1. INTERNATIONELLA RELATIONER
Teoretiska perspektiv

2. TEORETISKA PERSPEKTIV
 Teoriinriktningar, ”skolor”: Realism, liberalism,
marxism, konstruktivism, feminism och
postmodernism
 Inom inriktningarna finns olika teorier och personer,
som dock har ungefär samma
grundsyn/utgångspunkter…
 …om t ex vad som är de viktigaste drivkrafterna,
vad man främst bör fokusera på när man studerar
internationell politik

3. HISTORIK: FYRA DEBATTER OM IR
Ca 1920-50
Realism vs idealism
 Idealister: Varaktig fred kan uppnås genom
internationella organisationer, som etablerar
internationella regler. Nationernas förbund, NF.
(Normativ)
 Realister: Internationell politik är en ständig
maktkamp mellan stater som försöker säkra sin
överlevnad, främst genom militära medel.
(Deskriptiv)

4. HISTORIK: FYRA DEBATTER OM IR
Ca 1950-60
Behavioralism vs traditionalism
 Behavioralister: Önskade mer vetenskapliga
metoder. Kvantitativa data, teoriutveckling och
hypotestestning blev förebilden.
 Traditionalister: Historiska exempel tillsammans
med principiella resonemang ger bäst kunskap om
internationell politik. Ifrågasatte naturvetenskapliga
metoder: sociala verkligheten går inte att fånga på
samma sätt.

5. HISTORIK: FYRA DEBATTER OM IR
Ca 1970-80
Realism vs liberalism vs marxism
 Liberalister: Stater är ömsesidigt beroende av
varandra och föredrar samarbete framför konflikt.
Ekonomisk nytta före militär säkerhet.
 Marxister: Beroendet är inte ömsesidigt, gynnade
länder är de som vinner, andra förlorar i det
internationella samarbetet

6. HISTORIK: FYRA DEBATTER OM IR
Ca 1980-
Positivister vs postpositivister
 Positivister: Internationell politik går att förstå och
klarlägga genom vetenskaplig teoriutveckling.
Verkligen går att observera objektivt.
 Postpositivister: Verkligheten går inte att kartlägga
empiriskt, den är subjektivt konstruerad.

7. REALISM
Fokus:
 Makt
 Stater (aktören med mest makt)
 Säkerhetspolitik, suveränitet, krig och fred
Grundsyn på internationella relationer:
 Internationella scenen är anarkisk (saknar
internationell auktoritet)
 Internationella organisationer är oväsentliga, de
speglar bara de internationella relationerna

8. HANS MORGENTHAUS PRINCIPER
1. Politiken och samhället styrs av objektiva lagar som grundar
sig i den mänskliga naturen, som är oföränderlig. Det går att
utveckla teorier som förklarar dessa lagar:
2. Ledare för stater tänker i termer av intresse, som definieras
som makt. Vi kan därför objektivt förklara deras handlingar:
3. Intresse definierat som makt är en universell princip, som
gäller över tid och rum. Makt är en persons kontroll över en
annan.
4. Politik är moral, men det kan finnas en motsättning mellan
moral och framgångsrik politik.
5. Det finns ingen universell moral. Den ena statens moral är inte
nödvändigtvis den andra statens moral.
6. Politik är en autonom sfär: För att förstå politik måste det
politiska abstraheras från andra sfärer: Det som utmärker den
politiska sfären är intresse definierat som makt.
(Politics among nations,
1948)

9. TRE CENTRALA BEGREPP
 Säkerhetsdilemmat: Ständig upprustning leder till
kollektiv osäkerhet
 Maktbalans: Jämvikt i militär styrka och resurser =
det bästa sättet att undvika krig
 Polaritet:
Bipolärt system = två stormakter (säkrast!)
Multipolärt system = flera stormakter

10. KRITIK MOT REALISMEN
 Blundar för andra faktorer: kultur, ekonomi, ideologi
 Är andra stater fortfarande det största hotet? Jfr
terrorgrupper, organiserad brottslighet,
socioekonomiska problem och miljöförstöring?
 ”Världen har förändrats, men inte realismen”

11. DISKUSSIONSFRÅGOR
 Hur är det med maktbalansen och polariteten idag?
Ge exempel och diskutera framtiden.
 Fundera på den konflikt du själv studerat: hur skulle
en realist resonera kring den?

12. LIBERALISM
Fokus:
 Universella normer: Fri- och rättigheter
 Samarbete genom institutioner
 Ömsesidigt beroende
Grundsyn på internationella relationer:
 Stater är rationella aktörer som kan reglera sina
relationer, för att öka sin egen och den
gemensamma nyttan i en värld som präglas av
ömsesidigt beroende.

13. TRE HUVUDPRINCIPER FÖR LIBERALISM:
1. NORMER OCH RÄTTIGHETER
 Det finns universella värden och gemensamma
intressen: Demokrati, mänskliga rättigheter,
frihandel (komparativa fördelar), osv
 Immanuel Kant: Internationell fred genom inre
friheter och yttre samarbete – den demokratiska
freden
 Francis Fukuyama: The End of History – när
kapitalismen vann över sovjetkommunismen i Kalla
kriget

14. TRE HUVUDPRINCIPER FÖR LIBERALISM:
2. INTERDEPENDENS OCH INSTITUTIONER
 Interdependens: Stater är ömsesidigt beroende av
varandra för sin överlevnad, utveckling och sitt
välstånd
 Komparativa fördelar: Ett land specialiserar sig på
det man relativt är bäst på och importerar annat
 Beroendet av export och import
 Plussummespel: internationellt samarbete lönar sig
(jfr nollsummespel)
 Samarbete genom institutioner leder till integration:
misstänksamheten mellan stater minskar

15. TRE HUVUDPRINCIPER FÖR LIBERALISM
3. INTRESSEGRUPPER OCH UTRIKESPOLITIK
 Stater är inga självständiga aktörer: utrikespolitiken
beror på vilka intressegrupper som har störst
inflytande för närvarande
 Utrikespolitikens varierar mellan länder och i olika
tider
 Icke-demokratiska länder kan ha en mer ihållande
trend: intressegrupperingar kommer inte till tals

16. DEN DEMOKRATISKA FREDEN SINCE 1815
 Demokratiska länder, när folket har makten, går gärna
inte ut i krig
 Krig kostar: Förlust av liv och välfärd, vapen istället för
livsmedel
 Krig bryter mot nationers rätt till självbestämmande
 Demokratier är för frihandel och öppenhet, vilket skapar
gemensamma intressen och integration. Ekonomisk
integration leder till politisk integration.
Kritik:
 Demokratier krigar visst, även om de har separatfred
sinsemellan!
 Även om det inte varit öppet krig, så har demokratierna
medverkat: imperialismen och kalla kriget

17. KRITIK MOT LIBERALISMEN
Två huvudlinjer:
 Liberalismen är utopisk: Vad händer med de
gemensamma intressena och universella värdena
när staterna verkligen är hotade?
 Liberalismen står för teorier av väst för väst: Hur
har interdependens och frihandel hjälpt de fattiga
länderna?

18. MARXISM
Fokus:
 Klasskamp
 Produktionssätt
 Historiematerialismen
Grundsyn på internationella relationer:
 De som tjänar på innevarande system kämpar mot
de som vill förändra den

19. MARXISM
Produktionsförhållandena
(kapitalismen) är sådana
att de som äger
produktionsmedlen tar hela
vinsten av produktionen,
medan de som arbetar får
lägsta möjliga lön. Det är
orättvist och fördjupar
klyftorna. Därför är
kapitalismen dömd att gå
under när arbetarna
förenar sig och störtar
systemet, varpå ett
klasslöst samhälle inrättas.

20. HISTORIEMATERIALISM
 Ideologier, politik och religion (samhällets
”överbyggnad”) är inga självständiga krafter, utan
har skapats för vidmakthålla den rådande
maktordningen
 Historien om alla hittillsvarande samhällen är
historien om klasskamper

21. BEROENDESKOLAN
 Historisk beroendeställning mellan centrum (rikare,
utvecklade länder) och periferi (fattigare, mindre
utvecklade länder).
 Centrum suger ut periferin, vilket förhindrar
utveckling i periferin

22. VÄRLDSSYSTEMTEORIN
 Två varianter: Världsimperier (centrala beslut om
resursfördelning) och världsekonomi
(marknadskrafterna styr resursfördelning)
 …men oavsett förs resurser billigt från periferi till
centrum
 Semiperiferi: Länder med industriell bas, men som
konkurrerar med billig arbetskraft

23. HEGEMONI (ANTONIO GRAMSCI)
 Hegemoni = den maktstruktur som dominerar och utgår
från den mäktigaste aktören
 Maktstrukturen reproduceras genom att förhållandena
ses som naturliga: orättvisor är naturligt och
ofrånkomligt (men alla är fria att försöka?)
 Varför har USA fört krig i Vietnam, Afghanistan och Irak?
”Falskt medvetande”
 Robert Cox: Även vetenskapen präglas av hegemonin.
Liberalismen är utvecklad för att stödja den förda
politiken och upprätthålla maktordningen. ”Den
demokratiska freden”.
 Staters suveränitet = hegemonen skyddar kapitalisterna,
anarkin mellan stater = anarkin mellan kapitalister

24. KRITIK MOT MARXISM
 Marxister har ofta haft fel i påståenden och
förutsägelser
 Hur kan det uppstå krig mellan socialistiska stater?
 I många länder minskar den traditionella
arbetarklassen: vad är klasskampen i samhällen
där kunskap och individuell kompetens står i
centrum?

25. DISKUSSIONSFRÅGOR
 Hur åstadkommer man fred enligt de tre klassiska
teoriinriktningarna realism, liberalism och marxism?
 Är liberalismen normativ eller deskriptiv?
 Antag att världens resurser blir ännu mer knappa
än vad de är: hur skulle teoretiker från de olika
inriktningarna förutspå utvecklingen inom
internationell politik?
 Hur skulle liberaler och marxister analysera den
konflikt du studerat?

26. KONSTRUKTIVISM
Fokus:
 Icke-materiella fenomen som idéer, språk, kultur,
identitet och intressen är socialt konstruerade
 Sociala konstruktioner är föränderliga och
situationsbetingade
Grundsyn på internationella relationer:
 Den internationella scenen är vad staterna gör
(socialt konstruerar) den till (kan vara krig eller fred,
anarki eller starka institutioner)

27. CENTRALA TEMAN
 Kritik mot idén att nationers intresse alltid handlar
om militär säkerhet, politiskt oberoende och
territoriell integritet (suveränitet) – vad är det
egentligen som ligger bakom?
 Formella och informella spelregler
 Den sociala konstruktionen nationell identitet:
(Jugoslavien 1990-, Irak 2003-)
 Normer och socialisering: Vilken betydelse har t ex
FN:s deklaration om MR haft? Det krävs mer än
bara ”normer” för att ”socialisera” ett land.

28. KRITIK MOT KONSTRUKTIVISMEN
 Osystematiskt och fragmentariskt petande i
begrepp från olika håll, utan att man kanske
åstadkommer några generella teorier

29. FEMINISM
Fokus:
 Kön och könsmaktordning
Grundsyn på internationella relationer:
 Internationell politik bygger på att kvinnor utnyttjas
och underordnas

30. Syn på relation Grunden för Uttrycksformer Metod för att
mellan könen skillnaden mellan förändra
män och kvinnor i könsordningen
krig och försvar
Särartsfeminism Betonar olikhet Män är starka, Manne: Krigaren, Vidmakthåll
aggressiva, medan soldaten Kvinnan: separata sfärer:
kvinnor är Modern, den goda kvinnliga värden
vårdande, fredliga civila får spela större roll,
vilket ger fredligare
samhälle
Liberalfeminism Betonar likhet Diskriminering i Militären och Jämställdhetslag,
samhället, t ex försvaret är förkasta
lagstiftning diskriminerande diskriminerade
(Värnpliktslagar) institutioner lagar: fler kvinnor
till försvaret
Radikalfeminism Betonar sexuell Koppling mellan Feminisering av Radikalt förändra
exploatering manlig sexualitet fienden, militära värderingar
och aggression objektifiering och och organisation
exploatering av
kvinnors kroppar
Poststrukturell Uppfattar en social Skillnader är Militarism kopplad Dekonstruera,
feminism konstruerad historiskt skapade, till stat, ger olika ifrågasätta,
maktordning institutionali- medborgar- medvetandegöra
serade, men identiteter
upplevs som
naturliga, givna

31. KRITIK
 Borde det inte finnas manliga och kvinnliga stater,
isåfall?
 Kön är grovhuggen uppdelning globalt: utsätts en
vit kvinnlig professor i Sverige för samma förtryck
som en kvinnlig afrikansk prostituerad?

32. POSTMODERNISM
 Ifrågasätter objektivitet och rationalitet (som
konstruktivism)…
 …men även huruvida man kan dra slutsatser om
den sociala verkligheten (till skillnad från
konstruktivismen)
 …som präglas av olika diskurser:
 Makt- och kunskapsförhållanden avgör vilka
föreställningar som dominerar…
 …men det finns inga sanna föreställningar:
 Vad är svenskhet?