SlideShare a Scribd company logo
1 of 32
Klimatändring 
Fakta och bedömningar 
Henning Rodhe 
Meteorologiska institutionen 
Stockholms universitet
Utan en växthuseffekt skulle 
jorden vara istäckt: 
”Snowball Earth”
Variationen av CO2 under 
de senaste 1000 åren 
Data från iskärnor 
+ 40% 
Direkta 
mätningar
Jordytans medeltemperatur har 
ökat med nästan 10C sedan 1850 
1850 1900 1950 2000 
Avvikelser jämfört med 1961-1990 IPCC 2013
Havsytans höjning 
Sedan 1900 har 
havsytan stigit 
med knappt 2 dm 
Under de senaste 20 åren 
ca 3 mm/år
Den arktiska september-isen 
är ca 40% mindre än 1979 
NSIDC 2014
Ytvattnets pH har sjunkit 
med ca 0,05 sedan 1990 
och ca 0,1 sedan 1700-talet 
IPCC 2013
Bedömningar
Jordytans medeltemperatur 
1850-2012 
0,6 0C 
1850 1900 1950 2000 
Avvikelser jämfört med 1961-1990 IPCC 2013
Observationer och modellberäkningar 
av jordytans medeltemperatur 
IPCC 2013 
2 
1 
0 
Basperiod: 1961 - 1990
Effekten på jordytans medeltemperatur 
av en fördubbling av koldioxidhalten 
Den direkta effekten av CO2 + 1,1 0C 
Vattenångans följdeffekt + 1 
Andra återkopplingsmekanismer - 0,5 till + 2,5 
(moln, isar etc) 
Summa enligt IPCC 1,5 – 4,5 
Klimatsystemets känslighet är inte väl känd!
Havsytans höjning 
Fram till år 2100 beräknas 
havsytan stiga med 
ytterligare 3 – 8 dm 
(kanske mer!?)
Egen slutsats: 
Trots osäkerheterna 
finns det all anledning 
att börja fasa ut 
utsläppen av koldioxid
Tack! 
Jorduppgång på månen
Figure 1 Blue curve: Global temperature reconstruction from proxy data of Marcott et al, 
Science 2013. Shown here is the RegEM version – significant differences between the 
variants with different averaging methods arise only towards the end, where the number of 
proxy series decreases. This does not matter since the recent temperature evolution is well 
known from instrumental measurements, shown in red (global temperature from the 
instrumental HadCRU data). Graph: Klaus Bitterman. - See more at: 
http://www.realclimate.org/index.php/archives/2013/09/paleoclimate-the-end-of-the-holocene/# 
sthash.GY4zh4mp.dpuf
Havsytans höjning 
Under 1900-talet steg 
havsytan med knappt 
2 dm 
Under de senaste 20 åren 
ca 3 mm/år 
Smältande glaciärer 25 % 
Smältande landisar 20 % 
Minskat vatten på land 10 % 
Termisk expansion av havsvattnet 30 %
Olika gasers ungefärliga bidrag till 
den naturliga växthuseffekten 
Vattenånga 60 % 
Koldioxid 25 
Ozon 8 
Metan 6
De antropogena bidragen till 
växthuseffekten 
CO2 55 % 
CH4 16 
O3 12 
Halocarbons 11 
N2O 5
Schwartz 2008
Jordytans medeltemperatur 
1850 – 2013
Jordytans temperatur 1950 - nu - 2100 
IPCC 2013
Luftens halt av koldioxid ökar 
ppmv 
Mauna Loa, Hawaii 
”Keeling”kurvan 
Sydpolen 
IPCC 2013
”The balance of evidence suggests 
that there is a discernible human influence 
on global climate” 
”Most of the observed warming over 
the last 50 years is likely to have been due 
to the increase in greenhouse gas conc.” 
”Most of the observed increase in 
globally averaged temperatures since the 
mid-20th century is very likely due to the 
observed increase in anthropogenic 
greenhouse gas concentrations” 
IPCC: 
1995 
2001 
2007
Jordytans medeltemperatur 
1850-2012 
Avvikelser jämfört 
med 1961-1990 
Årsmedel 
10-årsmedel 
IPCC 2013
Avvikelser i den 
globala medel-temperaturen 
1850-2012 
IPCC 2013 
0,6 oC
Variationen av CO2 under 
de senaste 1000 åren 
+ 40% 
Anthropocene 
Data från iskärnor 
Direkta 
mätningar
Fakta
CO2- halten ökar och pH sjunker 
i havens ytvatten 
IPCC 2013
Jämförelser mellan fjärde 
och femte IPCC rapporterna 
Heavy precip. Droughts Tropical cyclone 
events activity 
AR4 Likely over most Likely in many Likely in some 
land ares regions regions 
AR5 Likely more land Likely in some Low confidence 
areas with increases regions in long term 
than decreases changes
H2O 
CO2 
CH4 
Moln 
Växthuseffekten 
Växthusgaser och moln återstrålar mot jordytan
Jorduppgång på månen 
Vår vackra Jord sedd utifrån

More Related Content

Similar to Klimatändring - fakta och bedömningar. Henning Rohde, Meteorologiska Institutionen, Stockholms Universitet

Samlad bild från IPCC- hur ser läget ut för Sverige? Lena Lindström, SMHI
Samlad bild från IPCC- hur ser läget ut för Sverige? Lena Lindström, SMHISamlad bild från IPCC- hur ser läget ut för Sverige? Lena Lindström, SMHI
Samlad bild från IPCC- hur ser läget ut för Sverige? Lena Lindström, SMHIGeological Survey of Sweden
 
Koldioxid och klimat: perspektiv på en vetenskaplig bedömning
Koldioxid och klimat: perspektiv på en vetenskaplig bedömningKoldioxid och klimat: perspektiv på en vetenskaplig bedömning
Koldioxid och klimat: perspektiv på en vetenskaplig bedömningStaffan Lindström
 
Koldioxidlagring - Carbon Capture and Storage - CCS
Koldioxidlagring - Carbon Capture and Storage - CCSKoldioxidlagring - Carbon Capture and Storage - CCS
Koldioxidlagring - Carbon Capture and Storage - CCSKarim Ghezali
 
How do dioxin-contaminated sediments impact pelagic biota? Karin Wiberg, SLU
How do dioxin-contaminated sediments impact pelagic biota? Karin Wiberg, SLU How do dioxin-contaminated sediments impact pelagic biota? Karin Wiberg, SLU
How do dioxin-contaminated sediments impact pelagic biota? Karin Wiberg, SLU Geological Survey of Sweden
 
Session 39 Anna Arvidsson
Session 39 Anna ArvidssonSession 39 Anna Arvidsson
Session 39 Anna Arvidssonanna_arvidsson
 
Klimathotet desarmerat
Klimathotet desarmeratKlimathotet desarmerat
Klimathotet desarmeratMaggie Crusell
 
Klimathotet desarmerat
Klimathotet desarmeratKlimathotet desarmerat
Klimathotet desarmeratMaggie Crusell
 

Similar to Klimatändring - fakta och bedömningar. Henning Rohde, Meteorologiska Institutionen, Stockholms Universitet (10)

Samlad bild från IPCC- hur ser läget ut för Sverige? Lena Lindström, SMHI
Samlad bild från IPCC- hur ser läget ut för Sverige? Lena Lindström, SMHISamlad bild från IPCC- hur ser läget ut för Sverige? Lena Lindström, SMHI
Samlad bild från IPCC- hur ser läget ut för Sverige? Lena Lindström, SMHI
 
Klimatstrategimall
KlimatstrategimallKlimatstrategimall
Klimatstrategimall
 
Koldioxid och klimat: perspektiv på en vetenskaplig bedömning
Koldioxid och klimat: perspektiv på en vetenskaplig bedömningKoldioxid och klimat: perspektiv på en vetenskaplig bedömning
Koldioxid och klimat: perspektiv på en vetenskaplig bedömning
 
Session 29 Erik Kjellström
Session 29 Erik KjellströmSession 29 Erik Kjellström
Session 29 Erik Kjellström
 
Koldioxidlagring - Carbon Capture and Storage - CCS
Koldioxidlagring - Carbon Capture and Storage - CCSKoldioxidlagring - Carbon Capture and Storage - CCS
Koldioxidlagring - Carbon Capture and Storage - CCS
 
How do dioxin-contaminated sediments impact pelagic biota? Karin Wiberg, SLU
How do dioxin-contaminated sediments impact pelagic biota? Karin Wiberg, SLU How do dioxin-contaminated sediments impact pelagic biota? Karin Wiberg, SLU
How do dioxin-contaminated sediments impact pelagic biota? Karin Wiberg, SLU
 
Kommunerna - loket i klimatarbetet
Kommunerna - loket i klimatarbetetKommunerna - loket i klimatarbetet
Kommunerna - loket i klimatarbetet
 
Session 39 Anna Arvidsson
Session 39 Anna ArvidssonSession 39 Anna Arvidsson
Session 39 Anna Arvidsson
 
Klimathotet desarmerat
Klimathotet desarmeratKlimathotet desarmerat
Klimathotet desarmerat
 
Klimathotet desarmerat
Klimathotet desarmeratKlimathotet desarmerat
Klimathotet desarmerat
 

More from Geological Survey of Sweden

Nikolas Hoglund-Hydrogeological-respons-to-injction-fluids
Nikolas Hoglund-Hydrogeological-respons-to-injction-fluidsNikolas Hoglund-Hydrogeological-respons-to-injction-fluids
Nikolas Hoglund-Hydrogeological-respons-to-injction-fluidsGeological Survey of Sweden
 
Emil Vikberg Samuelsson-Vilka-data-gommer-sig-pa-sgu
Emil Vikberg Samuelsson-Vilka-data-gommer-sig-pa-sguEmil Vikberg Samuelsson-Vilka-data-gommer-sig-pa-sgu
Emil Vikberg Samuelsson-Vilka-data-gommer-sig-pa-sguGeological Survey of Sweden
 
Robert Earon-Grundvattensakerhet-i-ett-andrat-klimat
Robert Earon-Grundvattensakerhet-i-ett-andrat-klimatRobert Earon-Grundvattensakerhet-i-ett-andrat-klimat
Robert Earon-Grundvattensakerhet-i-ett-andrat-klimatGeological Survey of Sweden
 
A Lindhe & L Rosen-Grundvattentjansters-varde-i-samhallet
A Lindhe & L Rosen-Grundvattentjansters-varde-i-samhalletA Lindhe & L Rosen-Grundvattentjansters-varde-i-samhallet
A Lindhe & L Rosen-Grundvattentjansters-varde-i-samhalletGeological Survey of Sweden
 
Mattias Gustafsson-Vad-gor-sgu-nar-det-ar-vattenbrist
Mattias Gustafsson-Vad-gor-sgu-nar-det-ar-vattenbristMattias Gustafsson-Vad-gor-sgu-nar-det-ar-vattenbrist
Mattias Gustafsson-Vad-gor-sgu-nar-det-ar-vattenbristGeological Survey of Sweden
 
Jonas Sundell m.fl.-Grundvattendagarna-ostlanken-vastlanken-forbifarten
Jonas Sundell m.fl.-Grundvattendagarna-ostlanken-vastlanken-forbifartenJonas Sundell m.fl.-Grundvattendagarna-ostlanken-vastlanken-forbifarten
Jonas Sundell m.fl.-Grundvattendagarna-ostlanken-vastlanken-forbifartenGeological Survey of Sweden
 
Olof Taromi Sandstrom-Vardet-av-grundvattnets-funktion
Olof Taromi Sandstrom-Vardet-av-grundvattnets-funktionOlof Taromi Sandstrom-Vardet-av-grundvattnets-funktion
Olof Taromi Sandstrom-Vardet-av-grundvattnets-funktionGeological Survey of Sweden
 
Karin Sjostrand-Metoder-for-atgardsprioritering-i-omraden-med-vattenbrist
Karin Sjostrand-Metoder-for-atgardsprioritering-i-omraden-med-vattenbristKarin Sjostrand-Metoder-for-atgardsprioritering-i-omraden-med-vattenbrist
Karin Sjostrand-Metoder-for-atgardsprioritering-i-omraden-med-vattenbristGeological Survey of Sweden
 
J Thorn-M Lindstrom-Statistisk-bearbetning-for-analys-av-grundvattennivaer
J Thorn-M Lindstrom-Statistisk-bearbetning-for-analys-av-grundvattennivaerJ Thorn-M Lindstrom-Statistisk-bearbetning-for-analys-av-grundvattennivaer
J Thorn-M Lindstrom-Statistisk-bearbetning-for-analys-av-grundvattennivaerGeological Survey of Sweden
 
Johan Strandberg-Dricksvattenproduktion-nar-spelreglerna-andras
Johan Strandberg-Dricksvattenproduktion-nar-spelreglerna-andrasJohan Strandberg-Dricksvattenproduktion-nar-spelreglerna-andras
Johan Strandberg-Dricksvattenproduktion-nar-spelreglerna-andrasGeological Survey of Sweden
 
Jakob Eng-Grundvattenpaverkan-av-taktverksamhet-runt-File-Hajdar-Gotland
Jakob Eng-Grundvattenpaverkan-av-taktverksamhet-runt-File-Hajdar-GotlandJakob Eng-Grundvattenpaverkan-av-taktverksamhet-runt-File-Hajdar-Gotland
Jakob Eng-Grundvattenpaverkan-av-taktverksamhet-runt-File-Hajdar-GotlandGeological Survey of Sweden
 
Irene Bohman-Vattenbrist-det-behovs-mer-kunskap-battre-verktyg-och-samarbete
Irene Bohman-Vattenbrist-det-behovs-mer-kunskap-battre-verktyg-och-samarbeteIrene Bohman-Vattenbrist-det-behovs-mer-kunskap-battre-verktyg-och-samarbete
Irene Bohman-Vattenbrist-det-behovs-mer-kunskap-battre-verktyg-och-samarbeteGeological Survey of Sweden
 
Ezra Haaf-Vilken-information-gar-att-fa-ut-av-grundvattennivamatserier-verkty...
Ezra Haaf-Vilken-information-gar-att-fa-ut-av-grundvattennivamatserier-verkty...Ezra Haaf-Vilken-information-gar-att-fa-ut-av-grundvattennivamatserier-verkty...
Ezra Haaf-Vilken-information-gar-att-fa-ut-av-grundvattennivamatserier-verkty...Geological Survey of Sweden
 
David Nilsson-Vad-ar-det-som-ar-sa-speciellt-med-grundvatten
David Nilsson-Vad-ar-det-som-ar-sa-speciellt-med-grundvattenDavid Nilsson-Vad-ar-det-som-ar-sa-speciellt-med-grundvatten
David Nilsson-Vad-ar-det-som-ar-sa-speciellt-med-grundvattenGeological Survey of Sweden
 

More from Geological Survey of Sweden (20)

Screening miljögifter i enskilda brunnar
Screening miljögifter i enskilda brunnarScreening miljögifter i enskilda brunnar
Screening miljögifter i enskilda brunnar
 
Nikolas Hoglund-Hydrogeological-respons-to-injction-fluids
Nikolas Hoglund-Hydrogeological-respons-to-injction-fluidsNikolas Hoglund-Hydrogeological-respons-to-injction-fluids
Nikolas Hoglund-Hydrogeological-respons-to-injction-fluids
 
Emil Vikberg Samuelsson-Vilka-data-gommer-sig-pa-sgu
Emil Vikberg Samuelsson-Vilka-data-gommer-sig-pa-sguEmil Vikberg Samuelsson-Vilka-data-gommer-sig-pa-sgu
Emil Vikberg Samuelsson-Vilka-data-gommer-sig-pa-sgu
 
Peter Dahlqvist-Grundvatten-i-kustzonen
Peter Dahlqvist-Grundvatten-i-kustzonenPeter Dahlqvist-Grundvatten-i-kustzonen
Peter Dahlqvist-Grundvatten-i-kustzonen
 
Robert Earon-Grundvattensakerhet-i-ett-andrat-klimat
Robert Earon-Grundvattensakerhet-i-ett-andrat-klimatRobert Earon-Grundvattensakerhet-i-ett-andrat-klimat
Robert Earon-Grundvattensakerhet-i-ett-andrat-klimat
 
A Lindhe & L Rosen-Grundvattentjansters-varde-i-samhallet
A Lindhe & L Rosen-Grundvattentjansters-varde-i-samhalletA Lindhe & L Rosen-Grundvattentjansters-varde-i-samhallet
A Lindhe & L Rosen-Grundvattentjansters-varde-i-samhallet
 
Mattias Gustafsson-Vad-gor-sgu-nar-det-ar-vattenbrist
Mattias Gustafsson-Vad-gor-sgu-nar-det-ar-vattenbristMattias Gustafsson-Vad-gor-sgu-nar-det-ar-vattenbrist
Mattias Gustafsson-Vad-gor-sgu-nar-det-ar-vattenbrist
 
Jonas Sundell m.fl.-Grundvattendagarna-ostlanken-vastlanken-forbifarten
Jonas Sundell m.fl.-Grundvattendagarna-ostlanken-vastlanken-forbifartenJonas Sundell m.fl.-Grundvattendagarna-ostlanken-vastlanken-forbifarten
Jonas Sundell m.fl.-Grundvattendagarna-ostlanken-vastlanken-forbifarten
 
Eva Wendelin-Geodata-i-3-d
Eva Wendelin-Geodata-i-3-dEva Wendelin-Geodata-i-3-d
Eva Wendelin-Geodata-i-3-d
 
Olof Taromi Sandstrom-Vardet-av-grundvattnets-funktion
Olof Taromi Sandstrom-Vardet-av-grundvattnets-funktionOlof Taromi Sandstrom-Vardet-av-grundvattnets-funktion
Olof Taromi Sandstrom-Vardet-av-grundvattnets-funktion
 
Jenny Norrman-Okad-kunskap-om-vattenuttag
Jenny Norrman-Okad-kunskap-om-vattenuttagJenny Norrman-Okad-kunskap-om-vattenuttag
Jenny Norrman-Okad-kunskap-om-vattenuttag
 
Katarina Stensen-Okad-kunskap-om-vattenuttag
Katarina Stensen-Okad-kunskap-om-vattenuttagKatarina Stensen-Okad-kunskap-om-vattenuttag
Katarina Stensen-Okad-kunskap-om-vattenuttag
 
Karin Sjostrand-Metoder-for-atgardsprioritering-i-omraden-med-vattenbrist
Karin Sjostrand-Metoder-for-atgardsprioritering-i-omraden-med-vattenbristKarin Sjostrand-Metoder-for-atgardsprioritering-i-omraden-med-vattenbrist
Karin Sjostrand-Metoder-for-atgardsprioritering-i-omraden-med-vattenbrist
 
J Thorn-M Lindstrom-Statistisk-bearbetning-for-analys-av-grundvattennivaer
J Thorn-M Lindstrom-Statistisk-bearbetning-for-analys-av-grundvattennivaerJ Thorn-M Lindstrom-Statistisk-bearbetning-for-analys-av-grundvattennivaer
J Thorn-M Lindstrom-Statistisk-bearbetning-for-analys-av-grundvattennivaer
 
Johan Strandberg-Dricksvattenproduktion-nar-spelreglerna-andras
Johan Strandberg-Dricksvattenproduktion-nar-spelreglerna-andrasJohan Strandberg-Dricksvattenproduktion-nar-spelreglerna-andras
Johan Strandberg-Dricksvattenproduktion-nar-spelreglerna-andras
 
Joel Jansson-Grundvatten-och-ekosystem-i-VISS
Joel Jansson-Grundvatten-och-ekosystem-i-VISSJoel Jansson-Grundvatten-och-ekosystem-i-VISS
Joel Jansson-Grundvatten-och-ekosystem-i-VISS
 
Jakob Eng-Grundvattenpaverkan-av-taktverksamhet-runt-File-Hajdar-Gotland
Jakob Eng-Grundvattenpaverkan-av-taktverksamhet-runt-File-Hajdar-GotlandJakob Eng-Grundvattenpaverkan-av-taktverksamhet-runt-File-Hajdar-Gotland
Jakob Eng-Grundvattenpaverkan-av-taktverksamhet-runt-File-Hajdar-Gotland
 
Irene Bohman-Vattenbrist-det-behovs-mer-kunskap-battre-verktyg-och-samarbete
Irene Bohman-Vattenbrist-det-behovs-mer-kunskap-battre-verktyg-och-samarbeteIrene Bohman-Vattenbrist-det-behovs-mer-kunskap-battre-verktyg-och-samarbete
Irene Bohman-Vattenbrist-det-behovs-mer-kunskap-battre-verktyg-och-samarbete
 
Ezra Haaf-Vilken-information-gar-att-fa-ut-av-grundvattennivamatserier-verkty...
Ezra Haaf-Vilken-information-gar-att-fa-ut-av-grundvattennivamatserier-verkty...Ezra Haaf-Vilken-information-gar-att-fa-ut-av-grundvattennivamatserier-verkty...
Ezra Haaf-Vilken-information-gar-att-fa-ut-av-grundvattennivamatserier-verkty...
 
David Nilsson-Vad-ar-det-som-ar-sa-speciellt-med-grundvatten
David Nilsson-Vad-ar-det-som-ar-sa-speciellt-med-grundvattenDavid Nilsson-Vad-ar-det-som-ar-sa-speciellt-med-grundvatten
David Nilsson-Vad-ar-det-som-ar-sa-speciellt-med-grundvatten
 

Klimatändring - fakta och bedömningar. Henning Rohde, Meteorologiska Institutionen, Stockholms Universitet

  • 1. Klimatändring Fakta och bedömningar Henning Rodhe Meteorologiska institutionen Stockholms universitet
  • 2. Utan en växthuseffekt skulle jorden vara istäckt: ”Snowball Earth”
  • 3. Variationen av CO2 under de senaste 1000 åren Data från iskärnor + 40% Direkta mätningar
  • 4. Jordytans medeltemperatur har ökat med nästan 10C sedan 1850 1850 1900 1950 2000 Avvikelser jämfört med 1961-1990 IPCC 2013
  • 5. Havsytans höjning Sedan 1900 har havsytan stigit med knappt 2 dm Under de senaste 20 åren ca 3 mm/år
  • 6. Den arktiska september-isen är ca 40% mindre än 1979 NSIDC 2014
  • 7. Ytvattnets pH har sjunkit med ca 0,05 sedan 1990 och ca 0,1 sedan 1700-talet IPCC 2013
  • 9. Jordytans medeltemperatur 1850-2012 0,6 0C 1850 1900 1950 2000 Avvikelser jämfört med 1961-1990 IPCC 2013
  • 10. Observationer och modellberäkningar av jordytans medeltemperatur IPCC 2013 2 1 0 Basperiod: 1961 - 1990
  • 11. Effekten på jordytans medeltemperatur av en fördubbling av koldioxidhalten Den direkta effekten av CO2 + 1,1 0C Vattenångans följdeffekt + 1 Andra återkopplingsmekanismer - 0,5 till + 2,5 (moln, isar etc) Summa enligt IPCC 1,5 – 4,5 Klimatsystemets känslighet är inte väl känd!
  • 12. Havsytans höjning Fram till år 2100 beräknas havsytan stiga med ytterligare 3 – 8 dm (kanske mer!?)
  • 13. Egen slutsats: Trots osäkerheterna finns det all anledning att börja fasa ut utsläppen av koldioxid
  • 15. Figure 1 Blue curve: Global temperature reconstruction from proxy data of Marcott et al, Science 2013. Shown here is the RegEM version – significant differences between the variants with different averaging methods arise only towards the end, where the number of proxy series decreases. This does not matter since the recent temperature evolution is well known from instrumental measurements, shown in red (global temperature from the instrumental HadCRU data). Graph: Klaus Bitterman. - See more at: http://www.realclimate.org/index.php/archives/2013/09/paleoclimate-the-end-of-the-holocene/# sthash.GY4zh4mp.dpuf
  • 16. Havsytans höjning Under 1900-talet steg havsytan med knappt 2 dm Under de senaste 20 åren ca 3 mm/år Smältande glaciärer 25 % Smältande landisar 20 % Minskat vatten på land 10 % Termisk expansion av havsvattnet 30 %
  • 17. Olika gasers ungefärliga bidrag till den naturliga växthuseffekten Vattenånga 60 % Koldioxid 25 Ozon 8 Metan 6
  • 18. De antropogena bidragen till växthuseffekten CO2 55 % CH4 16 O3 12 Halocarbons 11 N2O 5
  • 19.
  • 22. Jordytans temperatur 1950 - nu - 2100 IPCC 2013
  • 23. Luftens halt av koldioxid ökar ppmv Mauna Loa, Hawaii ”Keeling”kurvan Sydpolen IPCC 2013
  • 24. ”The balance of evidence suggests that there is a discernible human influence on global climate” ”Most of the observed warming over the last 50 years is likely to have been due to the increase in greenhouse gas conc.” ”Most of the observed increase in globally averaged temperatures since the mid-20th century is very likely due to the observed increase in anthropogenic greenhouse gas concentrations” IPCC: 1995 2001 2007
  • 25. Jordytans medeltemperatur 1850-2012 Avvikelser jämfört med 1961-1990 Årsmedel 10-årsmedel IPCC 2013
  • 26. Avvikelser i den globala medel-temperaturen 1850-2012 IPCC 2013 0,6 oC
  • 27. Variationen av CO2 under de senaste 1000 åren + 40% Anthropocene Data från iskärnor Direkta mätningar
  • 28. Fakta
  • 29. CO2- halten ökar och pH sjunker i havens ytvatten IPCC 2013
  • 30. Jämförelser mellan fjärde och femte IPCC rapporterna Heavy precip. Droughts Tropical cyclone events activity AR4 Likely over most Likely in many Likely in some land ares regions regions AR5 Likely more land Likely in some Low confidence areas with increases regions in long term than decreases changes
  • 31. H2O CO2 CH4 Moln Växthuseffekten Växthusgaser och moln återstrålar mot jordytan
  • 32. Jorduppgång på månen Vår vackra Jord sedd utifrån