1. Sammanfattning av session 6, Aktörssamverkan, ”Samverkan i projektet med en regional cykelplan i
Stockholmsregionen”, delprojekt 3 i SATSA II.
Varför ska man samverka om cykelfrågor?
Cykelfrågan har ändrat karaktär genom historien beroende på vilket planeringsideal som har varit
rådande. Från att vara ett självklart sätt att resa till arbete och fritidsaktiviteter, blev cykling
förminskat till rörelse inom närområdet, oftast mest för barn. Nu har dock synen förändrats igen,
särskilt i den växande Stockholmsregionen där tid och framkomlighet för transporter värderas högt
och där cykeln som effektivt persontransportsätt kommit att stiga i popularitet. Att cykla sträckor
upp till 2 mil över flera kommungränser är inte alldeles ovanligt längre. Cykelfrågan i
Stockholmsregionen har alltså kommit att bli en regional och mellankommunal fråga.
Men den traditionella planeringen har inte fullt ut följt med, cykelvägar blir inte sällan bara påhängda
andra projekt som exploatering av nya bebyggelseområden eller större bilvägsutbyggnader. Det finns
således ett behov att tydligare lyfta cykelfrågan ur ett större systemperspektiv.
Hur kan man samverka i så fall?
För att komma runt denna problematik startades projektet SATSA II Regional cykelstrategi (2010-
2013) som ett delprojekt inom det delvis EU-finansierade projektet SATSA II. Här medverkar
Stockholms läns 26 kommuner, Trafikverket, Länsstyrelsen, SL, Tillväxt, miljö och regionplanering
(SLL), och intresseorganisationer. Projektformen har gett en möjlighet att diskutera frågorna i ett mer
neutralt forum.
Syftet med projektet är att öka andelen cykeltrafik i Stockholms län genom att ta fram en regional
cykelplan och skapa ett mer permanent nätverk för cykelfrågan mellan berörda aktörer.
Som grund för den regionala cykelplanen har regionala målpunkter och cykelstråk mellan dessa
pekats ut, samt en enhetlig standard med fokus på framkomlighet, genhet, trafiksäkerhet och
trygghet tagits fram. Kopplingen till kollektivtrafiksystemet genom goda cykelparkeringar är också
viktig.
Vilka är utmaningarna med en sådan samverkan?
Med många deltagande aktörer kommer också många olika s.k. hjärtefrågor. En återkommande
diskussion varit skiljelinjen mellan regionala stråk, lokala stråk och mellankommunala stråk, en annan
har varit hur projektet och cykelplanen ska hantera infrastrukturfrågorna och andra cykelrelaterade
åtgärder såsom kampanjer och påverkansåtgärder. Även om det funnits fördelar med arbete i
projektform har det också inneburit olika beslutsnivåer med deltagare, arbetsgrupp, styrgrupp och
alla respektive deltagande aktörers egna organisationer och politiska nivåer.
Vidare är en utmaning att det finns relativt sett lite forskning inom cykelområdet, med få experter
inom kommuner, regionala organisationer och staten. Detta skapar ett oönskat kunskapsmonopol
där cykelfrågan inte ännu är en självklar del i hela planerings-, utförande- och driftskedjan.
För att lösa dessa utmaningar och komma framåt i samverkan kommer den regionala cykelplanen att
följas upp av en gemensam överenskommelse mellan berörda väghållare och planupprättare om en
samfinansierad utbyggnad av en första etapp till 2018. Målet är ett fullt utbyggt sammanhängande
regional cykelvägnät i Stockholms län till 2030.