Miljöekonomi - (1) forsta delen
•Download as PPT, PDF•
1 like•1,019 views
Miljöekonomi - (1) forsta delen. Föreläsningsmaterial.
![Upplägg ,[object Object],[object Object],[object Object],[object Object],[object Object],[object Object],[object Object],[object Object],[object Object],[object Object],[object Object],[object Object],[object Object],[object Object]](https://image.slidesharecdn.com/presentationforstadelenver1-120214110019-phpapp02/85/miljekonomi-1-forsta-delen-1-320.jpg)
![Den rikaste femtedelen... ,[object Object],[object Object],[object Object],[object Object],[object Object],[object Object],[object Object],[object Object],[object Object]]()
Recommended
More Related Content
Similar to Miljöekonomi - (1) forsta delen
Similar to Miljöekonomi - (1) forsta delen (20)
More from Effektiv AB
More from Effektiv AB (9)
Miljöekonomi - (1) forsta delen
- 4. Olika perspektiv kan användas inom företagsekonomin, och inom de två företagsek delmomenten inom miljöekonomikursen Det specifika, och lokala hur arbetar en eller flera organisationer med miljöfrågan? Det generella, omständigheter som påverkar organisationens miljöarbete, t ex olika miljö- fonders gransk- ningar av företag, miljömärkning etc ” Stabila” strukturer och system Strukturer och system i förändring inifrån persp utifrån persp http://uk.groups.yahoo.com/group/mvavxu/files/kent/information/index.html
- 6. Olika föreställningar om miljöekonomi och naturekonomi Koskinen (1999) Brytting (1998) Dobers & Wolff (1995, 1997: 2:a uppl) Bergström, S (1994) Naturekonomi
- 8. EKONOMISK TILLVÄXT OCH HÅLLBAR UTVECKLING - Varför når ekonomer olika slutsatser? http://www.svenskaekodemiker.se/docs/uppsats/EbeMac.pdf
- 13. Genomförda miljöåtgärder 2001 http://sn.svensktnaringsliv.se/sn/publi.nsf/Publikationerview/0B1EF69D91E09942C1256C2500418647/$File/PUB200208-004-2.pdf
- 18. Två olika sätt att påverka den tekniska/ekonomiska sfären Ekonomiska/ tekniska sfären Staten Medborgare/ familj/ kund sfären “ Civil Society” (1) Marknadsekonomi (2) Demokratisk process (2) Reglering via lagar, skatter, styrmedel Jmf med Jönsson. S. ”Miljöredovisning”, i Dobber & Wolff (red) (1996) Miljöstrategier . Jönsson talar om stat, marknad och communitity som tre typer av samordningsorgan (s 198).
- 21. Alla sanningar om hushållning går ej ihop… Olika sanningszoner De praktiska handlingarna Den neoklassiska ekonomiska teorin Politiken Bergström et al (1996:47) Hållbar ekonomi Se även Lidskog, R. et al (1997:kap 9 om Niklas Luhmann) Samhälle, risk och miljö
- 34. Fyra sätt att tänka, avseende normativ etik (Brytting, 1998:29) 1 2 3a 3b Vad är (etiskt) rätt (det gemensammas bästa) ? Goda principer - pliktetik Goda effekter - konsekvensetik Goda människor – dygdetik Koskinen (1999): 3a) avsikt och 3b) dygdetik Goda samtal – diskursetik Koskinen (1999) ”ansvarsetik” ?
- 35. Företagets själ, (Koskinen 1999)
Editor's Notes
- Lägg märke till att han som visade mig denna tabell arbetar på ICA i Växjö, Lars Andersson (6/2-01).
- Vi har tagit upp olika grupper/skolor tar upp olika aspekter. D&W (1997:17) berör olika miljömyter. Den strategiska osäkerhet som många företagsledningar upplever rörande olika miljöproblem, påverkas av alla professionella påtryckare och tyckare. Det finns knappast något samhällsområde där så många har åsikter av skiftande slag, inte sällan dessutom totalt motsägande varandra. Dessa åsikter uttrycker ett bör, dvs föreskriver ofta hur företagen skall göra. I USA myntar företag populära förkortningar som uttrycker deras miljöengagemang av typ WRAP ( Waste Reduction Always Pays, Dow Chemical), SMART (Save Money And Reduce Toxics, Chevron Oil), ACT (Achievements in Clean Technology, Welting House, och PPP (Pollution Prevention Pays, 3M) Externa, ofta ackumulerade, effekter Hur mäta produktivitet och effektivitet ? Hur identifiera och allokera resurser ? Osäkert om arten av skadorna, lokalt, regionalt och globalt
- Samhället existerar och fungerar bara så länge det har en relation till naturen. Samhället är en del av miljön Samhället Naturen
- Koskinen tas upp i olika uppsatser: t ex: http://www.swedish-ecodemics.a.se/docs/uppsats/gustafsson.pdf Brytting tas upp bl a på: http://www.nd.edu/~isbee/papers/hoivik.doc http://www.helargo.se/Downloads/Etik_kundrelationer.pdf http://www.swedish-ecodemics.a.se/docs/uppsats/badman_ivemyr.pdf http://www.ies.luth.se/home/mf/tim/html/thesis/Ethical%20Capability%20as%20a%20Competitive%20Advantage.pdf http://www.ep.liu.se/exjobb/eki/2002/ep/015/exjobb.pdf http://www.kunskapsbyran.com/komp1.htm
- Den neoklassiska teorins genombrott skedde runt 1870-talet genom utformandet av teorier från de tre av varandra oberoende ekonomerna William Stanley Jevons, Léon Walras och Karl Menger. Det som kännetecknar neoklassicismens brytning från klassisk ekonomi är tillämpningar av matematiska modeller samt teorier om marginaleffekter. (Eklund, 1989, s.36.) Den klassiska ekonomin uppmärksammade total- och genomsnittskostnader. I och med framväxten av neoklassisk ekonomi flyttades fokus från dessa till marginalkostnader och marginalnyttor. Den matematiska och vetenskapliga inriktningen, tillsammans med empiriska studier, ledde neoklassisk ekonomivetenskap till att finna ”lagar” av regelbundenheter. Detta medförde att ekonomivetenskapen utvecklade metoder av deduktiv karaktär samt föranledde ekonomer att göra anspråk på att vara en vetenskapsdisciplin som kunde jämföras med naturvetenskapen. (Fusfeld, 1994, s.85; Jongeneel, 1992, s.210.)
- Jmf med Linnanen et al (1996:77) ”Miljöledarskap…”. De talar också om fem kategorier: motstånd, passivitet, återhållsamhet, anpassning och aktivitet. Vi aktivitet så tittar man från ett ”företags-, marknads-, sahällsperspektiv. Man har ett ”innovativt” anpassningssätt. Man är förutseende. Andra aktiviteter är integrerade.
- Makower (1993) definierar det ”gröna” processen på följande sätt: ett miljövänligt företag reducerar helt enkelt avfall och maximerar resursutnyttjandet. Enligt Shrivastava (1992) utgör ett företags miljöanpassning en förnyelse av den befintliga organisationsstrukturen och han benämner processen ”greenewall”. Denna process, menar Shrivastava, initeras av externa påtryckningar i form av påtryckningar i form av konsumentkrav, lagstiftning, säkerhetsaspekter och sociala förväntningar. Strannegård (kap 5 i D&W, 1997) Kundorienterad miljöstrategi – Hemköp.
- http://sn.svensktnaringsliv.se/sn/publi.nsf/Publikationerview/0B1EF69D91E09942C1256C2500418647/$File/PUB200208-004-2.pdf
- Vilka är de transformationsmekanismer som gör att företag tar in den ”ekologiska” miljön i sina beslutsprocesser och strategier? Vilka drivkrafter får vilka konsekvenser i detta sammanhang? (D&W, 1997:19). 1. En del naturliga resurser är ändliga och förr eller senare, i ekonomisk mening, tar de slut. Även förnyelsebara resurser måste det hushållas med. Ett exempel är att priser för 150 m3 vatten för småhusägare har ökat från 138 kr 1960 till 1550 kr 1992, dvs 11 ggr (konsumentprisindex har dock gått upp med 8,3 ggr under samma tid http://www.scb.se/snabb/Priser/Levkostsv.asp ). Vatten och avloppskostnaden variera dock mkt i landet mellan 1400 kr och 7300 kr /100m2-lägenhet/år (medel 3900kr), fjärrvärmen inte lika mkt 6500 kr och 13500 kr/lägenhet/år (10200), avfall mellan 500 och 2600 kr (medel 1200kr). Man bör se att problemet för en företagsek är i vilken mån problemet karakteriseras som ”betalningsbart”. 2. Kritik från samhället. Att i större utsträckning ta hänsyn till miljön blir nödvändigt för företag för att långfristigt kunna upprätthålla, och i vissa fall återskapa, legitimitet i samhället, och framför allt för att undvika negativa miljöeffekter. Passiva företag blir tvingade av en hårdnade miljölagstiftning. 3. Strängare miljökrav gör att konkurrensfördelar sätt ur spel för företag som har haft lägre produktionskostnader pga av icke utvecklade miljöintegrerade processer, och icke-installation av dyr miljöskyddsteknik.(D&W, 1997:20)
- De transformationsmekanismer som gör att företag tar in den ”ekologiska” miljön i sina beslutsprocesser och strategier kan speglas av den ”miljöbarometer” som genomförs av Gothenburg research Institute (GRI) och deras forskningsprogram ”ekologisk affärsverksamhet” (D&W, 1997:25ff). Här försöker man beskriva drivkrafter och konsekvenser inom miljöarbetet. Det sätt som undersökningen redovisas på kan liknas vid de perspektiv som miljön och företagandet/organiserandet kan speglas utifrån (ur ett resursperspektiv, samhällsperspektiv och företagsperspektiv, ibid s 19ff). Nedan tecknas ingående delar i miljöbarometern: 1. Miljöutmaningen 1.1 Institutionellt angreppssätt, intressent modellen (jmf med samhällsperspektiv) 1.2 företaget och naturen, ett bio-fysiskt angreppssätt (jmf med resursperspektiv). 2. Hur reagerar organisationer på miljöutmaningen - miljöstyrning 2.1 i produktionen (jmf med resursperspektivet) 2.2 i produktutvecklingen, produktval, marknadsutvecklingen . För att införa meningsfulla mätmetoder behövs system och struktur, samarbete och rutiner (jmf samhällspersp.) 3. Resultat av miljöstyrningen 3.1 avseende produktionen (jmf med resurs-, och företagsperspektivet) 3.2 avseende samarbete med intressenter (jmf samhälls-, och företagsperspektivet)
- Miljö är ett område där grundläggande antagande behöver omprövas. Eftersom svaren ej är givna och enkla kan företag lära sig nya sätt att formulera affärsstrategier. De får acceptera att pröva sig fram, att det är viktigare att pröva än att fel eller rätt. Theory of business kan stå för förståelse för de uppgifter som den enskilda personer upplever att företaget står inför (Sandberg, J & Targama, A., 1998, Ledning och förståelse ). 1960 talet var det årtionde då lagstiftaren skulle driva på företagens anpassning. End-of-pipe och teknologiska lösningar fokuserades. 1970-talet så styrde de politiska systemet via priset. Nationalekonomiska styrmodeller blev uppmärksammade. 1980-talet inleddes en ny fas i miljöarbetet. Fler företag marknadsförde sig som ”miljövänliga”. Men handlade man annorlunda…? Ofta inte. Under 80-talet började förändringsarbetet få en ny typ av innehåll. Problemet är inte att få acceptans utan att faktiskt uppnå det som eftersträvas - att människor frivilligt gör annorlunda prioriteringar och beter sig annorlunda. Det krävs att man förändrar sin förståelse och bryter inarbetade rutiner och beteendemönster (Sandberg & Targama, 1998:169) 1990- en upptäcktsresa för att försöka nå fram till det miljöanpassade företaget… “ The problem we have today cannot be solved by thinking the way we thought when we created them.” Albert Einstein.
- Modellen är från Lundgren (1998). Jmf med Jönsson. S. ”Miljöredovisning”, i Dobber & Wolff (red) (1996) Miljöstrategier . Jönsson talar om stat, marknad och communitity som tre typer av samordningsorgan (sid 198). Det teoriområde - studieområde - som tar upp dessa samordningsorgan kallar Jönsson för korporativistiska studier. Samma typ av bild har använts vid diskussioner om organisationskontroll (Ouchis beteende, resultat och ”clan”/”trust”-styrning). Williamsons (1991)(1975?) Comperative Economic Organization, ASQ vol 36, s 269-296, transaktionskostnadsansats innefattar marknad och hierarki men innefattar samhället (community) som en hybrid. En följd av det ökande utländska aktieinnehavet är att företagsledningen i våra börsnoterade storföretag får lov att vara mycket mera lyhörd för ägarintresset på Wall Street, i London City eller var det nu befinner sig. " Shareholder value" är lösenordet för dagen. Den mysiga, lätt korporativistiska klubbatmosfär som rådde bland företagsledningen i våra länder - patronväldet som vi kallade det i Finland - är förbi och kommer inte åter. ( http://www.vn.fi/vn/svenska/tal/980511S.HTM ) De flesta ekonomer anser att ett eventuellt medlemskap i den europeiska monetära unionen inte påverkar ekonomins strukturella egenskaper och relativa priser på lång sikt. I korporativistiska ekonomier som den svenska och den finska är det emellertid inte säkert att detta antagande håller eftersom de stora fackförbunden i den konkurrensutsatta exportsektorn och i den slutna tjänstesektorn kan samordna sig i löneförhandlingarna inom sektorn. (http://www.fief.se/FIEF-NYTT/Nr%203-1999.htm) Tryckfrihet får inte vara något som är förbehållet etablerade, stora, organisationer som har råd med dyra framställningsmetoder. Förslag i den riktningen, som förekommit, är renodlat korporativistiska. (En korporativistisk stat kännetecknas, bl.a., av att de organisationer, som man måste tillhöra, har rättigheter. De enskilda individerna har bara i begränsad omfattning några rättigheter. Varje individ måste gå genom sin korporation med allt vad det innebär. ) http://home1.swipnet.se/~w-14340/tfweb1.htm Jmf även med Radetzki, M. (2001) Den gröna myten - ekonomisk tillväxt och miljöns kvalitet , SNS förlag. Som också, t ex sid 47, talar om två alternativa instrument som kommer till användning när samhället tvingas till anpassning för att undvika förslitning av en alltför intensivt använd naturresurs. Den första är spridning och förstärkning av äganderätter. Den andra är samhällelig reglering vid utnyttjandet av allmänningar. Båda instrumentet spelar en viktig roll för att rädda eller spara miljön, främst genom att minska förekomsten av negativa externa effekter (ibid s 47).
- Schwartz beskrivning, kapitel 4 i D&W, av olika företagsstrategier för olika miljöutmaningar kan kopplas till Jönssons diskussion om olika samordningsorgan. Företag kan ses som en hybrid på marknad/stat; resultat/beteendestyrning skalan. Som Schwartz skriver (sid 82 i D&W): Ett företag måste hantera både konkurrensstyrning [på en marknad] och samverkan med leverantörer, [systerdivisioner] och myndigheter [inom en hierarki]. Det är extra tydligt att miljöfrågan hanteras både på en marknad och av stat/myndighter.
- Luhmann (i Lidskog et al (1997:kap9:161ff) Samhälle, risk och miljö ) tänkte sig ett system och en omgivning. Omgivningen är mer komplex än systemet. Därför gör olika yrkesgrupper ett systematiskt urval av omgivningen. Detta får till följd att ett olika yrkesgrupper uppfattar omgivningen ur sitt eget perspektiv. Detta får till följd att de olika systemen, eller sfärer (som t ex ekonomi, politik, vetenskap etc) inte kan kommunicera med sin omgivning, utan endast om den. Dessa sfärer utvecklas enligt sin egen logik tills de blir helt självreglerande och autonoma. Inget subsystem, funktionssystem, är överordnat något annat. Varje subsystem är riktat mot en specifik funktion som det ensamt upprätthåller. Funktionerna kan beskrivas som binära koder som delar världen i två värden (exempelvis sann/falsk/, legal/illegal, lönsam/icke lönsam etc). Jämför även med D&W (1997:17) där olika miljömyter berörs. Den strategiska osäkerhet som många företagsledningar upplever, påverkas av alla professionella påtryckare och tyckare. Det finns knappast något samhällsområde där så många har åsikter av skiftande slag, inte sällan dessutom totalt motsägande varandra. Dessa åsikter uttrycker ett bör, dvs föreskriver ofta hur företagen skall göra. Det är få konsulter som brytt sig om att reda på hur det är med miljöanpassningen i våra företag.
- Ni som gick Glenn Sjöstrands kurs i miljösociologi minns kanske från Lidskog et al (1997:kap9:161ff) Samhälle, risk och miljö , kapitel om ”Niklas Luhmann och naturens tystnad”. Där beskrivs samhällets differentiering som en utgångspunkt för Luhmanns systemteori. Andra sociologer som t ex Durkheim tog redan i slutet på 1800 talet upp att det moderna samhället kännetecknas av differentiering (arbetsuppdelning som leder till en samhällsuppdelning). Men Durkheim såg att integrationen var nödvändig pga av samhällsmedlemmarnas olikhet (tidigare var man integrerad pga att alla var lika). Luhmann tänkte sig ett system och en omgivning. Omgivningen är mer komplex än systemet. Därför gör systemet, olika yrkesgrupper, ett systematiskt urval av omgivningen. Detta får till följd att ett specifikt system uppfattar omgivningen ur sitt eget perspektiv. Detta får till följd att de olika systemen, eller sfärer (som t ex ekonomi, politik, vetenskap etc) inte kan kommunicera med sin omgivning, utan endast om den. Dessa sfärer utvecklas enligt sin egen logik tills de blir helt självreglerande och autonoma. Inget subsystem, funktionssystem, är överordnat något annat. Varje subsystem är riktat mot en specifik funktion som det ensamt upprätthåller. Funktionerna kan beskrivas som binära koder som delar världen i två värden (exempelvis sann/falsk/, legal/illegal, lönsam/icke lönsam etc). Se även nästa OH:
- Vilka tre frågor kan ställa i anslutning till ovanstående bild? En annan svår fråga är: Vad är värde ? Vad är t ex 10 kr värt ? Några exempel på när värdet blir ”extremt”: 1. Spekulation, terminskontrakt, kring tulpaner. I mars 1636 kostade, motsvarande i dagens penningvärde, en tulpan 12 000 kr. 2. Jushua A Norton, som sa att han var kejsare av Amerika mellan 1859 --1880 och gav från och med 1871 ut egna pengar: ”The Imperial Government of Norton”. 4. Kreuger (1880-1932) som gav ut egna statsskuldsväxlar (obligationer) 5. Refaat El Sayed 1981-1986. 6. Lord Moyne som 23 maj 1997 köper Per olof Nordbergs Trustors aktier. Man gör/tänker göra en ”Forsgrenare” ta ut pengar ut bolaget och köpa bolaget. 7. Nick Leeson, som sysslade med aktiederivat. En motringning hade räckt
- Förutsätter att hållbar utveckling är en ständigt hållbar utveckling är en ständigt pågående lärprocess Man ska utgå från att all verksamhet är idédriven. Konflikter kan förekomma Konkreta resultatrapporter ska eftersträvas Man ska eftersträva en rationalitet, en ekonomisk logik, för hela verksamheten. (Bergström, Sören et al , 1996, ”Hållbar ekonomi”, Utbildningsradion) När det gäller utveckling och förnyelse inom ramen för den gemensamma visionen, torde det var fruktbart att ha människor med skilda sätt att förstå verkligheten (Sandberg & Targama, 1998:172, Ledning och förståelse ). Det ger ett bredare spektrum av idéer och bedömningar. För ledare betyder det att de måste tolerera en viss pluralism när det gäller förståelse och acceptera de mödor som följer av de dialoger och gemensam problemlösning (ibid). “ The problem we have today cannot be solved by thinking the way we thought when we created them.” Albert Einstein.
- Förutom miljö så integreras numera etik i företags hänsynstagande. Detta återspeglar sig även i ”miljöfonderna”. Det finns idag 144 etiska fonder i USA, 44 i Storbritannien, 14 i Kanada, ett 30-tal i Norden och ca 70 i resen av Europa (Andersson, Anna, 1999). De ”renodlade miljöfonderna är en rätt ny företeelse. Uppskattningsvis finns det ca 40 renodlade miljöfonder i Europa och ca 25 i Nordamerika (ibid). Omkring 2 miljarder har placerats i miljöfonder i Sverige, vilket motsvarar ung 0,4 procent av det totala fondsparandet. I USA utgör fonderna med etiska förtecken 10-20 procent av börsvärdet… det är troligt att utvecklingen för den svenska marknaden kommer att följa efter.
- B-fonder : SEBs miljöfond ger ung 0,2 % till WWF ( ung 1 milj kr) medan Världsnaturufonden (Carlsson Investment Manager) ger ung 2 % av fondförmögenheten till WWF (ung 4 milj kr (1997)) http://www.wwf.se/bidrag/sefond.html . DNS och Bancos ideella miljöfond ger en del av fondförmögenheten till civiling förbundet. Om man ”bara” vill ge bort en del av avk ska man välja Bancos ideela miljöfond. MT fonder: Wasas och SEBs miljöfonder som satsar på MT växte med 20 % i volym under 1997. E-fonder: Etisk inriktning har t ex svenska kyrkans fond ”Talent” (1997) som förvaltas av föreningssparbanken. Köper ej aktier i vapen-, alkohol, tobak eller spel. Växte under 1997 från 0 till 400 Mkr (störst innehav 1997: Volvo, NovoNordisk, Astra, Storebrand och Cultor). TF-fonder : Bancos ”Svensk miljöfond” och svenska kyrkans fond ”Talent” arbetar på lite olika sätt. Föreningssparbanken analyserar företagen utifrån en 21 punkts kriterielista som bl a innefattar öppenhet, miljöanpassning av produkter och processer med mera. Svensk miljöfond har efter tre år (1995--1997) en storlek på ung 100 Mkr. De har dock ett kontor, Föreningssparbanken har ett stort kontorsnät.
- Föreningssparbanken analyserar utifrån 21 kriterier som öppenhet i miljöarbetet, miljöledarskap, miljöanpassning av produktionsmetoder och produkter med mera. Bancos Svensk Miljöfond låter Det Naturliga Steget ta fram 30 företag som ligger till grund för analysen. Det tas hänsyn till 1. branschens förutsättningar och kostnadsstruktur, 2. företagets produkter och tillverkningsmetoder, 3. företagets miljöarbete. Nya bolag år 1997 var Hemköp, Scandic hotell och TV 4. Miljöanalyser görs numera av: Föreningssparbanken Sv kyrkans fond: Talent (1997) miljö, TF, och etik. Banco: Sv Miljöfond (1994) TF bl a skogaktier´.
- Föreningssparbanken har 21 kriterier: Strategiska frågor: 5 st (uppe till vänster) Produkten, 4 kriterier (nere till höger), Produktionen, 6 kriterier, (nere till vänster) Miljöledningssystem, 2 kriterier högst uppe till höger: miljöledningsystem o effekter.. Marknadskommunikation, 4 kriterier uppe till höger: miljöredovisning, mijömaterial, miljömärkning och miljövarudeklaration och dialog.
- Om vi funderar på varför moraliska frågeställningar är viktiga och svåra. Collste (1996: Inledning till etiken ) skriver att tre tendelse i det moderna samhället som försvårar en moralisk hållning: svårbegriplighet (jmf med sociologerna Ulrich Beck och Anthony Giddens tal om risker och risksamhället i Lidskog et al , 1997: kap 6 och 7, i Samhälle, risk och miljö) , svåröverblickbarhet (jmf med sociologerna Beck och Giddens tal om risker och risksamhället), förtinglingandet (sjukhusstadgan från 1940: det åligger klinikchefen att själv bemöta de vårdbehövande med vänlighet och människokärlek samt… Jmf med sjukhuskungörelsen från 1972: att svara för att klinikens vårdplatser, personal och utrustning utnyttjas effektivt, att personalen noggrant fullgör sina åligganden, att se till att verksamheten bedrivs så ekonomiskt som möjligt. Förskjutningen kan praktiskt noteras när man 1988 vill föra över långvårdspatienter från Huddinge till Sollefteå sjukhus (Collste, 1996:11). Collste (1996:kap 3, Den normativa etiken) skriver att de två huvudlinjerna inom den normativa etiken kan exemplifieras genom att lyfta fram problemen kring forskning som använder sig av databaser och därmed uppgifter om enskilda människor för att kunna få fram ny kunskap. Är det rätt eller ej?
- Den enklaste och kanske vanligaste etiken, som dessutom många tror är den enda, kallas på svenska pliktetik (Koskinen, 1999:38)., t ex ”i vårt företag visar vi omsorg, intresse och respekt för varandra”. Vi ger respons och berör för goda arbetsprestationer. ..etc. Det är dock svårt att skapa normer och regler för alla upptänkliga (och otänkbara…) situationer. Därför kompletteras ofta den rena pliktetiken med det som kallas konsekvensetik. (Koskinen, 1999:41). En handling är rätt om och endast om den är bättre än andra till buds stående handlingsalternativ bidrar till x (det bästa för de flesta). I företagsvärlden så är det i allmänhet någon variant på långsiktig framgång, avk på inv kapital, räntabilitet etc. Ändamålet kan här helga medlen… Koskinen (1999) tar även upp 3a) avsikt, 3b) sinnelags (karaktär) och dygdetiken. I hela vår rättsuppfattning, ända sen Platon och Aristoteles, så tar vi hänsyn till avsikten och tanken bakom handlingen, liksom karaktären hos den som har utfört den eller bär det yttersta ansvaret. Det är därför det är så, som Koskinen (1999:50) skriver, intressant med dygdetiken. Var leveransförseningen en tillfällighet? Aristoteles beskriver dygden som ”den hållning genom vilken man är en god människa och utför sitt värk väl”, dvs dygden kommer konkret till synes i hur man utför sitt verk väl (Koskinen, 1999:51). I den antika traditionen består dygden av medelvägen mellan två laster, t ex mellan feghet och övermod (mod) , mellan girighet och slösaktighet (frikostighet); fåfänga och självförnekelse (stolhet); inställsamhet och grälsjuka (vänskap). Det goda samtalet kritiserar lokala sedvänjor, samt att allt bara skulle handla om individuellt ansvar (dygdetiken). Det krävs internationellt organiserade strategier för att lösa miljöproblemen. Rätt eller fel får inte bli en fråga om lokala konventioner. För diskuretiker förefaller det naivt att överlåta krishanteringen på en sorts självläkande process byggd på spontana framväxt av gemensamma erfarenheter, förebilder och traditioner. Habermas menar t ex att det är moralfilosofins uppgift att hitta de etiska föreställningar som vi har gemensamt. Vi behöver en argumentationsgemenskap (Apel). Habermas tala om kommunikativ handling (till skillnad från strategisk handling). En vidareutveckling av Kants imperativ: etiska normer ska kunna accepteras av alla som är berörda och som deltar i argumentationsgemenskapen, i syfte att nå konsensus.
- Koskinen (1999) tar i kap 3 ”Kan företaget ha en själ”, frågan om företagets själ. Två motsatta tolkningar är vanliga i idéhistorien, liksom i dagens diskussion om själen. Den ena är den så kallade essentialistiska synen, själen finns oberoende av kroppen. Den andra tolkningen kallas ibland konstruktionistisk (ej konstruktivistisk… se nedan) vilken förenklat innebär att själen främst är en språklig konstruktion (Koskinen: 1999:63). Centrala element i verklighetsuppfattningen är enl Koskinen: Samhällssynen Människosynen (förtroende el misstroendekultur) Kunskapssyn Värderingssystemet Grundhållning som sammanställer och gestaltar. Kultur enl von Wright: konst (arkitektur etc), vetenskap (kunskapssyn etc) och religion (rutiner och riter etc). http://www.ehv.vxu.se/forskn/entreprofil/verksamhetsplan.html). Samhällsvetenskapliga ansatser i allmänhet och konstruktionismen i synnerhet förutsätter en offensiv hantering av språket. Språket bestämmer vad vi upplever, hur vi kommunicerar och hur vi konstruerar en (gemensam) verklighet. Sådana insikter öppnar upp för forskningsinsatser i samspel med språkvetare. Samtidigt innebär konstruktionismen såsom tillämpad på entrepenörskapet att språket och andra symbolvärldar också kräver hantering av konstruktionsprocessers materiella dimension. Entreprenörskapets bidrag till förnyelse är just att i konkret handling manifestera det tänkta, sagda eller skrivna. Se även http://www.ehv.vxu.se/forskn/entreprofil/seminarier.html.
- Strategiska beslut kan avgränsas från andra beslut genom tre faktorer (D&W s 16): 1. de är ostrukturerade och icke-rutineserade, 2. de är viktiga för en organisation, 3. de är komplexa Chandler och Ansoff kan som strategiforskare klassificeras som att de ser strategi som ett planerande (Bengtsson, 1997:45ff). Andre ser strategier som position , t ex: Porter (1980) där fem konkurrenskrafter tas upp: konkurrens från konkurrenter och substitut, förhandlingspositioner gentemot kunder och leverantörer och övriga aktörer i distributionskanalerna. Mintzberg ser strategi som handlingsmönster . Här utgår man från att strategier/handlingsmönstrena i regel är mycket beständiga fenomen. Org arbetar ofta utifrån samma grundstrategi i tio år eller mer (Bengtsson, 1993:50). Kritik: inte tar innehållet i strategierna, inte tar hänsyn till den externa omgivningens krav, inte gör klart vilka aktörerna är och vilka intentioner de har (ibid s 50). En fjärde syn på strategi enl Mintzberg (1988) är strategi som perspektiv . Här ses strategin som en världsbild - paradigm, föreställningsram, ideologi, värdesystem - hos ledande aktörer i organisation/grupper i organisationen/hela organisationen.
- Strategiutvecklingen kan beskrivas som en process. Företagsledningens vision leder till en formulerad strategi. Varje strategi kännetecknas av genuin osäkerhet (strategic uncertainties). När ett problem av strategisk natur blir beslutsrelevant tar företagsledningen an problemet (interactive control system). Gemensamt med operativt ansvariga försöker man finna lösningar på problemet. När dessa lösningar blivit beprövade (organizational learning) kan dessa lösningar överföras till rutinmässig behandling (programmed controll). När det gäller miljöfrågan så definierar många den som strategisk (Terrvik & Wolff, 1993, i D&W, 1997:17). Exemplet med Trelleborgs årsredovisning (2000) Se nästa bild. Enl tidigare har D&W (1997:17) berört olika miljömyter. Den strategiska osäkerhet som många företagsledningar upplever, påverkas av alla professionella påtryckare och tyckare. Det finns knappast något samhällsområde där så många har åsikter av skiftande slag, inte sällan dessutom totalt motsägande varandra. Dessa åsikter uttrycker ett bör, dvs föreskriver ofta hur företagen skall göra. I USA myntar företag populära förkortningar som uttrycker deras miljöengagemang av typ WRAP ( Waste Reduction Always Pays, Dow Chemical), SMART (Save Money And Reduce Toxics, Chevron Oil), ACT (Achievements in Clean Technology, Welting House, och PPP (Pollution Prevention Pays, 3M) En intressant bok om lärande i organisationer är Peter Senges bok: Fifth discipline.
- En fjärde syn på strategi enl Mintzberg (1988) är strategi som perspektiv . Här ses strategin som en världsbild - paradigm, föreställningsram, ideologi, värdesystem - hos ledande aktörer i organisation/grupper i organisationen/hela organisationen.