SlideShare a Scribd company logo
1 of 23
En Väg till Hållbarare Saneringar 
SCORE: Sustainable Choice Of REmediation 
Malin Norin4 & Lars Rosén1, 
Pär-Erik Back2, Petra Brinkhoff1,4, Tommy Norberg1; 
Jenny Norrman1, Tore Söderqvist3; Yevheniya Volchko1, Magnus 
Bergknut5; Gernot Döberl6, Robert Anderson1 
1 Chalmers Tekniska Högskola 
2 Statens Geotekniska Institut (SGI) 
3 Enveco Miljöekonomi 
4 NCC Teknik 
5 Umeå Universitet 
6 Environment Agency Austria (EAA), Österrike
Finansiärer
Saneringar har positiva och negativa effekter! 
• Minskade hälsorisker 
• Minskade miljörisker 
• Ökade rekreationsvärden 
• Möjliggör ny 
markanvändning 
• Ökade markvärden 
• Minskad oro 
• Kostar pengar 
• Avfall 
• Transporter 
• Arbetsmiljörisker 
• Buller 
• Luftföroreningar 
• Störningar på kulturvärden 
• Användning av 
naturresurser 
– Fossil energi 
– Andra icke förnybara 
resurser
En ökad helhetssyn...hållbarhet i fokus 
USEPA: Naturvårdsverket:
Vad är hållbarhet? 
Social 
sustainability 
Economic 
sustainability 
Environmental 
sustainability 
Solutions 
The Tripple Bottom Line model 
”En utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra 
kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov.” 
Efter Söderqvist m fl (2004): Samverkan för människa och natur - en introduktion till ekologisk 
ekonomi och Brundtlandkommissionen (1987)
SCORE: Sustainable Choice Of REmediation 
Åtgärds- och 
referensalternativ 
Val av kriterier 
Miljömässig 
hällbarhet 
Social 
hållbarhet 
Ekonomisk 
hållbarhet 
Sammantagen 
hållbarhets-analys 
Överväganden av 
beslutsfattare 
Inhämta ny 
information 
Uppdatera 
Dokumentera 
och 
kvalitetssäkra 
Rapportera 
och 
kommunicera 
Granska 
Beslutsstöd 
SCORE 
Viktning av kriterier 
Beslut 
Preferenser, 
lagar, normer
Konceptuell modell 
Orsak – verkan 
Orsak Stressor Effekter 
EBH 
Källförorening 
Åtgärd 
Miljömässiga 
Sociokulturella 
Ekonomiska 
Ekosystem 
Människor 
Stressor/ 
Plats 
Receptorer 
On-Site - 
Källförorening 
Off-Site - 
Källförorening 
On-Site – 
Åtgärd 
Off-Site – 
Åtgärd 
Naturresurser
Domäner och kriterier (indikatorer) 
Närmiljö och 
Effekter på… trivselfaktorer 
Kulturarv 
Hälsa & 
säkerhet 
Rättvisa 
Lokalt 
deltagande 
Samhälls-ekonomisk 
lönsamhet 
Jord 
Flora & fauna 
Grundvatten 
Ytvatten 
Sediment 
Luft 
Förbrukning 
av icke-förnybara 
resurser 
Produktion av 
ej 
återvinnings-bart 
avfall 
Lokal 
acceptans 
På plats – Utanför plats 
Källförorening - Åtgärd 
Fokusgrupper – intervjuer - litteratur
Vägen mot hållbarare 
saneringar i praktiken… 
NCC ställdes i maj 2007 
inför möjligheten att köpa 
mycket attraktiv central 
mark i Mölndal
• Fantastisk vy! Sydväst 
sluttning – bästa 
väderläge 
• Stor central fastighet 
34 000 m2 
• Nära kommunikationer 
(tåg, buss) 
• Nära naturområden 
• Potential, återskapa 
gamla Mölndal centrum 
• Kulturhistoriskt område/ 
Kvarnbyn 
• Positiv 
stadsdelsförändring
Källa: Mölndals stad
…det fanns bara ett litet 
problem…
• Stora industribyggnader att 
riva 
• Föroreningsgrad 
• Komplicerad geologi 
• Saneringsmetod 
• Tillsynsmyndighet 
• Kringboende 
• Planarbetet 
(användningsområde, 
järnvägen, vägar,…) 
• Arbetsmiljö 
• Kunder 
ORO
2007 Fastighetsförvärv, Översiktlig miljöteknisk undersökning 
2008 Fördjupad miljötekniskmarkundersökning, rivning 
2009 Platsspecifik riskbedömning, åtgärdsutredning, fortsatt rivning 
2010 Försanering, provsiktning, - tvättning, - kompostering 
NCC Construction Sverige 2010-02-16 
2011 Projektering, Saneringsstart 
2012 Avslutande av sanering 
14 
2013 Antagen detaljplan 
2015-2017 Byggnation
Åtgärdsalternativ Hexion 
Viktigt att definiera systemgränserna! 
I praktiken 
värderades 
även in-situ 
för del 
av 
området
Valt tillvägagångssätt 
Alternativ 3 
• 58 000 ton schaktad och hanterad jord 
• 32 000 ton har transporterats till deponi 
• 40 % av jorden har återvunnits inom 
området
Bra lärdomar 
• Var lagom vidsynt 
och testa olika 
upplägg.. 
• Information till 
kringboende och 
andra 
intressenter 
• Tät och 
involverad 
myndighetsdialog 
• Återvinn om möjligt, 
siktning, sekundär 
provtagning.. 
• Se och lyft 
problemen innan de 
uppstår 
• SCORE – ett bra 
sätt att jobba mot 
hållbarare 
saneringar
SCORE-analys 
Miljömässig Social Ekonomisk 
Social 
sustainability 
Economic 
sustainability 
Ecological 
sustainability 
Solutions
Totalt hållbarhetsindex 
Mellan -100 och +100 
Social 
sustainability 
Economic 
sustainability 
Ecological 
sustainability 
Solutions
Hur säkra är vi på att vi väljer det 
mest hållbara alternativet? 
Vilka är de viktigaste 
osäkerheterna?
Var uppstår effekterna?
Kommentar 
• Helhetssyn 
• Fokus på hållbarhet 
• Hjälpmedel för 
riskvärdering och 
åtgärdsutredning 
• Görs på alternativ 
som kan accepteras 
• Processen minst lika 
viktig som 
index/score!! 
• Vad blir resultatet? 
– Verktyg i Excel 
– Metodbeskrivning 
– Exempel 
– Vetenskapliga 
artiklar 
– Del av doktors- och 
licentiatavhandlingar 
under 2014 
– Utbildning
Tack! 
lars.rosen@chalmers.se 
malin.norin@ncc.se 
Sustainable Choice Of REmediation

More Related Content

Similar to En väg mot hållbarare saneringar, Malin Norin, NCC, Lars Rosén, Chalmers

Thomas Hahn - Omställning till grön ekonomi
Thomas Hahn - Omställning till grön ekonomiThomas Hahn - Omställning till grön ekonomi
Thomas Hahn - Omställning till grön ekonomi
Global Utmaning
 
Dialog miljömål vbg 2015 2025 åhörare
Dialog miljömål vbg 2015 2025 åhörareDialog miljömål vbg 2015 2025 åhörare
Dialog miljömål vbg 2015 2025 åhörare
Pierre Ringborg
 
Hållbarhetsbegreppet ur SGUs synvinkel, Helena Dahlgren, SGU
Hållbarhetsbegreppet ur SGUs synvinkel, Helena Dahlgren, SGUHållbarhetsbegreppet ur SGUs synvinkel, Helena Dahlgren, SGU
Hållbarhetsbegreppet ur SGUs synvinkel, Helena Dahlgren, SGU
Geological Survey of Sweden
 
Jannica Schelin
Jannica SchelinJannica Schelin
Jannica Schelin
Sym City
 
Globala varumärken utvecklar gemensamma hållbarhetsmått ann lorentzon
Globala varumärken utvecklar gemensamma hållbarhetsmått ann lorentzonGlobala varumärken utvecklar gemensamma hållbarhetsmått ann lorentzon
Globala varumärken utvecklar gemensamma hållbarhetsmått ann lorentzon
RISE Bioeconomy
 
Inriktningsmål för hållbarhet
Inriktningsmål för hållbarhetInriktningsmål för hållbarhet
Inriktningsmål för hållbarhet
Pierre Ringborg
 

Similar to En väg mot hållbarare saneringar, Malin Norin, NCC, Lars Rosén, Chalmers (20)

Kohl Megatrender
Kohl MegatrenderKohl Megatrender
Kohl Megatrender
 
Ekologisk Hållbar Utveckling
Ekologisk Hållbar UtvecklingEkologisk Hållbar Utveckling
Ekologisk Hållbar Utveckling
 
Program Rädda mannen
Program Rädda mannenProgram Rädda mannen
Program Rädda mannen
 
Thomas Hahn - Omställning till grön ekonomi
Thomas Hahn - Omställning till grön ekonomiThomas Hahn - Omställning till grön ekonomi
Thomas Hahn - Omställning till grön ekonomi
 
Miljöekonomi - (1) forsta delen
Miljöekonomi - (1) forsta delenMiljöekonomi - (1) forsta delen
Miljöekonomi - (1) forsta delen
 
Hammarby sjöstads miljöstyrning
Hammarby sjöstads miljöstyrningHammarby sjöstads miljöstyrning
Hammarby sjöstads miljöstyrning
 
Dialog miljömål vbg 2015 2025 åhörare
Dialog miljömål vbg 2015 2025 åhörareDialog miljömål vbg 2015 2025 åhörare
Dialog miljömål vbg 2015 2025 åhörare
 
Miljöekonomi - (2) andra delen
Miljöekonomi  - (2) andra delenMiljöekonomi  - (2) andra delen
Miljöekonomi - (2) andra delen
 
Hållbarhetsbegreppet ur SGUs synvinkel, Helena Dahlgren, SGU
Hållbarhetsbegreppet ur SGUs synvinkel, Helena Dahlgren, SGUHållbarhetsbegreppet ur SGUs synvinkel, Helena Dahlgren, SGU
Hållbarhetsbegreppet ur SGUs synvinkel, Helena Dahlgren, SGU
 
Affarsetik 2005
Affarsetik 2005 Affarsetik 2005
Affarsetik 2005
 
Grön Flagg och grundskolans läroplan
Grön Flagg och grundskolans läroplanGrön Flagg och grundskolans läroplan
Grön Flagg och grundskolans läroplan
 
Johanna Olesen
Johanna OlesenJohanna Olesen
Johanna Olesen
 
Can 101118
Can 101118Can 101118
Can 101118
 
Universal Design, tema på Forskarutbildning Mars 2010
Universal Design, tema på Forskarutbildning Mars 2010Universal Design, tema på Forskarutbildning Mars 2010
Universal Design, tema på Forskarutbildning Mars 2010
 
Jannica Schelin
Jannica SchelinJannica Schelin
Jannica Schelin
 
Gun Rudquist om GMO
Gun Rudquist om GMOGun Rudquist om GMO
Gun Rudquist om GMO
 
Sveriges miljömål
Sveriges miljömålSveriges miljömål
Sveriges miljömål
 
Globala varumärken utvecklar gemensamma hållbarhetsmått ann lorentzon
Globala varumärken utvecklar gemensamma hållbarhetsmått ann lorentzonGlobala varumärken utvecklar gemensamma hållbarhetsmått ann lorentzon
Globala varumärken utvecklar gemensamma hållbarhetsmått ann lorentzon
 
Inriktningsmål för hållbarhet
Inriktningsmål för hållbarhetInriktningsmål för hållbarhet
Inriktningsmål för hållbarhet
 
Session 73 Pernilla Hyllenius Mattisson
Session 73 Pernilla Hyllenius MattissonSession 73 Pernilla Hyllenius Mattisson
Session 73 Pernilla Hyllenius Mattisson
 

More from Geological Survey of Sweden

More from Geological Survey of Sweden (20)

Screening miljögifter i enskilda brunnar
Screening miljögifter i enskilda brunnarScreening miljögifter i enskilda brunnar
Screening miljögifter i enskilda brunnar
 
Nikolas Hoglund-Hydrogeological-respons-to-injction-fluids
Nikolas Hoglund-Hydrogeological-respons-to-injction-fluidsNikolas Hoglund-Hydrogeological-respons-to-injction-fluids
Nikolas Hoglund-Hydrogeological-respons-to-injction-fluids
 
Emil Vikberg Samuelsson-Vilka-data-gommer-sig-pa-sgu
Emil Vikberg Samuelsson-Vilka-data-gommer-sig-pa-sguEmil Vikberg Samuelsson-Vilka-data-gommer-sig-pa-sgu
Emil Vikberg Samuelsson-Vilka-data-gommer-sig-pa-sgu
 
Peter Dahlqvist-Grundvatten-i-kustzonen
Peter Dahlqvist-Grundvatten-i-kustzonenPeter Dahlqvist-Grundvatten-i-kustzonen
Peter Dahlqvist-Grundvatten-i-kustzonen
 
Robert Earon-Grundvattensakerhet-i-ett-andrat-klimat
Robert Earon-Grundvattensakerhet-i-ett-andrat-klimatRobert Earon-Grundvattensakerhet-i-ett-andrat-klimat
Robert Earon-Grundvattensakerhet-i-ett-andrat-klimat
 
A Lindhe & L Rosen-Grundvattentjansters-varde-i-samhallet
A Lindhe & L Rosen-Grundvattentjansters-varde-i-samhalletA Lindhe & L Rosen-Grundvattentjansters-varde-i-samhallet
A Lindhe & L Rosen-Grundvattentjansters-varde-i-samhallet
 
Mattias Gustafsson-Vad-gor-sgu-nar-det-ar-vattenbrist
Mattias Gustafsson-Vad-gor-sgu-nar-det-ar-vattenbristMattias Gustafsson-Vad-gor-sgu-nar-det-ar-vattenbrist
Mattias Gustafsson-Vad-gor-sgu-nar-det-ar-vattenbrist
 
Jonas Sundell m.fl.-Grundvattendagarna-ostlanken-vastlanken-forbifarten
Jonas Sundell m.fl.-Grundvattendagarna-ostlanken-vastlanken-forbifartenJonas Sundell m.fl.-Grundvattendagarna-ostlanken-vastlanken-forbifarten
Jonas Sundell m.fl.-Grundvattendagarna-ostlanken-vastlanken-forbifarten
 
Eva Wendelin-Geodata-i-3-d
Eva Wendelin-Geodata-i-3-dEva Wendelin-Geodata-i-3-d
Eva Wendelin-Geodata-i-3-d
 
Olof Taromi Sandstrom-Vardet-av-grundvattnets-funktion
Olof Taromi Sandstrom-Vardet-av-grundvattnets-funktionOlof Taromi Sandstrom-Vardet-av-grundvattnets-funktion
Olof Taromi Sandstrom-Vardet-av-grundvattnets-funktion
 
Jenny Norrman-Okad-kunskap-om-vattenuttag
Jenny Norrman-Okad-kunskap-om-vattenuttagJenny Norrman-Okad-kunskap-om-vattenuttag
Jenny Norrman-Okad-kunskap-om-vattenuttag
 
Katarina Stensen-Okad-kunskap-om-vattenuttag
Katarina Stensen-Okad-kunskap-om-vattenuttagKatarina Stensen-Okad-kunskap-om-vattenuttag
Katarina Stensen-Okad-kunskap-om-vattenuttag
 
Karin Sjostrand-Metoder-for-atgardsprioritering-i-omraden-med-vattenbrist
Karin Sjostrand-Metoder-for-atgardsprioritering-i-omraden-med-vattenbristKarin Sjostrand-Metoder-for-atgardsprioritering-i-omraden-med-vattenbrist
Karin Sjostrand-Metoder-for-atgardsprioritering-i-omraden-med-vattenbrist
 
J Thorn-M Lindstrom-Statistisk-bearbetning-for-analys-av-grundvattennivaer
J Thorn-M Lindstrom-Statistisk-bearbetning-for-analys-av-grundvattennivaerJ Thorn-M Lindstrom-Statistisk-bearbetning-for-analys-av-grundvattennivaer
J Thorn-M Lindstrom-Statistisk-bearbetning-for-analys-av-grundvattennivaer
 
Johan Strandberg-Dricksvattenproduktion-nar-spelreglerna-andras
Johan Strandberg-Dricksvattenproduktion-nar-spelreglerna-andrasJohan Strandberg-Dricksvattenproduktion-nar-spelreglerna-andras
Johan Strandberg-Dricksvattenproduktion-nar-spelreglerna-andras
 
Joel Jansson-Grundvatten-och-ekosystem-i-VISS
Joel Jansson-Grundvatten-och-ekosystem-i-VISSJoel Jansson-Grundvatten-och-ekosystem-i-VISS
Joel Jansson-Grundvatten-och-ekosystem-i-VISS
 
Jakob Eng-Grundvattenpaverkan-av-taktverksamhet-runt-File-Hajdar-Gotland
Jakob Eng-Grundvattenpaverkan-av-taktverksamhet-runt-File-Hajdar-GotlandJakob Eng-Grundvattenpaverkan-av-taktverksamhet-runt-File-Hajdar-Gotland
Jakob Eng-Grundvattenpaverkan-av-taktverksamhet-runt-File-Hajdar-Gotland
 
Irene Bohman-Vattenbrist-det-behovs-mer-kunskap-battre-verktyg-och-samarbete
Irene Bohman-Vattenbrist-det-behovs-mer-kunskap-battre-verktyg-och-samarbeteIrene Bohman-Vattenbrist-det-behovs-mer-kunskap-battre-verktyg-och-samarbete
Irene Bohman-Vattenbrist-det-behovs-mer-kunskap-battre-verktyg-och-samarbete
 
Ezra Haaf-Vilken-information-gar-att-fa-ut-av-grundvattennivamatserier-verkty...
Ezra Haaf-Vilken-information-gar-att-fa-ut-av-grundvattennivamatserier-verkty...Ezra Haaf-Vilken-information-gar-att-fa-ut-av-grundvattennivamatserier-verkty...
Ezra Haaf-Vilken-information-gar-att-fa-ut-av-grundvattennivamatserier-verkty...
 
David Nilsson-Vad-ar-det-som-ar-sa-speciellt-med-grundvatten
David Nilsson-Vad-ar-det-som-ar-sa-speciellt-med-grundvattenDavid Nilsson-Vad-ar-det-som-ar-sa-speciellt-med-grundvatten
David Nilsson-Vad-ar-det-som-ar-sa-speciellt-med-grundvatten
 

En väg mot hållbarare saneringar, Malin Norin, NCC, Lars Rosén, Chalmers

  • 1. En Väg till Hållbarare Saneringar SCORE: Sustainable Choice Of REmediation Malin Norin4 & Lars Rosén1, Pär-Erik Back2, Petra Brinkhoff1,4, Tommy Norberg1; Jenny Norrman1, Tore Söderqvist3; Yevheniya Volchko1, Magnus Bergknut5; Gernot Döberl6, Robert Anderson1 1 Chalmers Tekniska Högskola 2 Statens Geotekniska Institut (SGI) 3 Enveco Miljöekonomi 4 NCC Teknik 5 Umeå Universitet 6 Environment Agency Austria (EAA), Österrike
  • 3. Saneringar har positiva och negativa effekter! • Minskade hälsorisker • Minskade miljörisker • Ökade rekreationsvärden • Möjliggör ny markanvändning • Ökade markvärden • Minskad oro • Kostar pengar • Avfall • Transporter • Arbetsmiljörisker • Buller • Luftföroreningar • Störningar på kulturvärden • Användning av naturresurser – Fossil energi – Andra icke förnybara resurser
  • 4. En ökad helhetssyn...hållbarhet i fokus USEPA: Naturvårdsverket:
  • 5. Vad är hållbarhet? Social sustainability Economic sustainability Environmental sustainability Solutions The Tripple Bottom Line model ”En utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov.” Efter Söderqvist m fl (2004): Samverkan för människa och natur - en introduktion till ekologisk ekonomi och Brundtlandkommissionen (1987)
  • 6. SCORE: Sustainable Choice Of REmediation Åtgärds- och referensalternativ Val av kriterier Miljömässig hällbarhet Social hållbarhet Ekonomisk hållbarhet Sammantagen hållbarhets-analys Överväganden av beslutsfattare Inhämta ny information Uppdatera Dokumentera och kvalitetssäkra Rapportera och kommunicera Granska Beslutsstöd SCORE Viktning av kriterier Beslut Preferenser, lagar, normer
  • 7. Konceptuell modell Orsak – verkan Orsak Stressor Effekter EBH Källförorening Åtgärd Miljömässiga Sociokulturella Ekonomiska Ekosystem Människor Stressor/ Plats Receptorer On-Site - Källförorening Off-Site - Källförorening On-Site – Åtgärd Off-Site – Åtgärd Naturresurser
  • 8. Domäner och kriterier (indikatorer) Närmiljö och Effekter på… trivselfaktorer Kulturarv Hälsa & säkerhet Rättvisa Lokalt deltagande Samhälls-ekonomisk lönsamhet Jord Flora & fauna Grundvatten Ytvatten Sediment Luft Förbrukning av icke-förnybara resurser Produktion av ej återvinnings-bart avfall Lokal acceptans På plats – Utanför plats Källförorening - Åtgärd Fokusgrupper – intervjuer - litteratur
  • 9. Vägen mot hållbarare saneringar i praktiken… NCC ställdes i maj 2007 inför möjligheten att köpa mycket attraktiv central mark i Mölndal
  • 10. • Fantastisk vy! Sydväst sluttning – bästa väderläge • Stor central fastighet 34 000 m2 • Nära kommunikationer (tåg, buss) • Nära naturområden • Potential, återskapa gamla Mölndal centrum • Kulturhistoriskt område/ Kvarnbyn • Positiv stadsdelsförändring
  • 12. …det fanns bara ett litet problem…
  • 13. • Stora industribyggnader att riva • Föroreningsgrad • Komplicerad geologi • Saneringsmetod • Tillsynsmyndighet • Kringboende • Planarbetet (användningsområde, järnvägen, vägar,…) • Arbetsmiljö • Kunder ORO
  • 14. 2007 Fastighetsförvärv, Översiktlig miljöteknisk undersökning 2008 Fördjupad miljötekniskmarkundersökning, rivning 2009 Platsspecifik riskbedömning, åtgärdsutredning, fortsatt rivning 2010 Försanering, provsiktning, - tvättning, - kompostering NCC Construction Sverige 2010-02-16 2011 Projektering, Saneringsstart 2012 Avslutande av sanering 14 2013 Antagen detaljplan 2015-2017 Byggnation
  • 15. Åtgärdsalternativ Hexion Viktigt att definiera systemgränserna! I praktiken värderades även in-situ för del av området
  • 16. Valt tillvägagångssätt Alternativ 3 • 58 000 ton schaktad och hanterad jord • 32 000 ton har transporterats till deponi • 40 % av jorden har återvunnits inom området
  • 17. Bra lärdomar • Var lagom vidsynt och testa olika upplägg.. • Information till kringboende och andra intressenter • Tät och involverad myndighetsdialog • Återvinn om möjligt, siktning, sekundär provtagning.. • Se och lyft problemen innan de uppstår • SCORE – ett bra sätt att jobba mot hållbarare saneringar
  • 18. SCORE-analys Miljömässig Social Ekonomisk Social sustainability Economic sustainability Ecological sustainability Solutions
  • 19. Totalt hållbarhetsindex Mellan -100 och +100 Social sustainability Economic sustainability Ecological sustainability Solutions
  • 20. Hur säkra är vi på att vi väljer det mest hållbara alternativet? Vilka är de viktigaste osäkerheterna?
  • 22. Kommentar • Helhetssyn • Fokus på hållbarhet • Hjälpmedel för riskvärdering och åtgärdsutredning • Görs på alternativ som kan accepteras • Processen minst lika viktig som index/score!! • Vad blir resultatet? – Verktyg i Excel – Metodbeskrivning – Exempel – Vetenskapliga artiklar – Del av doktors- och licentiatavhandlingar under 2014 – Utbildning
  • 23. Tack! lars.rosen@chalmers.se malin.norin@ncc.se Sustainable Choice Of REmediation

Editor's Notes

  1. In Europé, SuRF-UK together with NICOLE (Network for industrially contaminated land in ework on issues of sustainability in remediation and SuRF_UK have published a framework for assessing the sustainability of soil and groundwater remediation. They considere the remediation as being a part of a broader sustainable development objectives of a project. NICOLE NV NVs syn på hållbar sanering inkl NVs syn på utvärdering av hållbarhet