7. 11-10-19 Huvudområde Vad mäts? Nyckeltal Skala Befintlig infrastruktur Total längd cykelväg m/invånare > 5=10 p 3,5-4= 7p 2-3= 5p 1-1,5=3 p <0,5=1 p Investeringar infrastruktur/ underhåll Total inv. infrastruktur+underhåll 2010 Kr/invånare > 250=4 p 100-150=2 p <50=1 p Investeringar information/ marknadsföring Personresurser information/kampanjer Tjänster/invånare >1=2 p 0,5-0,75=1 p Andel skyltade cykelvägar % av total längd cykelväg >90%=2 p 70-90%=1,5 40-70%=1 p 10-40%=0,5 p <10%=0 p Aktiviteter 2009 Antal aktiviteter > 7 kryss=10 p 5 kryss=6 p 3 kryss=3 p 1 kryss=1 p Cykelpolitik Politiska mål Ja/nej Ja=1, nej=0 Uppföljning av mål av nämnd Ja/nej Ja=0,5, nej=0 Cykelplan senaste 5 åren Ja/nej Ja=2, nej=0 Medel till cykelplan Ja/nej Ja=0,5, nej=0 Cykelparkeringstal Ja/nej Ja=1, nej=0 Aktuell underhållsplan Ja/nej Ja=1,5, nej=0 Uppföljning och mätning Flödesmätningar gjorda 2009 Ja/nej Ja=1, nej=0 Resvaneundersökning senaste 5 åren Ja/nej Ja=2, nej=0 Samarbete med cyklister Ja/nej Ja=2, nej=0 Cykelbokslut genomfört (el. BYPAD) Ja/nej Ja=2, nej=0
8.
9.
10.
11.
12.
13.
14.
15.
16.
17. 11-10-19 Tack så mycket! Lars Olofsson [email_address] Kansliet [email_address] Caroline Mattsson [email_address]
Editor's Notes
Lars inleder Hej och välkomna till Cykelfrämjandets och Kouckys presentation av Cykelfrämjandets kommunvelometer. (Lars) Jag heter Lars Olofsson och är vice ordförande i Cykelfrämjandet, (Caroline) och jag heter Caroline Mattsson och är utredare på konsultfirman Koucky & Partners.
Både Lars och Caroline Under föredraget kommer vi först att berätta om syftet med Kommunvelometern, sedan lite om metodiken. Efter det presenterar vi hur resultatet blev, innan vi diskuterar vad som kommer att förändras i kommande Kommunvelometrar, vilka kommentarer eller kritik som kommit fram under den första undersökningen, hur fortsättningen kommer att se ut, och hur media har behandlat Kommunvelometern.
Lars Syftet med Kommunvelometern har varit att kunna jämföra kommunernas arbete med cykling på ett objektivt sätt och lyfta fram styrkor och saker som kan bli bättre när det gäller cykling. Tanken är att Kommunvelometern ska göra det möjligt att jämföra kommuner sinsemellan men också att kunna jämföra kommunens eget arbete över tid.
Lars För Cykelfrämjandets del är det naturligtvis värdefullt att kunna sätta fingret på saker som kan bli bättre för cyklister i landets kommuner. Kommunvelometern jämförelse kommuner emellan kan också bidra till en positiv konkurrens mellan kommuner så att fler satsningar görs på cykeltrafik. En annan viktig faktor för Cykelfrämjandet har varit att öka engagemanget för cykelpolitiska frågor i våra lokalkretsar.
Caroline Målet har varit att utveckla ett snabbt och enkelt sätt att utvärdera nivån på en kommuns cykelarbete. Det betyder att en balansgång mellan längd på enkäten och tillräcklig information har eftersökts. Informationen från kommunerna samlades in genom en enkät med frågor inom olika teman. De teman som användes var: Befintlig infrastruktur - för att tidigare arbete skulle premieras, investeringar i ny infrastruktur och drift och underhåll för 2009 och 2010 – nytt och underhåll las ihop för att det ena följer det andra och allt som byggts måste underhållas, investeringar i informationssatsningar och kampanjer – för att allt inte är infrastruktur, skyltning ingår, cykelaktiviteter under 2009 – påvisar aktiviteten under närmast föregående år, kommunen kan ha arbetat bra tidigare men inte gjort något de 2 sista åren, cykelpolitik och handlingsplaner – för att se hur cyklingen prioriteras politiskt och hur långt de kommit i sitt arbete, uppföljning och utvärdering – av vikt för den långsiktiga planeringen är att utvärdera kontinuerligt. Nyckeltalen har valts ut för att först och främst ge en rättvisande bild av kommunerna, men också med hänsyn till vad som har använts tidigare så att granskningen kan jämföras i ett större sammanhang med fler studier.
Caroline Alla teman har viktats likvärdigt, oberoende av antalet frågor/nyckeltal inom varje tema, 10 p. Högsta poängen är alltså 60 p. Cykelfrämjandet har gjort bedömningen att det inte finns någon exemplarisk stad, därför har poängskalorna satts så att ingen kommun får 60 p. För tema 1-3 används skalor, de andra är ja/nej-frågor. Eftersom det är kommunens arbete idag som står i fokus kan samma kommun bedömas flera år i rad med olika resultat. För att undvika missförstånd där det har kunnat förekomma har bedömningar för dessa frågor redovisats. T.ex. RVUs är en färskvara och har godkänts 5 år tillbaka, endast fristående handlingsplaner har godkänts men strategier i ÖP eller övergripande trafikplaner godkänts, BYPAD har godkänts som cykelbokslut. En fråga fick strykas under analysen eftersom svaren inte kunde jämföras: t.ex. hur många tjänsteprocent som går till drift och underhåll
Utdrag ur viktningen.
Lars Urvalet av kommuner har gjorts i samarbete mellan Cykelfrämjandet och den ansvarige konsulten Koucky. De kriterier som ställdes var att det (helst) skulle finnas en lokalkrets på orten, att det skulle vara en mellanstor kommun utifrån befolkningssynpunkt och att det (helst) skulle vara kommuner som har profilerat sig som cykelstad.
Lars Dessa kommuner har granskats. Det är totalt 17 kommuner.
Lars Boden är den kommun som har överlägset mest cykelväg per invånare med drygt 4 m. Ytterligare sex kommuner har över 2 m cykelväg per invånare. Dessa är Varberg, Vetlanda, Västerås, Landskrona, Jönköping och Halmstad. Göteborg och Malmö är de kommuner som har längst cykelvägnät (om man inte viktar per invånare). Göteborg har totalt nästan 57 mil cykelväg och Malmö har drygt 43 mil. Per invånare blir det dock lite längd cykelväg.
Lars En viktig faktor för att kunna utveckla kommunens cykelvägnät är politiska dokument och handlingsplaner. Av denna anledning har Kommunvelometern tagit med i bedömningen om handlingsplaner eller politiska dokument finns, dock inte om hur de tillämpas eller följs upp. Högst poäng i denna kategori får Västerås som får full pott. De flesta kommuner har faktiskt en underhållsplan som är aktuell och har också antagit politiska mål för cykling. En brist är dock att många av målen i handlingsplanerna inte är möjliga att följa upp eftersom de inte är mätbara eller tidsatta. En intressant sak att notera är att ungefär hälften av kommunerna (nio st) har antagit cykelparkeringsnormer för nybyggnationer. Detta visar att cyklingens status håller på att förbättras på många håll. Ungefär hälften av kommunerna har en aktuell cykelplan och ytterligare tre kommuner kommer att anta en under det kommande året. Det är endast tre kommuner som inte har antagit vare sig mål, strategi eller plan för cykling – Boden, Luleå eller Vetlanda.
Lars Den bästa cykelkommunen när samtliga parametrar vägts samman är i Kommunvelometern 2010 Varbergs kommun, tätt följt av Malmö, och därefter Göteborg och Västerås.
Lars Alla kommuner som varit med i undersökningen arbetar aktivt med cykling på ett eller annat sätt. Alla kommuner har en budget för cykelfrågor och de genomför projekt varje år som främjar cykling. Däremot bedrivs det i mycket olika omfattning och på olika områden. Vissa kommuner satsar stort på information och uppföljning medan andra satsar på infrastruktur. De områden de bästa kommunerna får höga poäng inom är cykelpolitik, uppföljning och verksamheter 2009. Varberg och Malmö får också höga poäng på informationssatsningar och märker därmed ut sig framför de andra granskade kommunerna.
Caroline Styrkor: oberoende granskning, ger en överskådlig bild av kommunens cykelarbete, finns anknytning till andra studier (cykelbokslut, decision support for cycle planning, analys av Västra Götalandsregionens kommuner) Svagheter: visar den rätt saker? – verkligheten, man kan diskutera hur objektiv studien är och om viktning och bedömning är objektiv. Jämförelse med cykelstäder i andra länder skulle vara intressant. Mindre kommuner gynnas i längd cykelväg per invånare men inte i investeringar i ny infrastruktur per invånare. Nyckeltalet längd cykelväg per invånare kanske ändras till invånare och yta. Vi har bedömt att cykelplanen ska vara fristående, men det finns exempel på handlingsplaner som innefattar alla transportslag som är effektiva de också.
Caroline Frågor som ska formuleras om är: skyltning -> vägvisande skyltning, flödesmätningar delas in i årliga mätningar och kontinuerliga mätningar. Stryka frågan om tjänsteprocent drift och underhåll, formulera om de andra frågorna om tjänsteprocent. Utveckla frågan om investeringar att kommunerna uppskattar cykelfrämjande investeringar inom andra budgetar. Lars Mediagenomslaget har varit stort både för Cykelfrämjandet och för kommunerna. Särskilt lokalpressen skrev om det: 13 pressklipp i 10 tidningar varav en ledare, 3 lokalradioklipp, 2 lokal-TV-klipp. Dessutom artikel i Expressen, 2 facktidskrifter, SR dagens eko och intervju med ordföranden i P1. Uppmärksammade resultat kan leda till att politikerna agerar…
Lars Cykelfrämjandets Kommunvelometer blev en succé och kommer att genomföras även under 2011, och troligen även som en återkommande undersökning därefter. Den första Kommunvelometern fick finansiellt stöd av Trafikverket och även för 2011 har Cykelfrämjandet sökt bidrag för att genomföra velometern. Detta är dock inte klart än hur det kommer att bli. Eftersom det är osäkert på om Cykelfrämjandet även denna gång får finansiellt stöd så har kommunerna även erbjudits att betala för att säkerställa sin medverkan i Kommunvelometern, och mellan 10 och 20 kommuner har hittills nappat på detta. Målsättningen är att Kommunvelometern 2011 ska genomföras under våren och presenteras under april/maj.
![11-10-19 Innehåll ,[object Object],[object Object],[object Object],[object Object],[object Object],[object Object],[object Object],[object Object],[object Object],[object Object],[object Object],[object Object],[object Object],[object Object]]()