Klimatrisker och intressemotsättningar i stadsplaneringen.Exemplet integrerad kustzonsförvaltning (ICZM)                  ...
Klimatanpassning på den politiskaagendan• Växande insikt: vi måste anpassa oss till klimatförändringar som komplement  til...
Vad innebär klimatanpassning?• Klimatanpassning definieras som förändringar i respons på faktiska  eller förväntade klimat...
Varför studera aktuella processerför klimatanpassning?• IPCC 2007: anpassningsförmåga främjas av erfarenheter och  lärdoma...
En studie om villkor för klimatanpassning iSverige    Mistra (CLIPORE/CSP 2012+) “Agendas and strategies for climate    ad...
Kustby (fallstudie 3)• Liten sydsvensk kustkommun (27 200 invånare, 355 km2)• Lång historik av stranderosion (1820-t) , på...
Vad kan vi lära oss av exemplet Kustby?
Integrerad kustzonsförvaltning(ICZM)handlar om att:• främja en ekologiskt, ekonomiskt och socialt  balanserad förvaltning ...
Exempel på utmaningar1. Behovet att bygga upp kunskap, avsätta resurser och aktivt   prioritera klimathänsyn är beroende a...
Vems intressen kring kustzonenska prioriteras?• Bevarandeintressen/Natura 2000: låt naturen ha  sin gång• Skydda existeran...
Hur få perspektiven att mötas? “Det är svårimplementerat i verkligheten när man står vid sina förvaltningar i den kommunal...
“Det är svårimplementerat i verkligheten när manstår vid sina förvaltningar i den kommunalaorganisationen och fan ta den t...
Allmänhetens perspektiv?• Hittills har kustzonsförvaltningen i Kustby varit en  tjänstemannafråga (med undantag av  markäg...
Dvs. en stor utmaning ligger i hur dennakustzonspolicy ska tas vidare från ord tillhandling…
Tack!Frågor och kommentarer?!
Upcoming SlideShare
Loading in …5
×

Sofie Storbjörk

495 views

Published on

0 Comments
0 Likes
Statistics
Notes
  • Be the first to comment

  • Be the first to like this

No Downloads
Views
Total views
495
On SlideShare
0
From Embeds
0
Number of Embeds
1
Actions
Shares
0
Downloads
4
Comments
0
Likes
0
Embeds 0
No embeds

No notes for slide

Sofie Storbjörk

  1. 1. Klimatrisker och intressemotsättningar i stadsplaneringen.Exemplet integrerad kustzonsförvaltning (ICZM) sofie.storbjork@liu.se
  2. 2. Klimatanpassning på den politiskaagendan• Växande insikt: vi måste anpassa oss till klimatförändringar som komplement till utsläppsminskningar• Klimat- och sårbarhetsutredningen (SOU 2007:60) visar effekter av klimatförändringarna och konsekvenser för samhällets sårbarhet ex. temperatur, havsnivå, nederbörd, höga flöden etc. vilket ökar risken för översvämningar, erosion, ras- och skred.• Proposition 2008/2009:162 pekar på ett ökat erkännande för klimatanpassning. Huvudansvaret för det operativa arbetet ligger på kommunerna, nationella myndigheter och länsstyrelsen har en kunskapsstödjande/rådgivande roll.• Regeringen investerade 300 miljoner SEK mellan 2009-2011 på bättre geografiskt/geotekniskt kunskapsunderlag liksom en stärkt roll för landets länsstyrelser i klimatanpassningen. I september 2011 föreslogs även medel för ett nytt kunskapscentrum för klimatanpassning.
  3. 3. Vad innebär klimatanpassning?• Klimatanpassning definieras som förändringar i respons på faktiska eller förväntade klimateffekter (inkl. klimatvariationer och extrema händelser) för att reducera skada, dra nytta av möjligheter och hantera konsekvenser (IPCC 2007)• Anpassningsstrategier varierar ex. gällande styrning, skala, timing, tidsperspektiv och form.• I praktiken innebär klimatanpassning att integrera hänsyn till klimatfrågor i dagliga beslut, planer och aktiviteter på individ- eller organisationsnivå.• I Sverige har landets kommuner en viktig roll att spela genom planmonopol och ansvar för lokal riskhantering.
  4. 4. Varför studera aktuella processerför klimatanpassning?• IPCC 2007: anpassningsförmåga främjas av erfarenheter och lärdomar från samtida risk- och krishantering. Kunskapen om vad som påverkar vår förmåga är ofta bristfällig.• Dvs. vi behöver en ökad förståelse för hur, när, varför och under vilka förhållanden en fungerande klimatanpassning äger rum = drivkrafter och barriärer• Sverige liksom övriga Norden anses vanligtvis ha en hög anpassningskapacitet (aggregerad nivå)• Dock: lokala fallstudier synliggör bl.a. institutionella barriärer kring makt, rollfördelning och lärande som förhindrar klimatanpassning.
  5. 5. En studie om villkor för klimatanpassning iSverige Mistra (CLIPORE/CSP 2012+) “Agendas and strategies for climate adaptation” 2004-2006 och Formas “Planning for climate adaptation” 2007-2010.• Intervjuer med representanter för nationella myndigheter som ansvarar för klimatfrågor, fysisk planering, risk- och krishantering (2005)• Lokala fallstudier 1+2: översvämningsbenägna kommuner. Dokumentstudier och intervjuer med tjänstemän ansvariga för klimatfrågor, miljö, fysisk planering, risk- och krishantering (2005)• Lokal fallstudie 3: stranderosion och integrerad kustzonsförvaltning. Dokumentstudier och intervjuer med tjänstemän ansvariga för klimatfrågor, miljö, fysisk planering, risk- och krishantering (2008)• Telefonintervjustudie med “föregångarkommuner” (2010)
  6. 6. Kustby (fallstudie 3)• Liten sydsvensk kustkommun (27 200 invånare, 355 km2)• Lång historik av stranderosion (1820-t) , på kommunpolitiska agendan sedan 1950-t.• I kustzonen finns Natura 2000-områden, sommarstugor, rekreationsområden, stränder, betesmark, hamnområden• Tidigare policy = fasta skydd som flyttat erosion nedströms, Kunskapsbyggande om åtgärder• Idag beslut om ny kustskyddspolicy (Integrated Coastal Zone Management) med fokus på tvärsektoriell samverkan, intressemedverkan samt företrädelsevis mjuka metoder.• Lokal process styrd från teknisk förvaltning. Tidigare bristande integrering över sektorsgränser• Fokus på nätverk över kommungränser samt mellan kommun och universitet• Upplever bristande stöd från nationellt och regionalt håll. Fokus på lobbying.
  7. 7. Vad kan vi lära oss av exemplet Kustby?
  8. 8. Integrerad kustzonsförvaltning(ICZM)handlar om att:• främja en ekologiskt, ekonomiskt och socialt balanserad förvaltning av kustzonen för samtida och framtida generationer• tillämpa försiktighetsprincipen och agera långsiktigt/förebyggande (ex. klimatrisker)• alla intressenters kunskap och erfarenheter tas tillvara ex genom deltagande och samråd
  9. 9. Exempel på utmaningar1. Behovet att bygga upp kunskap, avsätta resurser och aktivt prioritera klimathänsyn är beroende av riskmedvetande (händelser) och nyckelaktörer som driver/bevakar/tar en roll2. Klimatanpassning blir en fråga för teknisk förvaltning med vattentäta skott, bristande gemensamt ägande och lärande över sektorsgränser3. Kolliderande värden och prioriteringar i kustzonen: vems intressen ska prioriteras? Hur skapa kloka mötesplatser för olika kustzonsintressen?
  10. 10. Vems intressen kring kustzonenska prioriteras?• Bevarandeintressen/Natura 2000: låt naturen ha sin gång• Skydda existerande bebyggelse genom fasta kustskydd: markägarperspektiv• Tillgängliggöra: skydda kustzonen för rekreation och turism• Exploatera kustzonen genom utökat byggande av vattennära och attraktiva bostäder/verksamheter• Prioritera säkerhet: begränsa exploatering av kustzonen och tillämpa försiktighetsprincipen
  11. 11. Hur få perspektiven att mötas? “Det är svårimplementerat i verkligheten när man står vid sina förvaltningar i den kommunala organisationen och fan ta den tekniska chef som talar om miljö och hälsa vad dom ska göra och tvärtom. Kommunerna är väldigt sektorsstyrda men kustzonen kräver mer integrerade lösningar. Det kan kännas enklare att lösa sina problem på egen hand än att blanda in andra och det är jäkligt mänskligt att känna så. Men vi måste.”
  12. 12. “Det är svårimplementerat i verkligheten när manstår vid sina förvaltningar i den kommunalaorganisationen och fan ta den tekniska chef somtalar om miljö och hälsa vad dom ska göra ochtvärtom. Kommunerna är väldigt sektorsstyrdamen kustzonen kräver mer integrerade lösningar.Det kan kännas enklare att lösa sina problem påegen hand än att blanda in andra och det är jäkligtmänskligt att känna så. Men vi måste.”
  13. 13. Allmänhetens perspektiv?• Hittills har kustzonsförvaltningen i Kustby varit en tjänstemannafråga (med undantag av markägarorganisationer/ stugföreningar)• Hur når man den bredare allmänheten och hur kan en mer kommunikativ planering där olika röster kommer till tals utformas?• Kommunen har hittills arbetat med utställningar och information om kustzonsfrågor.• Vad som ska skyddas/göras är en fråga om legitimitet och gränsdragningar kring ansvar. Synsätten skiljer sig åt bland “allmänheten”.
  14. 14. Dvs. en stor utmaning ligger i hur dennakustzonspolicy ska tas vidare från ord tillhandling…
  15. 15. Tack!Frågor och kommentarer?!

×