es

1. Identitet

2. Uppgift: Vad är identitet?
 Hur skulle du förklara ordet identitet?
 Hur blir vi dom vi är?
 Har vi mer än en identitet?

3. Identitet och kultur
 Vad är identitet?
 Hur blir vi dom vi blir?
 Hur tycker du att du är?
 Hur tycker andra att du är?
 Hur TROR du att andra tycker du är?
 Kön
 Sexualitet
 Ålder
 Kulturell identitet (Musik, kläder osv)
 Nationalitet
 Språk & etnicitet
 Klass
 Värderingar och normer
 Intressen
 Vänner, familj, bekanta
 Målsättningar

4. Identitet och kultur
”De värden som förenar en grupp,
normer som gruppen följer och materiella
ting som de skapar”
”Den mentala programmering som skiljer
medlemmar av en grupp från en annan
grupp”
”Socialt överförda levnadsmönster hos en
grupp individer”
 Normer och traditioner
Oskrivna regler för hur vi bär oss åt
 ”Kom i tid”
 Midsommarfirande
 Del av vår Socialisering
 Subkulturer?
 Majoritets- och minoritetskulturer
 Kan man vara Same OCH Svensk?
 Kan man vara Jude och svensk?
 Muslim och svensk?
 Sverigedemokrat och svensk?

5. Viktiga begrepp
• Identitet – Självbild. Hur ser jag på mig själv?
• Kategorisering – Gemenskap och utanförskap.
• Grupper
• Konstruktion
• Relationer – Social och personlig identitet.
• Makt – Hur och av vem kan identiteter skapas/formas? (Konstruktion)
• Informationsteknik – Ett breddat identitetsbegrepp?
• Påverkansmöjligheter – Vad får detta för konsekvenser för mig eller för gruppen?
• Vilka gynnas? Vilka missgynnas?

6. De svenska minoritetsgruperna
Vissa minoritetsgrupper har funnits i Sverige länge och har därför fått ett
extra starkt stöd i lagen som skyddar deras språk, historia och traditioner
 Judarna
 Romerna
 Samerna
 Sverigefinnarna (fortfarande den största invandrargruppen) och
 Tornedalingarna

7. KATEGORISERING – Fördomar och
stereotyper
 Vad tänker ni när ni ser den här personen?
 Vem är han?
 Hur är han?
 Vad sysslar han med?
 Vad VET vi om honom?
 Vad TROR vi om honom?
 Första intrycket?
 Tabun
 Pedofili, kannibalism, incest
 Rapa, Fisa offentligt

8. Kategorisering:
Professor eller hemlös?

9. ”Fördomar är kedjor smidda av
okunskap”
Lady M. Blessington

10. MAKT!
CENTRALT BEGREPP I SAMHÄLLSKUNSKAP, HISTORIA, SOCIOLOGI OCH
MÅNGA ANDRA ÄMNEN.

11. Olika typer av makt
 Formell makt
 Informell makt
 Makt över tanken
 Kunskapens makt
 Social makt
 Makt över mig själv och min situation
 Makt över andra
 Diskriminering
 Kön
 Könsöverskridande identitet (Genus)
 Etnisk tillhörighet
 Religion eller annan trosuppfattning
 Funktionshinder
 Sexuell läggning
 ålder
S 66

12. Social stratifiering
Vi ingår i många olika grupper.
Person Kön Hudfärg/
Etnicitet
Utbildning/
Yrke
Ålder
Statsministern Man 1 Svetsare 59
Justitieministern Man 1 Journalist 46
Finansministern Kvinna 1 Ekonom 49
Civilministern Man 2 Jurist 38

13. Kategorisering
 Integration & segregation
 Boendesegregering
 Socioekonomisk och etnisk segregering
 Exotifiering
 Assimilering
 Kön & Genus
 Utbildning, Arbete, Ansvar för barn & hem, Chefskap & ledning, Inkomst
 Jämställdhet & Jämlikhet?
 Våld mot kvinnor
 Sexuell läggning
 Naturligt, normalt, vanligt?
 Biologi, arv? (Biologism)… eller Socialisering? Social konstruktion? Miljö? (Konstruktivism)

14. Vad är normalt?
Det finns en tendens att betrakta sina egna perspektiv, normer och
värderingar som ”normala” och allt annat som avvikande.
 Heteronormativ
 Etnocentrism
 Eurocentrism
 Rasism
 Sexism

15. Bytte signatur på mejlen – avslöjade
sexism på jobbet
Martin R. Schneider och Nicole Knacks arbetade för ett företag i
Philadelphia, USA. Nicole fick kritik av chefen för att kundkontakterna tog för
lång tid. Martin hade inte samma problem och trodde att han bara var mer
effektiv.
Så en dag reagerade Martin på att mejlen från en klient börjat bli väldigt
otrevliga.
 ”Han var helt omöjlig. Oartig, avfärdande, ignorerade mina frågor. Han
sade till mig att hans metoder var industristandard (vilket de inte var) och
att jag inte kunde förstå termerna han använde (vilket jag kunde)”

16. Han förstod inte varför förrän han insåg att han av misstag råkat märka sina
mejl med Nicoles signatur. När han presenterade sig med rätt namn
upphörde problemen.
 ”Omedelbar förbättring. Positivt bemötande, tackade mig för förslagen,
svarade snabbt och sade ’bra frågor!’. Blev en mönsterklient. Notera: Min
teknik och mina förslag ändrades aldrig. Den enda skillnaden var att jag
hade ett manligt namn”, skriver Martin.

17. Martin och Nicole bestämde sig för att utföra ett experiment. Under två
veckors tid bytte de signaturer med varandra så att kunderna skulle tro att
den ena var den andra. Nicole skriver i sin blogg att det ledde till en av de
enklaste jobbperioderna i hennes liv. För Martin var effekten motsatt.
 ”Jag var i helvetet. Allt jag frågade eller föreslog ifrågasattes. Klienter som
jag i vanliga fall kan hantera i sömnen var nedlåtande. En frågade om jag
var singel”, skriver han.

18. Martin insåg att Nicoles kundkontakter tog längre tid eftersom hon först
behövde vinna klienternas respekt.
 ”När hon väl fått klienterna att acceptera att hon vet vad hon håller på
med, kunde jag redan vara halvvägs klar med en annan klient”
 När de berättade för chefen trodde han dem inte. Sedan dess har båda
valt att lämna företaget. För Martin var händelsen ett uppvaknande:
 ”Det riktigt sjuka var att för mig var det här chockerande. För henne, hon
var van vid det. Hon hade bara tänkt att det var en del av hennes jobb”

19. Internet och Sociala medier
Hur påverkar Internet våra identiteter? Vilka är "Influencers" och hur har de
fått sådan makt? Har de egentligen någon makt och inflytande?
Hur påverkar tillgången till Internet oss? Vad betyder det för människors
identitet och jag-känsla i andra länder?
 Kompletterar?
 Förändrar?
 Möjliggör?
 Begränsar?
Hur kategoriserar du dig själv? Vem är du på Internet?