1. Hur bildas ljud?
LJUD BILDAS NÄR MAN T.EX. PRATAR, MAN KNUFFAR RUNT
MOLEKYLERNA I LUFTEN GÅNG PÅ GÅNG OCH I LUFTEN BILDAS EN
TRYCKVÅG SOM SPRIDER SIG SOM SÄTTER TRUMHINNAN I SVÄNGNING
OCH DÅ SKAPAS DET LJUD.
http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/1/
12/Muziek_150_px.png
2. Hur breder ljud ut sig?
Ljud breder ut sig åt alla håll, i vissa material hörs det bättre som i
vatten och järn. I luften går ljudet i 340 m/s och i järn går det 5000
m/s. Ljudet breder ut sig som vattenringar på vattnet.
http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Arun_image
30.jpg?uselang=sv
3. Hur kan man registrera ljud?
När ljudet når örat börjar trumhinnan sättas i svängning och
hammaren börjar slå, inuti trumhinnan finns en vätska och hårstrån
som skickar en signal upp till hjärnan och vi hör en ton. Man kan
registrera ljudvågor med ett oscilloskop som omvandlar ljudet till en
elektrisk signal. Man ser svängningarna och hur höga dem är, desto
högre svängningarna är desto högre är ljudet. Man ser även hur
ojämna ljuden är, om det är bullriga eller fina toner.
http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Oscilloscope
_num%C3%A9rique_9304.JPG?uselang=sv
4. Vad har ljud för egenskaper?
Ljud har egenskaperna att vara jämna och fina eller bullriga och
ojämna. En annan egenskap är att ljud kan studsa och det kallas
eko och det sker om det är bara hårda material runt dig t.ex. om du
står mellan två berg kan det bli ett eko. Det finns även ljud
människor inte uppfattar, vi uppfattar mellan 20 och 20 000Hz men
t.ex. fladdermössen kan uppfatta upp till 150 000Hz och det gör att
dem kan lokalisera sig med hjälp av ekolokalisering. Fladdermössen
är blinda och lokaliserar sig med ljudet, genom att skicka ut signaler
kan den höra olika ljud vi inte hör.
http://commons.wikimedia.org/
wiki/Bat#mediaviewer/File:Squa
re-townsend-fledermaus.jpg
http://commons.wikimedi
a.org/wiki/Category:Echol
ocation#mediaviewer/File
:Animal_echolocation.svg
5. Hur påverkas hälsan av ljud?
Vid höga och bullriga ljud är det farligt för hälsan. Svängningarna i
luften är så stora att dem blir farliga för trumhinnan. Håren i
trumhinnan rör sig för mycket och skadas vilket resulterar i en
hörselnedsättning. Hjärnan kan också påverkas genom att man
minns sämre och man blir mer stressad och orolig.
Bilden är från
CLIPART
6. Hur kan man minska hälsoriskerna
med ljud?
Man kan minska hälsoriskerna genom att använda hörselskydd och
öronproppar. Det sänker ljudnivån med många decibel och det gör
att öronen inte skadas på samma sätt.
http://commons.wikimedia.org/wiki/File:DIN_4844-
2_D-M003.svg?uselang=sv
7. Hur breder ljus ut sig?
Ljus breder ut sig åt ett håll och om någonting blockerar ljuset t.ex.
om du står framför en ficklampa kommer det bli en skugga bakom
dig för att ljusstrålarna studsar på dig och inte bakom dig. Om
ingenting är i vägen kommer ljuset att visas där du riktar ficklampan.
Ljuset studsar tillbaka till dig och du ser vad som är där.
Bilden är från
CLIPART
8. Hur reflekteras och bryts ljus?
Ljuset bryts och reflekteras i olika material. I luften rör sig ljuset lätt
men i t.ex. vatten rör sig ljuset saktare. Du ser detta t.ex. om du står
med benen i vattnet eller om du ror en båt, det ser ut som att
benen eller åran har gått av men i själva verket är det ljuset som
bryts olika i andra material. Ljuset rör sig olika och vi uppfattar det
som att t.ex. benet har gått av. I vissa material studsar ljuset t.ex. i en
spegel.
http://commons.wiki
media.org/wiki/File:Li
ght_matter_refractio
n.svg?uselang=sv
http://commons.wikimedi
a.org/wiki/File:Light_matte
r_refraction.svg?uselang=s
v#mediaviewer/File:Light_
matter_reflection.svg
https://www.youtube.com/watch?v=3PvEk4hAbs8
9. Hur uppfattar ögat färg?
Ljusstrålarna är inte färgade i sig. Det är hjärnan som uppfattar
färger genom de sinnesceller i ögat som tar emot ljuset. Det är så att
färgintrycken finns bara i vårt medvetande och det kan vara så att
vi uppfattar färger på olika sätt. Det är tapparna som registrerar
färgerna medan stavarna uppfattar gråa toner. T.ex. om du ser
färgen blå är det bara dem blåa tonerna som studsar tillbaka in i
ögat eller om du ser färgen vit är det alla färgerna som studsar
tillbaka in i ögat och därför blir det vitt.
10. Linser
Det finns två olika typer av linser, den ena kallas för konvex och den
andra för konkav.
Konvex är tjockast på mitten och den linsen samlar ljuset till mitten.
Den konvexa linsen kallas just för samlingslins. Den linsen är bra om
du t.ex. är översynt för att linsen samlar ljuset så att skärpan kommer
rätt.
Den konkava linsen är tunnast på mitten och den sprider ljuset så att
skärpan hamnar rätt. Den kallas för spridningslins och är bra om du
t.ex. är närsynt och behöver en lins som sprider skärpan längre bak
till näthinnan.
http://commons.
wikimedia.org/wi
ki/File:Concave_l
ens-
diverging_rays.p
ng?uselang=sv
http://commons.w
ikimedia.org/wiki/F
ile:PSM_V28_D188_
Light_wave_chan
ge_when_travelin
g_through_a_conv
ex_lens.jpg?uselan
g=sv
12. Simuleringar:
http://phet.colorado.edu/en/simulation/bending-light
Där kan man kolla hur ljus fungerar och hur det reagerar i olika
vinklar. Hur en laserstråle reagerar och hur stark ljuset är. Du kan
också läsa om vad ljuset har betytt för oss.
http://phet.colorado.edu/en/simulations/category/physics/sound-
and-waves
Där testar du ljudets egenskaper, hur många decibel ljudet är och
hur fort det går i olika material. Du ser även om det är bullerljud eller
någon annan typ av ljuder.