![Upplägg: Etik och Miljö ,[object Object],[object Object],[object Object],[object Object],[object Object],[object Object],[object Object],[object Object],[object Object]](https://image.slidesharecdn.com/affarsetik2005-120214110322-phpapp02/85/Affarsetik-2005-1-320.jpg)
Recommended
More Related Content
Similar to Affarsetik 2005
Similar to Affarsetik 2005 (20)
More from Effektiv AB
More from Effektiv AB (8)
Affarsetik 2005
- 2. Olika föreställningar om företag, dess ”själ”; etik, ekonomi och miljö Koskinen (1999) Brytting (1998) Dobers & Wolff (1995, 1997: 2:a uppl)
- 4. Företagets själ, (Koskinen 1999)
- 14. Två sätt att tänka, utveckling (Filosofilexikonet, 1994:143) Teleologer (Utilitarismen) Handlingsetiker Regeletiker Deontologer (”pliktetik”) Adam Smith Kant Bentham Mill, Moore
- 15. Fyra sätt att tänka, avseende normativ etik (Brytting, 1998:29) 1 2 3a 3b Vad är (etiskt) rätt (det gemensammas bästa) ? Goda principer - pliktetik Goda effekter - konsekvensetik Goda människor – dygdetik Koskinen (1999): 3a) avsikt och 3b) dygdetik Goda samtal – diskursetik Koskinen (1999) ”ansvarsetik” ?
- 16. Fyra sätt att tänka, utvecklad avseende normativ etik (Brytting, 1998:29) 1 2 3a 3b Individ nivå - (global) ? Samhällelig nivå ” Kulturell” nivå Global, konsensus, nivå Vad är (etiskt) rätt (det gemensammas bästa) ? Goda principer - pliktetik Goda effekter - konsekvensetik Goda människor – dygdetik Koskinen (1999): 3a) avsikt och 3b) dygdetik Goda samtal – diskursetik Koskinen (1999) ”ansvarsetik” ?
- 19. En tankemodell för att nå motivation och effektivitet i en organisation. Hackman & Oldman, 1980, i Brytting, 1998:96
- 20. Etisk innehåll / Etisk skala (Wandén, S. (1997:161) Miljö, livsstil och samhälle , N&S)
- 22. Alla sanningar om hushållning går ej ihop … Olika sanningszoner De praktiska handlingarna Den neoklassiska ekonomiska teorin Politiken Bergström et al (1996:47) Hållbar ekonomi Se även Lidskog, R. et al (1997:kap 9 om Niklas Luhmann) Samhälle, risk och miljö
- 23. Olika etiskt normativa perspektiv, olika mål ( Westholm, 1995, Elhandel i konkurrens ) Se även Lindquist, P. (2000) Lokala energistrategier , Tema T rapport 35.
- 28. Olika övergripande metoder inom företagsekonomin kan studeras ur ett etiskt perspektiv Det specifika, och lokala hur arbetar en eller flera organisationer med miljöfrågan? Det generella, omständigheter som påverkar organisationens miljöarbete, t ex olika miljö- fonders gransk- ningar av företag, miljömärkning etc ” Stabila” strukturer och system Strukturer och system i förändring
- 31. Olika övergripande metoder inom företagsekonomin och strategi som…: Det specifika, och lokala hur arbetar en eller flera organisationer med miljöfrågan? Det generella, omständigheter som påverkar organisationens miljöarbete. ” Stabila” strukturer och system Strukturer och system i förändring … som plan ...som position … som handlings- mönster … som perspektiv
- 32. Olika sätt att leda - ledningsstilar – roller; Och övergripande metoder inom företagsekonomin Ahltorp, B. (2000) Rollmedvetet ledarskap / Adizes (1979) Ledarskapets fallgropar Det specifika, och lokala hur arbetar en eller flera organisationer med miljöfrågan? Det generella, omständigheter som påverkar organisationens miljöarbete. ” Stabila” strukturer och system Strukturer och system i förändring Organisatören/ Administratör Samordnaren/ Integrerare Resultatjägaren/ Producerare Nytänkaren/ Entreprenör
Editor's Notes
- Föreläsningen kommer att genomsyras av olika synsätt/perspektiv. Olika etiska inriktningar tas upp (metaetik, moralvetenskap, normativ, deskriptiv och tillämpad) och lika etiska innehåll (antropocentrisk, biocentrisk) och olika etiska nivåer/skalor (individinriktad och systeminriktad). Olika föreställningar om risk: objektivistisk/subjektiv; konstruktionistisk. Olika sanningar om hushållning/etik går inte ihop. Olika områden har olika mål. Ekonomin sina, vetenskapen sina, politik sina, teknik sina, juridiken sina. Westholm/Lindquist talar om marknadsinriktat/produktionsorienterat och samhälleligt/integrerad perspektiv/strategi. Olika metodologier/perspektiv inom företagsekonomin utgår från olika etiska principer. Tre traditioner bakom en förståelse av en hållbar ekonomi tas upp. Strategiutvecklingen rörande företags miljöanpassning som Dobers & Wolff (1997) ser den redovisas. D&W berör företag och miljöfrågan ur tre olika perspektiv: resursperspektivet, samhällsperspektivet och företagsperspektivet. Många talar om kretslopp. Bergströms (1994, Naturekonomi ; 1996 Hållbar ekonomi ) idé om företags relation till begreppet tas upp. Många talar om hållbart samhälle. Det naturliga stegets definition och den svenska lagtextens tankar om begreppet tas upp.
- Koskinen tas upp i olika uppsatser: t ex: http://www.swedish-ecodemics.a.se/docs/uppsats/gustafsson.pdf Brytting tas upp bl a på: http://www.nd.edu/~isbee/papers/hoivik.doc http://www.helargo.se/Downloads/Etik_kundrelationer.pdf http://www.swedish-ecodemics.a.se/docs/uppsats/badman_ivemyr.pdf http://www.ies.luth.se/home/mf/tim/html/thesis/Ethical%20Capability%20as%20a%20Competitive%20Advantage.pdf http://www.ep.liu.se/exjobb/eki/2002/ep/015/exjobb.pdf http://www.kunskapsbyran.com/komp1.htm
- Samtidigt säger Brytting (1998:13) att vi inte kan förstå och känna igen vad som sker i arbetslivet utan att använda etikens begreppsapparat. Den ekonomiska vetenskapens alldeles egna domän ”hushållningen med knappa resurser” skulle bli obegriplig utan etisk motivering. Samtidigt är dessa tankar svåra att endast ha nedskrivna: "Vem är så dum att han lägger ned tid och pengar på att skriva regler som vanligt folk med sunt förnuft ändå följer, och som busarna ändå kommer att strunta i" . (Tomas Brytting, 1998) Vad som är ”sunt förnuft” förändras dock! Vad som är en dygd i här och nu behöver inte vara en dygd där och sen. Det finns en trend från materialistiska till postmaterialistiska värderingar (Brytting, 1998:14). Yrkesidentiteten som ekonom kretsar kring pengar (och kalylerande), men om man gör sig okänslig för de etiska värdena i livet, innebär det att man till slut kränker såväl sin egen som andras värdighet (Brytting, 1998:15). De svaga stöts ut, mer eller mindre hänsynslöst. Ekonomer arbetar i en etisk riskzon (Brytting, 1998:15). Slutet av 60 och 70 talet utmärktes av ett kraftfullt nej, på frågan om företagande och etik kan förenas (Brytting, 1998:16). På samma sätt kan man säga om företag och miljöhänsyn. Sen dess har det hänt en hel del! Ska vi svara ett JA, eller ett Nja på frågan? Etik, miljö och företagande kan komma i konflikt med varande. Brytting (1998:18) talar om en spänning mellan uppmärksamhet ”inåt” och öppenhet ”utåt”, mot andra; mellan dragningen ”nedåt” mot det materiella, och längta ”uppåt” sätter sin prägel på alla delar av livet.
- Koskinen (1999) tar i kap 3 ”Kan företaget ha en själ”, frågan om företagets själ. Två motsatta tolkningar är vanliga i idéhistorien, liksom i dagens diskussion om själen. Den ena är den så kallade essentialistiska synen, själen finns oberoende av kroppen. Den andra tolkningen kallas ibland konstruktionistisk (ej konstruktivistisk… se nedan) vilken förenklat innebär att själen främst är en språklig konstruktion (Koskinen: 1992:63). Centrala element i verklighetsuppfattningen är enl Koskinen: Samhällssynen Människosynen (förtroende el misstroendekultur) Kunskapssyn Värderingssystemet Grundhållning som sammanställer och gestaltar. Kultur enl von Wright: konst (arkitektur etc), vetenskap (kunskapssyn etc) och religion (rutiner och riter etc). http://www.ehv.vxu.se/forskn/entreprofil/verksamhetsplan.html). Samhällsvetenskapliga ansatser i allmänhet och konstruktionismen i synnerhet förutsätter en offensiv hantering av språket. Språket bestämmer vad vi upplever, hur vi kommunicerar och hur vi konstruerar en (gemensam) verklighet. Sådana insikter öppnar upp för forskningsinsatser i samspel med språkvetare. Samtidigt innebär konstruktionismen såsom tillämpad på entrepenörskapet att språket och andra symbolvärldar också kräver hantering av konstruktionsprocessers materiella dimension. Entreprenörskapets bidrag till förnyelse är just att i konkret handling manifestera det tänkta, sagda eller skrivna. Se även http://www.ehv.vxu.se/forskn/entreprofil/seminarier.html.
- Företaget och dess miljö kan ses ur ett resursperspektiv, samhällsperspektiv och/eller ett mer renodlat - mainstream - företagssperspektiv. Vilka är de transformationsmekanismer som gör att företag tar in den ”ekologiska” miljön i sina beslutsprocesser och strategier? Vilka drivkrafter får vilka konsekvenser i detta sammanhang? (D&W, 1997:19). 1. En del naturliga resurser är ändliga och förr eller senare, i ekonomisk mening, tar de slut. Även förnyelsebara resurser måste det hushållas med. Ett exempel är att priser för 150 m3 vatten för småhusägare har ökat från 138 kr 1960 till 1550 kr 1992, dvs 11 ggr (konsumentprisindex har dock gått upp med 8,3 ggr under samma tid http://www.scb.se/snabb/Priser/Levkostsv.asp ). Vatten och avloppskostnaden variera mkt i landet mellan 1400 kr och 7300 kr /100m2-lägenhet/år (medel 3900kr), fjärrvärmen mellan 6500 kr och 13500 kr/lägenhet/år (10200), avfall mellan 500 och 2600 kr (medel 1200kr). Man kan se att problemet för en företagsek är i vilken mån problemet karakteriseras som ”betalningsbart”. 2. Kritik från samhället. Att i större utsträckning ta hänsyn till miljön blir nödvändigt för företag för att långfristigt kunna upprätthålla, och i vissa fall återskapa, legitimitet i samhället, och framför allt för att undvika negativa miljöeffekter. Passiva företag blir tvingade av en hårdnade miljölagstiftning. 3. Strängare miljökrav gör att konkurrensfördelar sätt ur spel för företag som har haft lägre produktionskostnader pga av icke utvecklade miljöintegrerade processer, och icke-installation av dyr miljöskyddsteknik.(D&W, 1997:20)
- Han som visade mig denna tabell arbetar på ICA i Växjö, Lars Andersson (6/2-01).
- Samhället existerar och fungerar bara så länge det har en relation till naturen. Samhället är en del av miljön MILJÖBALKEN SFS-nummer: 1998:808 FÖRSTA AVDELNINGEN ÖVERGRIPANDE BESTÄMMELSER 1 kap. Miljöbalkens mål och tillämpningsområde 1 § Bestämmelserna i denna balk syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. En sådan utveckling bygger på insikten att naturen har ett skyddsvärde och att människans rätt att förändra och bruka naturen är förenad med ett ansvar för att förvalta naturen väl. (http://miljo.regeringen.se/index.htm, Rätsdatabasen: http://194.52.125.3/ ) Miljöbalken ska tillämpas så att 1) människors hälsa och miljön skyddas mot skador…, 2) värdefull natur och kulturmiljö skyddas och vårdas, 3) den biologiska mångfalden bevaras, 4) mark, vatten och fysisk miljö i övrigt används så att en ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt långsiktig god hushållning tryggas och 5) återanvändning och återvinning liksom annan hushållning med material, råvaror och energi främjas så att ett kretslopp uppnås. Samhället Naturen
- Under 1901-1915 lades grunden till naturskyddet och miljöskyddet. Man ville skydda vetenskapligt intressanta naturområden och man började få hälsoproblem i städerna. Redan 1912 skrev den engelske liberala ekonomen AC Pigou om ”privata och sociala kostnader” i sin bok Wealt and Welfare . Han påpekade att produktionen av varor ofta medför kostnader som fick bäras av andra än de aktuella företaget. Konsumenterna vilseleddes därmed. Pigous synpunkter fick dock, enligt Strandberg et al (1995:29), stanna kvar i fotnötter fram till 1980-talet (!) innan man på allvar tog upp ekonomiska styrmedel igen. Pigou pekar på en intressant etisk fråga: vem ska betala? Genombrottet för den moderna miljövården kom i och med kvicksilverdebatten under 1960-talet. Forskare och ornitologer hade under flera år upptäckt skadade och döda fåglar. År 1963 kom Rachel Carlsons Tyst vår , som varnade för kemiska bekämpningsmedel, främst kvicksilver. 1964 kom naturvårdslagen . 1969 kom miljöskyddslagen ML , en ny samlad lagstiftning till skydd mot vattenföroreningar, luftföroreningar, buller och andra störningar från fasta anläggningar. En omfattande förprövningsplikt infördes. Koncessionsnämnden ska fatta beslut för de ”största” ärendena. Regeringen gjorde via koncessionsnämnden upp med företagen på ett pragmatiskt sätt. 1973 kom lagen om hälso- och miljöfarliga ämnen . Lagar som kunde ta form tack vare att vi nu hade ett ökat materiellt välstånd (och ökade miljöproblem…). Först mot slutet mot 1980-talet började man tala om vad naturen tål och sätta villkoren därefter. Samtidigt så börjande man se att miljöproblemen inte längre var punktkällor utan bestod av ”var mans utsläpp” / livsstil. Vi har alla ansvar. Det är vanliga vardagsfrågor för individer som på systemnivån kan ses som en riskkalkyl.
- Den osynliga handen befriar därför inte företagen från samhällsansvar. Ägare, kunder , leverantörer är exempel på intressenter som har olika etiska rättigheter. Grundregeln är att företaget har en plikt att respektera dessa; att det bör måna om ärlighet och öppenhet i sina relationer: respektera motpartens autonomi; och att en maktposition alltid innebär ett ansvar. Brytting (1998: 136).
- Vi ska ta upp att olika grupper/skolor tar upp olika miljöaspekter. D&W (1997:17) berör olika miljömyter. Den strategiska osäkerhet som många företagsledningar upplever rörande olika miljöproblem, påverkas av alla professionella påtryckare och tyckare. Det finns knappast något samhällsområde där så många har åsikter av skiftande slag, inte sällan dessutom totalt motsägande varandra. Dessa åsikter uttrycker ett bör, dvs föreskriver ofta hur företagen skall göra. I USA myntar företag populära förkortningar som uttrycker deras miljöengagemang av typ WRAP ( Waste Reduction Always Pays, Dow Chemical), SMART (Save Money And Reduce Toxics, Chevron Oil), ACT (Achievements in Clean Technology, Welting House, och PPP (Pollution Prevention Pays, 3M) Externa, ofta ackumulerade, effekter Hur mäta produktivitet och effektivitet ? Hur identifiera och allokera resurser ? Osäkert om arten av skadorna, lokalt, regionalt och globalt
- Utsläppen har gått från större punktkällor till diffusa produktutsläpp och diffusa användningsutsläpp. Vi alla har med andra ord numera ett (etiskt) ansvar (ett ansvar som inte kan kopplas till en hierarki, eller hur man beter sig på en marknad). Kadmiumutsläpp från punktkällor är t ex ”bara” 3-4 ton/år, medan utsläppen i produkter är 130-170 ton/år (carl.johan.rydh@hik.se, Lindhqvist, T., 2000:22). Likadant är det med en mängd ämnen, kviksilver, 1-3 ton jmf med 14 ton i produkterna; krom 40-85 jmf med 50 000 ton/år; Nickel 60-75 jmf med 10000-20000 ton per år; Zink 1000 jmf med 40000-52000 ton per år.
- Moral (av grek. ethos , sedvana, seder och av lat. moralis , sedvana). Tre problemområden (inom praktisk filosofi): normativ, moralvetenskap och metaetik. Det första området söker efter den moral som är den rätta. Det andra området söker de moraliska fenomenens psykologiska, biologiska och historiska grundvalar (ej ett filosofiskt ämne). Det sista området behandlar det sätt på vilket moraliska fenomen skall avgränsas från icke-moraliska ämnen. En annan indelning är: normativ etik, metaetik, deskriptiv etik och tillämpad etik. I den tredje formen beskriver och förklarar man det moraliska handlandet och tänkandet. Det kan gälla vardagslivets praktisa moral eller moraluppfattnignar i historia och nutid. Exempel på denna typ av studie är Max Webers (1978) klassiska undersökning av sambandet mellan protestantismens etik och kapitalismens anda. Inom tillämpad etik behandlas moraliska frågor som uppstår inom olika samhällsområden, t ex arbetslivet - arbetsetik, vården - vårdetik, affärslivet - affärsetik. Här möts med andra ord etikern och praktikern inom olika områden (Collste, G. 1996:13, Inledning till etiken ). Inom nutida moralfilosofi skiljer man mellan moral och etik. Moral becknar handlingar och ställningstaganden, dvs praktiken, medan etik står för för reflexion över det moraliska handlandet och de moraliska ställningstagandena. Man talar således om moralisk handling men en etisk teori (Collste, G. 1996, Inledning till etiken ).
- Om vi funderar på varför moraliska frågeställningar är viktiga och svåra. Collste (1996: Inledning till etiken ) skriver att tre tendenser i det moderna samhället som försvårar en moralisk hållning: svårbegriplighet (jmf med sociologerna Ulrich Beck och Anthony Giddens tal om risker och risksamhället i Lidskog et al , 1997: kap 6 och 7, i Samhälle, risk och miljö) , svåröverblickbarhet (jmf med sociologerna Beck och Giddens tal om risker och risksamhället), förtinglingandet (sjukhusstadgan från 1940: det åligger klinikchefen att själv bemöta de vårdbehövande med vänlighet och människokärlek samt… Jmf med sjukhuskungörelsen från 1972: att svara för att klinikens vårdplatser, personal och utrustning utnyttjas effektivt, att personalen noggrant fullgör sina åligganden, att se till att verksamheten bedrivs så ekonomiskt som möjligt. Förskjutningen kan praktiskt noteras när man 1988 vill föra över långvårdspatienter från Huddinge till Sollefteå sjukhus (Collste, 1996:11). Koskinen (1999) tar även upp 3a) avsikt, 3b) sinnelags (karaktär) och dygdetiken. I hela vår rättsuppfattning, ända sen Platon och Aristoteles, så tar vi hänsyn till avsikten och tanken bakom handlingen, liksom karaktären hos den som har utfört den eller bär det yttersta ansvaret. Det är därför det är så, som Koskinen (1999:50) skriver, intressant med dygdetiken. Var leveransförseningen en tillfällighet? Aristoteles beskriver dygden som ”den hållning genom vilken man är en god människa och utför sitt värk väl”, dvs dygden kommer konkret till synes i hur man utför sitt verk väl (Koskinen, 1999:51). I den antika traditionen består dygden av medelvägen mellan två laster, t ex mellan feghet och övermod (mod) , mellan girighet och slösaktighet (frikostighet); fåfänga och självförnekelse (stolhet); inställsamhet och grälsjuka (vänskap). Det goda samtalet kritiserar lokala sedvänjor, samt att allt bara skulle handla om individuellt ansvar (dygdetiken). Det krävs internationellt organiserade strategier för att lösa miljöproblemen. Rätt eller fel får inte bli en fråga om lokala konventioner. För diskuretiker förefaller det naivt att överlåta krishanteringen på en sorts självläkande process byggd på spontana framväxt av gemensamma erfarenheter, förebilder och traditioner. Habermas menar t ex att det är moralfilosofins uppgift att hitta de etiska föreställningar som vi har gemensamt. Vi behöver en argumentationsgemenskap (Apel). Habermas tala om kommunikativ handling (till skillnad från strategisk handling). En vidareutveckling av Kants imperativ: etiska normer ska kunna accepteras av alla som är berörda och som deltar i argumentationsgemenskapen, i syfte att nå konsensus.
- Den normativa etiken kan indelas i teleologer (Bentham, Mill och Moore) och deontologer/ sinnelagsetiker (Adam Smith och Kant) samt handlingsetiker (Bentham och Adam Smith) och regeletiker (Mill, Moore och Kant). Etik/Moral av grek. ethos , sedvana, seder och av lat. moralis , sedvana. Konsekvensetiska teorier (eller teleologiska teorier, efter gek telos : mål). En vanlig undergrupp inom denna grupp är Utilitarism, eller konsekvensetisk universalism, som förutsätter att alla människor behandlas lika. Föregångare 1700tals filosofen Jeremy Bentham och dennes lärjunge J S Mill. Deontologisk etik (efter grekiskan to deon , det som bör göras). Man bör inte enbart ta hänsyn till handlingarnas konsekvenser. Kant, en 1700tals filosof, menade att en subjektiv princip som motiverar en handling ska kunna bli upphöjd till allmän lag. Det betyder att det jag gör måste jag kunna önska att alla andra människor också skulle göra, dvs handlingen skull därmed bli till en allmän lag för det moraliska handlandet. Denna princip kallas det kategoriska imperativet (Collste, 1996:37). Exempel: man bör inte ljuga, man bör hjälpa människor i nöd etc. Den engelska filosofen W D Ross (1988) har utvecklat pliktetiken genom att han skiljer på prima facie (ung ”plikter som utgångspunkt) och faktiska plikter . Han menade att Kants plikter kan fungera som ”utgångspunkt”, men i praktiska livet, när plikter kolliderar, så är det en faktisk plikt som överväger. Andra utvecklingar är: kontraktsteorier (Thomas Hobbes) John Rawls A theory of Justice (1973). Rättighetsteorier (Robert Nozick) (Collste, 1996:kap 3).
- Den enklaste och kanske vanligaste etiken, som dessutom många tror är den enda, kallas på svenska pliktetik (Koskinen, 1999:38)., t ex ”i vårt företag visar vi omsorg, intresse och respekt för varandra”. Vi ger respons och berör för goda arbetsprestationer. ..etc. Det är dock svårt att skapa normer och regler för alla upptänkliga (och otänkbara…) situationer. Därför kompletteras ofta den rena pliktetiken med det som kallas konsekvensetik. (Koskinen, 1999:41). En handling är rätt om och endast om den är bättre än andra till buds stående handlingsalternativ bidrar till x (det bästa för de flesta). I företagsvärlden så är det i allmänhet någon variant på långsiktig framgång, avk på inv kapital, räntabilitet etc. Ändamålet kan här helga medlen… Koskinen (1999) tar även upp 3a) avsikt, 3b) sinnelags (karaktär) och dygdetiken. I hela vår rättsuppfattning, ända sen Platon och Aristoteles, så tar vi hänsyn till avsikten och tanken bakom handlingen, liksom karaktären hos den som har utfört den eller bär det yttersta ansvaret. Det är därför det är så, som Koskinen (1999:50) skriver, intressant med dygdetiken. Var leveransförseningen en tillfällighet? Aristoteles beskriver dygden som ”den hållning genom vilken man är en god människa och utför sitt värk väl”, dvs dygden kommer konkret till synes i hur man utför sitt verk väl (Koskinen, 1999:51). I den antika traditionen består dygden av medelvägen mellan två laster, t ex mellan feghet och övermod (mod) , mellan girighet och slösaktighet (frikostighet); fåfänga och självförnekelse (stolhet); inställsamhet och grälsjuka (vänskap). Det goda samtalet kritiserar lokala sedvänjor, samt att allt bara skulle handla om individuellt ansvar (dygdetiken). Det krävs internationellt organiserade strategier för att lösa miljöproblemen. Rätt eller fel får inte bli en fråga om lokala konventioner. För diskuretiker förefaller det naivt att överlåta krishanteringen på en sorts självläkande process byggd på spontana framväxt av gemensamma erfarenheter, förebilder och traditioner. Habermas menar t ex att det är moralfilosofins uppgift att hitta de etiska föreställningar som vi har gemensamt. Vi behöver en argumentationsgemenskap (Apel). Habermas tala om kommunikativ handling (till skillnad från strategisk handling). En vidareutveckling av Kants imperativ: etiska normer ska kunna accepteras av alla som är berörda och som deltar i argumentationsgemenskapen, i syfte att nå konsensus.
- Den enklaste och kanske vanligaste etiken, som dessutom många tror är den enda, kallas på svenska pliktetik (Koskinen, 1999:38)., t ex ”i vårt företag visar vi omsorg, intresse och respekt för varandra”. Vi ger respons och berör för goda arbetsprestationer. ..etc. Det är dock svårt att skapa normer och regler för alla upptänkliga (och otänkbara…) situationer. Därför kompletteras ofta den rena pliktetiken med det som kallas konsekvensetik. (Koskinen, 1999:41). En handling är rätt om och endast om den är bättre än andra till buds stående handlingsalternativ bidrar till x (det bästa för de flesta). I företagsvärlden så är det i allmänhet någon variant på långsiktig framgång, avk på inv kapital, räntabilitet etc. Ändamålet kan här helga medlen… Koskinen (1999) tar även upp 3a) avsikt, 3b) sinnelags (karaktär) och dygdetiken. I hela vår rättsuppfattning, ända sen Platon och Aristoteles, så tar vi hänsyn till avsikten och tanken bakom handlingen, liksom karaktären hos den som har utfört den eller bär det yttersta ansvaret. Det är därför det är så, som Koskinen (1999:50) skriver, intressant med dygdetiken. Var leveransförseningen en tillfällighet? Aristoteles beskriver dygden som ”den hållning genom vilken man är en god människa och utför sitt värk väl”, dvs dygden kommer konkret till synes i hur man utför sitt verk väl (Koskinen, 1999:51). I den antika traditionen består dygden av medelvägen mellan två laster, t ex mellan feghet och övermod (mod) , mellan girighet och slösaktighet (frikostighet); fåfänga och självförnekelse (stolhet); inställsamhet och grälsjuka (vänskap). Det goda samtalet kritiserar lokala sedvänjor, samt att allt bara skulle handla om individuellt ansvar (dygdetiken). Det krävs internationellt organiserade strategier för att lösa miljöproblemen. Rätt eller fel får inte bli en fråga om lokala konventioner. För diskuretiker förefaller det naivt att överlåta krishanteringen på en sorts självläkande process byggd på spontana framväxt av gemensamma erfarenheter, förebilder och traditioner. Habermas menar t ex att det är moralfilosofins uppgift att hitta de etiska föreställningar som vi har gemensamt. Vi behöver en argumentationsgemenskap (Apel). Habermas tala om kommunikativ handling (till skillnad från strategisk handling). En vidareutveckling av Kants imperativ: etiska normer ska kunna accepteras av alla som är berörda och som deltar i argumentationsgemenskapen, i syfte att nå konsensus.
- Olika skolor som klassisk ekonomisk teori, neoklassisk teori och institutionell företagsekonomisk teori utgår från olika metodologiska forskningsinriktningar som enligt tidigare är ”laddade” med etiska värderingar. Institutionell teori lyfter fram hur företag påverkas av sin omgivning, dock kanske främst andra intressenter än de intressen som ”naturen” direkt står för. Däremot så ryms här samspelet mellan olika intressegrupper och olika företag. Vad har då miljö med företagande att göra. Hur hanteras olika risker i praktiken?
- Värderationell organisering belyser fenomen som ”integrerad motivation” (Hackman & Oldman, 1980 Work redesign , i Brytting, 1998:95). Modellen beskriver sambandet mellan organisationsdesign och effektivitet och placerar den arbetande individens inre liv som den viktigaste länken dem emellan. En modell som beskriver hur man kan åstadkomma ”internal motivation”, vilket innebär att gott arbete uppfattas som gott i sig själv. Syftet är att organisationen ska utformas så att den som arbetar i den ska uppleva att ju mer hon anstränger sig, ju mer motiverande känns det. Märk skillnaden mot instrumentell motivation!
- Motsättningar mellan olika sorters miljöetik: Antropocentrisk miljöetik som sätter människan och hennes behov i centrum. Biocentrisk miljöetik där (egen)värdet av allt liv påtalas. Biocentrismen sätter miljöproblemen i främsta rummet före mer ”abstrakta samhällsproblem” (Wandén, 1997:156). En vid version av biocentrismen menar att etiken går ut på att undvika smärta (ibid s 157). Biocentrisk etik menar att alla arter eller ekosystem är etiska värdefulla objekt. Ovanstående olika etiska ”skalor” kan jämföras med olika typer av forskningsinriktningar, strategiska överväganden och olika typer av risker eftersom olika perspektiv, forskningsinriktningar, inom företagsekonomin lyfter fram olika typer av etiska överväganden inom företag. Är det finjusteringar som kan/bör göras inom nuvarande system, eller kan man se större förändringar som helt eller delvis ligger utanför dagens upplevelse av vad som är rätt eller fel. Ska vi fokusera på ”enskilda” individer eller hela system? Olika perspektiv inom företagsekonomin, och många andra studieområden, utgår från olika etiska principer. På nästa OH visas än fler olika föreställningar om risk som berör miljö/etiska överväganden inom företag. Hur kan olika typer av risker som berör samhället och enskilda företag förstås och värderas?
- Ovanstående - olika värderingar, olika mål - kan även även anknytas till en annan motsättning mellan olika sorters miljöetik: Antropocentrisk miljöetik som sätter människan och hennes behov i centrum. Biocentrisk miljöetik där (egen)värdet av allt liv påtalas. Biocentrismen sätter miljöproblemen i främsta rummet före mer ”abstrakta samhällsproblem” (Wandén, 1997:156). En vid version av biocentrismen menar att etiken går ut på att undvika smärta (ibid s 157). Jämför även med D&W (1997:17) där olika miljömyter berörs. Den strategiska osäkerhet som många företagsledningar upplever, påverkas av alla professionella påtryckare och tyckare. Det finns knappast något samhällsområde där så många har åsikter av skiftande slag, inte sällan dessutom totalt motsägande varandra. Dessa åsikter uttrycker ett bör, dvs föreskriver ofta hur företagen skall göra. Enligt D&W är det få konsulter som brytt sig om att reda på hur det är med miljöanpassningen i våra företag. Jämför även med Dennis Töllborg, som pratade om hur jurister bara ser det juridiskt relevanta (om Dennis se t ex http://www.q-reportage.com/dennis/dennis.htm).
- Någon har kanske gått Glenn Sjöstrands kurs i miljösociologi minns då från Lidskog et al (1997:kap9:161ff) kapitlet om ”Niklas Luhmann och naturens tystnad”. Där beskrivs samhällets differentiering som en utgångspunkt för Luhmanns systemteori. Andra sociologer som t ex Durkheim tog redan i slutet på 1800 talet upp att det moderna samhället kännetecknas av differentiering (arbetsuppdelning som leder till en samhällsuppdelning). Men Durkheim såg att integrationen var nödvändig pga av samhällsmedlemmarnas olikhet (tidigare var man integrerad pga att alla var lika). Luhmann tänkte sig ett system och en omgivning. Omgivningen är mer komplex än systemet. Därför gör systemet, olika yrkesgrupper, ett systematiskt urval av omgivningen. Detta får till följd att ett specifikt system uppfattar omgivningen ur sitt eget perspektiv. Detta får till följd att de olika systemen, eller sfärer (som t ex ekonomi, politik, vetenskap etc) inte kan kommunicera med sin omgivning, utan endast om den. Dessa sfärer utvecklas enligt sin egen logik tills de blir helt självreglerande och autonoma. Inget subsystem, funktionssystem, är överordnat något annat. Varje subsystem är riktat mot en specifik funktion som det ensamt upprätthåller. Funktionerna kan beskrivas som binära koder som delar världen i två värden (exempelvis sann/falsk/, legal/illegal, lönsam/icke lönsam etc).
- Andra konkreta exempel som anknyter till Westholms modell: Hässleholm och Finspång har arbetat med ”produktionsorienterade” energistrategier (Lindquist, 2000:170), som i första hand utgått från de kommunala energibolagens produktionsplaner. Motala, Nyköping och Svedala har arbetat med ”integretade energistrategier” (Lindquist, 2000:170). De har arbetat med framtagandet av nya kommunala energiplaner, med en uttalad ambition att ansluta sig till det kommunala Agenda 21 verksamheten.
- Hässleholm och Finspång har arbetat med ”produktionsorienterade” energistrategier (Lindquist, 2000:170), som i första hand utgått från de kommunala energibolagens produktionsplaner. Motala, Nyköping och Svedala har arbetat med ”integretade energistrategier” (Lindquist, 2000:170). De har arbetat med framtagandet av nya kommunala energiplaner, med en uttalad ambition att ansluta sig till det kommunala Agenda 21 verksamheten.
- Nästa steg i processen blir åtaganden om konkreta åtgärder. Företag, organisationer, föreningar och enskilda kan nu anta den lokala Agenda 21-strategin och anger vad de tänker göra för att målen ska nås. Tillsammans blir detta Växjös lokala handlingsprogram för en hållbar utveckling, en lokal Agenda 21 för Växjö. Kommunfullmäktige har ställt sig bakom strategin och gett i uppdrag åt kommunala nämnder och styrelser att göra upp listor över sina åtaganden. Den mest centrala frågan i Växjös lokala Agenda 21-arbete är målet om ett Fossilbränslefritt Växjö. Genom projektet Fossil Fuel Free City of Växjö, har Växjöregionen blivit pilotområde inom EU för förnyelsebar energi vilket innebär ökade möjligheter att få medel till forskning och utveckling samt att företagen kan komma in på nya marknader. Det finns mycket att vinna på ett ökat samarbete mellan företag, offentliga aktörer och kunskapsaktörer inom likartade, miljö-relaterade branscher och produktområden. Bioenergigruppen AB – och bildandet av Bioenergicentrum vid Växjö Universitet – utgör ett lyckat exempel på hur sådan samverkan kan främja både miljö, teknikutveckling och tillväxt. Vidéum Fastighets AB Miljöprogram Upprättad: 2000-02-15. Rev. 2000-10-05, Projektledare: Mats Kollind Motala, Nyköping och Svedala har arbetat med ”integretade energistrategier” (Lindquist, 2000:170). De har arbetat med framtagandet av nya kommunala energiplaner, med en uttalad ambition att ansluta sig till det kommunala Agenda 21 verksamheten.
- I riskbegreppet ingår traditionellt en föreställning om ett orsakssamband; en händelse eller handling påverkar en annan, som innebär något icke önskvärt. I vårt samhälle är det vetenskapen som har monopol på att fastställa vilka faktorer som objektivt hänger samman, och vilken faktor som kan manipuleras för att en önskad effekt ska uppnås (Lidskog, Sandstedt & Sundqvist (1997:86) Samhälle, risk och miljö ). Detta vetenskapsideal har kritiserats av bl a filosofen Georg Henrik von Wright (1986 Vetenskapen och förnuftet ) . Han formulerade behovet av ett helt nytt vetenskapligt tänkande; ett holistiskt (icke-dualistiskt) tänkande , vilket överskrider uppdelningen i orsak och verkan. Det finns inte någon helhetsbild i (samhälls)vetenskaperna om människan med närmelsevis samma enhetlighet och anspråk på allmängiltighet som inom naturvetenskaperna (ibid, s 11). Att se en risk som socialt strukturerad innebär att det inte finns någon risk därute att upptäcka och bedöma (Lidskog, 1996 i L&S&S, 1997:86). Det enda vi har att utgå ifrån är olika typer av riskbedömningar.
- Ni kanske känner igen storleksordningen? Den första risken (kostnad och sannolikhet) är en uppskattade kostnad och sannolikhet för en större olycka vid ett kärnkraftverk. Kostnaden motsvarar 0,1 öre per kWh. (5000 GSEK * (1*10 -6 /år) / (5*10 9 kWh/år) = 0,1 öre /kWh). En kWh timma el kostar ungefär 20 öre, plus distributionskostnad och skatt och moms, totalt ungefär 1 kr per kWh el. Risken motsvarar 5 miljoner kronor per år (eller 10 miljoner kronor vartannat år). Den andra risken att en olycka kostar 10 miljoner kronor och antas hända vartannat år är med andra ord lika stor som den första. Men upplevs den som lika stor? Vilken typ av risk kan vi etiskt försvara?
- Ovanstående kan knytas till olika uppfattningar om risk eftersom olika perspektiv, forskningsinriktningar, inom företagsekonomin lyfter fram olika typer av risker. Är det finjusteringar som kan/bör göras inom nuvarande system, eller kan man se större förändringar som helt eller delvis ligger utanför dagens upplevelse av vad som är rätt eller fel. Olika perspektiv inom företagsekonomin, och många andra studieområden, utgår från olika etiska principer. Senare ska olika typer av strategier, och olika ledarstillar, roller, studeras inom ovanstående modell. Kan ledaren nöja sig med att finjustera befintliga systemet, företaget, eller krävs något helt nytt? Vad är det som ”triggar till” förändring? Dober & Wolff har ett svar som vi ska titta på. ” The problem we have today cannot be solved by thinking the way we thougt when we created them”. Albert Einstein.
- Strategiska beslut kan avgränsas från andra beslut genom tre faktorer (D&W s 16): 1. de är ostrukturerade och icke-rutineserade, 2. de är viktiga för en organisation, 3. de är komplexa Chandler och Ansoff kan som strategiforskare klassificeras som att de ser strategi som ett planerande (Bengtsson, 1997:45ff). Andre ser strategier som position , t ex: Porter (1980) där fem konkurrenskrafter tas upp: konkurrens från konkurrenter och substitut, förhandlingspositioner gentemot kunder och leverantörer och övriga aktörer i distributionskanalerna. Mintzberg ser strategi som handlingsmönster . Här utgår man från att strategier/handlingsmönstrena i regel är mycket beständiga fenomen. Org arbetar ofta utifrån samma grundstrategi i tio år eller mer (Bengtsson, 1993:50). Kritik: inte tar innehållet i strategierna, inte tar hänsyn till den externa omgivningens krav, inte gör klart vilka aktörerna är och vilka intentioner de har (ibid s 50). En fjärde syn på strategi enl Mintzberg (1988) är strategi som perspektiv . Här ses strategin som en världsbild - paradigm, föreställningsram, ideologi, värdesystem - hos ledande aktörer i organisation/grupper i organisationen/hela organisationen.
- Miljö är ett område där grundläggande antagande kan behövas omprövas. Eftersom svaren ej är givna och enkla kan företag lära sig nya sätt att formulera affärsstrategier. De får acceptera att pröva sig fram, att det är viktigare att pröva än att fel eller rätt. Theory of business kan stå för förståelse för de uppgifter som den enskilda personer upplever att företaget står inför (Sandberg, J & Targama, A., 1998, Ledning och förståelse ). 1960 talet var det årtionde då lagstiftaren skulle driva på företagens anpassning. End-of-pipe och teknologiska lösningar fokuserades. 1970-talet så styrde de politiska systemet via priset. Nationalekonomiska styrmodeller blev uppmärksammade. 1980-talet inleddes en ny fas i miljöarbetet. Fler företag marknadsförde sig som ”miljövänliga”. Men handlade man annorlunda…? Ofta inte. Under 80-talet började förändringsarbetet få en ny typ av innehåll. Problemet är inte att få acceptans utan att faktiskt uppnå det som eftersträvas - att människor frivilligt gör annorlunda prioriteringar och beter sig annorlunda. Det krävs att man förändrar sin förståelse och bryter inarbetade rutiner och beteendemönster (Sandberg & Targama, 1998:169) 1990- en upptäcktsresa för att försöka nå fram till det miljöanpassade företaget… “The problem we have today cannot be solved by thinking the way we thought when we created them.” Albert Einstein.
- Ovanstående olika forskningsinriktningar ser olika typer av strategiska överväganden och olika typer av risker eftersom olika perspektiv, forskningsinriktningar, inom företagsekonomin lyfter fram olika typer av risker. Är det finjusteringar som kan/bör göras inom nuvarande system, eller kan man se större förändringar som helt eller delvis ligger utanför dagens upplevelse av vad som är rätt eller fel. Olika perspektiv inom företagsekonomin, och många andra studieområden, utgår från olika etiska principer. Ovan visas Mintzbergs (1988) klassificering av olika typer av strategier. Ska man se ”större” förändringarsmöjligheter inom nuvarande system av värderingar så befinner man sig på den ”övre” planhalvan. På nästa OH visas än fler olika roller inom ledarskapet. De fyra olika roller som redovisas kan kopplas till ovanstående OH.
- Olika forskningsinriktningar ser olika typer av ledningsstilar eftersom olika perspektiv, forskningsinriktningar, inom företagsekonomin lyfter fram olika sätt att leda en verksamhet. Är det finjusteringar som kan/bör göras inom nuvarande system, eller kan man se större förändringar som helt eller delvis ligger utanför dagens upplevelse av vad som är en ”stabil struktur”. Olika perspektiv inom företagsekonomin, och andra studieområden, utgår från olika etiska principer. Ovan visas Ahltorp (2000) och Adizes (1979) fyra olika klassificeringar av olika typer av ledare (de satte dock inte in sina kategorier i ovanstående matris). Även om Ahltorp och Adizes använder sig av ovanstående matris så fångar de olika rollerna upp olika aspekter av ledarskap. Aspekter som mer stabila strukturer, eller strukturer i förändring. Och aspekter som om ledaren lyfter fram adminstrationsrollern eller rollen som samordnare/integrerare. På nästa OH visas än fler olika perspektiv som berör miljö/etiska överväganden för företaget. Ovan såg olika sätt att leda… Nu ska vi se miljön/företaget som resursanvändare, som aktör i samhället, och som aktör på marknaden:
- MILJÖBALKEN SFS-nummer: 1998:808 FÖRSTA AVDELNINGEN ÖVERGRIPANDE BESTÄMMELSER 1 kap. Miljöbalkens mål och tillämpningsområde 1 § Bestämmelserna i denna balk syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. En sådan utveckling bygger på insikten att naturen har ett skyddsvärde och att människans rätt att förändra och bruka naturen är förenad med ett ansvar för att förvalta naturen väl. Miljöbalken ska tillämpas så att 1) människors hälsa och miljön skyddas mot skador…, 2) värdefull natur och kulturmiljö skyddas och vårdas, 3) den biologiska mångfalden bevaras, 4) mark, vatten och fysisk miljö i övrigt används så att en ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt långsiktig god hushållning tryggas och 5) återanvändning och återvinning liksom annan hushållning med material, råvaror och energi främjas så att ett kretslopp uppnås. (http://miljo.regeringen.se/index.htm, Rätsdatabasen: http://194.52.125.3/ ) 2 kap. Allmänna hänsynsregler m.m. 3 § Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. I samma syfte skall vid yrkesmässig verksamhet användas bästa möjliga teknik.Dessa försiktighetsmått skall vidtas så snart det finns skäl att anta att en verksamhet eller åtgärd kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön.
- Företaget och dess miljö kan ses ur ett resursperspektiv, samhällsperspektiv och/eller ett mer renodlat - mainstream - företagssperspektiv. Vilka är de transformationsmekanismer som gör att företag tar in den ”ekologiska” miljön i sina beslutsprocesser och strategier? Vilka drivkrafter får vilka konsekvenser i detta sammanhang? (D&W, 1997:19). 1. En del naturliga resurser är ändliga och förr eller senare, i ekonomisk mening, tar de slut. Även förnyelsebara resurser måste det hushållas med. Ett exempel är att priser för 150 m3 vatten för småhusägare har ökat från 138 kr 1960 till 1550 kr 1992, dvs 11 ggr (konsumentprisindex har dock gått upp med 8,3 ggr under samma tid http://www.scb.se/snabb/Priser/Levkostsv.asp ). Vatten och avloppskostnaden variera mkt i landet mellan 1400 kr och 7300 kr /100m2-lägenhet/år (medel 3900kr), fjärrvärmen mellan 6500 kr och 13500 kr/lägenhet/år (10200), avfall mellan 500 och 2600 kr (medel 1200kr). Man kan se att problemet för en företagsek är i vilken mån problemet karakteriseras som ”betalningsbart”. 2. Kritik från samhället. Att i större utsträckning ta hänsyn till miljön blir nödvändigt för företag för att långfristigt kunna upprätthålla, och i vissa fall återskapa, legitimitet i samhället, och framför allt för att undvika negativa miljöeffekter. Passiva företag blir tvingade av en hårdnade miljölagstiftning. 3. Strängare miljökrav gör att konkurrensfördelar sätt ur spel för företag som har haft lägre produktionskostnader pga av icke utvecklade miljöintegrerade processer, och icke-installation av dyr miljöskyddsteknik.(D&W, 1997:20)
- De transformationsmekanismer som gör att företag tar in den ”ekologiska” miljön i sina beslutsprocesser och strategier kan speglas av den ”miljöbarometer” som genomförs av Gothenburg research Institute (GRI) och deras forskningsprogram ”ekologisk affärsverksamhet” (D&W, 1997:25ff). Här försöker man beskriva drivkrafter och konsekvenser inom miljöarbetet. Det sätt som undersökningen redovisas på kan liknas vid de perspektiv som miljön och företagandet/organiserandet kan speglas utifrån (ur ett resursperspektiv, samhällsperspektiv och företagsperspektiv, ibid s 19ff). Nedan tecknas ingående delar i miljöbarometern: 1. Miljöutmaningen 1.1 Institutionellt angreppssätt, intressent modellen (jmf med samhällsperspektiv) 1.2 företaget och naturen, ett bio-fysiskt angreppssätt (jmf med resursperspektiv). 2. Hur reagerar organisationer på miljöutmaningen - miljöstyrning 2.1 i produktionen (jmf med resursperspektivet) 2.2 i produktutvecklingen, produktval, marknadsutvecklingen . För att införa meningsfulla mätmetoder behövs system och struktur, samarbete och rutiner (jmf samhällspersp.) 3. Resultat av miljöstyrningen 3.1 avseende produktionen (jmf med resurs-, och företagsperspektivet) 3.2 avseende samarbete med intressenter (jmf samhälls-, och företagsperspektivet)
- Vilka tre frågor kan ställa i anslutning till ovanstående bild? En annan svår fråga är: Vad är värde ? Vad är t ex 10 kr värt ? Några exempel på när värdet blir ”extremt”: 1. Spekulation, terminskontrakt, kring tulpaner. I mars 1636 kostade, motsvarande i dagens penningvärde, en tulpan 12 000 kr. 2. Jushua A Norton, som sa att han var kejsare av Amerika mellan 1859 --1880 och gav från och med 1871 ut egna pengar: ”The Imperial Government of Norton”. 4. Kreuger (1880-1932) som gav ut egna statsskuldsväxlar (obligationer) 5. Refaat El Sayed 1981-1986. 6. Lord Moyne som 23 maj 1997 köper Per olof Nordbergs Trustors aktier. Man gör/tänker göra en ”Forsgrenare” ta ut pengar ut bolaget och köpa bolaget. 7. Nick Leeson, som sysslade med aktiederivat. En motringning hade räckt
- Förutsätter att hållbar utveckling är en ständigt hållbar utveckling är en ständigt pågående lärprocess Man ska utgå från att all verksamhet är idédriven. Konflikter kan förekomma Konkreta resultatrapporter ska eftersträvas Man ska eftersträva en rationalitet, en ekonomisk logik, för hela verksamheten. (Bergström, Sören et al , 1996, ”Hållbar ekonomi”, Utbildningsradion) När det gäller utveckling och förnyelse inom ramen för den gemensamma visionen, torde det var fruktbart att ha människor med skilda sätt att förstå verkligheten (Sandberg & Targama, 1998:172, Ledning och förståelse ). Det ger ett bredare spektrum av idéer och bedömningar. För ledare betyder det att de måste tolerera en viss pluralism när det gäller förståelse och acceptera de mödor som följer av de dialoger och gemensam problemlösning (ibid). “ The problem we have today cannot be solved by thinking the way we thought when we created them.” Albert Einstein.
- Förutom miljö så integreras numera etik i företags hänsynstagande. Detta återspeglar sig även i ”miljöfonderna”. Det finns idag 144 etiska fonder i USA, 44 i Storbritannien, 14 i Kanada, ett 30-tal i Norden och ca 70 i resen av Europa (Andersson, Anna, 1999). De ”renodlade miljöfonderna är en rätt ny företeelse. Uppskattningsvis finns det ca 40 renodlade miljöfonder i Europa och ca 25 i Nordamerika (ibid). Omkring 2 miljarder har placerats i miljöfonder i Sverige, vilket motsvarar ung 0,4 procent av det totala fondsparandet. I USA utgör fonderna med etiska förtecken 10-20 procent av börsvärdet… det är troligt att utvecklingen för den svenska marknaden kommer att följa efter.
- Ser man på den internationella diskussionen, kan de vanligaste etiska kriterierna investerarna diskuterar, grupperas under sju rubriker. Olika placerar lägger tyngdpunkten olika. (Koskinen, 1999:17). Se även: http://www.ises.abo.fi/kurser/nat/Miljo/enveco/essays/meg/2000/2000_7.pdf http://www.kpa.se/files/pdf/fondbroschyr.pdf http://www.jmk.su.se/jmk_sidan/pdf/v98g40/v98g404.pdf http://www.swedish-ecodemics.a.se/docs/uppsats/badman_ivemyr.pdf
- B-fonder : SEBs miljöfond ger ung 0,2 % till WWF ( ung 1 milj kr) medan Världsnaturufonden (Carlsson Investment Manager) ger ung 2 % av fondförmögenheten till WWF (ung 4 milj kr (1997)) http://www.wwf.se/bidrag/sefond.html . DNS och Bancos ideella miljöfond ger en del av fondförmögenheten till civiling förbundet. Om man ”bara” vill ge bort en del av avk ska man välja Bancos ideela miljöfond. MT fonder: Wasas och SEBs miljöfonder som satsar på MT växte med 20 % i volym under 1997. E-fonder: Etisk inriktning har t ex svenska kyrkans fond ”Talent” (1997) som förvaltas av föreningssparbanken. Köper ej aktier i vapen-, alkohol, tobak eller spel. Växte under 1997 från 0 till 400 Mkr (störst innehav 1997: Volvo, NovoNordisk, Astra, Storebrand och Cultor). TF-fonder : Bancos ”Svensk miljöfond” och svenska kyrkans fond ”Talent” arbetar på lite olika sätt. Föreningssparbanken analyserar företagen utifrån en 21 punkts kriterielista som bl a innefattar öppenhet, miljöanpassning av produkter och processer med mera. Svensk miljöfond har efter tre år (1995--1997) en storlek på ung 100 Mkr. De har dock ett kontor, Föreningssparbanken har ett stort kontorsnät.
- Föreningssparbanken analyserar utifrån 21 kriterier som öppenhet i miljöarbetet, miljöledarskap, miljöanpassning av produktionsmetoder och produkter med mera. Bancos Svensk Miljöfond låter Det Naturliga Steget ta fram 30 företag som ligger till grund för analysen. Det tas hänsyn till 1. branschens förutsättningar och kostnadsstruktur, 2. företagets produkter och tillverkningsmetoder, 3. företagets miljöarbete. Nya bolag år 1997 var Hemköp, Scandic hotell och TV 4. Miljöanalyser görs numera av: Föreningssparbanken Sv kyrkans fond: Talent (1997) miljö, TF, och etik. Banco: Sv Miljöfond (1994) TF bl a skogaktier´.
- Föreningssparbanken har 21 kriterier: Strategiska frågor: 5 st (uppe till vänster) Produkten, 4 kriterier (nere till höger), Produktionen, 6 kriterier, (nere till vänster) Miljöledningssystem, 2 kriterier högst uppe till höger: miljöledningsystem o effekter.. Marknadskommunikation, 4 kriterier uppe till höger: miljöredovisning, miljömaterial, miljömärkning och miljövarudeklaration och dialog.
- Föreläsningen kommer att genomsyras av olika synsätt/perspektiv. Olika etiska inriktningar tas upp (metaetik, moralvetenskap, normativ, deskriptiv och tillämpad) och lika etiska innehåll (antropocentrisk, biocentrisk) och olika etiska nivåer/skalor (individinriktad och systeminriktad). Olika föreställningar om risk: objektivistisk/subjektiv; konstruktionistisk. Olika sanningar om hushållning/etik går inte ihop. Olika områden har olika mål. Ekonomin sina, vetenskapen sina, politik sina, teknik sina, juridiken sina. Westholm/Lindquist talar om marknadsinriktat/produktionsorienterat och samhälleligt/integrerad perspektiv/strategi. Olika metodologier/perspektiv inom företagsekonomin utgår från olika etiska principer. Tre traditioner bakom en förståelse av en hållbar ekonomi tas upp. Strategiutvecklingen rörande företags miljöanpassning som Dobers & Wolff (1997) ser den redovisas. D&W berör företag och miljöfrågan ur tre olika perspektiv: resursperspektivet, samhällsperspektivet och företagsperspektivet. Många talar om kretslopp. Bergströms (1994, Naturekonomi ; 1996 Hållbar ekonomi ) idé om företags relation till begreppet tas upp. Många talar om hållbart samhälle. Det naturliga stegets definition och den svenska lagtextens tankar om begreppet tas upp.