1. Det ekonomiska läget
Finansminister Anders Borg
21 december 2012
Finansdepartementet

2. Dämpade tillväxtutsikter i
Europa och globalt
Ett förlorat år för Europa
– Euroområdet i recession
– Skuldkrisen fortsätter tynga utvecklingen
– Risker i banksystemet kvarstår
Osäkerhet kring USA:s finanspolitik
– Troligt att finanspolitiska åtstramningar genomförs
– Osäkerheten dämpar investeringar
Riskerna alltjämt på nedåtsidan
Finansdepartementet

3. Försämrad utveckling under hösten
slår också mot Sverige
Svensk exportindustri drabbas av svagare
utveckling på viktiga marknader
Lägre tillväxt än väntat under andra och
tredje kvartalet
Ökade varsel
Oro för jobben skapar osäkerhet hos
hushållen
Finansdepartementet

4. Ökad framtidsoro hos hushåll och företag
Konjunkturinstitutets barometerindikator
Finansdepartementet

5. BNP-tillväxt
Prognosen i budgetpropositionen i september inom parentes
Årlig procentuell faktisk utveckling
2011 2012 2013 2014 2015 2016
Hushållens konsumtion 2,1 (2,0) 1,4 (1,9) 1,6 (2,9) 3,0 (3,8) 3,7 (3,7) 3,4 (3,1)
Offentlig konsumtion 1,1 (1,8) 0,6 (0,8) 0,8 (0,4) 0,5 (0,5) 0,4 (0,3) 0,8 (0,4)
Fasta bruttoinvesteringar 6,4 (6,2) 3,1 (3,9) 0,9 (4,6) 6,5 (7,9) 7,6 (6,9) 6,2 (5,8)
Lagerinvesteringar* 0,5 (0,6) -0,8 (-0,7) 0,0 (0,0) 0,0 (0,0) 0,0 (0,0) 0,0 (0,0)
Export 7,1 (6,9) 0,2 (1,5) 1,4 (5,0) 5,8 (6,9) 7,0 (6,8) 7,4 (6,5)
Import 6,3 (6,3) -0,5 (0,5) 1,8 (5,0) 6,5 (7,2) 7,6 (7,2) 7,4 (7,0)
Nettoexport* 0,8 (0,7) 0,3 (0,5) -0,1 (0,3) 0,1 (0,3) 0,2 (0,3) 0,5 (0,2)
BNP 3,7 (3,9) 0,9 (1,6) 1,1 (2,7) 3,0 (3,7) 3,6 (3,5) 3,6 (3,0)
BNP, kal. korr. 3,7 (3,9) 1,3 (2,0) 1,1 (2,7) 3,1 (3,9) 3,4 (3,3) 3,2 (2,7)
*Bidrag till BNP-tillväxten
Finansdepartementet

6. Nyckeltal
Prognosen i budgetpropositionen i september inom parentes
Årlig procentuell faktisk utveckling
2011 2012 2013 2014 2015 2016
BNP 3,7 (3,9) 0,9 (1,6) 1,1 (2,7) 3,0 (3,7) 3,6 (3,5) 3,6 (3,0)
Produktivitet
2,6 (2,5) 1,2 (2,4) 1,8 (2,2) 3,0 (2,6) 1,8 (1,8) 1,8 (2,1)
näringslivet1
Timmar1 2,3 (2,3) 0,5 (0,3) -0,3 (0,6) 0,6 (1,5) 1,6 (1,5) 1,4 (0,8)
Sysselsättning 2,1 (2,1) 0,6 (0,4) -0,1 (0,4) 0,2 (1,3) 1,5 (1,7) 1,5 (0,8)
Arbetslöshet2 7,5 (7,5) 7,7 (7,6) 8,2 (7,5) 8,3 (6,7) 7,4 (5,5) 6,5 (5,2)
Timlön3 2,4 (2,4) 3,0 (3,2) 2,9 (3,1) 3,1 (3,4) 3,3 (3,5) 3,4 (3,6)
KPI4 3,0 (3,0) 0,9 (1,0) 0,6 (1,2) 1,3 (1,7) 2,0 (2,4) 2,9 (2,6)
KPIF4 1,4 (1,4) 1,0 (1,0) 1,0 (1,2) 1,3 (1,4) 1,5 (1,7) 1,8 (1,9)
BNP-gap5 -0,9 (-0,9) -2,0 (-1,4) -3,2 (-1,7) -2,4 (-0,4) -1,8 (-0,1) -1,2 (0,0)
Anm.: 1 kalenderkorrigerad, 2 andel av arbetskraften 15-74 år, 3 enligt konjunkturlönestatistiken, 4 årsgenomsnitt, 5 procent av potentiell BNP
Finansdepartementet

7. Prognosmakare spår lägre tillväxt
under 2012 och 2013
BNP-tillväxt. Procent
Konjunkturinstitutet (December)
2,2
Finansdepartementet (December)
Riksbanken (December) 1,9 1,9
Kommissionen (November)
OECD (December)
IMF (Oktober)
1,2 1,2 1,2
1,1 1,1
0,9 0,9 0,9
0,8
2012 2013
Finansdepartementet

8. Offentliga finanser
Procent av BNP. Prognosen i budgetpropositionen 2013 inom
parentes
2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016
Finansiellt sparande 0,0 0,2 -0,4 -1,3 -0,6 0,6 1,5
(-0,1) (0,1) (-0,3) (-0,6) (0,3) (1,7) (2,5)
Strukturellt sparande 1,3 0,6 0,5 0,6 0,7 1,6 2,1
(1,3) (0,6) (0,2) (0,3) (0,6) (1,8) (2,5)
Konsoliderad bruttoskuld 39,5 38,4 37,5 41,4 40,3 37,6 34,1
(39,4) (38,4) (37,7) (36,9) (34,7) (31,2) (27,1)
Anm.: Den konsoliderade bruttoskulden ökar 2013 med 2,7 procent av BNP till följd av Riksbankens upplåning för att öka
valutareserven, därefter avtar denna effekt som andel av BNP med ca 0,1 procentenhet per år 2014–2016.
Finansdepartementet

9. Totala skatteintäkter
Jämfört med BP13
Miljarder kronor 2011 2012 2013 2014 2015 2016
Skatt på arbete -1 1 -5 -12 -13 -8
Skatt på kapital -5 -10 -7 -13 -19 -22
Skatt på konsumtion 0 -4 -7 -11 -11 -11
Restförda skatter 0 -1 0 0 0 0
Totala skatteintäkter -6 -14 -19 -35 -43 -41
Finansdepartementet

10. Kommunernas inkomster och utgifter
Miljarder kronor om annat ej anges
2011 2012 2013 2014 2015 2016
Inkomster, totalt 804 840 860 885 917 953
skatter 539 563 584 604 633 664
statsbidrag 136 132 140 142 141 142
Utgifter, totalt 816 836 865 891 924 957
Konsumtionsutgifter 674 690 719 741 769 799
Finansiellt sparande -12 3 -5 -6 -7 -4
procent av BNP -0,4 0,1 -0,1 -0,2 -0,2 -0,1
Resultat 7 21 11 10 8 10
Finansdepartementet

11. Utgångspunkter för finanspolitiken
Sveriges starka position ska utnyttjas samtidigt som
offentliga finanser aldrig får bli en källa till oro
– Låg statsskuld och starkt förtroende för
finanspolitiken ger utrymme att möta en svagare
utveckling
– Sverige ska tillbaka till överskott i offentliga finanser
men takten måste vägas av mot
konjunkturutvecklingen
– Överskottsmålet ligger fast
Finansdepartementet

12. 25
50
75
0
100
125
150
175
200
0
-8
-6
-4
-2
Estland Tyskland
Bulgarien Estland
Luxemburg Sverige
Finansdepartementet
Rumänien Finland
Sverige Bulgarien
Litauen Lettland
Lettland Luxemburg
Danmark Italien
Tjeckien Danmark
Slovakien Rumänien
Finland Euroområdet
Källa: EU-kommissionens höstprognos, 2012
Polen Litauen
Kroatien Österrike
Slovenien Nederlände…
Nederländerna Malta
Malta Ungern
Österrike Polen
Ungern Slovakien
Tyskland EU
EU Tjeckien
Spanien Belgien
Finansiellt sparande 2013. Andel av BNP. Procent
Frankrike Frankrike
Storbitannien Slovenien
Offentliga sektorns skuld 2013. Andel av BNP. Procent
Euroområdet Kroatien
Cypern Portugal
Belgien Grekland
Sverige har en fortsatt stark position
Irland Cypern
Portugal Spanien
Italien Storbitannien
Grekland Irland

13. Långsiktigt hållbara offentliga finanser
Procent av BNP
-5
0
5
10
15
20
Källa: IMF Fiscal Monitor 2012. Strukturellt primärt sparande som krävs för att stabilisera bruttoskulden
på antingen 60 procent av BNP (om bruttoskulden är högre än 60% av BNP) eller på 2012 års nivå (om
25
bruttoskulden är lägre än 60% av BNP) år 2030.
Finansdepartementet

14. Långsiktigt fallande statsskuld
Offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld. Procent av BNP
80
70
60
50
40
30
20
10
0
1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016
Bruttoskuld, dec12 Varav förändring av Riksbankens valutareserv
Anm.: Den konsoliderade bruttoskulden ökar 2013 med 2,7 procent av BNP till följd av Riksbankens upplåning för att öka valutareserven med
100 miljarder. Därefter avtar denna effekt som andel av BNP med ca 0,1 procentenhet per år 2014–2016.
Källor: Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar
Finansdepartementet

15. Uthålliga offentliga finanser ska
värnas
Överskottsmålet: Finansiellt sparande på i genomsnitt
1 procent av BNP över konjunkturcykeln
Ovanligt djup och lång lågkonjunktur slår mot hushåll
och företag
Sverige har fortsatt bland Europas starkaste offentliga
finanser
Finanspolitiken ska absorbera chocker
– Automatiska stabilisatorer ska tillåtas verka fullt ut
Fortsatt behov av säkerhetsmarginaler för att möta en
kraftigt försämrad utveckling
Återgång till överskott i den takt som ekonomin tillåter
Finansdepartementet

16. Gradvis återgång till överskott
Skillnad mellan faktisk och potentiell BNP. Procent av potentiell BNP
4
2
0
-2
-4
-6
-8
1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016
Källor: SCB och Finansdepartementet
Finansdepartementet

17. Principer för hantering av
konjunkturcykler och överskottsmålet
Skiss. Diagrammet avser inte en specifik period
3%
Finansiellt sparande
Resursutnyttjande (BNP-gap)
2%
1%
0%
-1%
-2% Högkonjunktur Lågkonjunktur
Finansdepartementet

18. Inriktning på finanspolitiken
Inget behov för närvarande av akuta stimulansåtgärder
Budgetpropositionen skjuter in energi i svensk ekonomi 2013
Automatiska stabilisatorer ska få verka fullt ut, utan risk för
höjda skatter och åtstramningar i framtiden
Starka offentliga finanser ger handlingsutrymme att möta
konjunkturnedgångens effekter på jobb och tillväxt
Behovet av ytterligare åtgärder prövas
– Tillfälliga arbetsmarknadsåtgärder och utbildningsinsatser kan
övervägas
– Strukturellt riktiga åtgärder kan tidigareläggas för att öka
långsiktig tillväxt och sysselsättning
Finansdepartementet