1. Mässbidrag
SOAA11 HT12
Delkurs 2 - Det sociala arbetets
organisation och styrmedel, 9hp
Grupp J
Helene Lindroth, Anna
Malmkvist, Johanna Nilsson och Helena
Rodin
2.
3. Tema - Hemlöshet
En kort diskussion ledde fram till temat för grupparbetet – hemlöshet
Enligt Socialstyrelsens definition (2011) av hemlösa finns det omkring 34 000
hemlösa och det är en ökning jämfört med tidigare år. Det ska dock
poängteras att situationen ter sig tämligen olika i denna grupp, en del har
akut bostadslöshet medan andra har vissa stöd eller insatser.
gbgmma.se sverigesradio.se
4. Frågeställning och fokus för
temaarbetet
• Inledande intresserade vi oss för följande
frågor
• Det behövs flera olika åtgärder och insatser av stat och kommun för att bekämpa
hemlösheten. Dels bostadspolitiska och arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
Hur arbetar kommunerna för att komma tillrätta med hemlösheten? Hur ser
regeringens arbete ut?
Har synen på hemlöshet förändrats med samhället? Återspeglar bostadspolitiken
det alltmer individualistiska samhället? Var finns de hemlösas plats i
välfärdsstatens kris? Hur mycket ansvar kan läggas på frivilligorganisationer?
• Senare kom också nivå i fokus och också styrning, lagstiftning och organisation och
vilket samarbete som finns både mellan offentlig och privat verksamhet
5. Teorier om hemlöshet
Förklaringar till hemlöshet utgår traditionellt från
något av två perspektiv - det individuella eller det
strukturella. (Meeuwisse & Swärd, 2002, s 33)
Det individuella perspektivet fokuserar på
personliga och individuella problem, såsom
missbruk och psykisk ohälsa, medan de strukturella
perspektivets fokus istället ligger på ekonomiska
och bostadsrelaterade faktorer.
Det strukturella perspektivet ser bortom individen
för att studera organisationers struktur och sociala
sammanhang.
6. Den individuella och strukturella
förklaringsmodellen
Den individuella förklaringsmodellen fokuserar på den hemlöses
individuella problem som en orsak till hemlöshet, såsom psykisk ohälsa
och alkohol- och narkotika problem. Dålig aptit och hygien och extrem
isolering kan vara ett tecken på depression, men det kanske också vara
ett resultat av hemlösheten, således vet man inte om den psykiska
hälsan var orsak eller konsekvens av hemlösheten. Däremot kan
avinstituationaliseringen betraktas som en orsak till hemlöshet bland
individer som lider av psykisk ohälsa. Detsamma gäller alkohol- och
narkotikamissbruk, man vet inte om det är orsak av hemlösheten eller
om det har uppstått som en konsekvens av densamma. Det
strukturella perspektivet betonar inte individuella problem som
bakomliggande orsaker till hemlöshet, utan
bostadsmarknadsrelaterade och ekonomiska faktorer. (Ginzler &
Cauce, 2000)
7. Gränserna mellan perspektiven suddas
ut...
Mats Blid (2008) menar dock att förhållandet mellan de två
perspektiven inte är så dikotomt idag som tidigare, utan flera teorier
kombinerar de två perspektiven. Nya alternativ är att de samhälleliga
strukturerna inte klarar av att ta hand om individuella problem. Sandra
Lien & Per Arnt Pettersen (2004) utgår från olika nivåer - kommunal
och statlig, som påverkar helmlöshet och utbetalningar av socialbidrag.
Faktorer, som kan påverka insatserna, kan arrangeras i en ordning, där
vissa är svårare att påverka för kommunerna eftersom de är externa
och regleras på statlig nivå och genom lagstiftning, medan andra kan
påverkas av kommunen. Delvis är bostadsmarknaden och sociala
skyddsnätsfaktorer reglerade av lagstiftning och statliga policys, men
frågor om bostadsplanering och -förmedling och organisering av
socialtjänst är interna inom kommunen.
8. Teorier forts...
Wolch, Dear och Akita (1988) har i sin tur utvecklat en
nivåövergripande modell för forskning om hemlösa och visar i den hur
sambanden mellan analysnivåer kan se ut på individ-, grupp-, och
samhällsnivå.Man talar om processer som genererar hemlöshet och
visar i modellen hur strukturella förändringar och myndighetsbeslut
ger dominoeffekter som leder till att individer ställs utan bostad.
Faktorer på flera olika nivåer leder till att människor blir hemlösa. Först
förekommer strukturella förhållanden på nationell nivå, vilka verkar
långsiktigt. Betydelsefullt är också utbudet av mindre billiga lägenheter
där fattiga människor kan bo och känna sig hemma. Befolkningens
möjligheter att efterfråga bostäder påverkas av fattigdomstalen i
befolkningen, av hur integrationspolitiken och det socialpolitiska
systemet ser ut t ex. bostadsstödets utformning. Även
arbetsmarknadens struktur och möjligheterna för outbildade att kunna
försörja sig, indragningar i välfärdssystem som drabbar fattiga är
exempel på strukturella faktorer.
9. Teorier forts...
Till dessa teorier kan man också lägga till teorier
om voluntarism och determinism och
socialpsykologiska stämplingsteorier. Dessa
teorier tycks dock hamna utanför fokus för
delkursen och kommer således inte heller att
refereras här.
10. Metoder – hur studeras hemlöshet?
En kort presentation av tre olika artiklar
Eriksson, C. (1999) Det motsägelsefulla
utanförskapet, Socialvetenskaplig tidskrift
http://svt.forsa.nu/Pages/search.aspx?.search=heml%c3%b6s(2012-
11-21)
Catharina Eriksson har baserat sin studie på intervjuer med hemlösa
kvinnor och fokuserar främst på deras egna upplevelser av
utanförskap. Fokus hamnar således på hur de hemlösa ser på sin egna
situation och hur de upplever maktlöshet och känner sig rättslösa.
Kritik som har riktats mot att enbart studera hemlösa och deras
upplevelser är att man förlorar orsaker till hemlösheten och
processer, som leder till hemlöshet.
11. De Ward, Sarah L., Moe, Angela M. (2010) "Like a Prison!":
Homeless Women´s Narratives of Surving Shelter. Journal of
Sociology & Social Welfare. Date: March 1, 2010.
Sarah L. DeWard och Angela M. Moe (2010) har liksom
Eriksson (1999) baserat sin studie på intervjuer med hemlösa
kvinnor, men också på en deltagande observation. Studien
fokuserar på kvinnornas överlevnadsstrategier på härbärgen
och ger en bild av vilka de hemlösa är och hur deras
erfarenheter bör tas tillvara. Studiens slutsats blir att det
ålderdomliga byråkratiska systemet påverkar de hemlösa
negativt och ger förslag på individuella lösningar, rätt
utbildning hos personalen och empatiska stöd.
12. Bergmark, Å., Blid, M. & Gerdner, A. (2008). A Prediction of Homelessness
and Housing Provisions in Swedish Municipalities. European Journal of
Housing Policy, vol. 8, No. 4, ss. 399-421.
Åke Bergmark, Mats Blid och Arne Gerdners (2008) artikel skiljer sig från de
andra genom att istället för att använda en kvalitativ metod istället tillämpar
en kvantitativ sådan och fokuserar på hur man kan förutse hemlöshetsnivån i
svenska kommuner. Materialet i undersökningen kommer dels från officiell
statistik hämtade från Socialstyrelsen och SCB och dels från
surveyundersökningar i de utvalda kommunerna. Resultatet av analysen var:
hemlöshetsnivån kan främst prediceras av befolkningsstorlek, antal patienter i
psykiatrisk vård, avstånde till tätort och hyresnivå, boendeinsatser kan
förutses av förekomst av boendetrappa, befolkningsstorlek och andel
ensamstående föräldrar, hur insatserna täcker behovet av insatser prediceras
av politisk majoritet i kommunen och en funktionsorienterad socialtjänst.
13. Arbetsplan för fältbesöken
Här hittar vi vår brainstorming inför fältbesöken, var och en har sedan fått anpassa
frågorna till sitt fältbesök
• Hur är det praktiska sociala arbetet organiserat?
• Den interna organiseringen har ett uppdrag. Hur är det formulerat och vilken
lagstiftning vilar uppdraget på?
• Interna riktlinjer, arbetsordning, mål, beslutsfattande, delegationsordning, samt
kopplingen till samhället mer övergripande (vilket temaarbetet synliggör) mm.
• Vilken information/material behöver vi samla in inför det fortsatta temaarbetet.
Konkreta frågor med fokus på vårt tema:
• Hur arbetar ni konkret för att minska hemlösheten?
• Vilka ambitioner grundar sig verksamheten på?
• Hur har förändringarna i välfärden i form av privatisering och
konkurrensutsättning påverkat verksamheten?
• Är frivilligorganisationernas verksamhet ett komplement eller ett alternativ till
socialtjänstens hemlöshetsarbete? Hur ser hemlöshetsarbetet ut i praktiken?
• Frivilligorganisationerna, vilken typ av organisationer bedriver
hemlöshetsarbete? Hur ser fältet ut? Har det förändrats ? Vilka är motiven och
drivkrafterna? Hur betraktar man hemlöshet, och hur ringar man in problemet?
Finansiering? Samverkan?
14. Comesta – Lund
Johanna Nilsson
• Stiftelsen Comesta driver ett logiboende för hemlösa kvinnor i Lund. Boendet drivs
enligt lagstiftningen för hem för vård eller boende (HVB). En förutsättning för att
bedriva en sådan verksamhet är tillstånd från Socialstyrelsen och de har också ett
ansvar för tillsynen av hemmen. (Statens institutionsstyrelse 2012)
• Comestas Logiboende i Lund är privatägt av Stiftelsens Comesta men drivs på uppdrag
av Socialnämnden i Lunds kommun.
• Upphandling sker med kommunen. Således finns en oro bland personalen för det egna
jobbet och en stress att få lägga ned verksamheten. Man tror dock inte att det påverkar
fysiska verksamheten men att det ändå är något som ligger och gnager där.
Konkurrensen och den allt strängare ekonomin för både kommun och privata aktörer
tycks således påverka allt mer. Stabilitet verkar vara svårt att finna i en verksamhet som
ständigt ligger på anbud och under nya förändrade
förutsättningar.
gulasidorna.eniro.se
15. Tillfället – Göteborg
Helena Rodin
• Akutboendet Tillfället riktar sig till hemlösa vuxna personer, ofta med problem med
missbruk och ohälsa. Här erbjuds boende och tillnyktring, uppsökarverksamhet och
sjuk- och hälsovård. Målet är att vara ett första steg till ett bra boende och ett
självständigt liv med meningsfull sysselsättning och fritid.
• Social resursförvaltning i Göteborgs Stad är indelad i fem verksamhetsområden. Ett av
de verksamhetsområdena är Boende och socialjour. Boendeverksamheten är i sin tur
indelad i åtta olika resultatenheter. En av resultatenheterna är Akutboende och här
finns Akutboendet Tillfället. Akutboendeenheten drivs i offentlig regi och på uppdrag av
Göteborgs Stad. Verksamheten är politikerstyrd. Stadsdelarna är Akutboendeenhetens
uppdragsgivare när det gäller boendeplatserna.
• Handläggare vid socialtjänsten köper akutboende eller boende inom
Bostad som Grund (Housing First).
• För samtliga av Akutboendeenhetens platser gäller, att de
individuellt utformar det stöd som behövs för att klienten i
framtiden ska kunna bo så självständigt som möjligt. Samarbetar
med med hälso- och sjukvård, polis, kriminalvård och olika
behandlingsverksamheter. (Göteborgs Stad, Social resursförvaltning
2012)
goteborg.se
16. Hall – Södertälje
Anna Malmkvist
• Professionsstyrd och offentlig verksamhet lt.se
• Verksamheten styrs i enligthet med Fängelselagen (2010:610), Förvaltningslagen
(1986:223) och annan relevant lagstiftning för statliga myndigheter.
• Besluten och rättssäkerheten för klienterna tycks följa de linjer som Anna Hollander
(2006) drar för offentliga myndigheter.
• Huvuddelen av informationen inhämtades genom intervjuer med kontaktman och
klienthandläggare.
• Halvvägshus och vårdvistelse, som vissa klienter kan få i slutet av verkställigheten är
privata verksamheter, där man inte har samma insyn som i kärnverksamheten.
• Socialstyrelse (2011) betraktar intagna i kriminalvårdsanstalt med mindre än tre månader
till frigivning utan ordnad bostad som hemlösa.
• Enligt tidigare forskning kan ett fängelsestraff vara en primär väg ut i hemlöshet.
• Däremot tycks situationen för klienterna, på vilka vårt fokus för vårt tema arbete har
legat, se ganska mörkt ut då man inte inom Kriminalvården har möjlighet att göra mycket
för att ordna en bostad för klienterna eftersom det
ligger utanför ansvarsområdet.
17. Sammanfattning av fältbesöken
• De olika verksamheterna skiljer sig åt i offentlig och
privat huvudman
• De skiljer sig åt beroende på vilken målgrupp de riktar
sig till
• Tillvägagångsätten i arbetet med hemlös skiljer sig åt
• Även styrningen av verksamheterna skiljer sig åt –
eftersom de också är synnerligen olika
• Det som tycks vara främst utmärkande tycks vara att
Tillfället erbjuder en helhetslösning, Hall hänvisar till
att det ligger utanför deras ansvarsområde och
Comesta har en oro över att inte få fortsätta
verksamheten om kommunen inte förlänger kontraktet
18. Referenser
• Gintzler, J. A. & Cauce, A. M. (2000) Homelessness. Encyclopedia of Psychology,
vol. 4, ss. 142-145.
• Lien, S. & Pettersen, P (2004) Local Government and Welfare Generosity:
Municipality Spending on Social Welfare. Scandinavian Political Studies, vol. 27,
No. 4, ss. 343-365.
• Göteborgs Stad, Social resursförvaltning (2012-12-05) Nulägesanalys för
Akutboendeenheten.
• Meeuwisse, A. & Swärd, H. (2002). Vad är ett socialt problem? I Meeuwisse, A. &
Swärd, H. (red.) Perspektiv på sociala problem. Stockholm: Natur och Kultur. ss. 23-
72.
• Socialstyrelsen (2011). Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden 2011 -
omfattning och karaktär. Hämtad från
http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2011/2011-12-8/sidor/default.aspx
den 2012-11-07
• Statens institutionsstyrelse (SiS). (2012). Hämtad från http://www.stat-
inst.se/faktabank/hvb-hem/ den 2012-12-30.
• Wolch, J.R., Dear, M., & Akita, A. (1988). Explaining homelessness. Journal of the
American Planning Association, 54 (4), 443-453.
