1. Vägverket 1
Jaro Potucek, Ssu 2009-01-09
Behov av nya tillståndsmått
Tillståndsmått behövs för styrning av vägunderhåll (planering/uppföljning)
Underhållet av statliga belagda vägar omsätter ca 3 miljarder kronor per år. Syfte med
vägunderhållet är att upprätthålla vägnätets tillstånd.
Styrning av vägunderhåll kräver en bra uppsättning av tillståndsmått.
Måtten ska användas vid planering för att ange mätbara mål och vid uppföljning för att
jämföra uppnådda resultat med målen. What’s measured is done.
Tillståndsmåtten behövs internt och mot entreprenörer för att mätta måluppfyllelse. De
behöver vara väldefinierade, ”tekniska” och objektiva för den ekonomiska avräkningen.
Tillståndsmåtten behövs också externt för avrapporteringen mot kunder. Då behöver de
”tekniska” måtten översättas till mer relevanta termer, trafikeffekter (fordonskostnader, restid,
trafiksäkerhet, komfort, miljöeffekter mm). För översättningen används sk
trafikeffektmodeller.
Vi behöver en ”heltäckande” uppsättning av mått. Annars är risken uppenbar att man inom
underhåll kommer att prioritera de mått som följs upp på bekostnad av de mått som inte gör
det. Sedan länge har vi följt upp bara jämnhet i längsled i form av IRI och jämnhet i tvärled i
form av spårdjup (som var missvisande för smala vägar). En komplettering av vår uppsättning
av tillståndsmått är mycket angelägen. Det bästa är att utvinna så många erforderliga mått som
möjligt ur dagens vägytemätningar och att söka metoder för införskaffning av övriga.
Funktionella och tekniska tillståndsmått
Vi skiljer på funktionella och tekniska tillståndsmått:
• Funktionella tillståndsmått beskriver tillståndet ur trafikantsynvinkel. De påverkar dagens
trafikanter och vi försöker att räkna om dem till olika trafikeffekter och trafikkostnader.
• Tekniska tillståndsmått beskriver tillståndet ur väghållarsynvinkel. De påverkar vägens
nedbrytningstakt och därmed väghållarens underhållskostnader och framtida trafikanter.
12
Tillstånd & Årskostnad
10
Års- 8
Funktionell,
kost Funktionell, Trafik
nad 6
Funktionell, Total
o
s4 Teknisk, Väghållare
2
0
Bra Dåligt Tillstånd
K:TP-forum2009PresentationerEj klara65Session65_fm1_VTI Transportforum - behov av tillståndsmått.doc

2. Vägverket 2
Jaro Potucek, Ssu 2009-01-09
Funktionella tillståndsmått avser egenskaper hos vägytan som trafikanterna kommer i direkt
kontakt med. De viktigaste är:
• Jämnhet i längsled som påverkar fordonets rörelser i höjdled. Det internationellt etablerade
IRI-måttet fångar in en kombination av våglängder som dock representerar bara vissa
fordon (t ex inte tunga fordon). I Sverige följer vi dessutom upp medelvärden för 20 m
långa vägsträckor varvid korta ojämnheter ”försvinner”.
• Jämnhet i tvärled som bland annat påverkar styrkänslighet och vattenförekomst på vägytan.
Det traditionella måttet spårdjup fungerar väl för breda högtrafikerade vägar med tydliga
slitagespår. I synnerhet för smala vägar behöver spårdjup kompletteras med mått som
fångar upp andra typer av deformationer i tvärled som kanthäng eller spårrygg.
• Tvärfall får ur trafikantens synvinkel inte vara för stort så att fordonet glider från vägen.
• Friktion måste vara tillräcklig för att erhålla rimlig bromssträcka. Kravet är så viktigt att
brister åtgärdas omedelbart. Friktionen betraktas därför som ett driftmått.
Tekniska tillståndsmått avser egenskaper hos vägkonstruktionen som ska säkra en rimlig
nedbrytningstakt. Mycket handlar om att hindra vattnet från att tränga in i vägkonstruktionen.
De viktigaste är:
• Ytskador som innebär att vattnet tränger i vägkonstruktionen uppifrån eller att
beläggningen börjar släppa sten bör inte förekomma. Måttet makrotextur uttryckt som MPD
(Mean Profile Depth) indikerar förekomst av ytskador.
• Tvärfall bör från nedbrytningsynvinkeln inte vara för litet så att vattnet står på vägytan.
• Avvattningssystemets tillstånd bör förhindra att vattnet tränger i vägkonstruktionen
underifrån och från sidor. Avvattningssystemets tillstånd måste fastställas genom en visuell
inspektion vid ett lämpligt tillfälle.
• Bärigheten måste vara sådan att onormala deformationer av vägkonstruktionen undviks.
Onormal tillväxttakt avseende IRI och/eller spårdjup indikerar otillräcklig bärighet. Obs att
otillräcklig bärighet kan bero på dåligt tillstånd hos avvattningssystemet.
Tillståndsmått används för att fastställa målet för vägunderhåll - vägunderhållstandard
Tillståndsmått används för att formulera målet för vägunderhållet - vägunderhållstandarden.
Vägunderhållstandarden anger vilket tillstånd som bör upprätthållas, vanligtvis i form av
gränsvärden som bör utlösa underhållsåtgärder. Vägunderhållstandarden utgör Vägverkets
styrmedel internt och gentemot entreprenörer – den utgör den ”ribba” som underhållets
resultat jämförs mot. Vi följer upp bristen mot vägunderhållstandarden som kallas
eftersläpande underhåll (ackumulerat underhållsbehov, maintenance backlog). För att kunna
jämföra olika tillståndsmått mot varandra uttrycks bristen i ekonometriska termer:
eftersläpande underhåll är kostnaden för optimala underhållsåtgärder som borde ha utförts
enligt vägunderhållstandarden (men inte blev av).
Vägunderhållstandarden utgör också Vägverkets åtagande gentemot uppdragsgivare
(statsmakterna) och kunder (trafikanter). Vid avrapportering jämförs det uppnådda tillståndet
med vägunderhållstandarden varvid hänsyn tas till erhållna medel.
Vägunderhållstandarden ska vara ambitiös men realistisk. Vi ska kunna uppnå den med
disponibla medel. Dagens vägunderhållstandard utgår från regeringens planeringsramar.
K:TP-forum2009PresentationerEj klara65Session65_fm1_VTI Transportforum - behov av tillståndsmått.doc

3. Vägverket 3
Jaro Potucek, Ssu 2009-01-09
Tillstånd
Standard för en ny väg
Idealstandard
Fördröjd
åtgärd
Budgetanpassad standard
Eftersläpning
Eftersläpningen börjar
Lägsta acceptabla standard
Oacceptabelt tillstånd
Tid
Funktionell vägunderhållstandard bygger på samhällsekonomi, teknisk på
företagsekonomi
För funktionella tillståndsmått kan vi i princip på högtrafikerade vägar för olika gränsvärden
beräkna den samhällsekonomiska lönsamheten (uttryckt som NNK/nettonuvärdeskvot).
Lönsamheten är för närvarande en underskattning då den är baserad enbart på vissa
tillståndsmått och vissa trafikeffekter. För lågtrafikerade vägar är den beräknade lönsamheten
mycket låg då viktiga trafikeffekter som regional utveckling saknas. Istället uttrycker
gränsvärden samhällsbedömningar baserade på Vägverkets mångåriga erfarenheter. Den
funktionella standarden är av ”rättviseskäl” lika för vägar av samma typ (samma trafikvolym,
samma tillåtna hastighet) oberoende av geografi, klimat, geologi, teknisk kvalitet mm.
För tekniska tillståndsmått avser gränsvärden indikatorer som anger att en underhållsåtgärd
bör övervägas. En företagsekonomisk kalkyl ska användas för att avgöra om en sådan åtgärd
verkligen är lönsam, dvs ger en långsiktigt lägsta underhållskostnad bland tillgängliga alter-
nativ. I kalkylen jämför man ett antal underhållstrategier, dvs sekvenser av underhållsåtgärder
under en tidsperiod på 40 år.
Styrning av vägunderhåll mha vägunderhållstandard
Styrmodellen förutsätter att underhållsansvariga på olika nivåer ur PMS erhåller vägsträckor
som inte uppfyller vägunderhållstandarden (för funktionellt tillstånd) respektive indikerar
potentiellt lönsamma underhållsåtgärder (för tekniskt tillstånd). Obs att det krävs
prognosmodeller för olika tillståndsmått då man inte mäter hela vägnätet varje år. Bland
utpekade vägsträckor och med hänsyn till årets verksamhetsdirektiv väljer man sedan de
vägsträckor som åtgärdas. Resultatet av årets underhåll mäts i termer av eftersläpande
underhåll och analyseras uppdelat på vägtyper, tillståndsmått mm. Eftersläpande underhåll
avseende funktionellt tillstånd innebär att trafikanter har högre trafikkostnader än utlovat.
Eftersläpande underhåll avseende tekniskt tillstånd innebär onödigt dyrt underhåll.
Förändringen av eftersläpande underhåll under året, dividerad med årets underhållskostnad
justerad för så kallade kostnadspåverkande faktorer, ger en skattning av intern effektivitet
(produktivitet) av underhållet.
K:TP-forum2009PresentationerEj klara65Session65_fm1_VTI Transportforum - behov av tillståndsmått.doc