SlideShare a Scribd company logo
1 of 12
Vad är ljud?
s.2

Vibrationerna från ljud färdas
och pressas ihop till ljudvågor.
En hertz visar ”dalen” som
representerar en ljudvåg.

Luften innan
ljudvågorna.

Vi uppfattar ljud tack vare vibrationerna
som förs till vår hjärna.
Ljudvågor skapas.
Ljud skapas när något vibrerar, från lätt till kraftigt.
Luften runtomkring oss svävar som en jämnt yta. När något vibrerar skapas vågor
genom luften. På ett ställe pressas luften tätare och därefter tunnare lager av luft.
Sedan fortsätter ljudvågorna på samma sätt tills luften blir jämnt fördelad igen.
Där ljudvågorna börjar bli svagare hör vi inte lika starkt som när ljudvågorna vore nära.
Ljudvågor svänger olika fort och man måste då mäta frekvensen. Frekvensen menar man
hur många svängningar ljudet producerar per sekund. Enhet för frekvens är 1 Hertz (Hz).
När du hör t.ex. en väldigt ljus ton vibrerar det som skapar ljudet väldigt fort och avståndet mellan ljudvågorna
minskar. Något som vibrerar med längre avstånd mellan ljudvågorna uppfattar vi som en lägre ton.
Hertz kan man se på ett Oscilloskop, då våglängderna visas. En våglängd representerar
en ljudvåg. (Se exempel längst upp på sidan.)
s.3

Här ser vi ett exempel på en gitarr med
resonanslåda.
Resonanslådan är ”lådan” på gitarren som gör att ljudet studsar
och ger en djupare klang.
Håller man på strängen långt ned på gitarren och knäpper,
hörs en ljus ton. Knäpper man längre upp på gitarren hörs
en mörkare ton. Varför?
Strängarna vibrerar olika mycket beroende på var du håller. Håller du
långt upp på gitarren ger strängen större ljudvågor och vi uppfattar
en djupare ton.
s.4

Vibrationerna från ljud kan vara olika och förändra
ljudet beroende på hur stor yta vibrationerna har
att röra sig på.
I en liten flöjt låter ljudet ljusare eftersom
vibrationerna studsar mer inuti flöjten, medan i
en större flöjt studsar
vibrationerna mer och en
djupare ton skapas.

Testa själv!
Ta en hög ton medan du känner
på struphalsen. Testa sedan att ta en låg ton
och känn på samma ställe.
Känner du hur den ljusa tonen ”klämmer ut luften” medan den låga tonen tar mer plats för att
få till det lägre tonläget?
s.5
Visste du att…
Ultraljud som visar rörelser är faktiskt en bild skapad utav ljud! Ljudet är över 20 000 Hz
och vi människor kan inte uppfatta så höga ljud, därför tar vi hjälp utav en maskin som
känner av ljuden.
Det här har gjort att mammor kan se deras barn långt innan de är födda!
Vi använder också ultraljuden till att stänga av tv:n, låsa bilen och många andra saker!
Simulering, ljud – kolla hur ljudvågor breder ut sig:
http://phet.colorado.edu/en/simulation/sound
s.6
Buller är jobbigt för våra hjärnor att registrera, eftersom buller inte har jämna ljudvågor.
Vi uppfattar buller som störande.
På vissa platser hörs buller väldigt högt och vi kan påverkas negativt. Två exempel på
arbetsplatser med buller: flygplatser och byggarbetsplatser.
För att skydda vår hörsel kan vi antingen använda hörselkåpor när vi jobbar på ställen med
buller eller försöka minska bullret genom att använda tystare arbetsmaskiner.

Film om ljud: http://youtu.be/RbkaVEzvYzQ
Frågor:
1) Varför uppfattar vi ljud?
2) Varför tycker vi det låter annorlunda när vi spelar på en ljus ton
än en mörk ton?

3) Vad använder man en resonanslåda till?
Facit: 1) Vi hör ljudvågor som färdas genom luften och uppfattas av hjärnan.
2) Ljusa toner vibrerar snabbare och ger ut ljudvågor med mindre avstånd från varandra, medan mörka toner vibrerar
långsammare.
3) T.ex. när man spelar musik och vill att tonerna ska ”eka”, låta mer. Ljudvågorna studsar runt i resonanslådan för att
sedan färdas till våra öron.
Ljus
Hur uppfattar vi ljus?

s.7

Synligt ljus är det vi ser dagligen. Det är ljuskällor som lyser på föremål som tar emot ljuset
men också reflekterar ljuset och sänder i väg ljus till våra ögon.
Ex. på ljuskällor: lysrör, stearinljus och solen. De sänder ut ljus som sedan träffar något
och sedan reflekterar på allt vi ser.
Glödlampan sänder ut ljus som träffar äpplet som
reflekterar ljuset till vår näthinna.
Vi får då en bild av äpplet i vår hjärna.

De blå strålarna representerar infallsvinkeln (från ljuskällan)
och reflektionsvinkeln (från föremålet till ögat). Det här visar hur
ljuset återkastas och träffar något som uppfattar föremålet.
Den gröna linjen kallas normalen.
Hur ser vi färg?

s.8

Solens strålar tycker vi ser vita ut, men de innehåller alla färger. När strålarna träffar
ett föremål absorberar föremålet alla färger utom just den färgen vi tycker oss se, eftersom
färgen den inte tar emot fortsätter färdas.
En blå bil absorberar alla färger utom blå.
Något som är svart absorberar alla färger.
Något som inte absorberar några färger blir vitt.
Desto mörkare kläder du har på dig ju varmare blir det. Tvärtom med ljusa färger.
På vintern skulle någon med svart tröja känna sig varmare än någon med vit tröja.
s.9
Ljusets fart i vakuum(och luft) är 300 000km/s, i vatten 230 000km/s och 200 000km/s i glas.
Ljus kan brytas från vatten till luft och eftersom ljuset färdas snabbare i luft än vatten bryts
strålen. Ögat ser en ”rak” stråle och tror att fisken ligger på ett annat ställe än
den faktiskt gör.
s.10
Det finns väldigt bra uppfinningar angående ljus.
Ett exempel på det här är glasögon då man gör ljuset skarpare än vad man ser
utan glasögon.
Det här påverkar människans levnadsvillkor eftersom när man inte ser särskilt bra,
kan man inte t.ex. köra bil eller läsa skyltar som befinner sig på ett längre avstånd.
Testa själv: Hur lampan lyser i vattnet och vad som händer!
http://phet.colorado.edu/en/simulation/bending-light

Film om ljus från studi:
http://www.youtube.com/watch?v=bBjxw54rSbc
Frågor:
1) Vilka färger absorberar en gul bil?
2) Hur snabbt går ljusets hastighet i km/s i vakuum?
3) Ge exempel på tre ljuskällor!
s.11

Facit:
1) En ”gul bil” absorberar alla färger utom
gul.
2) Ca 300 000km/s.
3) T.ex. stearinljus, lysrör och solen.
Källförteckning

s.12

•
•

http://fotofinnaren.se/ <
http://www.fotopedia.com/ < Hemsidor med bilder folk lagt in för att andra ska kunna
dela dem gratis.
• http://www.gleerupslms.se/ Fysikbok i gleerups. Gleerups är ett väldigt bra ställe att ta
reda på information från eftersom det är en interaktiv bok med författare som tagit
reda på information om hur människan påverkas av fysikens lagar. (Också andra ämnen
som rör människan.)
• http://www.youtube.com/ på youtube finns både saker man kan vara säker på är sant
och saker som inte alls är sanna, eftersom vem som helst kan lägga upp filmer på
youtube. Filmen jag hittade (se s.5 ) kollade jag på och kunde dra en slutsats att
kunskaperna jag lärt mig i fysikboken fanns med i den filmen.
http://www.youtube.com/watch?v=bBjxw54rSbc
Filmen på youtube är från studi, vilket är en pålitligt källa. Det är lärare som lär ut grunder
inom olika områden i skolan. I det här fallet fysik – ljus.
http://www.studi.se/ En sida med filmer som kommer från väl utbildade lärare som delar
med sig om sina kunskaper till de som vill lära sig mer om olika ämnen i skolan. Jag litar fullt
ut på hemsidan eftersom jag själv lärt mig därifrån och kunskaperna jag fått har varit sanna.

More Related Content

What's hot (19)

Ljud och ljus Johan
Ljud och ljus JohanLjud och ljus Johan
Ljud och ljus Johan
 
Boken om ljud och ljus jonatan
Boken om ljud och ljus jonatanBoken om ljud och ljus jonatan
Boken om ljud och ljus jonatan
 
Fysik!!!!!!
Fysik!!!!!!Fysik!!!!!!
Fysik!!!!!!
 
Ljud och ljus 1
Ljud och ljus 1 Ljud och ljus 1
Ljud och ljus 1
 
Ljud och ljus Hanna
Ljud och ljus HannaLjud och ljus Hanna
Ljud och ljus Hanna
 
Ljud och ljus 2
Ljud och ljus 2Ljud och ljus 2
Ljud och ljus 2
 
Ljud alexander
Ljud alexanderLjud alexander
Ljud alexander
 
Ljud och ljus pp lovisa
Ljud och ljus pp lovisaLjud och ljus pp lovisa
Ljud och ljus pp lovisa
 
Ljud och ljus Jennifer
Ljud och ljus JenniferLjud och ljus Jennifer
Ljud och ljus Jennifer
 
Ljud och ljus wa
Ljud och ljus waLjud och ljus wa
Ljud och ljus wa
 
Ljudteori
Ljudteori Ljudteori
Ljudteori
 
Ljudteori
LjudteoriLjudteori
Ljudteori
 
Infraljud och ultraljud
Infraljud och ultraljudInfraljud och ultraljud
Infraljud och ultraljud
 
Hur bildas ljud fredrik p
Hur bildas ljud fredrik pHur bildas ljud fredrik p
Hur bildas ljud fredrik p
 
Ljud och ljus anton
Ljud och ljus antonLjud och ljus anton
Ljud och ljus anton
 
Ljudföreläsning vt12
Ljudföreläsning vt12Ljudföreläsning vt12
Ljudföreläsning vt12
 
Vad är ljud??
Vad är ljud??Vad är ljud??
Vad är ljud??
 
Ljud och ljus boken
Ljud och ljus bokenLjud och ljus boken
Ljud och ljus boken
 
Ljud och ljus
Ljud och ljusLjud och ljus
Ljud och ljus
 

Similar to Ljud

Ljud och ljus Hampus
Ljud och ljus HampusLjud och ljus Hampus
Ljud och ljus HampusHelle744
 
Ljud och ljus axel
Ljud och ljus axelLjud och ljus axel
Ljud och ljus axelHelle744
 
Ljud och ljus Emil
Ljud och ljus EmilLjud och ljus Emil
Ljud och ljus EmilHelle744
 
Infraljud och ultraljud
Infraljud och ultraljudInfraljud och ultraljud
Infraljud och ultraljudengannie
 
Ljusets färger
Ljusets färgerLjusets färger
Ljusets färgerelanon
 
Power point om ljus
Power point om ljusPower point om ljus
Power point om ljusfrli0515
 

Similar to Ljud (11)

Ljud och ljus Hampus
Ljud och ljus HampusLjud och ljus Hampus
Ljud och ljus Hampus
 
Ljud och ljus axel
Ljud och ljus axelLjud och ljus axel
Ljud och ljus axel
 
Vad är ljud del 1
Vad är ljud del 1Vad är ljud del 1
Vad är ljud del 1
 
Ljud och ljus Emil
Ljud och ljus EmilLjud och ljus Emil
Ljud och ljus Emil
 
Ljusetsfärger
LjusetsfärgerLjusetsfärger
Ljusetsfärger
 
Infraljud och ultraljud
Infraljud och ultraljudInfraljud och ultraljud
Infraljud och ultraljud
 
Ljusets färger
Ljusets färgerLjusets färger
Ljusets färger
 
Power point om ljus
Power point om ljusPower point om ljus
Power point om ljus
 
Ljud
LjudLjud
Ljud
 
Ultraljud
UltraljudUltraljud
Ultraljud
 
Människan och-ljuset
Människan och-ljusetMänniskan och-ljuset
Människan och-ljuset
 

More from Björknässkolan, Nacka kommun

Hur fördjupar man elever kunskap med hjälp av it lr sett 2015
Hur fördjupar man elever kunskap med hjälp av it lr sett 2015Hur fördjupar man elever kunskap med hjälp av it lr sett 2015
Hur fördjupar man elever kunskap med hjälp av it lr sett 2015Björknässkolan, Nacka kommun
 

More from Björknässkolan, Nacka kommun (20)

Digitala verktyg i matematiken
Digitala verktyg i matematikenDigitala verktyg i matematiken
Digitala verktyg i matematiken
 
Sodertalje heldag
Sodertalje heldagSodertalje heldag
Sodertalje heldag
 
Nynashamn 30 min workshop
Nynashamn 30 min workshopNynashamn 30 min workshop
Nynashamn 30 min workshop
 
Verktyg med text
Verktyg med textVerktyg med text
Verktyg med text
 
Inlämnings uppgift av robert 9 e
Inlämnings uppgift av robert 9 eInlämnings uppgift av robert 9 e
Inlämnings uppgift av robert 9 e
 
Ekologi (1)
Ekologi (1)Ekologi (1)
Ekologi (1)
 
Biologi inlämning v
Biologi inlämning vBiologi inlämning v
Biologi inlämning v
 
Ekologi
EkologiEkologi
Ekologi
 
Ekologi Sara
Ekologi SaraEkologi Sara
Ekologi Sara
 
Ekologi Ludvig
Ekologi LudvigEkologi Ludvig
Ekologi Ludvig
 
Programmering skolverket kvarnsell
Programmering skolverket kvarnsellProgrammering skolverket kvarnsell
Programmering skolverket kvarnsell
 
Programmering skolverket kvarnsell
Programmering skolverket kvarnsellProgrammering skolverket kvarnsell
Programmering skolverket kvarnsell
 
30 på 30 länkar
30 på 30 länkar30 på 30 länkar
30 på 30 länkar
 
Läraktiv lärarstudenter med länkar
Läraktiv lärarstudenter med länkarLäraktiv lärarstudenter med länkar
Läraktiv lärarstudenter med länkar
 
Digitalisering som lyfter skolan skolforum
Digitalisering som lyfter skolan skolforumDigitalisering som lyfter skolan skolforum
Digitalisering som lyfter skolan skolforum
 
Bedömning och prov i matte
Bedömning och prov i matteBedömning och prov i matte
Bedömning och prov i matte
 
Helena kvarnsell mål 1516
Helena kvarnsell mål 1516Helena kvarnsell mål 1516
Helena kvarnsell mål 1516
 
Hur är det när det funkar?
Hur är det när det funkar?Hur är det när det funkar?
Hur är det när det funkar?
 
Jobba smart – att vara en bra lärare stockholm
Jobba smart – att vara en bra lärare stockholmJobba smart – att vara en bra lärare stockholm
Jobba smart – att vara en bra lärare stockholm
 
Hur fördjupar man elever kunskap med hjälp av it lr sett 2015
Hur fördjupar man elever kunskap med hjälp av it lr sett 2015Hur fördjupar man elever kunskap med hjälp av it lr sett 2015
Hur fördjupar man elever kunskap med hjälp av it lr sett 2015
 

Ljud

  • 2. s.2 Vibrationerna från ljud färdas och pressas ihop till ljudvågor. En hertz visar ”dalen” som representerar en ljudvåg. Luften innan ljudvågorna. Vi uppfattar ljud tack vare vibrationerna som förs till vår hjärna. Ljudvågor skapas. Ljud skapas när något vibrerar, från lätt till kraftigt. Luften runtomkring oss svävar som en jämnt yta. När något vibrerar skapas vågor genom luften. På ett ställe pressas luften tätare och därefter tunnare lager av luft. Sedan fortsätter ljudvågorna på samma sätt tills luften blir jämnt fördelad igen. Där ljudvågorna börjar bli svagare hör vi inte lika starkt som när ljudvågorna vore nära. Ljudvågor svänger olika fort och man måste då mäta frekvensen. Frekvensen menar man hur många svängningar ljudet producerar per sekund. Enhet för frekvens är 1 Hertz (Hz). När du hör t.ex. en väldigt ljus ton vibrerar det som skapar ljudet väldigt fort och avståndet mellan ljudvågorna minskar. Något som vibrerar med längre avstånd mellan ljudvågorna uppfattar vi som en lägre ton. Hertz kan man se på ett Oscilloskop, då våglängderna visas. En våglängd representerar en ljudvåg. (Se exempel längst upp på sidan.)
  • 3. s.3 Här ser vi ett exempel på en gitarr med resonanslåda. Resonanslådan är ”lådan” på gitarren som gör att ljudet studsar och ger en djupare klang. Håller man på strängen långt ned på gitarren och knäpper, hörs en ljus ton. Knäpper man längre upp på gitarren hörs en mörkare ton. Varför? Strängarna vibrerar olika mycket beroende på var du håller. Håller du långt upp på gitarren ger strängen större ljudvågor och vi uppfattar en djupare ton.
  • 4. s.4 Vibrationerna från ljud kan vara olika och förändra ljudet beroende på hur stor yta vibrationerna har att röra sig på. I en liten flöjt låter ljudet ljusare eftersom vibrationerna studsar mer inuti flöjten, medan i en större flöjt studsar vibrationerna mer och en djupare ton skapas. Testa själv! Ta en hög ton medan du känner på struphalsen. Testa sedan att ta en låg ton och känn på samma ställe. Känner du hur den ljusa tonen ”klämmer ut luften” medan den låga tonen tar mer plats för att få till det lägre tonläget?
  • 5. s.5 Visste du att… Ultraljud som visar rörelser är faktiskt en bild skapad utav ljud! Ljudet är över 20 000 Hz och vi människor kan inte uppfatta så höga ljud, därför tar vi hjälp utav en maskin som känner av ljuden. Det här har gjort att mammor kan se deras barn långt innan de är födda! Vi använder också ultraljuden till att stänga av tv:n, låsa bilen och många andra saker! Simulering, ljud – kolla hur ljudvågor breder ut sig: http://phet.colorado.edu/en/simulation/sound
  • 6. s.6 Buller är jobbigt för våra hjärnor att registrera, eftersom buller inte har jämna ljudvågor. Vi uppfattar buller som störande. På vissa platser hörs buller väldigt högt och vi kan påverkas negativt. Två exempel på arbetsplatser med buller: flygplatser och byggarbetsplatser. För att skydda vår hörsel kan vi antingen använda hörselkåpor när vi jobbar på ställen med buller eller försöka minska bullret genom att använda tystare arbetsmaskiner. Film om ljud: http://youtu.be/RbkaVEzvYzQ Frågor: 1) Varför uppfattar vi ljud? 2) Varför tycker vi det låter annorlunda när vi spelar på en ljus ton än en mörk ton? 3) Vad använder man en resonanslåda till? Facit: 1) Vi hör ljudvågor som färdas genom luften och uppfattas av hjärnan. 2) Ljusa toner vibrerar snabbare och ger ut ljudvågor med mindre avstånd från varandra, medan mörka toner vibrerar långsammare. 3) T.ex. när man spelar musik och vill att tonerna ska ”eka”, låta mer. Ljudvågorna studsar runt i resonanslådan för att sedan färdas till våra öron.
  • 7. Ljus Hur uppfattar vi ljus? s.7 Synligt ljus är det vi ser dagligen. Det är ljuskällor som lyser på föremål som tar emot ljuset men också reflekterar ljuset och sänder i väg ljus till våra ögon. Ex. på ljuskällor: lysrör, stearinljus och solen. De sänder ut ljus som sedan träffar något och sedan reflekterar på allt vi ser. Glödlampan sänder ut ljus som träffar äpplet som reflekterar ljuset till vår näthinna. Vi får då en bild av äpplet i vår hjärna. De blå strålarna representerar infallsvinkeln (från ljuskällan) och reflektionsvinkeln (från föremålet till ögat). Det här visar hur ljuset återkastas och träffar något som uppfattar föremålet. Den gröna linjen kallas normalen.
  • 8. Hur ser vi färg? s.8 Solens strålar tycker vi ser vita ut, men de innehåller alla färger. När strålarna träffar ett föremål absorberar föremålet alla färger utom just den färgen vi tycker oss se, eftersom färgen den inte tar emot fortsätter färdas. En blå bil absorberar alla färger utom blå. Något som är svart absorberar alla färger. Något som inte absorberar några färger blir vitt. Desto mörkare kläder du har på dig ju varmare blir det. Tvärtom med ljusa färger. På vintern skulle någon med svart tröja känna sig varmare än någon med vit tröja.
  • 9. s.9 Ljusets fart i vakuum(och luft) är 300 000km/s, i vatten 230 000km/s och 200 000km/s i glas. Ljus kan brytas från vatten till luft och eftersom ljuset färdas snabbare i luft än vatten bryts strålen. Ögat ser en ”rak” stråle och tror att fisken ligger på ett annat ställe än den faktiskt gör.
  • 10. s.10 Det finns väldigt bra uppfinningar angående ljus. Ett exempel på det här är glasögon då man gör ljuset skarpare än vad man ser utan glasögon. Det här påverkar människans levnadsvillkor eftersom när man inte ser särskilt bra, kan man inte t.ex. köra bil eller läsa skyltar som befinner sig på ett längre avstånd. Testa själv: Hur lampan lyser i vattnet och vad som händer! http://phet.colorado.edu/en/simulation/bending-light Film om ljus från studi: http://www.youtube.com/watch?v=bBjxw54rSbc Frågor: 1) Vilka färger absorberar en gul bil? 2) Hur snabbt går ljusets hastighet i km/s i vakuum? 3) Ge exempel på tre ljuskällor!
  • 11. s.11 Facit: 1) En ”gul bil” absorberar alla färger utom gul. 2) Ca 300 000km/s. 3) T.ex. stearinljus, lysrör och solen.
  • 12. Källförteckning s.12 • • http://fotofinnaren.se/ < http://www.fotopedia.com/ < Hemsidor med bilder folk lagt in för att andra ska kunna dela dem gratis. • http://www.gleerupslms.se/ Fysikbok i gleerups. Gleerups är ett väldigt bra ställe att ta reda på information från eftersom det är en interaktiv bok med författare som tagit reda på information om hur människan påverkas av fysikens lagar. (Också andra ämnen som rör människan.) • http://www.youtube.com/ på youtube finns både saker man kan vara säker på är sant och saker som inte alls är sanna, eftersom vem som helst kan lägga upp filmer på youtube. Filmen jag hittade (se s.5 ) kollade jag på och kunde dra en slutsats att kunskaperna jag lärt mig i fysikboken fanns med i den filmen. http://www.youtube.com/watch?v=bBjxw54rSbc Filmen på youtube är från studi, vilket är en pålitligt källa. Det är lärare som lär ut grunder inom olika områden i skolan. I det här fallet fysik – ljus. http://www.studi.se/ En sida med filmer som kommer från väl utbildade lärare som delar med sig om sina kunskaper till de som vill lära sig mer om olika ämnen i skolan. Jag litar fullt ut på hemsidan eftersom jag själv lärt mig därifrån och kunskaperna jag fått har varit sanna.