Dialog miljömål vbg 2015 2025 åhörare

604 views

Published on

0 Comments
0 Likes
Statistics
Notes
  • Be the first to comment

  • Be the first to like this

No Downloads
Views
Total views
604
On SlideShare
0
From Embeds
0
Number of Embeds
145
Actions
Shares
0
Downloads
4
Comments
0
Likes
0
Embeds 0
No embeds

No notes for slide

Dialog miljömål vbg 2015 2025 åhörare

  1. 1. 2013‐07‐10 .  1993‐1995 Ekokommun Miljöplan  Lokal Agenda 21 2000‐2004 LIP 1995‐1999 Miljöutbildning,  miljöinformatörer,  miljöhandbok,  nätverksbyggande 2009‐2011 EU‐projekt  Nordiska Cykelstäder  MMOVE  2005‐2011 Klimp  2013 LONA, LOVA,  Energieffektivisering,  vattendirektivet, hållbart byggande,  utveckla biologiska  värden, hållbar  samhällsplanering 2025 Västkustens  kreativa  mittpunkt  som kännetecknas  av hållbarhet och  delaktighet 1
  2. 2. 2013‐07‐10 Dagen Inledning  Tillståndet i miljön   Inriktning 2015‐2025  Gruppdiskussioner   Värdering  +  nya idéer  Redovisning  Avslutning  Tillståndet i miljön och hur det kan beskrivas. 2
  3. 3. 2013‐07‐10 Allting sprider sig,  ingenting försvinner Människan på jorden • Från 300 miljoner till 1 miljard på 1 800 år • Från 1 miljard till 7 miljarder på 200 år • 20% av människorna använder 80% av  resurserna.  • Resursanvändningen ökar hos både de 20 och  de 80 procenten. 3
  4. 4. 2013‐07‐10 Några globala miljöproblem • • • • Klimatförändringar Kemikalier Utarmning av biologisk mångfald Övergödning ‐ kvävebelastning Växthuseffekten 4
  5. 5. 2013‐07‐10 5
  6. 6. 2013‐07‐10 CO2 per capita 6
  7. 7. 2013‐07‐10 Kemikalier 7
  8. 8. 2013‐07‐10 Vem har detta årliga utsläpp i Sverige? • 300 ton lösningsmedel • 90 ton bindemedel • 90 ton lack • 40 ton mjukgörare • 20 ton färgpigment • 7 ton förtjockningsmedel Kunskap saknas Den globala kemikalieproduktionen ökade från  cirka en miljon ton 1930, till c:a 7 miljoner ton  på 50‐talet. Idag produceras omkring 500  miljoner ton varje år  • 100 000 olika kemikalier registrerade i EU • 30 000 används • 2 000 används i större volymer • EU har fullständigt riskbedömt c:a 70 st 8
  9. 9. 2013‐07‐10 Kunskap saknas Många av de kemikalier som finns i omlopp i  samhället är dåligt eller inte alls utredda  avseende miljö‐ och hälsoeffekter. Än mindre vet  vi hur kemikalierna samverkar i avsiktliga och  oavsiktliga blandningar. Kunskap saknas Hälsoeffekter som forskare med varierande  säkerhet kopplar till kemikalier: • Reproduktionsstörningar • Nervskador, beteenderubbningar • Cancer • Fosterskador 9
  10. 10. 2013‐07‐10 Bioackumulering Växtplankton 0,025 ppm Djurplankton 0,12 ppm Trutägg 124 ppm  Elritsa 1,0 ppm Öring 4,8 ppm Övergödning ‐ kvävebelastning 10
  11. 11. 2013‐07‐10 Nationella miljömål 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet 10. Hav i balans samt levande kust och  skärgård 11. Myllrande våtmarker 12. Levande skogar 13. Ett rikt odlingslandskap 14. Storslagen fjällmiljö 15. God bebyggd miljö 16. Ett rikt växt‐ och djurliv Ekosystemtjänster Ett sätt att beskriva vårt beroende av naturen 11
  12. 12. 2013‐07‐10 Fyra kategorier ekosystemtjänster Försörjande    Reglerande       Kulturella Stödjande – behövs för övriga tjänster:  näringscirkulering och fotosyntes Ekosystemtjänster 12
  13. 13. 2013‐07‐10 Att bygga reningsverk skulle kosta 9 miljarder dollar och dessutom 300 miljoner dollar per år i underhåll NY Satsade istället 1,5 miljarder dollar för att bevara och restaurera skog och annan natur i Catskills mountain som renar vatten på naturlig väg. 13
  14. 14. 2013‐07‐10 15 av 24 ekosystemtjänster är hotade Typ Försörjande Reglerande Kulturella Hotade  Fiske  Mat från vilt  Bränsle/ved  Genetiska resurser  Biokemikalier, naturmediciner  och läkemedel  Färskvatten  Luftrening  Reglering av regionalt och  lokalt klimat  Erosionsskydd  Vattenrening och  avfallshantering  Skadedjursbekämpning  Pollinering  Skydd mot naturkatastrofer  Andlig, religiösa eller  kulturella värden  Estetiska värden Oförändrade  Timmer mm  Andra fibrer , t ex  bomull, hampa,  silke  Biomassa, bränsle Stärkta  Grödor  Boskap  Vattenbruk   Vattenreglering  Sjukdomsreglering  Rekreation och  ekoturism Global  klimatreglering  (kolsänkor) 14
  15. 15. 2013‐07‐10 Tre vetenskapliga arbeten Linking people and  ecosystems From  hunter‐ gatherers to planetary stewards Social‐ ecological innovations  for planetary opportunities 15
  16. 16. 2013‐07‐10 • Om mänskligheten håller sig inom de föreslagna  gränserna finns gott hopp om att vi kan leva  vidare med samma stabila förutsättningar som  har varat på jorden de senaste tiotusen åren,  under den epok när våra civilisationer har  utvecklats, menar forskargruppen. • Om vi däremot överskrider gränserna riskerar vi  dramatiska tröskeleffekter: exempelvis att  Amazonas regnskogar brinner upp och förvandlas  till savann, att växthusgasen metan i Sibirien  börjar släppas ut i stor skala och att stora delar av  havsbottnarna blir syrefria och dör. 16
  17. 17. 2013‐07‐10 Nationella miljömål  – planetära gränsvärden Ganska bra matchning mellan globala och  nationella miljöproblem • Visar tydligt att vi inte får stanna endast vid  energi/klimatfrågan • Övergödning och förlust av biologisk  mångfald mycket viktiga både lokalt och  globalt • Visar på hur viktiga miljömålen är 17
  18. 18. 2013‐07‐10 Räcker de nationella miljömålen? 18
  19. 19. 2013‐07‐10 Räcker de nationella miljömålen? Tematiskt?  Ja, vi fokuserar på rätt områden. Visar på vikten att lokalt och nationellt  arbeta aktivt med inte bara klimat utan även  förlust av biologisk mångfald och  övergödning. 19
  20. 20. 2013‐07‐10 Räcker de nationella miljömålen? Global påverkan?  Nej, vi behöver ändra på  konsumtionsmönster:  Minskad åtgång av mark, vatten, kväve,  fosfor, och kemikalier i produkter vi  konsumerar. Millenniemålen 20
  21. 21. 2013‐07‐10 21
  22. 22. 2013‐07‐10 SEX MÅL FÖR HÅLLBAR  UTVECKLING TILL 2030 1. GOTT LIV OCH GODA  FÖRSÖRJNINGSMÖJLIGHETER 2. HÅLLBAR LIVSMEDELSFÖRSÖRJNING 3. HÅLLBAR VATTENFÖRVALTNING 4. TILLGÄNGLIG REN ENERGI 5. FRISKA OCH PRODUKTIVA EKOSYSTEM 6. LEDARSKAP FÖR ETT HÅLLBART SAMHÄLLE Miljötillståndet i Varberg Natur och biologisk mångfald Vatten Klimat & Luft Mark, byggande och boende 22
  23. 23. 2013‐07‐10 Omväxlande  och rik natur Markanvändning  Övergödning Samverkan Översiktsplan Skötsel Detaljplaner Skydd Grönstrategi Ägande Natur och biologisk mångfald Hälften av våra  vatten når god  status Samverkan Övergödning  Försurning  Fysisk påverkan Farliga ämnen Vatten Blåstrategi Ökad hänsyn i  planeringen Kalkning Goda exempel 23
  24. 24. 2013‐07‐10 6,7 ton  CO2‐ekv  per  person Fossil energi Onödig  energianvändning Övriga  luftföroreningar Kommunal planering Markanvisningstävlingar Energi‐ och  klimatrådgivning Energieffektivisering Reseriktlinjer Öka takten för lokalt  producerad förnybar energi Energikrav vid upphandling Höja energikrav vid  nybyggnation Klimat och Luft Mark, byggande och boende Mark samhällsplanering markanvändning förorenad mark • Bra  styrande dokument • 6 riskklass 1 objekt • Bebygger god jordbruksmark • Se till att följa styrande dokument • Bekvämt hållbar livsstil Byggnaden materialval,  energiprestanda,  byggprocessen • Energieffektivisering • Krav byggande o markanvisning • Mer krav på materialval • Bygga miljöer inte hus Boende Utomhus‐ och  inomhusmiljö,  buller, avfall • Insamling av matavfall • Förebygga avfall • Gifter i produkter 24
  25. 25. 2013‐07‐10 Miljömål 2008‐2015 Saknar tydlig riktning  Sammansatta och otydliga Svåra att följa upp Svåra att kommunicera  Svåra att ta till sig Förändringar i nationella miljömålssystemet Färdplan 2050, EU 2020, Milleniemålen… Ekokommun  Vision 2025 Uppdraget från kommunfullmäktige Beslut kf 18 september 2012: • Att ge planeringskontoret i uppdrag att under 2013 ta fram  övergripande mål som kan vara underlag till nya miljömål, vilka  fastställs under 2014 för att gälla från och med 2015.  • I arbetet ska finnas förslag på lämpliga indikatorer, verktyg och  metoder som säkrar ett bra genomförande samt uppföljning och  analys av målarbetet. 25
  26. 26. 2013‐07‐10 Arbetsprocessen • Fas 1 – ta fram övergripande inriktningar  • Fas 2 – ta fram smarta miljömål  • Fas 3 – ta fram indikatorer, verktyg och metoder 2013 Fas 1 Politisk behandling 2013 /2014 Fas 2 Politisk behandling 2015 Fas 3 Processen – ta fram inriktningar 2012 /2013 Uppdrag 2013 /2014 Projektgrupp Dialogprocess Remiss Beslut Kf 26
  27. 27. 2013‐07‐10 Processen – ta fram miljömål 2013/ 2014 Remiss 2014/ 2015 Beslut Kf arbetsgrupper tar fram  underlag Miljömål Remiss • Varberg medlem i föreningen Sveriges Ekokommuner  sedan bildandet  1995  • Nätverk för kommuner som vill främja utvecklingen mot ett  samhälle som bygger på en ekologisk grundsyn och där  livsmiljön ger människor möjlighet att uppnå en hög  livskvalitet och god hälsa  • Ett forum och en mötesplats för politiker och tjänstemän • Beslut Kf 12 gemensamma gröna nyckeltal  27
  28. 28. 2013‐07‐10 Andra faktorer att ta hänsyn till  • • • • • De nationella miljömålen Färdplan 2050, EU 2020, Millenniemålen… Ny forskning, planetära gränsvärden Andra kommunala styrande dokument Miljömål eller hållbarhetsmål? Vision Varberg 2025 Västkustens kreativa mittpunkt Varberg har unika möjligheter med sitt läge, havet och naturen.  För att utnyttja den fulla potentialen ska Varberg utvecklas till  ”Västkustens kreativa mittpunkt”. För att lyckas krävs  nytänkande, framåtanda, kunskap och mod. Visionen skapar  förutsättningar för tillväxt i hela kommunen och en fantastisk  livsmiljö. Verksamhetsidé  Vi ska förenkla människors vardag och inspirera dem att uppnå  sina drömmar. Förhållningssätt  Hållbarhet  Vi ska tillgodose dagens behov utan att äventyra kommande  generationers möjligheter att tillgodose sina behov socialt,  ekonomiskt och ekologiskt. Delaktighet  Vi har ett öppet klimat och ett inkluderande förhållningssätt  som kännetecknas av mångfald, inflytande och omtanke. 28
  29. 29. 2013‐07‐10 Varbergs hållbarhetsarbete 2025 Varbergs kommun ska visa nytänkande, framåtanda,  kunskap och mod i vårt målinriktade hållbarhetsarbete.  Kommunen ska blir ett föredöme och en inspirationskälla  för kommuninvånare och andra kommuner i arbetet för en  hållbar utveckling på lokal nivå.  Vi ska ge förutsättningar  för stort engagemang och  delaktighet i vårt hållbarhetsarbete. För att nå visionen behöver vi…  Mål som är tydliga och pekar ut en riktning   Mål som är lätta att förstå och kommunicera  Mål som är nytänkande och modiga  Mål som berör och engagerar 29
  30. 30. 2013‐07‐10 Två alternativa förslag till inriktning 1. Inriktning utifrån tidigare arbete med  miljöåtgärder 2. Inriktning utifrån integrerade hållbarhetsmål  för planetära gränser 30
  31. 31. 2013‐07‐10 Alternativ 1  Inriktning utifrån tidigare arbete med miljöåtgärder 1. EN FANTASTISK LIVSMILJÖ Vi värnar vår natur och strävar efter rent vatten,  frisk luft, giftfri miljö och ett rikt växt‐ och djurliv.  Genom en hållbar markanvändning och god  samhällsplanering skapar vi bärkraftiga,  hälsofrämjande och trivsamma miljöer för  människor, djur och natur.  Vår kommun kännetecknas av mångfald, delaktighet  och kreativitet.  Alternativ 1  Inriktning utifrån tidigare arbete med miljöåtgärder 2. HÅLLBAR RESURSANVÄNDNING Vi eftersträvar rena kretslopp och hushåller med  naturresurser, material och energi.  Vi minimerar användningen av farliga ämnen och fossila  bränslen.  Vi väljer i första hand förnybara alternativ och nyttjar  ekosystemtjänster på ett långsiktigt hållbart sätt.  Vi minimerar uppkomsten av avfall genom att ge  förutsättningar för medveten konsumtion och en ökad  återanvändning.       31
  32. 32. 2013‐07‐10 Alternativ 1  Inriktning utifrån tidigare arbete med miljöåtgärder 3. LÄTT ATT GÖRA RÄTT I Varbergs kommun ska det vara lätt att göra  hållbara val när det gäller konsumtion,  avfallshantering, resor, boende och livsstil.  Ett hållbart beteende ska vara bekvämt och lustfyllt.  Vi sprider kunskap som ger förutsättningar för  medvetna val och ger förutsättningar för delaktighet  i hållbarhetsarbetet. Alternativ 1  Inriktning utifrån tidigare arbete med miljöåtgärder 4. KOMMUNEN SOM INSPIRATIONSKÄLLA Varbergs kommun ska i sitt eget hållbarhetsarbete  visa nytänkande, framåtanda, kunskap och mod.  Vi ska ha hög kompetens inom miljöområdet och  hållbarhet ska genomsyra all verksamhet.  Genom att vara ett föredöme och visa på goda  exempel kan vi inspirera kommuninvånarna till  hållbara val.  32
  33. 33. 2013‐07‐10 Alternativ 1  Inriktning utifrån integrerade hållbarhetsmål  1. GOTT LIV OCH GODA FÖRSÖRJNINGSMÖJLIGHETER Varberg ska vara jämlikt, hälsosamt och trivsamt  samtidigt som naturens resurser bevaras. 2. HÅLLBAR LIVSMEDELSFÖRSÖRJNING Varberg ska bidra till att fler kan få tillgång till mat  som är ekologisk, lokal och producerad utan risker  för ekosystem eller människors hälsa. 33
  34. 34. 2013‐07‐10 Alternativ 1  Inriktning utifrån integrerade hållbarhetsmål  3. HÅLLBAR VATTENFÖRVALTNING Varberg ska säkerställa ett hållbart nyttjande av  vatten samtidigt som alla har tillgång till rent  vatten och god sanitet 4. TILLGÄNGLIG REN ENERGI Varberg ska försörjas effektivt av förnybar energi  som orsakar minimal klimatpåverkan och  minimala lokala utsläpp. Alternativ 1  Inriktning utifrån integrerade hållbarhetsmål  5. FRISKA OCH PRODUKTIVA EKOSYSTEM Varberg ska uppmärksamma ekosystemtjänster och  säkerställa att de används hållbart och ha gott  utrymme för mångfald bland växter, djur och miljöer  där de känsligaste ges särskilt skydd. 6. LEDARSKAP FÖR ETT HÅLLBART SAMHÄLLE Varbergs kommun ska vara ett föredöme och  inspirationskälla såväl genom eget agerande som  genom att säkerställa invånarnas inflytande och  företagens deltagande. 34
  35. 35. 2013‐07‐10 Gruppuppgift och ‐indelning Grupperna ska diskutera alternativen i två steg. Steg 1 ‐ utvärdera  Gruppen”tar tempen” på förslagen och betygsätter  1. Tydlighet 2. Inspiration 3. Styrförmåga 4. Visionärt Gruppuppgift och ‐indelning Grupperna ska diskutera alternativen i tvåsteg. Steg 2 – formulera alternativ Gruppen diskuterar relevans och föreslår  nya/bättre/andra inriktningar samt diskuterar  och värderar de nya förslagen.  Avslutning och återgång till helgrupp 35

×