Miljöekonomi - (2) andra delen
•Download as PPT, PDF•
1 like•489 views
Miljöekonomi - (2) andra delen
![Upplägg andra passet ,[object Object],[object Object],[object Object],[object Object]](https://image.slidesharecdn.com/presentationandradelenver2-120214110150-phpapp02/85/Miljoekonomi-2-andra-delen-1-320.jpg)
![Olika områden, olika mål ,[object Object],[object Object],[object Object],[object Object]]()
Recommended
Recommended
More Related Content
Similar to Miljöekonomi - (2) andra delen
Similar to Miljöekonomi - (2) andra delen (20)
More from Effektiv AB
More from Effektiv AB (9)
Miljöekonomi - (2) andra delen
- 3. Alla sanningar om hushållning går ej ihop… Olika sanningszoner De praktiska handlingarna Den neoklassiska ekonomiska teorin Politiken Bergström et al (1996:47) ”Hållbar ekonomi”
- 4. Olika teoriområden ger olika svar Ling et al , 1998; Lundgren, 1998 Observationsplan/empiri Beskrivningsplan Teoriområde Neoklassisk national ekonomi En del av företagsek teoriområde Struktur/ position/ nätverk Kostnad Pris Institutionell organisations teori/ Soc konstruktionism Olika förhållningssätt / logiker
- 5. Två olika sätt att påverka den tekniska/ekonomiska sfären Ekonomiska/ tekniska sfären Staten Medborgare/ familj/ kund sfären “ Civil Society” (1) Marknadsekonomi (2) Demokratisk process (2) Reglering via lagar, skatter, styrmedel Jmf med Jönsson. S. ”Miljöredovisning”, i Dobber & Wolff (red) (1996) Miljöstrategier . Jönsson talar om stat, marknad och communitity som tre typer av samordningsorgan (s 198).
- 12. Från Trelleborgs årsredovisning (2000:30-31)
- 16. En bild av en miljöanalys av ett företag AB Svenska Miljöstyrningsrådet (2001) ”Miljöledningsmarknaden”, http://www.miljostyrning.se/information.asp (2001-04-11).
Editor's Notes
- Jämför även med D&W (1997:17) där olika miljömyter berörs. Den strategiska osäkerhet som många företagsledningar upplever, påverkas av alla professionella påtryckare och tyckare. Det finns knappast något samhällsområde där så många har åsikter av skiftande slag, inte sällan dessutom totalt motsägande varandra. Dessa åsikter uttrycker ett bör, dvs föreskriver ofta hur företagen skall göra. Det är få konsulter som brytt sig om att reda på hur det är med miljöanpassningen i våra företag.
- Jmf med Strannegård, Wolff & Örninge (1998:3) Svenska miljöbarometern 1997-1998 , som skriver: …”det ekologiska språket” har haft svårt att möta ”det ekonomiska språket”.
- Modellen är från Lundgren (1998). Jmf med Jönsson. S. ”Miljöredovisning”, i Dobber & Wolff (red) (1996) Miljöstrategier . Jönsson talar om stat, marknad och communitity som tre typer av samordningsorgan (sid 198). Det teoriområde - studieområde - som tar upp dessa samordningsorgan kallar Jönsson för korporativistiska studier. Samma typ av bild har använts vid diskussioner om organisationskontroll (Ouchis beteende, resultat och ”clan”/”trust”-styrning). Williamsons (1991)(1975?) Comperative Economic Organization, ASQ vol 36, s 269-296, transaktionskostnadsansats innefattar marknad och hierarki men innefattar samhället (community) som en hybrid. En följd av det ökande utländska aktieinnehavet är att företagsledningen i våra börsnoterade storföretag får lov att vara mycket mera lyhörd för ägarintresset på Wall Street, i London City eller var det nu befinner sig. " Shareholder value" är lösenordet för dagen. Den mysiga, lätt korporativistiska klubbatmosfär som rådde bland företagsledningen i våra länder - patronväldet som vi kallade det i Finland - är förbi och kommer inte åter. ( http://www.vn.fi/vn/svenska/tal/980511S.HTM ) De flesta ekonomer anser att ett eventuellt medlemskap i den europeiska monetära unionen inte påverkar ekonomins strukturella egenskaper och relativa priser på lång sikt. I korporativistiska ekonomier som den svenska och den finska är det emellertid inte säkert att detta antagande håller eftersom de stora fackförbunden i den konkurrensutsatta exportsektorn och i den slutna tjänstesektorn kan samordna sig i löneförhandlingarna inom sektorn. (http://www.fief.se/FIEF-NYTT/Nr%203-1999.htm) Tryckfrihet får inte vara något som är förbehållet etablerade, stora, organisationer som har råd med dyra framställningsmetoder. Förslag i den riktningen, som förekommit, är renodlat korporativistiska. (En korporativistisk stat kännetecknas, bl.a., av att de organisationer, som man måste tillhöra, har rättigheter. De enskilda individerna har bara i begränsad omfattning några rättigheter. Varje individ måste gå genom sin korporation med allt vad det innebär. ) http://home1.swipnet.se/~w-14340/tfweb1.htm Jmf även med Radetzki, M. (2001) Den gröna myten - ekonomisk tillväxt och miljöns kvalitet , SNS förlag. Som också, t ex sid 47, talar om två alternativa instrument som kommer till användning när samhället tvingas till anpassning för att undvika förslitning av en alltför intensivt använd naturresurs. Den första är spridning och förstärkning av äganderätter. Den andra är samhällelig reglering vid utnyttjandet av allmänningar. Båda instrumentet spelar en viktig roll för att rädda eller spara miljön, främst genom att minska förekomsten av negativa externa effekter (ibid s 47).
- Jmf med Strannegård, Wolff & Örninge (1998:6) Svenska miljöbarometern 1997-1998 , som skriver i stycket ”om det ekologisk och ekonomiska språket”: Forskningen syfte är bl a att öka vår förståelse av verkligheten genom språkbildning. Det faktum att miljöforskningen utvecklas vid sidan av managementforskningen bidrar till att det ”ekologiska språket” har svårt att möta det ”ekonomiska språket”. …Ingen kan idag göra anspråk på att förstå miljöproblemens karaktär i sin helhet eller på att ha annat än partiella lösningar på problemet. Vi befinner oss snarare på en upptäcktsfärd där det gäller att med ödmjukhet, öppet sinne och lärande vinna nya insikter om samband och problem. Nya samhälleliga och industriella strukturer växer fram som i sin grundstruktur kommer att se mkt annorlunda ut än de som vi hittills byggt upp. Dessutom vore det en naiv förenkling att tro att ekologiska problem skulle kunna lösas utan att man samtidigt letar efter samhällsstrukturer som bidrar till förändringen. ”
- Jmf med Linnanen et al (1996:77) ”Miljöledarskap…”. De talar också om fem kategorier: motstånd, passivitet, återhållsamhet, anpassning och aktivitet. Vi aktivitet så tittar man från ett ”företags-, marknads-, sahällsperspektiv. Man har ett ”innovativt” anpassningssätt. Man är förutseende. Andra aktiviteter är integrerade.
- Jmf med Strannegård, Wolff & Örninge (1998) Svenska miljöbarometern 1997-1998 , GRI. (gri@gri.se). De har tre gånger med början 1993 och sen vartannat år skickat ut en enkät till företagsledare inom tillverkande industri med minst 50 anställda. Enkäten har tagit upp attityder hos företagsledare när dett gäller bl a miljökrav, vilka miljörelaterade åtgärder som vidtas och vilka hinder man ser. På senare tid har man sett: ” att ett ökat antal respondenter anser att tillhandahållandet av miljövänliga produkter i framtiden kommer att vara betydelsefullt. De tror att det kommer att vara svårare att rekrytera och behålla kompetent personal om miljöengagemang saknas, att miljöfrågorna är allvarliga, strategiskt intressanta och att de kommer att bli viktigare i framtiden. Sammantaget kan resultaten tolkas som miljöfrågorna i svenska företag blir alltmer angelägna .” En femtedel av företagen har en separat miljöredovisning, och det är en ngt högre andel än de företag som anger att de har med miljöinformation i årsredovisningen. Resultaten visar att företagen själva anser att de problem som härstammar med från produktionsprocessen främs uppkommer i samband med energiförbrukning och avfallsproduktion.
- Ett exempel på att det händer saker på området är t ex Trelleborgs annammande av miljöpolicy, miljömål och miljöredovisning. Syftet med Trelleborgs miljöledningssystem, enligt deras årsredovisning, är att: ”styra de betydande miljöaspekterna och skapa förbättringsprogram för att minska miljöpåverkan, såväl som att åstadkomma besparingsåtgärder och kommersiella fördelar.” Trelleborg arbetar sedan 1998 efter en på koncernnivå fastställd miljöpolicy. 23 anläggningar inom Trelleborg är certifierade enl ISO 140001. De har producerande enheter i Europa. Elva anläggningar i Sverige är tillståndspliktiga. Miljömål (s 31): minskad energi och vattenförbrukning effektivare avfallshantering färre arbetsolyckor och säkrare arbetsplatser, minskade utsläpp till luft. (vatten och mark?)
- Jmf med Linnanen et al (1996:77) ”Miljöledarskap…” som tar upp fyra delfaktorer i företagets iljöstrategiska referensram: miljöstrategin, konkurrenstrategin, livscykelstrategi och riskhanteringsstrategin
- På Miljöstyrningsrådets hemsida http://www.miljostyrning.se/ så kan man bl a få olika företags miljöredovisningar (ett exempel på miljökommunikation). Tex så lägger Stora Enso ut sin redovisning på adressen: http://www.storaenso.com/pdf/StoraEnsoEnv98.pdf Södra på: http://www.sodra.se/ovrigt/pdf_filer/miljored_se.pdf AB Svenska Miljöstyrningsrådet ägs gemensamt av staten, industrin och kommunerna genom Miljödepartementet, Industriförbundet och Svenska Kommunförbundet.
- Jmf med Linnanen et al (1996: kap 5 s 113) som också tar upp tar upp nyttan med revision. Två kategorier av nytta: förbättring av effektiviteten av det kontrollsystem man har för miljöfrågorna och en ökad säkerhet beträffande verksamhetens riskfrihet. De skriver även: ”dessutom ökar personalens kunskapsnivå beträffande företagets miljöfrågor som en en följd av revisionen”.
- På http://www.environ.se/enviroreport/envirorep2/enviro2_3.htm kan man även läsa om den nordiska varianten: Product-Oriented Environmental Strategy (POMS). Fråga Erik.Westin@environ.se på Naturvårdsverket som vet mer.
- Strategiska beslut kan avgränsas från andra beslut genom tre faktorer (D&W s 16): 1. de är ostrukturerade och icke-rutineserade, 2. de är viktiga för en organisation, 3. de är komplexa Chandler och Ansoff kan som strategiforskare klassificeras som att de ser strategi som ett planerande (Bengtsson, 1997:45ff). Andre ser strategier som position , t ex: Porter (1980) där fem konkurrenskrafter tas upp: konkurrens från konkurrenter och substitut, förhandlingspositioner gentemot kunder och leverantörer och övriga aktörer i distributionskanalerna. Mintzberg ser strategi som handlingsmönster . Här utgår man från att strategier/handlingsmönstrena i regel är mycket beständiga fenomen. Org arbetar ofta utifrån samma grundstrategi i tio år eller mer (Bengtsson, 1993:50). Kritik: inte tar innehållet i strategierna, inte tar hänsyn till den externa omgivningens krav, inte gör klart vilka aktörerna är och vilka intentioner de har (ibid s 50). En fjärde syn på strategi enl Mintzberg (1988) är strategi som perspektiv . Här ses strategin som en världsbild - paradigm, föreställningsram, ideologi, värdesystem - hos ledande aktörer i organisation/grupper i organisationen/hela organisationen.
- En fjärde syn på strategi enl Mintzberg (1988) är strategi som perspektiv . Här ses strategin som en världsbild - paradigm, föreställningsram, ideologi, värdesystem - hos ledande aktörer i organisation/grupper i organisationen/hela organisationen.
- Strategiutvecklingen kan beskrivas som en process. Företagsledningens vision leder till en formulerad strategi. Varje strategi kännetecknas av genuin osäkerhet (strategic uncertainties). När ett problem av strategisk natur blir beslutsrelevant tar företagsledningen an problemet (interactive control system). Gemensamt med operativt ansvariga försöker man finna lösningar på problemet. När dessa lösningar blivit beprövade (organizational learning) kan dessa lösningar överföras till rutinmässig behandling (programmed controll). När det gäller miljöfrågan så definierar många den som strategisk (Terrvik & Wolff, 1993, i D&W, 1997:17). Exemplet med Trelleborgs årsredovisning (2000) Se nästa bild. Enl tidigare har D&W (1997:17) berört olika miljömyter. Den strategiska osäkerhet som många företagsledningar upplever, påverkas av alla professionella påtryckare och tyckare. Det finns knappast något samhällsområde där så många har åsikter av skiftande slag, inte sällan dessutom totalt motsägande varandra. Dessa åsikter uttrycker ett bör, dvs föreskriver ofta hur företagen skall göra. I USA myntar företag populära förkortningar som uttrycker deras miljöengagemang av typ WRAP ( Waste Reduction Always Pays, Dow Chemical), SMART (Save Money And Reduce Toxics, Chevron Oil), ACT (Achievements in Clean Technology, Welting House, och PPP (Pollution Prevention Pays, 3M) En intressant bok om lärande i organisationer är Peter Senges bok: Fifth discipline.
- Miljö är ett område där grundläggande antagande behöver omprövas. Eftersom svaren ej är givna och enkla kan företag lära sig nya sätt att formulera affärsstrategier. De får acceptera att pröva sig fram, att det är viktigare att pröva än att fel eller rätt. Theory of business kan stå för förståelse för de uppgifter som den enskilda personer upplever att företaget står inför (Sandberg, J & Targama, A., 1998, Ledning och förståelse ). 1960 talet var det årtionde då lagstiftaren skulle driva på företagens anpassning. End-of-pipe och teknologiska lösningar fokuserades. 1970-talet så styrde de politiska systemet via priset. Nationalekonomiska styrmodeller blev uppmärksammade. 1980-talet inleddes en ny fas i miljöarbetet. Fler företag marknadsförde sig som ”miljövänliga”. Men handlade man annorlunda…? Ofta inte. Under 80-talet började förändringsarbetet få en ny typ av innehåll. Problemet är inte att få acceptans utan att faktiskt uppnå det som eftersträvas - att människor frivilligt gör annorlunda prioriteringar och beter sig annorlunda. Det krävs att man förändrar sin förståelse och bryter inarbetade rutiner och beteendemönster (Sandberg & Targama, 1998:169) 1990- en upptäcktsresa för att försöka nå fram till det miljöanpassade företaget… “ The problem we have today cannot be solved by thinking the way we thought when we created them.” Albert Einstein.