2. s.2
Vibrationerna från ljud färdas
och pressas ihop till ljudvågor.
En hertz visar ”dalen” som
representerar en ljudvåg.
Luften innan
ljudvågorna.
Vi uppfattar ljud tack vare vibrationerna
som förs till vår hjärna.
Ljudvågor skapas.
Ljud skapas när något vibrerar, från lätt till kraftigt.
Luften runtomkring oss svävar som en jämnt yta. När något vibrerar skapas vågor
genom luften. På ett ställe pressas luften tätare och därefter tunnare lager av luft.
Sedan fortsätter ljudvågorna på samma sätt tills luften blir jämnt fördelad igen.
Där ljudvågorna börjar bli svagare hör vi inte lika starkt som när ljudvågorna vore nära.
Ljudvågor svänger olika fort och man måste då mäta frekvensen. Frekvensen menar man
hur många svängningar ljudet producerar per sekund. Enhet för frekvens är 1 Hertz (Hz).
När du hör t.ex. en väldigt ljus ton vibrerar det som skapar ljudet väldigt fort och avståndet mellan ljudvågorna
minskar. Något som vibrerar med längre avstånd mellan ljudvågorna uppfattar vi som en lägre ton.
Hertz kan man se på ett Oscilloskop, då våglängderna visas. En våglängd representerar
en ljudvåg. (Se exempel längst upp på sidan.)
3. s.3
Här ser vi ett exempel på en gitarr med
resonanslåda.
Resonanslådan är ”lådan” på gitarren som gör att ljudet studsar
och ger en djupare klang.
Håller man på strängen långt ned på gitarren och knäpper,
hörs en ljus ton. Knäpper man längre upp på gitarren hörs
en mörkare ton. Varför?
Strängarna vibrerar olika mycket beroende på var du håller. Håller du
långt upp på gitarren ger strängen större ljudvågor och vi uppfattar
en djupare ton.
4. s.4
Vibrationerna från ljud kan vara olika och förändra
ljudet beroende på hur stor yta vibrationerna har
att röra sig på.
I en liten flöjt låter ljudet ljusare eftersom
vibrationerna studsar mer inuti flöjten, medan i
en större flöjt studsar
vibrationerna mer och en
djupare ton skapas.
Testa själv!
Ta en hög ton medan du känner
på struphalsen. Testa sedan att ta en låg ton
och känn på samma ställe.
Känner du hur den ljusa tonen ”klämmer ut luften” medan den låga tonen tar mer plats för att
få till det lägre tonläget?
5. s.5
Visste du att…
Ultraljud som visar rörelser är faktiskt en bild skapad utav ljud! Ljudet är över 20 000 Hz
och vi människor kan inte uppfatta så höga ljud, därför tar vi hjälp utav en maskin som
känner av ljuden.
Det här har gjort att mammor kan se deras barn långt innan de är födda!
Vi använder också ultraljuden till att stänga av tv:n, låsa bilen och många andra saker!
Simulering, ljud – kolla hur ljudvågor breder ut sig:
http://phet.colorado.edu/en/simulation/sound
6. s.6
Buller är jobbigt för våra hjärnor att registrera, eftersom buller inte har jämna ljudvågor.
Vi uppfattar buller som störande.
På vissa platser hörs buller väldigt högt och vi kan påverkas negativt. Två exempel på
arbetsplatser med buller: flygplatser och byggarbetsplatser.
För att skydda vår hörsel kan vi antingen använda hörselkåpor när vi jobbar på ställen med
buller eller försöka minska bullret genom att använda tystare arbetsmaskiner.
Film om ljud: http://youtu.be/RbkaVEzvYzQ
Frågor:
1) Varför uppfattar vi ljud?
2) Varför tycker vi det låter annorlunda när vi spelar på en ljus ton
än en mörk ton?
3) Vad använder man en resonanslåda till?
Facit: 1) Vi hör ljudvågor som färdas genom luften och uppfattas av hjärnan.
2) Ljusa toner vibrerar snabbare och ger ut ljudvågor med mindre avstånd från varandra, medan mörka toner vibrerar
långsammare.
3) T.ex. när man spelar musik och vill att tonerna ska ”eka”, låta mer. Ljudvågorna studsar runt i resonanslådan för att
sedan färdas till våra öron.
7. Ljus
Hur uppfattar vi ljus?
s.7
Synligt ljus är det vi ser dagligen. Det är ljuskällor som lyser på föremål som tar emot ljuset
men också reflekterar ljuset och sänder i väg ljus till våra ögon.
Ex. på ljuskällor: lysrör, stearinljus och solen. De sänder ut ljus som sedan träffar något
och sedan reflekterar på allt vi ser.
Glödlampan sänder ut ljus som träffar äpplet som
reflekterar ljuset till vår näthinna.
Vi får då en bild av äpplet i vår hjärna.
De blå strålarna representerar infallsvinkeln (från ljuskällan)
och reflektionsvinkeln (från föremålet till ögat). Det här visar hur
ljuset återkastas och träffar något som uppfattar föremålet.
Den gröna linjen kallas normalen.
8. Hur ser vi färg?
s.8
Solens strålar tycker vi ser vita ut, men de innehåller alla färger. När strålarna träffar
ett föremål absorberar föremålet alla färger utom just den färgen vi tycker oss se, eftersom
färgen den inte tar emot fortsätter färdas.
En blå bil absorberar alla färger utom blå.
Något som är svart absorberar alla färger.
Något som inte absorberar några färger blir vitt.
Desto mörkare kläder du har på dig ju varmare blir det. Tvärtom med ljusa färger.
På vintern skulle någon med svart tröja känna sig varmare än någon med vit tröja.
9. s.9
Ljusets fart i vakuum(och luft) är 300 000km/s, i vatten 230 000km/s och 200 000km/s i glas.
Ljus kan brytas från vatten till luft och eftersom ljuset färdas snabbare i luft än vatten bryts
strålen. Ögat ser en ”rak” stråle och tror att fisken ligger på ett annat ställe än
den faktiskt gör.
10. s.10
Det finns väldigt bra uppfinningar angående ljus.
Ett exempel på det här är glasögon då man gör ljuset skarpare än vad man ser
utan glasögon.
Det här påverkar människans levnadsvillkor eftersom när man inte ser särskilt bra,
kan man inte t.ex. köra bil eller läsa skyltar som befinner sig på ett längre avstånd.
Testa själv: Hur lampan lyser i vattnet och vad som händer!
http://phet.colorado.edu/en/simulation/bending-light
Film om ljus från studi:
http://www.youtube.com/watch?v=bBjxw54rSbc
Frågor:
1) Vilka färger absorberar en gul bil?
2) Hur snabbt går ljusets hastighet i km/s i vakuum?
3) Ge exempel på tre ljuskällor!
11. s.11
Facit:
1) En ”gul bil” absorberar alla färger utom
gul.
2) Ca 300 000km/s.
3) T.ex. stearinljus, lysrör och solen.
12. Källförteckning
s.12
•
•
http://fotofinnaren.se/ <
http://www.fotopedia.com/ < Hemsidor med bilder folk lagt in för att andra ska kunna
dela dem gratis.
• http://www.gleerupslms.se/ Fysikbok i gleerups. Gleerups är ett väldigt bra ställe att ta
reda på information från eftersom det är en interaktiv bok med författare som tagit
reda på information om hur människan påverkas av fysikens lagar. (Också andra ämnen
som rör människan.)
• http://www.youtube.com/ på youtube finns både saker man kan vara säker på är sant
och saker som inte alls är sanna, eftersom vem som helst kan lägga upp filmer på
youtube. Filmen jag hittade (se s.5 ) kollade jag på och kunde dra en slutsats att
kunskaperna jag lärt mig i fysikboken fanns med i den filmen.
http://www.youtube.com/watch?v=bBjxw54rSbc
Filmen på youtube är från studi, vilket är en pålitligt källa. Det är lärare som lär ut grunder
inom olika områden i skolan. I det här fallet fysik – ljus.
http://www.studi.se/ En sida med filmer som kommer från väl utbildade lärare som delar
med sig om sina kunskaper till de som vill lära sig mer om olika ämnen i skolan. Jag litar fullt
ut på hemsidan eftersom jag själv lärt mig därifrån och kunskaperna jag fått har varit sanna.