Från Naturskyddsföreningens höstkonferens 2011 - Rädda mannen - om miljögifter och kemikalier i vår vardag. http://www.naturskyddsforeningen.se/18nov

1. PROGRAM
Konferens
Rädda mannen
2011-11-18

2. FM
PROGRAM: Förmiddag
09.00-09.10 Välkomsthälsning och presentation av konferensen
Dagens konferencier: Annika Dopping
09.10-09.30 Giftfri miljö 2.0,
Mikael Karlsson, Naturskyddsföreningen
09.30-10.00 Cocktaileffekten och hotet mot mannen Tänkvärda
Aleksander Giwercman, Universitetssjukhuset MAS gästspel från
kabarégruppen
10.00-10.15 Politik för en giftfri miljö, Sweet Dreams.
Lena Ek (C), Miljöminister, lmat inslag, med en kommentar
10.15-10.30 Alla kemikalier jag blev utsatt för under graviditeten..
Anna Froster medförfattare av boken ”Den amsäkra katten”
10.30-11.00 Kaffe
11.00-11.30 Hotet mot miljön: Effekter av hormonstörande ämnen i miljön
Åke Bergman, Stockholms universitet
11.30-12.00 Hotet mot folkhälsan: är övervikt individens ansvar?
Merete Eggesbo, Folkehelseinstituttet , Oslo, Norge
12.00-12.20 Hotade män, förgiftade skar och amsäkra katter Årets bok 2012
Mikael Karlsson, Ulrika Dahl, Naturskyddsföreningen ”Den amsäkra
katten” lanseras
12.20-12.30 Den amsäkra katten och andra giftiga historier från vår vardag under dagen.
Roger Olsson, Magnus Hedenmark, Anna Froster, Författare
12.30-13.30 Lunch
Moderator och dagens konferencier;
Annika Dopping
TV– och lmproducent, moderator, föreläsare,
skribent, konceptutvecklare och kommunika-
tionskonsult. Specialiserad på hållbarhet i alla
former, framför allt inom hälsa, miljö, ledarskap
och mänskliga frågor.

3. EM
PROGRAM: Eftermiddag
13.30-15.30 Samtliga seminarium inleds av en moderator och följs av ett föredrag från
talare. Därefter nns det tid för diskussion med inriktning på att komma
framåt eller nå en lösning.
A. Vad händer med barnen? skäl, för att minska riskerna för miljö och hälsa eller
Moderator: David Gunnarsson för att inte behöva lägga resurser på stora investe-
Foster och barn är de känsligaste grupperna för ringar för att ta hand om oönskade produkter.
hormonstörande ämnen. Här fördjupar vi oss i C1 SIN 2.0- Ett e ektivt verktyg för utbyte av
ämnet utifrån föreläsningar om kopplingen mellan hormonstörande ämnen. Frida Hök, Internationella
hormonstörande ämnen och allergier/astma samt ett kemikaliesekretariatet (ChemSec)
konkret exempel på hur ett samhälle drabbats. C2 Företag i framkant-metoder och drivkra er för
A1 Hormonstörande ämnen i barns miljö och miljömässigt bättre produkter. C.2.1 Screening for
kopplingen till astma och allergier. Carl-Gustaf endocrine disrupting e ects in product develop-
Bornehag, Karlstads universitet ment- an innovative tool for substitution of hazar-
A2 Big consequences in a small society - why are dous substances. Stuart Yaniger, PlastiPure and
more baby girls born, and the baby boys malformed? Matt Stoner, CertiChem. (Via länk) C.2.2 Ways
Paul Saoke, Physicians for Social Responsibility, to use the SIN list and other substitution tools for
Kenya endocrine disrupting chemicals and other hazardous
substances. Iain Brunning, Boots. C.2.3 Miljömärk-
B. Hotet mot folkhälsan - samhällsekonomiska ning som drivkra för produktutveckling. Kristina
konsekvenser Nyhlén, Hardford.
Moderator: Pia Lindeskog
Kemikalier ger inte bara fortplantningse ekter utan D. Rätten att veta och konsten att välja
misstänks också bidra till fetma och andra folksjuk- Moderator: Pia Aspegren
domar. Då ökar de samhällsekonomiska kostnader- För att en konsument ska kunna välja bort oönskade
na för sjukvård, men genom ekonomiska styrmedel kemikalier i varor krävs att det är möjligt att få veta
kan e ekterna mildras. vad varan innehåller. På kosmetika och hygienpro-
B1 Socio-economic costs of chemical-related dukter nns möjligheten tack vare en utförlig inne-
diseases. Leonardo Trasande, New York University, hållsförteckning, men o a behövs vägledning i form
USA av miljömärkning eller annan kvali cerad tolkning
B2 Kan ekonomiska styrmedel förbättra folkhäl- för att kunna göra tolkningen. Seminariet tar också
san? - erfarenheter från fallet kadmium. Lars Drake, upp vad som krävs förutom kunskap för att vi ska
Kemikalieinspektionen ändra våra vanor och beteenden.
D1 Att undvika hormonstörande ämnen i vardagen.
C. Så kan företag gå före Marie-Louise Holmer, Miljöstyrelsen, Danmark
Moderator: Gun Rudquist (engelska).
För att kunna byta ut skadliga kemikalier behövs D2 Att få genomslag i folkbildningskampanjer - så
kunskap om vilka kemikalier som behöver bytas ut ck vi kvinnor att avstå alkohol under graviditeten.
och vilka alternativ som nns. SIN-listan (Substitute Eva-Karin Envall, Statens folkhälsoinstitut.
It Now) kan vara ett stöd för företag som vill undvi-
ka att deras produkter blir framtida miljöskandaler. E. Hur sätter vi gränser?
Andra företag försöker skapa nya kemikalier från Moderator: Magnus Breitholtz
grunden, med mindre påverkan på miljön. Att välja Gränsvärden, som t.ex. ADI (Acceptabelt Dagligt
bort ämnen från produkter kan företag göra av olika Intag) och TDI (Tolerabelt Dagligt Intag) fastställs

4. EM
Forts. PROGRAM: Eftermiddag
för varje substans var för sig. ”Säker” anses expone- ras med beslutsfattarna sjävla på plats”
ring vara som ligger under detta gränsvärde. Sådana Inledande talare: Rolf Annerberg, ordf Miljömålbe-
riskbedömningar tar dock inte hänsyn till eventuella redningen
hormonstörande e ekter och inte heller till cocktail- Kommentatorer: Matilda Ernkrans, miljöpolitisk
e ekter, d.v.s. e ekter av era substanser i samver- talesperson Socialdemokraterna, ordförande miljö-
kan. Dessutom beaktar man inte den akademiska och jordbruksutskottet, Lars Hjälmered, miljöpoli-
forskning som nns tillgänglig. Här blickar vi framåt tisk talesperson Moderaterna, miljö- och jordbruks-
mot bättre metoder. utskottet.
E1 Vad missar dagens riskbedömningar och vilka
möjligheter erbjuder ny metodik? Henrik Appel- G. Styrmedel för substitution
gren, Kemikalieinspektionen Moderator: Eva Eiderström
E2 Vad är riskfritt och varför kan inte experterna Det nns olika sätt att reglera vad en produkt får
enas?- om fallet bisfenol A. Annika Hanberg, Karo- innehålla. Lagsti ning är ett sätt, men standarder
linska institutet påverkar också vad som tillverkas, liksom o entlig
upphandling. Vi får höra om både möjligheter och
F. Strategier för en gi fri miljö svårigheter som nns när det gäller att ställa krav.
Moderator: Mikael Karlsson G1 Kemikalier i leksaker – hur långt kan standardi-
”Just nu arbetar en paralamentarisk beredning med sering påverka innehållet av farliga ämnen?
mål, strategier och styrmedel för miljömålet Gi fri Helena Norin, Naturskyddsföreningen
miljö. På seminariet beskrivs arbetet. De olika utma- G2 Resultat av en framsynt kemikaliestrategi.
ningar och strategier som Sverige står inför diskute- Charlotta Brask, Stockholms läns landsting
15.30-16.00 Kaffe
16.00-16.30 Paneldebatt 1: Forskare och företagsrepresentanter sammanfattar dagen:
Nina Cromnier (generaldirektör på Kemikalieinspektionen), Carl-Gunnar Bornehag,
Magnus Huss (vd för Plast- & kemiföretagen), Aleksander Giwercman, Ulrika Dahl
16.30-17.00 Paneldebatt 2: Politiker debatterar utifrån verkligheten.
-vad kan ni/vi göra?
Ledamöter från Miljömålsberedningen: Matilda Ernkrans (s),
Irene Oscarsson (kd), Lars Hjälmered (m).
Jens Holm, ledamot i Miljö- och jordbruksutskottet (v),
Mikael Karlsson
17.00- Mingel!
Välkomna att ta ett glas ekologiskt
fredagsvin och prata med dagens
deltagare och föreläsare.
Passa också på att träffa författarna
till boken ”Den amsäkra katten”
och köp den till specialpris!
17.00- Extra! Filmen Underkastelsen av Stefan Jarl visas i kongresshallen (längd 87 min)
Filmen som kom 2010 är ett viktigt inlägg i kemikaliedebatten.

5. Presentation av föredragshållarna.
Annika Hanberg är Professor i toxikologi på Institutet för
Aleksander Giwercman Miljömedicin (IMM),
Skånes Universitetssjuk- Sedan 1987 bedriver Annika Hanberg miljömedicinsk och
hus i Malmö. toxikologisk forskning, undervisning inom toxikologi och
hälsoriskbedömning, samt arbetar med hälsoriskbedöm-
ning av olika miljöfaktorer på uppdrag av olika nationella
och internationella myndigheter och organisationer. Som
toxikolog forskar Annika Hanberg om mekanismer för
dioxiners och andra hormonstörande ämnens toxicitet.
Hon har även gjort studier av människors exponering för
dioxiner, PCB, metaller, bromerade amskyddsmedel och
Aleksander Giwercman är Läkare, docent, klinikchef för alater. Forskningen har det gemensamt att den sy ar till
Reproduktions-medicinskt Centrum vid Skånes Universi- att förbättra underlaget för riskbedömning av miljöföro-
tetssjukhus i Malmö.. Han har ett forskningsmässigt och reningar och kemikalier. Den nuvarande forskningen är
kliniskt intresse för manlig fortplantning. Han disputerade inriktad på studier av riskbedömningsprocessen för hor-
1992 och avhandlingen fokuserade på förstadier till tes- monstörande ämnen, med fokus på bisfenol A. I ett forsk-
tikelcancer. Sedan 1991 har han jobbat kliniskt med an- ningssamarbete med Livsmedelsverket som baseras på en
drologi och huvudparten av patienterna har problem med kohort med nyblivna mammor och deras barn studeras
fertilitet och/eller könshormonbrist. Intresset för miljöfak- barnens hälsa i förhållande till exponering för förorening-
torers betydelse för den manliga fortplantningsfunktionen ar i modersmjölk. Sedan slutet av 1980-talet har Annika
inleddes under 1992 då han var medförfattare till en pu- Hanberg arbetat med hälsoriskbedömning av olika ämnen
blikation som indikerade 50% minskning i spermieantalet (dioxiner, PCB, hormonstörande ämnen, bekämpnings-
under perioden 1940-1990. I den forskargruppen som han medel, PAH mm) på uppdrag av och i samarbete med bl a
var en del av, vid Rigshospitalet i Köpenhamn diskuterades Kemikalieinspektionen, Naturvårdsverket, Livsmedelsver-
vad som kunde utlösa en sån e ekt och miljö- samt livs- ket, Socialstyrelsen, EU och WHO. Sedan 2006 har hon
stilsfaktorer tycktes vara en naturlig förklaring. en omfattande verksamhet inom undervisning, som pro-
Under 1999 yttade han till Malmö och året e er bil- gramstudierektor för det internationella Masterprogram-
dades en forskargrupp, som han är ledare för. Gruppens met i toxikologi och arbetar inom EU för att bygga upp
huvudintresse är gen-miljö-livsstil interaktion i relation undervisning inom hälsoriskbedömning i Europa.
till fortplantningsfunktionen. Det betyder att de försöker
identi era genetiska faktorer som bestämmer om en indi-
vid är mer eller mindre känslig för miljöns negativa e ek-
ter på fortplantningsfunktionen. Aleksanders input är den Carl-Gustaf Bornehag
kliniska och hans hustru – som är molekylärbiolog – och Sveriges Tekniska Forsk-
hennes forskargrupp står för den genetiska delen. Det är ningsinstitut.
ett spännande samarbete mellan läkare och laboratoriefolk.
De har, som en del av deras forskning, deltagit i två EU
nansierade projekt som fokuserar på miljögi er och re-
produktion.
Sedan 2007 har Aleksander varit chef för Reproduk-
tionsmedicinskt Centrum, en klinik som sysslar med både Carl- Gustaf Bornehag är professor i folkhälsovetenskap vid
manlig och kvinnlig fortplantning. Vardagen på jobbet de- Karlstads universitet och verksam vid SP Sveriges Teknis-
las, därför, mellan patienter, administration och forskning. ka Forskningsinstitut. Carl-Gustaf leder en forskargrupp
med fokus på exponeringar av framförallt kemikalier tidigt
Annika Hanberg i livet och dess betydelse för kronisk sjukdom senare i livet
hos barn och ungdomar. Forskningen bedrivs huvudsakli-
Karolinska Institutet (KI). gen inom ramen för två pågående longitudinella epidemi-
ologiska studier, DBH och SELMA. DBH-studien startade
för 10 år sedan och följer mer än 10,000 barn i Värm-
land där det övergripande sy et är att undersöka miljö-
faktorer tidigt i livet och dess betydelse för både insjuk-
nande och tillfrisknande av astma och allergi senare i livet

6. (www.dbhstudien.se). DBH-studien genomförs under led- började 2003 inom landstinget som kemikaliecontroller
ning av Bornehag dessutom i 8 länder idag för att studera på Karolinska universitetssjukhuset. Innan hon blev tillför-
likheter och skillnader mellan olika världsdelar (Bulgarien, ordad chef så var hon projektledare för att ta fram förslag
Singapore, Taiwan, Danmark, USA, Kina, Korea) innefat- till SLL’s kommande miljöpolitiska program för perioden
tande mer än 75 000 barn. Den svenska DBH-studien har 2012-2016. Hon brinner för att SLL ska kunna erbjuda
gett upphov till ett fyrtiotal artiklar och utgjort underlag vård, tandvård och kollektivtra k till sina invånare utan
för 5 färdiga och 3 pågående doktorsavhandlingar. SEL- att de exponeras för hälsofarliga kemikalier och att lands-
MA-studien är en födelsekohortstudie där mer än 2,500 tinget inte ska släppa ut miljö- och hälsofarliga kemikalier i
gravida kvinnor har rekryterats i vecka 10 av graviditeten miljön.
(www.selmastudien.se). Det övergripande sy et med den-
na studie är att undersöka betydelsen av exponering för
hormonstörande ämnen under graviditet och spädbarnsår Eva-Karin Envall
för kronisk sjukdom senare i livet hos barn. Fyra typer av
data samlas kontinuerligt in i studien innefattande; blod Barnmorska med många
och urin från gravid kvinna och barn som fryses i biobank års erfarenhet inom
för senare analyser av biomarkörer för kemikalier, miljö- yrket. Även utbildad
prover av damm och lu från bostaden från graviditets- vårdlärare.
och spädbarnsperiod som förvaras frysta för senare analys
av innehåll av kemikalier, enkätdata från graviditets- och
spädbarnsperioden såväl som senare, och slutligen hälso-
data från läkarundersökningar inom ramen för rutinmäs-
siga barnhälsoundersökningar inom BVC. Hälsoe ekter Eva-Karin Envall är barnmorska med många års erfaren-
som studeras inom ramen för SELMA är astma och allergi, het inom yrket. Hon är även utbildad vårdlärare. Eva-Karin
övervikt och fetma, neurospykiatriska tillstånd (autism, har sedan 2004 arbetat som projektledare i Riskbruksprojek-
ADHD, etc.) och reproduktionse ekter. tet som handlar om gravida och alkohol och barnmorskans
arbetssätt med alkoholfrågor inom mödrahälsovård (avslu-
tat 2010). Delaktig i forskning kring alkohol och graviditet i
Charlotta Brask samarbete med Linköpings universitet (2006, 2008, 2010).
Från oktober 2011 verksam som projektledare inom Statens
Stockholms läns landsting folkhälsoinstitut med ytterligare ett regeringsuppdrag rö-
(SLL). rande ANDT-frågor inom mödra och barnhälsovård.
Frida Hök
Internationella kemika-
liesekretariatet (Chem-
Sec).
Charlotta Brask är tillförordnad miljöchef på Stockholms
läns landsting (SLL). Stockholms läns landsting arbetar
systematiskt med att minska sin miljöpåverkan. De om-
råden som landstinget arbetar mest med är kemikalier, lä-
kemedel, energi, transporter och produkter. Under de fem
senaste åren har SLL arbetat med att fasa ut de mest miljö- Frida har en magisterexamen i Miljövetenskap med in-
och hälsofarliga kemikalierna ur sina verksamheter, främst riktning på Kemi från Göteborgs universitet. Innan Frida
vården. Sedan 2007 har mängden miljö- och hälsofarliga började på ChemSec arbetade hon i åtta år som hand-
kemikalier som används i landstingets egna vårdverksam- läggare och projektledare på Naturskyddsföreningen. På
heter minskat med mer än 90 procent. Detta tack vare att Naturskyddsföreningen arbetade hon med kemikalier ur
vissa kemikalier har ersatts av mindre farliga alternativ, miljö och konsumentperspektiv, genom miljömärkning,
medan andra helt fasats ut. konsumentmakt och i projekt med fokus på kemikalier i
Charlotta har en magisterexamen i kemi från Lunds uni- varor. Frida värvades till ChemSec under 2009 som pro-
versitet som hon har kombinerat med studier i ledarskap jektledare förChemSecs ”Greening Consumer Electronics”
och internationella miljöfrågor. Hon har tidigare bland projekt. I detta projekt fokuserade Frida på översynen av
annat arbetat som miljökonsult inom områden som far- RoHS-direktivet och arbetade för att ytterligare ämnen
ligt avfall, förorenad mark och miljöutbildningar. Hon skulle föras in i detta direktiv och därmed regleras. Detta

7. arbete innebar mycket kontakter med lagsti aren i Bryssel
och proaktiva företag som kunde visa på möjligheterna att
Iain Brunning
fasa ut de skadliga kemikalierna. Frida är nu projektledare
för ChemSecs projekt om hormonstörandestörande kemi- Boots, UK.
kalier och inom ramen för detta projekt arbetar hon med
att belysa problemen med hormonstörande ämnen och att
påverka EUs medlemsländer att reglera dessa ämnen.
Helena Norin
Iain Brunning heads the Scienti c Advisers Team for
Uppdragsledare inom Boots UK which part of the Alliance Boots Group. Al-
organisationsutveckling. liance Boots is a leading international pharmacy-led
health and beauty group o ering a wide range of pro-
ducts and services to our customers. Working in close
partnership with manufacturers and pharmacists, our
two core business activities are pharmacy-led health
and beauty retailing and pharmaceutical wholesaling.
Iain is responsible for development of strategy for the use
Helena Norin är civilingenjör i kemiteknik och uppdrags- of chemicals within Boots UK and for implementation of
ledare med organisationsutveckling som specialitet. Hon policies for delivering that strategy. He has over 20 years
har i tidigare anställningar ansvarat för framtagning av experience working within the cosmetics industry wor-
kriterier för Naturskyddsföreningens miljömärkning Bra king holding a variety of posts within the di erent busi-
Miljöval och har stor kunskap i miljöbedömning av ke- ness functions at Boots and also working with the Techni-
miska produkter och opinionspåverkan i kemikaliefrågor. cal Services department for Revlon UK. Iain represents
Hon har lång internationell erfarenhet från kemikalie- och Boots working with UK and European trade associations
konsumtionsfrågor med ett stort kontaktnät inom EU och and is currently contributing to the dra ing of guidance
i utvecklingsländer. Hon har ansvarat för ett ertal projekt for new Cosmetic Regulation.
om varors innehåll av kemikalier och är Naturskyddsför-
eningens representant i standardiseringsarbete för leksa-
ker på svensk och europeisk nivå. Kristina Nyhlén
Hardford AB.
Henrik Appelgren
Kemikalieinspektionen.
Kristina Nyhlén arbetar som Product Safety Manager vid
Hardford AB. Hon är kemist-biolog med licentiatexamen
om njurmedicin från Lunds Universitet och doktorsexa-
Henrik Appelgren är Biolog och Filoso e Doktor i toxi- men i Farmakologi från Linköpings Universitet. Kristina
kologisk genetik. Han arbetar som toxikolog/hälsoriskbe- har under 15 år arbetat på olika företag och ha hand om
dömare på Kemikalieinspektionen. Henrik arbetar inom den medicinska och/eller kemiska säkerheten och kvalitén
SERP (Sveriges Rapportörsprogram) med avseende på be- på produkter inom medicinteknisk industri, naturläke-
kämpningsmedel, mikroorganismer och GMO. Arbetet är medel och varit projektledare för kliniska prövningar. Nu
starkt EU-inriktat. Han deltar regelbundet på EU-möten arbetar hon som ansvarig för produktsäkerheten på Hard-
med olika inriktning. Tidigare arbetsplatser inkluderar ford AB. Det är ett företag som utvecklar och producerar
Wallenberglaboratoriet vid Stockholms universitet, Hud- kosmetik, hår- och kroppsvårdprodukter till detalj- och
dinge sjukhus, Karolinska Institutet och Södertörns hög- dagligvaruhandeln i Norden. Företaget äger kända varu-
skola. märken som Jane Hellen MOOD, Naturelle, Vademecum,
Henrik är sekreterare i Scandinavian Society for Cell Tox- Salubrin m , men tillverkar och utvecklar också produkter
icology (SSCT), samt ledamot av vetenskapliga kommittén till ett 30-tal externa uppdragsgivare. Kristina arbetar till-
för Forska utan djurförsök (ideell sti else). sammans med Hardfords R&D avdelning för att säkerställa
att produker som tillverkas uppfyller lagkrav, kvalitetskrav
och samtidigt är skonsamma mot miljö och människa.

8. policy makers of failing to prevent them proactively. Dr.
Trasande is perhaps best known for a 2011 study in Health
Lars Drake A airs which found that children’s exposures to chemicals
SLU. in the environment cost $76.6 billion in 2008. His analysis
of the economic costs of mercury pollution played a cri-
tical role in preventing the Clear Skies Act (which would
have relaxed regulations on emissions from coal- red po-
wer plants) from becoming law. He has also published a
series of studies which document increases in hospitaliza-
tions associated with childhood obesity and increases in
medical expenditures associated with being obese or over-
weight in childhood. ese studies have been cited in the
Lars är Vetenskaplig rådgivare i samhällsekonomi vid Ke- Presidential Task Force Report in Childhood Obesity, and
mikalieinspektionen och Adjungerad professor i National- another landmark study identi ed that a $2 billion annual
ekonomi, särskilt naturresurs och miljöekonomi vid Insti- investment in prevention would be cost-e ective even if it
tutionen för ekonomi, SLU. produced small reductions in the number of children who
Lars har tidigare varit verksam som miljöekonom vid were obese and overweight. He serves on a United Nations
Naturvårdsverket. Lars har en omfattande internationell Environment Programme Steering Committee which is
erfarenhet bl.a. från Sibirien, Australien och Östra Afrika. developing a Global Outlook on Chemicals Policy, and on
Lars har varit aktiv i Naturskyddsföreningen, bl.a. som the Executive Committee of the Council for Environmen-
ordförande i Uppsala och i Länsförbundet i Uppsala län. tal Health of the American Academy of Pediatrics. He re-
Numera är han aktiv i fredsarbete. cently served on the Board of Scienti c Counselors for the
National Center for Environmental Health at the Centers
for Disease Control and Prevention.
Lena Ek Dr. Trasande earned a Master’s degree in Public Policy
from Harvard’s Kennedy School of Government, and an
Miljöminister,
M.D. from Harvard Medical School. He completed a pe-
Miljödepartementet. diatrics residency at Boston Children’s Hospital, a Dyson
Foundation Legislative Fellowship in the o ce o f Senator
Hillary Rodham Clinton, and a fellowship in environmen-
tal pediatrics at the Mount Sinai School of Medicine.
”Sverige ska fortsätta att vara en ledande miljönation i Marie Louise Holmer
världen. Genom en aktiv och framtidsinriktad miljöpoli-
tik som hittar lösningar på både internationella och lokala Danish Environmental
miljöproblem ska Sverige bli det land där det är enklast, Protection Agency (EPA).
billigast och roligast att vara miljövänlig.”
Leonardo Trasande
NYU School of Medici- Marie Louise Holmer work att the Chemicals Division of
ne, NYU Wagner School the Danish Environmental Protection Agency (EPA). She
of Public Service. is a biologist working with toxicology and human health
risk assessment of industrial chemicals. During the last 7
years she has, among others, been involved in the deve-
lopment of test methods in the OECD, risk assessments
of industrial chemicals in the EU and OECD, use and as-
sessment of QSAR models, categorisation approaches and
in vitro methods, hazard and risk assessment of endocrine
Leonardo Trasande is a faculty member in pediatrics and disruptors and combination e ects, and communication
environmental medicine at the NYU School of Medicine, to the public about endocrine disruptors in consumer pro-
and in health policy at the NYU Wagner School of Public ducts. e Chemicals Division in the Danish EPA is part
Service. Dr. Trasande’s research focuses on identifying the of the Danish Ministry of the Environment. e Chemi-
role of environmental and other factors in chronic child- cals Division handles a great number of tasks ranging from
hood disease, and documenting the economic costs for participation in the EU REACH committees and global

9. environmental issues, to surveys of chemicals in consumer amming. Over 100 000 ulike kjemikalier er i bruk i stor
products on the Danish market. In 2009 the Danish EPA utstrekning i EU men få av dem er undersøkt med tanke
conducted a survey of the combined exposure of 2-year på mulige negative e ekter på barns utvikling. Hennes an-
old children to endocrine disruptors, and at the moment dre hovedinteresse er endringer i barns tarm ora grunnet
we are doing a similar study on combined exposure of antibiotika, bedret hygiene og sterile fødsler (keisersnitt).
pregnant women to endocrine disruptors. ese surveys, Hun har grunnlagt en stor kohort bestående av 2500 mødre
and others, form the basis of several information cam- og deres barn (HUMIS) som følger barna fra før fødsel
paigns aiming to provide help to consumers in minimizing til ungdomsalderen, og har her samlet inn morsmelk og
their chemical exposure. avføringsprøver for å studere dette. Hun deltar i ere EU
prosjekter, blant annet prosjektet OBELIX, som har som
formål å studere sammenhengen mellom miljøgi er og
Matthew Stoner overvekt. Hun deltar også i ere EU prosjekter som er i
startfasen, som CHICOS, DENAMICS, EarlyNutrition,
CertiChem.
hvor betydningen av miljøgi er og ernæring på barns hel-
se står i fokus. Hun er konsulent for bruk av miljøprøvene
i MoBa, den store norske undersøkelsen av 100 000 mødre
og deres barn, og Norges representant for WHOs overvåk-
ning av morsmelk med tanke på miljøgi er.
Dr. Stoner is a Senior Research Scientist at CertiChem, a Mikael Karlsson
developer of assays for endocrine disruptors. Matthew Sto-
ner completed his PhD in Toxicology at Texas A&M Uni- Naturskyddsföreningen.
versity and postdoctoral training in Molecular Toxicology
at e Pennsylvania State University. He was appointed
Research Assistant Professor in the College of Pharmacy
at e University of Rhode Island, where he established an
independent research laboratory supported by the Rhode
Island IDeA Network of Biomedical Research Excellence.
He has multiple publications that investigate molecular
mechanisms of nuclear receptor signaling in human cells. Mikael Karlsson är Naturskyddsföreningens ordförande
Dr. Stoner guides CertiChem’s molecular biology research och även ordförande i European Environmental Bureau.
e orts to develop and re ne new bioassays for detection of Han är Fil Dr i miljö- och energisystem och forskar bland
endocrine disruptors. annat om riskhantering och kemikaliepolitik.
Mikael är sakkunnig i den parlamentariska Miljömålsbe-
redningen och medverkar o a i expertgrupper om miljö-
Merete Eggesbo och kemikaliefrågor vid EU-kommissionen.
Folkehelseinstituttett i
Norge.
Paul Saoke
Physicians for Social
Responsibility (PSR Ke-
nya).
Merete Eggesbo er lege av bakgrunn og senior forsker ved
Folkehelseinstituttett i Norge. Hun er miljøepidemiolog
med barns helse som hovedinteresse. Hvorfor er det en Paul Saoke is Public health specialist and the Executive Di-
del lidelser som øker så voldsomt blant barn i den vestlige rector of Physicians for Social Responsibility (PSR Kenya)
verden tiltross for generelt gode oppvekstvilkår? Vi vet det and Vice President of the International Society of Doctors
må være miljøfaktorer som ligger bak denne økningen for for the Environment (ISDE Africa region). Paul Saoke
økningen skjer for raskt til å kunne skyldes forandringer i participated actively in the negotiations of the Stockholm
genene. Merete Eggesbø har valgt å jakte blant to miljøfak- Convention and the Strategic Approach to International
torer som begge kan tenkes være av betydning. Den første Chemicals Management. He was also a member of the
er barns eksponering for miljøgi er under graviditet og task force on the Healthy Environments for Children’s

10. Alliance and is currently the Vice President of the Inter-
national Society of Doctors for the Environment (ISDE)
for Africa. He is currently working on two books on DDT Ulrika Dahl
and Malaria in Africa. Nationally he is the Vice-chair of Naturskyddsföreningen.
the National Steering Committee for the implementation
of Stockholm Convention and chairs the DDT expert com-
mittee. He oversaw the development of the national imple-
mentation plans and the national actions plans on DDT in
Kenya. He is also chair of the ”Non-chemical alternatives
to DDT” under the Global Alliance for DDT Alternatives
set up under the Stockholm Convention.
Ulrika Dahl är chef för avdelningen för Miljögi er på Na-
turskyddsföreningen. Hon är disputerad ekotoxikolog och
Stuart Yaniger hon genomförde sina doktorsstudier vid Institutionen för
PlastiPure. Tillämpad Miljövetenskap vid Stockholms universistet.
Hennes arbete handlade om att utarbeta nya riskbedöm-
ningsmetoder för miljögi er. Ulrika har i sitt arbete för
Naturskyddsföreningen till stor del arbetat med kemikalie-
frågor i Syd, främst i Sydostasien samt Öst- och Sydafrika.
Åke Bergman
Stuart Yaniger is Vice president at PlastiPure, a formulator
and consultant for the plastics industry. He is an inventor Stockholms universitet.
and technologist with more than 25 years of experience in
polymer science and high-volume product development.
He was the founder and chief technical o cer of Neocork
Technologies, which invented, licensed, marketed, and
manufactured the synthetic wine cork. Before his ventu-
res in the beverage packaging business, Yaniger was one of
the founders, vice president of research and development,
and chief scientist of Interlink Electronics, where he inven- Åke Bergman är professor vid institutionen för material-
ted, patented, and commercialized their core technologies och miljökemi, Stockholms universitet. Bergmans huvud-
in polymer-based force and position sensing. Yaniger’s sakliga forskningsområde är organiska miljögi er. Forsk-
experience includes stints at Lockheed Advanced Aero- ningen sker i nära samarbete med andra discipliner såsom
nautics and Nicolet Instrument Corporation (now part of ekotoxikologi och epidemiologi. Särskilt fokus ligger på
ermo-Fisher), where he developed advanced methods hormonstörande ämnen och bromerade amskyddsme-
of probing molecular interactions at electrode surfaces in del, liksom att identi era nya miljögi er. Han arbetar även
batteries and electroplating processes. Yaniger received his med att utveckla nya analysmetoder för miljögi er och de-
academic training in chemistry and physics at the Univer- ras nedbrytningsprodukter. Utöver forskningen bedriver
sity of Utah and University of Maryland Baltimore County, Bergman också undervisning och leder arbetet med att ut-
and he was a Postdoctoral Fellow in the laboratory of Alan forma ett nytt miljövetenskapligt utbildningsprogram vid
MacDiarmid (Nobel Laureate, 2000) at the University of universitet.
Pennsylvania.

11. Vår egen tuffa miljömärkning
Naturskyddsföreningens mål är ett samhälle i balans kemikalier ska bort. Kriterierna ställer också krav på ut-
med naturen. Bra Miljöval är ett av våra verktyg för att släpp.
nå det målet. Vår märkning gör att du kan välja de pro- Dessutom ställer kriterierna krav på den energi som går
dukter som är minst skadliga för miljön. åt för att producera en vara eller tjänst. Målet är att minska
den totala energianvändningen och att övergå från fossila
bränslen, som olja, till förnybara energikällor.
Många framgångar genom åren Tillverkaren måste ta ansvar för vad som händer med
Genom att välja Bra Miljöval gynnar du de miljöanpas- produkterna e er att de använts. Papper, till exempel, ska
sade produkterna. Detta har till exempel lett till att den kunna återvinnas. Även uttjänta anläggningar
miljöfarliga tensiden LAS i princip försvunnit från svenska och fordon ska kunna tas om hand på ett bra sätt.
tvättmedel. Det gör dem unika i världen. El märkt med Bra För att få företagen att arbeta mer långsiktigt med miljö-
Miljöval har stoppat planer på utbyggnad av fritt ström- frågor krävs en miljöpolicy. I den ska det stå hur företaget
mande älvsträckor. ska minska sin miljöpåverkan.
Kraven skärps efter hand Handla Miljövänligt
För att en produkt ska få bära vår märkning måste företa- Märkningen Bra Miljöval är en del av Naturskyddsfören-
get leva upp till de krav som ställs i våra kriterier. Kraven är ingens Handla Miljövänligtarbete. Handla Miljövänligt är
hårda men inte omöjliga att nå. Istället skärps kraven e er ett nätverk av aktiva medlemmar som bland annat genom-
hand och produkterna måste successivt utvecklas och bli för kampanjen Miljövänliga veckan varje höst.
mindre skadliga för miljön.
Märkningen gäller alltid en produkt, inte ett företag. En
produkt är antingen en vara som till exempel papper och I dag nns kriterier för Bra Miljöval för
tvättmedel eller en tjänst som till exempel el, transporter följande varor och tjänster:
och försäljning av livsmedel i butik.
Stickprov och årlig revision
Då och då görs stickprov för att kontrollera att produk-
terna uppfyller kraven. En gång om året görs också en
stor kontroll av alla de företag som använder märkningen.
Allt granskas av auktoriserade revisorer som vi på Natur-
skyddsföreningen godkänt.
Ett uthålligt samhälle
Kriterier nns för så vitt skilda områden som elleveran-
ser och rengöringsmedel. Det gör att de speci ka kraven
i kriterierna skiljer sig åt. Däremot bygger alla kriterierna
på samma grundidéer: Vi måste spara på naturresurserna.
Den biologiska mångfalden och människans hälsa får inte
hotas. Material ska kunna återföras till naturens kretslopp,
användas på nytt eller återvinnas.
Just nu nns det 740 st olika produkter, butiker och
Alla giftiga och svårnedbrytbara kemikalier ska bort tjänster som är märkta med Bra Miljöval.
Kriterierna utgår från ett helhetsperspektiv och ställer krav
på råvaran och de kemikalier som används i produktionen.
Samtliga kriterier följer Naturskyddsföreningens kemika- www.bramiljoval.se
liepolicy som innebär att alla gi iga och svårnedbrytbara

12. Miljögifter i världen - och oss
Under det internationella Kemi-året 2011 fokuserar Na- Produktundersökningar
turskyddsföreningen en stor del av arbetet på de kemika- Naturskyddsföreningen genomför produktundersökning-
lier som nns i miljön – och i oss. Hälso- och miljöe ek- ar vid oberoende laboratorier för att analysera vad olika
ter är tätt sammankopplade. Kemikalier är gränslösa, de varor egentligen innehåller. Det gör vi för att skapa debatt,
sprids mellan länder och över hela jordklotet. konkretisera problemen och få bort farliga ämnen. Vi har
de senaste åren testat allt från babyprodukter och fritids-
Det här gör vi för att minska kemikalie- kläder till plastskor.
spridning: Informera, folkbilda och skapa debatt
Vår medlemstidning Sveriges Natur inledde året med te-
Koll på naturen
manumret ”Gränslösa gi er” med både internationella
Projekt pilgrimsfalk och havsörn är två exempel på hur
reportage, konsumentråd och bakgrundsfakta. Många av
kunskap om naturen kan få betydelse också för att påverka
föreningens lokala kretsar har visat Stefan Jarls lm Under-
samhällsutvecklingen. Rovfåglarna drabbades av miljögif-
kastelsen under året. Filmen är en skrämmande skildring
ter som DDT och PCB. De är förbjudna idag och fåglarna
av verkligheten.
har återhämtat sig. Missbildade skar utanför pappersbru-
Föreningens ideella Kemikalienätverk uppmärksammar
ken var en larmsignal som resulterade i att klor togs bort
problem med kemikalier i vardagliga produkter. Tack vare
från blekningsprocesserna och att Naturskyddsförening-
dem nns inte bakteriedödaren Triclosan i tandkräm på
ens egen miljömärkning tog fart.
den svenska marknaden längre. Vi vill ly a problematiken,
skapa opinion och uppmärksamma politiker och besluts-
Samarbete över gränser
fattare på vad som behöver göras. Samtidigt som kemika-
Idag är kemikaliearbetet till stor del internationellt. Natur-
liernas e ekter på hälsa och miljö är skrämmande, nns
skyddsföreningen samarbetar med många organisationer
det mycket att göra. Vi nöjer oss inte enbart med att larma,
i länder i Syd där de varor som vi använder o a tillverkas.
men ibland är det nödvändigt, för att visa vägen framåt.
Kemikalier som är förbjudna hos oss kan användas där och
skada arbetare och spridas till miljön utanför fabrikerna.
Engagera många
Tack vare bidrag från Sida kan vi förmedla resurser som
Alla goda kra er behövs för att förändra samhället. Många
hjälper de lokala organisationerna att påverka och föränd-
engagerade konsumenter, företag som går före, politiker
ra. Genom dem får vi viktig kunskap som vi kan förmedla
som vågar säga ifrån. Ju er vi är, desto större kra har vi
till konsumenter och företag i Sverige.
att förändra.
Inom EU arbetar vi tillsammans med andra europeiska
miljöorganisationer för att påverka kemikalielagsti ning-
Om du inte redan är medlem:
en REACH och lagsti ning om olika produkter.
Välkommen till Naturskyddsföreningen! Du gör en viktig
insats för miljön genom att bli medlem. Det kostar endast
Miljömärkning och konsumentråd
295 kr per år (24 kr/mån).
Genom vår egen miljömärkning, Bra Miljöval, påverkar vi
Ditt företag kan också bli Miljösponsor. Sponsorskapet ger
producenter att ta bort farliga och onödiga ämnen ur hus-
också ditt företag möjligheter att visa medarbetare, kunder
hållskemikalier och vid tillverkning av produkter som t ex
och samarbetspartners ert miljöengagemang. Läs mer och
textilier. På webbplatsens Grön guide nns tips och råd till
anmäl dig på vår webbplats:
konsumenter för att göra så bra val som möjligt. Var och en
kan bidra till att minska användningen och spridningen av
kemikalier i vardagen. www.naturskyddsforeningen.se
Vi för också dialog med olika företag och utmanar dem att
göra allt för att kontrollera hela produktionskedjan, åter-
bruka, återanvända och dessutom kontrollera vart avfallet
från deras produkter hamnar.