. els feixismes. 1a part
Tema 8. els feixismes. 1a part
 
Andra världskriget - Förintelsen
Andra världskriget - FörintelsenAndra världskriget - Förintelsen
Andra världskriget - Förintelsen
 
Brott och straff översikt
Brott och straff översiktBrott och straff översikt
Brott och straff översikt
 
6.riksdag regering
6.riksdag regering6.riksdag regering
6.riksdag regering
 
Andra världskriget
Andra världskrigetAndra världskriget
Andra världskriget
 
The interwar period 1918 1939
The interwar period 1918 1939The interwar period 1918 1939
The interwar period 1918 1939
 

Viewers also liked

Sh2 internationella relationer
Sh2 internationella relationerSh2 internationella relationer
Sh2 internationella relationer
Janne Juopperi
 
Normkritiska perspektiv och arbetssätt
Normkritiska perspektiv och arbetssättNormkritiska perspektiv och arbetssätt
Normkritiska perspektiv och arbetssätt
Louise Andersson
 
Internationella relationer introduktion
Internationella relationer introduktionInternationella relationer introduktion
Internationella relationer introduktion
Janne Juopperi
 
Från beskrivning
Från beskrivningFrån beskrivning
Från beskrivning
Arlandagymnasiet
 
Begrepp i historia
Begrepp i historiaBegrepp i historia
Begrepp i historia
björn westerström
 
Genuståget
GenustågetGenuståget
Genuståget
kvinnofolkhogskolan
 
Intorduktion privatjuridik
Intorduktion privatjuridikIntorduktion privatjuridik
Intorduktion privatjuridik
Daniel Nordström
 
Sh1b - Lag och rätt
Sh1b - Lag och rättSh1b - Lag och rätt
Sh1b - Lag och rätt
Janne Juopperi
 
Social Media Presentation Slideshare (Svensk, Swedish)
Social Media Presentation Slideshare (Svensk, Swedish)Social Media Presentation Slideshare (Svensk, Swedish)
Social Media Presentation Slideshare (Svensk, Swedish)
Anders Printz
 
Sh1b - Internationella relationer
Sh1b - Internationella relationerSh1b - Internationella relationer
Sh1b - Internationella relationer
Janne Juopperi
 
Sh1b - Makt & demokrati - 2. Grundlagarna
Sh1b - Makt & demokrati - 2. GrundlagarnaSh1b - Makt & demokrati - 2. Grundlagarna
Sh1b - Makt & demokrati - 2. Grundlagarna
Janne Juopperi
 
Feminist criticism final
Feminist criticism finalFeminist criticism final
Feminist criticism final
Linda Hairani
 
Feminism
FeminismFeminism
Feminism
Kostyk Elf
 
Feminism
FeminismFeminism
Feminism
Simon Gummer
 
Feminism
FeminismFeminism
Feminism
Ezzah
 
Feminism Theory
Feminism TheoryFeminism Theory
Feminism
Feminism  Feminism
Feminism
Malik Faisal
 

Viewers also liked (18)

Sh2 internationella relationer
Sh2 internationella relationerSh2 internationella relationer
Sh2 internationella relationer
 
Normkritiska perspektiv och arbetssätt
Normkritiska perspektiv och arbetssättNormkritiska perspektiv och arbetssätt
Normkritiska perspektiv och arbetssätt
 
Internationella relationer introduktion
Internationella relationer introduktionInternationella relationer introduktion
Internationella relationer introduktion
 
Från beskrivning
Från beskrivningFrån beskrivning
Från beskrivning
 
Begrepp i historia
Begrepp i historiaBegrepp i historia
Begrepp i historia
 
Genuståget
GenustågetGenuståget
Genuståget
 
Historiesyner pp
Historiesyner ppHistoriesyner pp
Historiesyner pp
 
Intorduktion privatjuridik
Intorduktion privatjuridikIntorduktion privatjuridik
Intorduktion privatjuridik
 
Sh1b - Lag och rätt
Sh1b - Lag och rättSh1b - Lag och rätt
Sh1b - Lag och rätt
 
Social Media Presentation Slideshare (Svensk, Swedish)
Social Media Presentation Slideshare (Svensk, Swedish)Social Media Presentation Slideshare (Svensk, Swedish)
Social Media Presentation Slideshare (Svensk, Swedish)
 
Sh1b - Internationella relationer
Sh1b - Internationella relationerSh1b - Internationella relationer
Sh1b - Internationella relationer
 
Sh1b - Makt & demokrati - 2. Grundlagarna
Sh1b - Makt & demokrati - 2. GrundlagarnaSh1b - Makt & demokrati - 2. Grundlagarna
Sh1b - Makt & demokrati - 2. Grundlagarna
 
Feminist criticism final
Feminist criticism finalFeminist criticism final
Feminist criticism final
 
Feminism
FeminismFeminism
Feminism
 
Feminism
FeminismFeminism
Feminism
 
Feminism
FeminismFeminism
Feminism
 
Feminism Theory
Feminism TheoryFeminism Theory
Feminism Theory
 
Feminism
Feminism  Feminism
Feminism
 

Similar to Internationella relationer teoretiska perspektiv

Socialdemokraternas Internationella Program
Socialdemokraternas Internationella ProgramSocialdemokraternas Internationella Program
Socialdemokraternas Internationella Program
Socialdemokraterna
 
Socialismen
SocialismenSocialismen
Socialismen
lantmo
 
Välfärdskapitalism med jämlikhetsnorm
Välfärdskapitalism med jämlikhetsnormVälfärdskapitalism med jämlikhetsnorm
Välfärdskapitalism med jämlikhetsnorm
Staffan Lindström
 
Socialdemokratinochskapelsenavallmnintresset berman-140131103449-phpapp02
Socialdemokratinochskapelsenavallmnintresset berman-140131103449-phpapp02Socialdemokratinochskapelsenavallmnintresset berman-140131103449-phpapp02
Socialdemokratinochskapelsenavallmnintresset berman-140131103449-phpapp02
Martin Andersson
 
Socialdemokratin och skapelsen av allmänintresset berman
Socialdemokratin och skapelsen av allmänintresset  bermanSocialdemokratin och skapelsen av allmänintresset  berman
Socialdemokratin och skapelsen av allmänintresset berman
Staffan Lindström
 
Från defensiv till offensiv och framåtsyftande socialdemokrati
Från defensiv till offensiv och framåtsyftande socialdemokratiFrån defensiv till offensiv och framåtsyftande socialdemokrati
Från defensiv till offensiv och framåtsyftande socialdemokrati
Staffan Lindström
 
Välfärdsstaten och globaliseringen
Välfärdsstaten och globaliseringenVälfärdsstaten och globaliseringen
Välfärdsstaten och globaliseringen
Staffan Lindström
 
Förintelsens historieskrivning
Förintelsens historieskrivningFörintelsens historieskrivning
Förintelsens historieskrivning
Janne Juopperi
 
CMS Sommarseminarium: The Making of Global Capitalism
CMS Sommarseminarium: The Making of Global CapitalismCMS Sommarseminarium: The Making of Global Capitalism
CMS Sommarseminarium: The Making of Global Capitalism
dft1789
 
Diktatorerna skriver historia
Diktatorerna skriver historiaDiktatorerna skriver historia
Diktatorerna skriver historia
eva13ham
 
Diktatorerna skriver historia
Diktatorerna skriver historiaDiktatorerna skriver historia
Diktatorerna skriver historia
eva13ham
 
Diktatorerna skriver historia
Diktatorerna skriver historiaDiktatorerna skriver historia
Diktatorerna skriver historia
eva2015ham
 
Nyliberalism%20 olofsson
Nyliberalism%20 olofssonNyliberalism%20 olofsson
Nyliberalism%20 olofsson
Martin Andersson
 
Diktatorerna skriver historia
Diktatorerna skriver historiaDiktatorerna skriver historia
Diktatorerna skriver historia
eva2015ham
 
Diktatorerna skriver historia
Diktatorerna skriver historiaDiktatorerna skriver historia
Diktatorerna skriver historia
eva2015ham
 
Diktaturer under mellankrigstiden
Diktaturer under mellankrigstidenDiktaturer under mellankrigstiden
Diktaturer under mellankrigstiden
Hajen
 
Bilder från "Två filter: Varför du har fel om nästan allt men ändå inte vill ...
Bilder från "Två filter: Varför du har fel om nästan allt men ändå inte vill ...Bilder från "Två filter: Varför du har fel om nästan allt men ändå inte vill ...
Bilder från "Två filter: Varför du har fel om nästan allt men ändå inte vill ...
Andreas Bergh
 

Similar to Internationella relationer teoretiska perspektiv (20)

Socialdemokraternas Internationella Program
Socialdemokraternas Internationella ProgramSocialdemokraternas Internationella Program
Socialdemokraternas Internationella Program
 
Anarkism
AnarkismAnarkism
Anarkism
 
Socialismen
SocialismenSocialismen
Socialismen
 
Välfärdskapitalism med jämlikhetsnorm
Välfärdskapitalism med jämlikhetsnormVälfärdskapitalism med jämlikhetsnorm
Välfärdskapitalism med jämlikhetsnorm
 
Socialdemokratinochskapelsenavallmnintresset berman-140131103449-phpapp02
Socialdemokratinochskapelsenavallmnintresset berman-140131103449-phpapp02Socialdemokratinochskapelsenavallmnintresset berman-140131103449-phpapp02
Socialdemokratinochskapelsenavallmnintresset berman-140131103449-phpapp02
 
Socialdemokratin och skapelsen av allmänintresset berman
Socialdemokratin och skapelsen av allmänintresset  bermanSocialdemokratin och skapelsen av allmänintresset  berman
Socialdemokratin och skapelsen av allmänintresset berman
 
Från defensiv till offensiv och framåtsyftande socialdemokrati
Från defensiv till offensiv och framåtsyftande socialdemokratiFrån defensiv till offensiv och framåtsyftande socialdemokrati
Från defensiv till offensiv och framåtsyftande socialdemokrati
 
Välfärdsstaten och globaliseringen
Välfärdsstaten och globaliseringenVälfärdsstaten och globaliseringen
Välfärdsstaten och globaliseringen
 
Förintelsens historieskrivning
Förintelsens historieskrivningFörintelsens historieskrivning
Förintelsens historieskrivning
 
CMS Sommarseminarium: The Making of Global Capitalism
CMS Sommarseminarium: The Making of Global CapitalismCMS Sommarseminarium: The Making of Global Capitalism
CMS Sommarseminarium: The Making of Global Capitalism
 
Diktatorerna skriver historia
Diktatorerna skriver historiaDiktatorerna skriver historia
Diktatorerna skriver historia
 
Diktatorerna skriver historia
Diktatorerna skriver historiaDiktatorerna skriver historia
Diktatorerna skriver historia
 
Diktatorerna skriver historia
Diktatorerna skriver historiaDiktatorerna skriver historia
Diktatorerna skriver historia
 
Nyliberalism%20 olofsson
Nyliberalism%20 olofssonNyliberalism%20 olofsson
Nyliberalism%20 olofsson
 
Diktatorerna skriver historia
Diktatorerna skriver historiaDiktatorerna skriver historia
Diktatorerna skriver historia
 
Diktatorerna skriver historia
Diktatorerna skriver historiaDiktatorerna skriver historia
Diktatorerna skriver historia
 
2 liberalism
2 liberalism2 liberalism
2 liberalism
 
2 liberalism
2 liberalism2 liberalism
2 liberalism
 
Diktaturer under mellankrigstiden
Diktaturer under mellankrigstidenDiktaturer under mellankrigstiden
Diktaturer under mellankrigstiden
 
Bilder från "Två filter: Varför du har fel om nästan allt men ändå inte vill ...
Bilder från "Två filter: Varför du har fel om nästan allt men ändå inte vill ...Bilder från "Två filter: Varför du har fel om nästan allt men ändå inte vill ...
Bilder från "Två filter: Varför du har fel om nästan allt men ändå inte vill ...
 

More from Janne Juopperi

Internationell politisk ekonomi
Internationell politisk ekonomiInternationell politisk ekonomi
Internationell politisk ekonomi
Janne Juopperi
 
Inflation vs arbetslöshet
Inflation vs arbetslöshetInflation vs arbetslöshet
Inflation vs arbetslöshet
Janne Juopperi
 
SH1b / 1a1 - Makt & vanmakt
SH1b / 1a1 - Makt & vanmaktSH1b / 1a1 - Makt & vanmakt
SH1b / 1a1 - Makt & vanmakt
Janne Juopperi
 
Medier och källkritik - Introduktion
Medier och källkritik - IntroduktionMedier och källkritik - Introduktion
Medier och källkritik - Introduktion
Janne Juopperi
 
Sociala frågor - makt och vanmakt
Sociala frågor - makt och vanmaktSociala frågor - makt och vanmakt
Sociala frågor - makt och vanmakt
Janne Juopperi
 
SH3 - Klassisk sociologisk teori
SH3 - Klassisk sociologisk teoriSH3 - Klassisk sociologisk teori
SH3 - Klassisk sociologisk teori
Janne Juopperi
 
Regering eller riksdag
Regering eller riksdagRegering eller riksdag
Regering eller riksdag
Janne Juopperi
 
Sh1b - Makt & demokrati - 3. Sveriges statsskick
Sh1b - Makt & demokrati - 3. Sveriges statsskickSh1b - Makt & demokrati - 3. Sveriges statsskick
Sh1b - Makt & demokrati - 3. Sveriges statsskick
Janne Juopperi
 
Medier och källkritik
Medier och källkritikMedier och källkritik
Medier och källkritik
Janne Juopperi
 
Globalisering - Case H&M
Globalisering - Case H&MGlobalisering - Case H&M
Globalisering - Case H&M
Janne Juopperi
 
Globalisering (allmänt)
Globalisering (allmänt)Globalisering (allmänt)
Globalisering (allmänt)
Janne Juopperi
 
Revolutionerna i Amerika och Frankrike
Revolutionerna i Amerika och FrankrikeRevolutionerna i Amerika och Frankrike
Revolutionerna i Amerika och Frankrike
Janne Juopperi
 
Samhällsekonomins grunder
Samhällsekonomins grunderSamhällsekonomins grunder
Samhällsekonomins grunder
Janne Juopperi
 
Klassisk sociologisk teori
Klassisk sociologisk teoriKlassisk sociologisk teori
Klassisk sociologisk teori
Janne Juopperi
 
Tillväxten och miljön
Tillväxten och miljönTillväxten och miljön
Tillväxten och miljön
Janne Juopperi
 
Epokerna 06 långa perspektiv
Epokerna 06 långa perspektivEpokerna 06 långa perspektiv
Epokerna 06 långa perspektiv
Janne Juopperi
 
Världskrigens tid andra världskriget
Världskrigens tid   andra världskrigetVärldskrigens tid   andra världskriget
Världskrigens tid andra världskriget
Janne Juopperi
 
Historievetenskap 02 historisk källkritik ej cold case
Historievetenskap 02 historisk källkritik ej cold caseHistorievetenskap 02 historisk källkritik ej cold case
Historievetenskap 02 historisk källkritik ej cold case
Janne Juopperi
 
Epokerna 05 upplysning, industrialisering och imperialism 2012
Epokerna 05 upplysning, industrialisering och imperialism 2012Epokerna 05 upplysning, industrialisering och imperialism 2012
Epokerna 05 upplysning, industrialisering och imperialism 2012
Janne Juopperi
 

More from Janne Juopperi (19)

Internationell politisk ekonomi
Internationell politisk ekonomiInternationell politisk ekonomi
Internationell politisk ekonomi
 
Inflation vs arbetslöshet
Inflation vs arbetslöshetInflation vs arbetslöshet
Inflation vs arbetslöshet
 
SH1b / 1a1 - Makt & vanmakt
SH1b / 1a1 - Makt & vanmaktSH1b / 1a1 - Makt & vanmakt
SH1b / 1a1 - Makt & vanmakt
 
Medier och källkritik - Introduktion
Medier och källkritik - IntroduktionMedier och källkritik - Introduktion
Medier och källkritik - Introduktion
 
Sociala frågor - makt och vanmakt
Sociala frågor - makt och vanmaktSociala frågor - makt och vanmakt
Sociala frågor - makt och vanmakt
 
SH3 - Klassisk sociologisk teori
SH3 - Klassisk sociologisk teoriSH3 - Klassisk sociologisk teori
SH3 - Klassisk sociologisk teori
 
Regering eller riksdag
Regering eller riksdagRegering eller riksdag
Regering eller riksdag
 
Sh1b - Makt & demokrati - 3. Sveriges statsskick
Sh1b - Makt & demokrati - 3. Sveriges statsskickSh1b - Makt & demokrati - 3. Sveriges statsskick
Sh1b - Makt & demokrati - 3. Sveriges statsskick
 
Medier och källkritik
Medier och källkritikMedier och källkritik
Medier och källkritik
 
Globalisering - Case H&M
Globalisering - Case H&MGlobalisering - Case H&M
Globalisering - Case H&M
 
Globalisering (allmänt)
Globalisering (allmänt)Globalisering (allmänt)
Globalisering (allmänt)
 
Revolutionerna i Amerika och Frankrike
Revolutionerna i Amerika och FrankrikeRevolutionerna i Amerika och Frankrike
Revolutionerna i Amerika och Frankrike
 
Samhällsekonomins grunder
Samhällsekonomins grunderSamhällsekonomins grunder
Samhällsekonomins grunder
 
Klassisk sociologisk teori
Klassisk sociologisk teoriKlassisk sociologisk teori
Klassisk sociologisk teori
 
Tillväxten och miljön
Tillväxten och miljönTillväxten och miljön
Tillväxten och miljön
 
Epokerna 06 långa perspektiv
Epokerna 06 långa perspektivEpokerna 06 långa perspektiv
Epokerna 06 långa perspektiv
 
Världskrigens tid andra världskriget
Världskrigens tid   andra världskrigetVärldskrigens tid   andra världskriget
Världskrigens tid andra världskriget
 
Historievetenskap 02 historisk källkritik ej cold case
Historievetenskap 02 historisk källkritik ej cold caseHistorievetenskap 02 historisk källkritik ej cold case
Historievetenskap 02 historisk källkritik ej cold case
 
Epokerna 05 upplysning, industrialisering och imperialism 2012
Epokerna 05 upplysning, industrialisering och imperialism 2012Epokerna 05 upplysning, industrialisering och imperialism 2012
Epokerna 05 upplysning, industrialisering och imperialism 2012
 

Internationella relationer teoretiska perspektiv

  • 2. TEORETISKA PERSPEKTIV  Teoriinriktningar, ”skolor”: Realism, liberalism, marxism, konstruktivism, feminism och postmodernism  Inom inriktningarna finns olika teorier och personer, som dock har ungefär samma grundsyn/utgångspunkter…  …om t ex vad som är de viktigaste drivkrafterna, vad man främst bör fokusera på när man studerar internationell politik
  • 3. HISTORIK: FYRA DEBATTER OM IR Ca 1920-50 Realism vs idealism  Idealister: Varaktig fred kan uppnås genom internationella organisationer, som etablerar internationella regler. Nationernas förbund, NF. (Normativ)  Realister: Internationell politik är en ständig maktkamp mellan stater som försöker säkra sin överlevnad, främst genom militära medel. (Deskriptiv)
  • 4. HISTORIK: FYRA DEBATTER OM IR Ca 1950-60 Behavioralism vs traditionalism  Behavioralister: Önskade mer vetenskapliga metoder. Kvantitativa data, teoriutveckling och hypotestestning blev förebilden.  Traditionalister: Historiska exempel tillsammans med principiella resonemang ger bäst kunskap om internationell politik. Ifrågasatte naturvetenskapliga metoder: sociala verkligheten går inte att fånga på samma sätt.
  • 5. HISTORIK: FYRA DEBATTER OM IR Ca 1970-80 Realism vs liberalism vs marxism  Liberalister: Stater är ömsesidigt beroende av varandra och föredrar samarbete framför konflikt. Ekonomisk nytta före militär säkerhet.  Marxister: Beroendet är inte ömsesidigt, gynnade länder är de som vinner, andra förlorar i det internationella samarbetet
  • 6. HISTORIK: FYRA DEBATTER OM IR Ca 1980- Positivister vs postpositivister  Positivister: Internationell politik går att förstå och klarlägga genom vetenskaplig teoriutveckling. Verkligen går att observera objektivt.  Postpositivister: Verkligheten går inte att kartlägga empiriskt, den är subjektivt konstruerad.
  • 7. REALISM Fokus:  Makt  Stater (aktören med mest makt)  Säkerhetspolitik, suveränitet, krig och fred Grundsyn på internationella relationer:  Internationella scenen är anarkisk (saknar internationell auktoritet)  Internationella organisationer är oväsentliga, de speglar bara de internationella relationerna
  • 8. HANS MORGENTHAUS PRINCIPER 1. Politiken och samhället styrs av objektiva lagar som grundar sig i den mänskliga naturen, som är oföränderlig. Det går att utveckla teorier som förklarar dessa lagar: 2. Ledare för stater tänker i termer av intresse, som definieras som makt. Vi kan därför objektivt förklara deras handlingar: 3. Intresse definierat som makt är en universell princip, som gäller över tid och rum. Makt är en persons kontroll över en annan. 4. Politik är moral, men det kan finnas en motsättning mellan moral och framgångsrik politik. 5. Det finns ingen universell moral. Den ena statens moral är inte nödvändigtvis den andra statens moral. 6. Politik är en autonom sfär: För att förstå politik måste det politiska abstraheras från andra sfärer: Det som utmärker den politiska sfären är intresse definierat som makt. (Politics among nations, 1948)
  • 9. TRE CENTRALA BEGREPP  Säkerhetsdilemmat: Ständig upprustning leder till kollektiv osäkerhet  Maktbalans: Jämvikt i militär styrka och resurser = det bästa sättet att undvika krig  Polaritet: Bipolärt system = två stormakter (säkrast!) Multipolärt system = flera stormakter
  • 10. KRITIK MOT REALISMEN  Blundar för andra faktorer: kultur, ekonomi, ideologi  Är andra stater fortfarande det största hotet? Jfr terrorgrupper, organiserad brottslighet, socioekonomiska problem och miljöförstöring?  ”Världen har förändrats, men inte realismen”
  • 11. DISKUSSIONSFRÅGOR  Hur är det med maktbalansen och polariteten idag? Ge exempel och diskutera framtiden.  Fundera på den konflikt du själv studerat: hur skulle en realist resonera kring den?
  • 12. LIBERALISM Fokus:  Universella normer: Fri- och rättigheter  Samarbete genom institutioner  Ömsesidigt beroende Grundsyn på internationella relationer:  Stater är rationella aktörer som kan reglera sina relationer, för att öka sin egen och den gemensamma nyttan i en värld som präglas av ömsesidigt beroende.
  • 13. TRE HUVUDPRINCIPER FÖR LIBERALISM: 1. NORMER OCH RÄTTIGHETER  Det finns universella värden och gemensamma intressen: Demokrati, mänskliga rättigheter, frihandel (komparativa fördelar), osv  Immanuel Kant: Internationell fred genom inre friheter och yttre samarbete – den demokratiska freden  Francis Fukuyama: The End of History – när kapitalismen vann över sovjetkommunismen i Kalla kriget
  • 14. TRE HUVUDPRINCIPER FÖR LIBERALISM: 2. INTERDEPENDENS OCH INSTITUTIONER  Interdependens: Stater är ömsesidigt beroende av varandra för sin överlevnad, utveckling och sitt välstånd  Komparativa fördelar: Ett land specialiserar sig på det man relativt är bäst på och importerar annat  Beroendet av export och import  Plussummespel: internationellt samarbete lönar sig (jfr nollsummespel)  Samarbete genom institutioner leder till integration: misstänksamheten mellan stater minskar
  • 15. TRE HUVUDPRINCIPER FÖR LIBERALISM 3. INTRESSEGRUPPER OCH UTRIKESPOLITIK  Stater är inga självständiga aktörer: utrikespolitiken beror på vilka intressegrupper som har störst inflytande för närvarande  Utrikespolitikens varierar mellan länder och i olika tider  Icke-demokratiska länder kan ha en mer ihållande trend: intressegrupperingar kommer inte till tals
  • 16. DEN DEMOKRATISKA FREDEN SINCE 1815  Demokratiska länder, när folket har makten, går gärna inte ut i krig  Krig kostar: Förlust av liv och välfärd, vapen istället för livsmedel  Krig bryter mot nationers rätt till självbestämmande  Demokratier är för frihandel och öppenhet, vilket skapar gemensamma intressen och integration. Ekonomisk integration leder till politisk integration. Kritik:  Demokratier krigar visst, även om de har separatfred sinsemellan!  Även om det inte varit öppet krig, så har demokratierna medverkat: imperialismen och kalla kriget
  • 17. KRITIK MOT LIBERALISMEN Två huvudlinjer:  Liberalismen är utopisk: Vad händer med de gemensamma intressena och universella värdena när staterna verkligen är hotade?  Liberalismen står för teorier av väst för väst: Hur har interdependens och frihandel hjälpt de fattiga länderna?
  • 18. MARXISM Fokus:  Klasskamp  Produktionssätt  Historiematerialismen Grundsyn på internationella relationer:  De som tjänar på innevarande system kämpar mot de som vill förändra den
  • 19. MARXISM Produktionsförhållandena (kapitalismen) är sådana att de som äger produktionsmedlen tar hela vinsten av produktionen, medan de som arbetar får lägsta möjliga lön. Det är orättvist och fördjupar klyftorna. Därför är kapitalismen dömd att gå under när arbetarna förenar sig och störtar systemet, varpå ett klasslöst samhälle inrättas.
  • 20. HISTORIEMATERIALISM  Ideologier, politik och religion (samhällets ”överbyggnad”) är inga självständiga krafter, utan har skapats för vidmakthålla den rådande maktordningen  Historien om alla hittillsvarande samhällen är historien om klasskamper
  • 21. BEROENDESKOLAN  Historisk beroendeställning mellan centrum (rikare, utvecklade länder) och periferi (fattigare, mindre utvecklade länder).  Centrum suger ut periferin, vilket förhindrar utveckling i periferin
  • 22. VÄRLDSSYSTEMTEORIN  Två varianter: Världsimperier (centrala beslut om resursfördelning) och världsekonomi (marknadskrafterna styr resursfördelning)  …men oavsett förs resurser billigt från periferi till centrum  Semiperiferi: Länder med industriell bas, men som konkurrerar med billig arbetskraft
  • 23. HEGEMONI (ANTONIO GRAMSCI)  Hegemoni = den maktstruktur som dominerar och utgår från den mäktigaste aktören  Maktstrukturen reproduceras genom att förhållandena ses som naturliga: orättvisor är naturligt och ofrånkomligt (men alla är fria att försöka?)  Varför har USA fört krig i Vietnam, Afghanistan och Irak? ”Falskt medvetande”  Robert Cox: Även vetenskapen präglas av hegemonin. Liberalismen är utvecklad för att stödja den förda politiken och upprätthålla maktordningen. ”Den demokratiska freden”.  Staters suveränitet = hegemonen skyddar kapitalisterna, anarkin mellan stater = anarkin mellan kapitalister
  • 24. KRITIK MOT MARXISM  Marxister har ofta haft fel i påståenden och förutsägelser  Hur kan det uppstå krig mellan socialistiska stater?  I många länder minskar den traditionella arbetarklassen: vad är klasskampen i samhällen där kunskap och individuell kompetens står i centrum?
  • 25. DISKUSSIONSFRÅGOR  Hur åstadkommer man fred enligt de tre klassiska teoriinriktningarna realism, liberalism och marxism?  Är liberalismen normativ eller deskriptiv?  Antag att världens resurser blir ännu mer knappa än vad de är: hur skulle teoretiker från de olika inriktningarna förutspå utvecklingen inom internationell politik?  Hur skulle liberaler och marxister analysera den konflikt du studerat?
  • 26. KONSTRUKTIVISM Fokus:  Icke-materiella fenomen som idéer, språk, kultur, identitet och intressen är socialt konstruerade  Sociala konstruktioner är föränderliga och situationsbetingade Grundsyn på internationella relationer:  Den internationella scenen är vad staterna gör (socialt konstruerar) den till (kan vara krig eller fred, anarki eller starka institutioner)
  • 27. CENTRALA TEMAN  Kritik mot idén att nationers intresse alltid handlar om militär säkerhet, politiskt oberoende och territoriell integritet (suveränitet) – vad är det egentligen som ligger bakom?  Formella och informella spelregler  Den sociala konstruktionen nationell identitet: (Jugoslavien 1990-, Irak 2003-)  Normer och socialisering: Vilken betydelse har t ex FN:s deklaration om MR haft? Det krävs mer än bara ”normer” för att ”socialisera” ett land.
  • 28. KRITIK MOT KONSTRUKTIVISMEN  Osystematiskt och fragmentariskt petande i begrepp från olika håll, utan att man kanske åstadkommer några generella teorier
  • 29. FEMINISM Fokus:  Kön och könsmaktordning Grundsyn på internationella relationer:  Internationell politik bygger på att kvinnor utnyttjas och underordnas
  • 30. Syn på relation Grunden för Uttrycksformer Metod för att mellan könen skillnaden mellan förändra män och kvinnor i könsordningen krig och försvar Särartsfeminism Betonar olikhet Män är starka, Manne: Krigaren, Vidmakthåll aggressiva, medan soldaten Kvinnan: separata sfärer: kvinnor är Modern, den goda kvinnliga värden vårdande, fredliga civila får spela större roll, vilket ger fredligare samhälle Liberalfeminism Betonar likhet Diskriminering i Militären och Jämställdhetslag, samhället, t ex försvaret är förkasta lagstiftning diskriminerande diskriminerade (Värnpliktslagar) institutioner lagar: fler kvinnor till försvaret Radikalfeminism Betonar sexuell Koppling mellan Feminisering av Radikalt förändra exploatering manlig sexualitet fienden, militära värderingar och aggression objektifiering och och organisation exploatering av kvinnors kroppar Poststrukturell Uppfattar en social Skillnader är Militarism kopplad Dekonstruera, feminism konstruerad historiskt skapade, till stat, ger olika ifrågasätta, maktordning institutionali- medborgar- medvetandegöra serade, men identiteter upplevs som naturliga, givna
  • 31. KRITIK  Borde det inte finnas manliga och kvinnliga stater, isåfall?  Kön är grovhuggen uppdelning globalt: utsätts en vit kvinnlig professor i Sverige för samma förtryck som en kvinnlig afrikansk prostituerad?
  • 32. POSTMODERNISM  Ifrågasätter objektivitet och rationalitet (som konstruktivism)…  …men även huruvida man kan dra slutsatser om den sociala verkligheten (till skillnad från konstruktivismen)  …som präglas av olika diskurser:  Makt- och kunskapsförhållanden avgör vilka föreställningar som dominerar…  …men det finns inga sanna föreställningar:  Vad är svenskhet?