Etableing i skuggan av hög arbetslöshet - om flykting- och anhöriginvandrares...losverige
Vi kan inte nå full sysselsättning förrän vi radikalt lyckas öka sysselsättningen för utrikes födda i allmänhet, och för nyanlända i synnerhet. Om detta är de flesta överens. Åsikterna kring hur denna utmaning ska tacklas går dock isär.
Den senaste tiden har präglats av en diskussion där problematiken framstår som ganska okomplicerad och lika för alla. Olika kombinationer av lägre löner, otryggare anställningsvillkor, villkorade uppehållstillstånd och beskurna etableringsstöd har presenterats som lösningar.
I rapporten I skuggan av hög arbetslöshet – Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering, som är en rapport till LOs projekt Full sysselsättning och solidarisk lönepolitik, fördjupar sig LO-utredaren Ulrika Vedin i frågan om etablering. Vad som framkommer är att verkligheten, som så ofta, är mer komplex än vad den allmänna debatten ger sken av. Etablering är ingen ”quick fix”.
Förord
Socialdemokraterna håller kongress 29-31 maj i år. Vi föreslår att kongressen beslutar om en Jämlikhetsutredning i enlighet med innehållet i denna rapport.
Ett sådant beslut ryms, menar vi, väl inom de teman – Jobb och Folkrörelse – som ska behandlas; för övrigt är kongressen som partiets högsta beslutande organ fri att fatta de beslut den finner lämpligt. Den arbetsmarknads- och välfärdsmodell som Socialdemokratin inrättade i Sverige under 1900-talet var länge oerhört framgångsrik för att främja ökad jämlikhet. Men det är i dag uppenbart att trender och tendenser i samhällsutvecklingen som i hela Västvärlden driver fram ökade klyftor är i kraft även i vårt land. Också under de tolv åren med socialdemokratiskt styre mellan 1994 och 2006 tilltog ojämlikheten i Sverige.
Vi har nu en rödgrön regering i ett besvärligt parlamentariskt läge. Förutsättningar för offensiva socialdemokratiska reformer under innevarande mandatperiod tycks begränsade. Desto större anledning att inleda förberedelser för ett genomgripande program för ökad jämlikhet att möta väljarna med i 2018 års valrörelse och vinna mandat för i kommande regeringsperiod.
Ann-Sofie Hermansson, Anne-Marie Lindgren, Anders Nilsson, Örjan Nyström, Christer Persson och Levi Svenningsson
GöteborgsLiberalen är folkpartiet liberalernas medlemstidning i Göteborg och ges ut sex gånger per år till alla medlemmar.
Folkpartiet.se/GL
goteborgsliberalen.blogspot.com
DN/Ipsos: Svenskarnas attityder till integration och invandring 150306Ipsos Sweden
16 mars. 6 av 10 svenskar tycker att integrationen fungerar dåligt i Sverige, endast 10 procent svarar att integrationen fungerar bra. Segregation, jobb och bostäder pekas ut som de största problemområdena och många intervjuade talar om att det är ett slöseri att människors kunskaper inte tas tillvara i Sverige. DN/Ipsos temaundersökning visar också att 8 av 10 svenskar känner oro för ökad främlingsfientlighet i samhället.
Över 400 000 går inte till jobbet i Sverige. För de har inget jobb att gå till. Samtidigt minskar regeringen antalet utbildningsplatser på landets högskolor och universitet. Regeringens lösning är sänkta skatter och försämrade arbetsvillkor. Socialdemokraterna i Boråsregionen menar att Sverige kan bättre!
Finansminister Anders Borg presenterar hur svensk ekonomi klarat krisen och hur återhämtningen av den hotas med oppositionen politik. Han lyfter också myter som oppositionen använder sig av gällande ekonomin.
För drygt ett år sedan införde Alliansregeringen ett skatteavdrag för reparationer och ombyggnader i det egna hemmet, så kallat ROT. Resultatet har överträffat alla förväntningar. Många jobb som tidigare var svarta har blivit vita. Nya företag har kunnat starta när det blivit billigare för folk att renovera hemma.
Etableing i skuggan av hög arbetslöshet - om flykting- och anhöriginvandrares...losverige
Vi kan inte nå full sysselsättning förrän vi radikalt lyckas öka sysselsättningen för utrikes födda i allmänhet, och för nyanlända i synnerhet. Om detta är de flesta överens. Åsikterna kring hur denna utmaning ska tacklas går dock isär.
Den senaste tiden har präglats av en diskussion där problematiken framstår som ganska okomplicerad och lika för alla. Olika kombinationer av lägre löner, otryggare anställningsvillkor, villkorade uppehållstillstånd och beskurna etableringsstöd har presenterats som lösningar.
I rapporten I skuggan av hög arbetslöshet – Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering, som är en rapport till LOs projekt Full sysselsättning och solidarisk lönepolitik, fördjupar sig LO-utredaren Ulrika Vedin i frågan om etablering. Vad som framkommer är att verkligheten, som så ofta, är mer komplex än vad den allmänna debatten ger sken av. Etablering är ingen ”quick fix”.
Förord
Socialdemokraterna håller kongress 29-31 maj i år. Vi föreslår att kongressen beslutar om en Jämlikhetsutredning i enlighet med innehållet i denna rapport.
Ett sådant beslut ryms, menar vi, väl inom de teman – Jobb och Folkrörelse – som ska behandlas; för övrigt är kongressen som partiets högsta beslutande organ fri att fatta de beslut den finner lämpligt. Den arbetsmarknads- och välfärdsmodell som Socialdemokratin inrättade i Sverige under 1900-talet var länge oerhört framgångsrik för att främja ökad jämlikhet. Men det är i dag uppenbart att trender och tendenser i samhällsutvecklingen som i hela Västvärlden driver fram ökade klyftor är i kraft även i vårt land. Också under de tolv åren med socialdemokratiskt styre mellan 1994 och 2006 tilltog ojämlikheten i Sverige.
Vi har nu en rödgrön regering i ett besvärligt parlamentariskt läge. Förutsättningar för offensiva socialdemokratiska reformer under innevarande mandatperiod tycks begränsade. Desto större anledning att inleda förberedelser för ett genomgripande program för ökad jämlikhet att möta väljarna med i 2018 års valrörelse och vinna mandat för i kommande regeringsperiod.
Ann-Sofie Hermansson, Anne-Marie Lindgren, Anders Nilsson, Örjan Nyström, Christer Persson och Levi Svenningsson
GöteborgsLiberalen är folkpartiet liberalernas medlemstidning i Göteborg och ges ut sex gånger per år till alla medlemmar.
Folkpartiet.se/GL
goteborgsliberalen.blogspot.com
DN/Ipsos: Svenskarnas attityder till integration och invandring 150306Ipsos Sweden
16 mars. 6 av 10 svenskar tycker att integrationen fungerar dåligt i Sverige, endast 10 procent svarar att integrationen fungerar bra. Segregation, jobb och bostäder pekas ut som de största problemområdena och många intervjuade talar om att det är ett slöseri att människors kunskaper inte tas tillvara i Sverige. DN/Ipsos temaundersökning visar också att 8 av 10 svenskar känner oro för ökad främlingsfientlighet i samhället.
Över 400 000 går inte till jobbet i Sverige. För de har inget jobb att gå till. Samtidigt minskar regeringen antalet utbildningsplatser på landets högskolor och universitet. Regeringens lösning är sänkta skatter och försämrade arbetsvillkor. Socialdemokraterna i Boråsregionen menar att Sverige kan bättre!
Finansminister Anders Borg presenterar hur svensk ekonomi klarat krisen och hur återhämtningen av den hotas med oppositionen politik. Han lyfter också myter som oppositionen använder sig av gällande ekonomin.
För drygt ett år sedan införde Alliansregeringen ett skatteavdrag för reparationer och ombyggnader i det egna hemmet, så kallat ROT. Resultatet har överträffat alla förväntningar. Många jobb som tidigare var svarta har blivit vita. Nya företag har kunnat starta när det blivit billigare för folk att renovera hemma.
Slutsatsen är att den rödgröna politiken skulle leda till omkring 115 000 färre jobb, praktikmöjligheter och utbildningsplatser jämfört med det egna löftet.
En rapport om vänsterpartiernas försämringar för Stockholm. I rapporten återfinns nya beräkningar på hur oppositionens politik skulle drabba hushållens ekonomi i Stockholm.
Rapporten tydliggör vilka konkreta hot vänsterpartiernas politik utör mot företagande och framväxten av nya arbetstillfällen i Sverige. Det handlar framförallt om 10 centrala frågor:
2. innEhåll
sammanfattning 3
dEcEnniEr av misslyckandEn 4
alliansEn tar utmaningarna på allvar 4
Ordning Och reda 4
Vägen in i SVerige StaVaS arbete 5
MigratiOn är Mer än aSyl 5
geMenSaMt anSVar i eU 5
ja, nEj, nja – oppositionEns altErnativ 6
Oenighet i SjU centrala frågOr 6
avslutning 8
Så Ser regeringSalternatiVen på MigratiOnSpOlitiken 8
3. sammanfattning
Med två regeringsalternativ i höstens val ges väljarna möjlighet att ta ställning till de viktiga vägval Sve-
rige står inför. I flera viktiga frågor är alternativen tydliga. Mot Alliansens arbetslinje står en återgång till
bidragslinjen.
I vissa frågor finns det fortfarande bara ett regeringsalternativ, Alliansen. Migrations- och integrationspo-
litiken är sådana områden. Detta är frågor som många gånger är livsavgörande och som berör många män-
niskor. Därför är det mycket viktigt att alternativen är tydliga. Hur blir det om man röstar på Alliansen
eller på något av vänsterpartierna?
Alliansen har under den innevarande mandatperioden utformat en gemensam migrations- och integra-
tionspolitik. Vi har också gett klart besked om att innan valdagen presentera ett tydligt gemensamt valma-
nifest.
Med denna genomgång av S, V och MP:s politik vill vi tydliggöra skillnaderna i migrationspolitiken. Vi
redovisar sju av de viktigaste och mest aktuella migrationspolitiska frågorna, där vänsterpartierna har gett
olika besked och därmed utgör ett experiment. Den väljare som röstar på något av vänsterpartierna står
utan besked vad detta innebär för migrations- och integrationspolitiken.
Det handlar om:
1. Nya regler för arbetskraftsinvandring
2. Ett gemensamt asylsystem i EU
3. Asylsökandes möjlighet att välja eget boende (EBO)
4. Återvändande för dem som fått avslag på asylansökan
5. Försörjningskrav vid anhöriginvandring
6. En generell amnesti
7. Synen på fri invandring
Slutsatsen av genomgången är tydlig. På var och ett av de undersökta områdena saknas gemensamma svar.
Även i jämförelse med andra sakfrågeområden, är skillnaderna mellan vänsterpartierna mycket stora.
Som det största partiet i vänstersamarbetet, måste Socialdemokraterna nu ta bladet ifrån munnen. Det gäl-
ler särskilt de frågor där Socialdemokraterna har en uppfattning medan Miljö- och Vänsterpartiet har en
helt annan.
Kan Mona Sahlin lova att en eventuell vänsterregering inte kommer att genomföra en allmän amnesti för
personer utan asylskäl? Kan hon garantera att en sådan regering kommer att arbeta för ett gemensamt
asylsystem inom EU?
Väljarna förtjänar besked av vänsterpartierna.
3
4. dEcEnniEr av misslyckandEn
Svensk migrations- och integrationspolitik har under lång tid misslyckats. Utanförskapet bland nyanlända
är stort. Det tar i dag i genomsnitt sju år från det att en person får uppehållstillstånd i Sverige tills han el-
ler hon har fått ett arbete. För kvinnor tar det ännu längre tid. Det är oacceptabelt. Det är ett slöseri med
kompetens och resurser som varken Sverige eller den nyanlända har råd med. Arbetslinjen måste tydlig-
göras och trösklarna sänkas för nyanlända att ta sig in på arbetsmarknaden. Det är naturligt att människor
väljer att bo tillsammans när de har kommit till ett nytt land – så gör också vi svenskar ofta när vi flyttar
utomlands. Samtidigt kan en hög koncentration av utrikes födda i vissa bostadsområden i några kommuner
i våra storstadsregioner leda till att utanförskapet befästs. De bosnier som kom till Sverige i början på nit-
tiotalet och valde att bosätta sig i Smålands företagarbygder har i dag mer än dubbelt så hög förvärvsfrek-
vens än de som stannade kvar i Malmö. Det visar att incitament att röra på sig till andra orter, där möjlig-
heterna att hitta både arbete och bostad är större, är viktiga.
För att möta dessa problem krävs en insikt om att den första tiden i Sverige är avgörande för hur fram-
gångsrik integrationen blir. Därför är det så viktigt att ha en sammanhållen och välfungerande migrations-
politik.
alliansEn tar utmaningarna på allvar
Sedan Alliansregeringen tillträdde har mycket hänt inom migrationspolitiken. Sverige har fått några av
världens mest öppna och flexibla regler för arbetskraftsinvandring. Arbetet med att skapa ett gemensamt
asylsystem i EU har gått framåt, starkt pådrivet av Sverige. Regeringen verkar för att skapa ordning och
reda, till skillnad mot den oreda som tidigare har präglat svensk migrationspolitik. Den tidigare uppgiven-
heten och otydligheten inom integrationspolitiken har bytts mot tydliga krav och bättre stöd för nyan-
lända att komma in i samhället och på arbetsmarknaden. Arbetslinjen har blivit en naturlig del även inom
integrationspolitiken.
Samtidigt återstår mycket stora utmaningar på migrations- och integrationspolitikens område. Det
ställer stora krav på en fortsatt ansvarsfull politik och beslutsfattare som inte blundar för problemen. Vi
moderater och de andra partierna i Alliansen tar utmaningarna på allvar. Vi vill fortsätta att arbeta för
ett Sverige där alla kan komma till sin rätt. Vi prioriterar ordning och reda i migrationspolitiken och en
samlad integrationsstrategi för att bryta utanförskapet genom fokus på arbete, egen försörjning och språk-
kunskaper.
ordning och rEda
Ordning och reda är viktigt, inte minst för att stärka allmänhetens förtroende för migrationspolitiken och
därmed skapa förutsättningar för att Sverige på längre sikt ska kunna fortsätta ha en generös asylpolitik.
För att ha ordning och reda krävs exempelvis att asylprocessen är rättssäker, att handläggningstiderna är
korta och att den har ett tydligt avslut. Sedan 2006 kan asylsökande överklaga Migrationsverkets beslut till
Migrationsdomstolen och i sista hand till Migrationsöverdomstolen. Den nya ordningen har stärkt rätts-
säkerheten och lett till ökad öppenhet. Migrationsöverdomstolen sätter praxis och har ersatt den roll som
regeringen tidigare hade. Beslut som i högsta grad påverkar människors liv fattas nu av lagfarna domare,
i en öppen och rättssäker domstolsprocess, i stället för av politiker kring ett dolt sammanträdesbord. Den
nya ordningen är bra, men måste vidareutvecklas under nästa mandatperiod för att ytterligare stärka rätts-
säkerheten.
Många regeringar har upprepat att Migrationsverkets handläggningstider måste kortas. I maj 2010 var den
genomsnittliga handläggningstiden 4 månader, vilket är kortare än den har varit på 12 år. Arbetet med att
4
5. korta dem ytterligare måste fortsätta.
Asylprocessen kan få två slut. Antingen beviljas man uppehållstillstånd och ska påbörja sin introduktion,
eller så får man avslag på sin asylansökan och ska återvända till sitt hemland, i första hand självmant men
i sista hand med tvång. Ett ja är ett ja och ett nej är ett nej. Regeringen har därför stärkt både Migrations-
verkets och Polisens arbete med återvändande för dem som får avslag på sina asylansökningar. Dessutom
har ett ekonomiskt återetableringsstöd införts som ger en möjlighet till omstart i hemlandet för den som
återvänder självmant. Regeringen har också gett Röda Korset ekonomiskt stöd för att bedriva återvändan-
deprojekt i till exempel Irak. Fortsatta satsningar på återvändande är viktiga.
vägEn in i svErigE stavas arbEtE
Arbetslinjen måste genomsyra migrations- och integrationspolitiken såväl som alla andra politikområden.
Det ska vara tydligt för den som kommer till Sverige att arbete är vägen in i samhället och trösklarna för
att bli självförsörjande ska vara låga. Att kunna arbeta redan under asyltiden är positivt och innebär att
startsträckan är kortare om man får ett uppehållstillstånd. Alliansen har infört instegs- och nystartsjobb,
RUT- och ROT-avdrag, satsat på validering och bättre SFI samt reformerat introduktionen för nyanlända.
Alliansen har också infört ett försörjningskrav vid anhöriginvandring som innebär att den som har uppe-
hållstillstånd i Sverige och vill att anhöriga ska kunna flytta efter, först måste ha ett arbete och en ordnad
bostad. Därmed ökar incitamenten att snabbt hitta ett arbete och att flytta till orter där det är lättare att
hitta arbete och en bostad. Det innebär också att den som kommer som anhörig kommer till ordnade för-
hållanden där det finns en inkomst och en bostad, ett innanförskap i stället för ett utanförskap. Alliansen
kommer att ta fler steg för att stärka arbetslinjen och korta tiden det tar att bli självförsörjande för den som
kommer till Sverige.
migration är mEr än asyl
Sverige behöver fler vägar in för dem som vill komma till vårt land för att arbeta och göra rätt för sig. Där-
för har nya, öppna och flexibla regler införts för arbetskraftsinvandring. De innebär bland annat att den
som har ett erbjudande om arbete i Sverige kan komma, så länge som lön och andra villkor är desamma
som för alla andra i Sverige. Därmed är systemet helt baserat på arbetsmarknadens behov av arbetskraft.
Är behovet stort kommer fler, är behovet litet kommer färre. Reglerna innebär också att det blivit lättare
för gäststudenter att stanna kvar i Sverige efter studierna för att arbeta och för asylsökande som fått avslag,
men levt länge i Sverige och har ett arbete, att byta spår och bli arbetskraftsinvandrare. Reformerna är
viktiga för Sveriges konkurrenskraft, framtida välfärd, möjligheter att tackla en allt äldre befolkning och
avfolkningen av många glesbygdskommuner. Hur Sverige ska bli ett attraktivt land för arbetskraftsinvand-
rare är en utmaning att jobba mer med under nästa mandatperiod. Sverige ska också vara en stark röst för
ökade möjligheter till arbetskraftsinvandring till EU.
gEmEnsamt ansvar i Eu
De skillnader som finns mellan EU:s medlemsstater i hur man behandlar och bedömer asylansökningar
måste minska. Det beslutades redan 1999 att EU ska ha ett gemensamt asylsystem. Det ska finnas på plats
senast 2012. Mycket av lagstiftningen finns redan, men tillämpningen varierar kraftigt. År 2007 sökte 60
procent av de irakier som kom till EU asyl i Sverige. Av dem fick drygt 70 procent stanna. Samma år bevil-
jade Grekland uppehållstillstånd till mindre än en procent av samma grupp. Det finns i dag ett asyllotteri
där det är viktigare i vilket land man lämnar in sin ansökan än vad man faktiskt har för asylskäl. Därför är
det så viktigt att fortsätta arbetet med att harmonisera asylpolitiken.
5
6. ja, nEj, nja – oppositionEns altErnativ
Vänsterpartierna saknar en gemensam migrationspolitik men verkar hoppas att få ska upptäcka det innan
valet. Enligt uppgift har förhandlingarna mellan partierna strandat och man tänker inte återuppta dem
förrän efter valet1. De tre partierna är oeniga om alla grundläggande, viktiga frågor för en fungerande
migrationspolitik. I kontrast till Alliansens konsekventa reformer och fasta förankring i riksdagen står ett
alternativ som går till val på att vara lika oeniga som när Socialdemokraterna styrde Sverige med stöd av
Vänsterpartiet och Miljöpartiet under tidigare mandatperioder.
En tillfällig lag om amnesti drevs igenom hösten 2005 genom hot från Miljöpartiet och Vänsterpartiet om
att fälla den dåvarande regeringen. Socialdemokraterna gav till slut med sig för de mindre partiernas krav.
Lagen skulle lösa problem med att allt för många som fått avslag på sin asylansökan ändå levde kvar i Sve-
rige. I stället lämnade amnestin grusade förhoppningar och förnyade förväntningar bakom sig. Långt färre
än de utlovade fick uppehållstillstånd, och hos dem som inte fick fanns oklarheter och förvirring. Det var
en framhastad lagstiftning som skapat bekymmer flera år efter dess giltighet. Både hos Migrationsverket
och kommunerna, men framförallt hos dem som sökt asyl och fått avslag.
Dessutom cirkulerade misstänkliggörande uttalanden om social turism, skandaler uppdagades kring hante-
ringen av de apatiska flyktingbarnen och reformen om mottagandet av ensamkommande barn var under-
måligt underbygd.
oEnighEt i sju cEntrala frågor
Hur ser det då ut i dag? I denna del redovisas sju av de mest centrala frågorna inom migrationspolitiken,
samt vänsterpartiernas respektive ståndpunkter.
1. Arbetskraftsinvandring
Propositionen med nya regler för arbetskraftsinvandring togs fram gemensamt av Alliansen och Miljöpar-
tiet. Den har därmed ett blocköverskridande stöd i riksdagen. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet rös-
tade däremot nej. Någon uppgörelse om hur det blir med arbetskraftsinvandringen och därmed hela frågan
om Sveriges framtida arbetskraftsbehov om vänsterpartierna vinner valet har inte presenterats.
2. Gemensamt asylsystem i EU
Asylfrågorna är liksom klimatfrågan gränsöverskridande. Asylpolitiken är i dag helt beroende av de beslut
som fattas i Bryssel och Strasbourg. Det går inte att driva en fristående asylpolitik i Sverige, oavsett man
vill det eller inte. Dessutom ser vi i dag många problem som bara går att lösa med ett gemensamt asylsys-
tem. Socialdemokraterna delar i stora delar denna syn. Miljöpartiet har nyligen omformulerat sin syn på
EU och accepterar numera det svenska medlemskapet. Däremot argumenterar man emot det gemensamma
asylsystemet. Vänsterpartiet vill inte vara med i EU och vill än mindre ha något gemensamt asylsystem2.
Någon uppgörelse om vad som händer med Sveriges röst för ökad rättssäkerhet och solidaritet i EU om
vänsterpartierna vinner valet har inte presenterats.
3. Asylsökandes möjlighet att välja eget boende (EBO)
Socialdemokraterna har ställt krav på att asylsökandes möjlighet att själva välja bostadsort ska avskaffas och
att de i stället ska anvisas till en kommun. Det är den enda fråga Socialdemokraterna över huvud taget har
1 kerstin holm, SVt, god morgon Sverige, 2010-05-17.
2 Motion 2009/10:Sf211.
6
7. drivit på migrationsområdet under mandatperioden. Såväl Miljöpartiet3 som Vänsterpartiet4 avvisar denna
tanke. Någon uppgörelse om hur det blir med EBO om vänsterpartierna vinner valet har inte presenterats.
4. Återvändandet
Sverige har inte fri invandring, utan reglerad. Det innebär att alla som söker sig till Sverige inte kommer
att kunna få tillstånd att stanna. Sverige har ett generöst asylsystem som ger skydd åt dem som behöver
det. De som däremot får avslag på sin asylansökan måste återvända hem. I budgetmotionerna som Mil-
jöpartiet5 och Vänsterpartiet6 lade i riksdagen hösten 2009 drar de kraftigt ned på pengarna som går till
att upprätthålla återvändandet och riskerar därmed den reglerade invandringen. Det är inte heller någon
besparing utan leder i stället till kraftigt ökade kostnader för mottagandet. Socialdemokraterna behåller
i sin budgetmotion pengarna. Någon uppgörelse om hur det blir med återvändandet om vänsterpartierna
vinner valet har inte presenterats.
5. Försörjningskrav vid anhöriginvandring
För att anhöriga ska komma till ett innanförskap i stället för ett utanförskap är ett försörjningskrav vid
anhöriginvandring viktigt. Vänsterpartierna röstade gemensamt nej till regeringens proposition. Miljö-
partiet och Vänsterpartiet skrev dessutom ett särskilt yttrande7 om att lagen ska rivas upp om de vinner
valet. Socialdemokraterna skrev inte under reservationen och verkar därmed vilja behålla försörjningskra-
vet. Någon uppgörelse om hur det blir med försörjningskravet om vänsterpartierna vinner valet har inte
presenterats.
6. Amnesti
Miljöpartiet och Vänsterpartiet driver fortfarande de krav på amnesti som de drev 2005. Kravet upp-
repades senast av Miljöpartiets kongress i maj 2010 när det skrevs in i partiets valmanifest8 samt i båda
partiernas budgetmotioner 20099. Amnestin ska gälla både för personer som fått avslag på sin asylansökan
och därefter levt som gömda och för dem som kommit till Sverige och aldrig har sökt asyl, utan som har
kommit av andra skäl. Hur amnestin ska finansieras är oklart, men klart är att en sådan åtgärd är dyr.
Socialdemokraterna avvisar helt dessa krav. Någon uppgörelse om hur det blir med amnestikravet har inte
presenterats och är inte att vänta före valet10.
7. Fri invandring
Miljöpartiet argumenterar för fri invandring11, vilket går stick i stäv med såväl Socialdemokraternas som
Vänsterpartiernas politik.
3 Motion 2008/09:a8.
4 Motion 2009/10:Sf316
5 Motion 2009/10:fi262 (Mp).
6 Motion 2009/10:Sf316 (V).
7 betänkande 2009/10:SfU12.
8 http://www.mp.se/templates/mct_177.aspx?number=202113, 2010-05-21
9 Motion 2009/10:fi262 (Mp), Motion 2009/10:Sf316 (V).
10 peter eriksson och Mona Sahlin , SVt, rapport 19:30, 2010-05-16.
11 http://www.mp.se/templates/mct_177.aspx?number=176421
7
8. avslutning
Avsaknaden av gemensamma besked är total från vänsterpartierna på de mest centrala och avgörande
punkterna i migrationspolitiken. I samtliga sju frågor redovisar oppositionen skilda ståndpunkter.
De förslag som har presenterats enskilt från de olika partierna förskräcker dock. Enbart förslaget om en
amnesti skulle enligt beräkningar från Regeringskansliet medföra ofinansierade utgifter på cirka fyra mil-
jarder kronor, vilket motsvarar nästan hälften av statens kostnader för hela migrations- och integrationspo-
litiken. Därtill skulle det kraftigt skada Sveriges möjligheter att upprätthålla en välfungerande och generös
asylpolitik.
Att säga nej till en gemensam europeisk flyktingpolitik skulle kraftigt försämra Europas och Sveriges
framtida möjligheter att finna lösningar på de internationella flyktingströmmarna. Det är i längden orim-
ligt att några få länder ska dra ett väldigt tungt lass medan andra inte tar sitt ansvar.
Ett upphävande av de nya reglerna för arbetskraftsinvandring, skulle försämra människors möjligheter att
kunna bo och arbeta i Sverige. Det skulle göra Sverige till ett fattigare land. Att riva upp de nya reglerna
skulle i ett slag föra Sverige tillbaka till ett mer slutet system med sämre möjligheter för människor att
komma till Sverige och arbeta.
Det är på tiden att vänsterpartierna ger besked om vems migrationspolitik som gäller om de vinner valet;
Mona Sahlins, Peter Erikssons och Maria Wetterstrands eller Lars Ohlys?
så sEr rEgEringsaltErnativEn på migrationspolitikEn
4är för de nya reglerna om arbetskraftsinvandring j ja l nEj j ja l nEj
4är positiva till ett gemensamt asylsystem i eU j ja l nEj l nEj j ja
4ill avskaffa asylsökandes möjlighet
V
l nEj l nEj l nEj j ja
att själv välja bostadsort (ebO)
4ill att återsändandet av personer som inte följer
V
l nEj j ja j ja l nEj
beslut av svenska myndigheter och domstolar ska upphöra
4r positiva till det nyligen införda
ä
j ja l nEj l nEj k nja*
försörjningskravet vid anhöriginvandring
4ill att de som saknar tillstånd att vistas i Sverige och håller sig
V
l nEj j ja j ja l nEj
undan myndigheterna ska få uppehållstillstånd genom en amnesti
4förespråkar helt fri invandring l nEj l nEj j ja l nEj
*S röstade nej, men vill till skillnad från Mp och V inte riva upp vid ett eventuellt maktskifte.
8