Download to read offline
Uploaded byJonas Söderström
Att fånga användarnas behov
Några slajds visade på nätverksmöte för edelegationen, 5 oktober.
More Related Content
Similar to Att fånga användarnas behov
Att fånga användarnas behov
- 1. Att hitta användarnas behov Jonas Söderström 5 okt 2011
- 2. twitter #hittabehov @jonas_blind_hen Dagens hashtaggar på twitter. Det nedre är jag på twitter, om ni vill följa mig.
- 3. Jonas Söderström tagit fram digitala system sedan 1994
- 5. Jonas Söderström regeringen.se riksdagen.se Räddningsverket Konsumentverket Socialstyrelsen MSB Försäkringskassan Pensionsmyndigheten
- 12. Jared Spool User Interface Engineering, Boston
- 13. Vilken process skapar lyckade projekt?
- 14. #2: Har allai teamet under de senaste sex veckorna observerat verkliga användare under minst två timmar?
- 15. #1: Har allai teamet en gemensam vision av vad som ska göras?
- 16. #3: Har niunder de senaste sex veckorna belönat någon team-medlem för att ha gjort ett större designmisstag?
- 17. Målgrupper i offentligsektor alla Eftersom vi var inne på målgrupper i offentlig sektor: Det ger föga hjälp att säga att målgruppen för en offentlig tjänst är ”alla”.
- 18.
- 19. Målgrupper i offentligsektor demo- grafi
- 20.
- 21. Målgrupper i offentligsektor Användarnas egna mål Kunskaper, attityder, förutsättningar, kontext Mer fruktbart är att se till likheter och skillnader i människors behov, förväntningar och beteenden - i relation till de effekter ni själva vill uppnå.
- 22. Målgrupper i offentligsektor Användningsmål Beteendemönster
- 23. Målgrupper i offentligsektor Olika från projekt till projekt Beror på vad man vill uppnå!
- 24. Människor med likartade behov,förväntningar och beteende när man använder tjänsten.
- 25. Nyttan – positivaeffekter – av IT uppstår i användningen Om ingen använder dem, spelar det ingen roll hur fina funktioner systemet har. Jeremy Toeman/ Flickr Det är en självklarhet som ofta glöms bort: funktionerna ger bara nytta om någon verkligen använder dem. Förmodligen har många av er en sådan här hemma. Ni använder förmodligen en oerhört liten del av de knappar som finns på dem. Alla de oanvända funktionerna är bortslösade investeringar. Ett projekt som levererat all denna funktionalitet kan vara lycket - med avseende på PROJEKTET - men ändå misslyckat, i det att de inte används. Skälen till att de inte används kan vara flera. Ett är att de är dåligt utformade. Men lika gärna kan det vara så att de helt enkelt inte är anpassade till vad användaren - dvs vi - vill göra. De rimmar inte med våra användningsmål.
- 26.
- 27.
- 28.
- 29. Effekter Föj våra regler! ✘ Effekt- agenter behöver behöver vill fakta råd påverka I ett arbete för Socialstyrelsen var det övergripande målet ”ökad följsamhet mot regelverket”. Efter en undersökning av användarna kom vi fram till att de kunde delas upp i dessa tre typer.
- 30.
- 31. Effekter Använd FK på nätet ✘ Effekt- agenter håll mig i det är kan själv handen ert jobb!
- 32.
- 33.
- 34. ? Hur ställer manfrågor?
- 35. Vill du ha feature X? Fråga inte ”Skulle du vilja ha feature X”?
- 36. Vad funkar bra? Dåligt? Fråga hur du gör, vad som fungerar bra, vad som fungerar dåligt. Utifrån det, försök se vad det finns för lösningar som matchar behoven och beteendemönstren.
- 37. Man måste alltidställa följdfrågor
- 38. Metoden Effektstyrning Effekter Mer effektiv ordermottagning ✘ # # tid/order -30 % misstag -60 % Mål- Order- grupper mottagare ofullständig Vill ha färre Använd- # a ordrar -75 ofullständiga % ningsmål ordrar Validering ✔ ✔ Förenkla orderformuläret Åtgärder ✔ ✔ Det finns en etablerad metod som hjälper till att styra mot vekliga effekter, genom att fokusera på användarna (målgrupperna) och deras användningsmål. Metoden kallas Effektstyrning.
- 39. Det finns enelefant i rummet ... ... som vi inte talar om. I diskussioner om it-lösningar och nya system finns det något som man sällan talar om. En ”elefant i rummet”, som man inte låtsas om.
- 41. 82 procent av alla it-projekt är misslyckade, enligt beställarna själva. Elefanten kan uttryckas så här. 82 procent av alla it-projekt i Sverige är misslyckade, enligt beställarna själva. Detta är siffrorna från Projektplatsens undersökning, publicerad 2007.
- 42. 18 procent av alla it-projekt är lyckade. Det betyder alltså att bara 18 % av projekten betecknas som lyckade - återigen, av beställarna själva. Det är chockerande låga siffror.
- 43. 42 % TIll ochmed bottenlaget i elitserien kom upp till 42 procent lyckade projekt - 23 vunna matcher av 55. Om it-branschen vore ett hockeylag, skulle det varje år flyttas ner till en allt lägre serie, och idag möjligen harva i division 5 eller 6.
- 44. 82 18 läggs ner på tid/ budget full funktion men ej men full över tid/ funktion budget Vad betyder då ”misslyckat”? Av de som misslyckade klassade projekten, lades ungefär hälften ner, utan att någoting alls åstadkoms. Ungefär en fjärdedel lyckades man i alla fall leverera någonting - men inte alls vad man utlovat från början. I ytterligare cirka en fjärdedel levererade man den utlovade funktionaliteten - men långt senare och/eller till en högre kostnad än beräknat.
- 45. ? procent gav avsedda 18 effekter Men det finns ytterligare ett märkligt förhållande. Låt oss sammantaget titta på de projekt som faktiskt levererade vad de skulle - både de som gick helt enligt plan, och de som blev dyrare/senare än beräknat. Hur många av dessa gav faktiskt de avsedda effekterna, i användning? Projektmåttet berättar bara ju om PROJEKTET gick i mål eller inte? Vad hände sedan? Innebar det levererade systemet den besparing, eller effektivisering, eller kvalitetshöjning man tänkt sig?
- 46. Det går att mäta ... Det är en vanlig missuppfattning att effekter av IT-projekt inte går att mäta.
- 47. ... man måsteockså styra! Men kom ihåg att man genom hela projektet måste fortsätta att styra mot de avsedda effekterna. Projekt avviker alltid från sin planerade bana. Det är då man måste hålla i minnet: vilka effekter var det vi egentligen ville uppnå?
- 48. Dessutom: Vi måste förenkla regelverket Ytterligare ett memento: Som designer kan jag försöka göra enkla och intuitiva system - fjärrkontroller med färre och enklare knappar. Men inom offentliga sektorn är själva regelverket för tjänsterna ofta groteskt komplicerade.
- 49. Till exempel: föräldraförsäkringen.Den är groteskt komplicerad. Den har två olika ersättningsnivåer - varav den ena är så låg att den är praktiskt oanvändbar. Nivåerna har olika antal dagar kopplade till sig, och regler för när och hur man tar ut dem. Pengarna kan tas ut i många olika delar - t ex 75, 50, 25 % - men inte i procenttal som motsvarar att jobba två eller tre dagar av fem, så som de flesta pusslar ihop sina föräldraledigheter. Och så vidare. Bilden ovan visar en liten del av de sidor Försäkringskassan behöver för att förklara regelverket. Jag vill poängtera att jag inte kritiserar Försäkringskassan. I själva veket har FK föreslagit flera förenklingar av regelverket - som regeringen sagt nej till. Regelverket är komplicerat på grund av politiks beslut; ofta av politiker som vill få poäng hos ytterligare någon särskild grupp.
- 50. Vältras över på användarna Men nu skär vi ner förvaltningen, och utvecklar självservicetjänster. Men då vältrar vi över hanteringen av ett överkomplicerat regelverk på användarna. Tjänster som vi tidigare haft specialiserade administratörer som hanterat som en del av sitt yrke. Vi kan förenkla till en viss gräns - men bara så långt. Det är inte rimligt att lämpa över detta på användarna. Regelverken - t ex de sociala välfärdssystemen - måste bli enklare.
- 51. Läs mer påinUse hemsida: http://www.inuse.se
- 52. www.javlaskitsystem.se ... och påhttp://www.javlaskitsystem.se
- 53. Finns att beställahos nätbokhandlar (Adlibris, Bokus, Bokia m fl), samt hos Akademibokhandeln Finns att beställa hos nätbokhandlar (Adlibris, Bokus, Bokia m fl), samt hos Akademibokhandeln
- 54. ”En ögonöppnare ...en ny syn på arbetsmiljö” suntliv.nu ”Årets bästa svenska bok om IT” Web Usability ”Borde läsas av alla arbetsgivare och IT-utvecklare” Västerviks-Tidningen ”sätter ord på något som faktiskt många inte hade identifierat som ett problem tidigare ... ” Digitala Affärer
- 55. Jag föreläser på Kommit / Sambruk Göteborg 9 november Jag föreläser på Kommit/Sambruk i Göteborg i november, på teman som anknyter till detta.
- 56. Tack! jonas.soderstrom@inuse.se Twitter: Jonas_Blind_Hen Slideshare: Jonas_inUse Sajt: www.javlaskitsystem.se Mobil: 073 660 32 14 Linked In: jonassoderstromkornet Photo: Björn Falkevik Mail: jonas.soderstrom@inuse.se Twitter: Jonas_Blind_Hen Slideshare: Jonas_inUse Sajt: www.javlaskitsystem.se Mobil: 073 660 32 14 Linked In: jonassoderstromkornet