1. IKT-på fritids, möjligheter,
svårigheter.
Johan Klavins IT-pedagog
förskola/grundskola Hultsfreds
kommun
johan.klavins@hultsfred.se
@Klavins77
johan.klavins
http://blogg.hultsfred.se/thinkitdoit/
Hela presentationen finns på www.slideshare.net/klavins77
7. Uppdraget
Utdrag ur allmänna råd
Det är viktigt att personalen:
• 1utformar verksamheten så att fritidshemmet kompletterar skolan både tids- och
innehållsmässigt,
• 2erbjuder barnen en meningsfull, stimulerande och utvecklande fritid som är varierad
och utgår från barnens behov och intressen och
• 3förenar omsorg och pedagogik som stödjer barnets fysiska, intellektuella, sociala
och emotionella utveckling.
1I LGR 11 står tex att eleven ska få använda olika uttrycksformer, få stöd i sin kommunikationsutveckling,
pröva olika sätt och arbetsformer.
2”Förutsättningar för att barnen skall uppleva fritiden som meningsfull är att verksamheten är trygg, rolig
och stimulerande där lek och skapande får stort utrymme och formas utifrån barnens ålder, mognad, behov,
intressen och erfarenheter.” Skapande verksamhet av typen rita, klippa, klistra är vanliga liksom utevistelse
och rörelse, däremot är datoranvändning i skapande är eftersatt. (Fritidshemmet, lärande i samspel med
skolan, skolverket, 2011)
3 Idag finns en del (ibland ganska stor del) av elevernas sociala kontakter på nätet vilket man kan nyttja
även på fritidshemmet. Datorer och digitala medier är ett eftersatt område på fritidshemmet.
Skolinspektionen menar att detta är ett avsevärt och allmänt intresse hos barn och ungdomar och att det
vid övervägt användande kan ge barnen många värdefulla kunskaper och erfarenheter. (Fritidshemmet,
lärande i samspel med skolan, skolverket, 2011)
8. Fritidspedagogiken bygger på ett grupporienterat arbetssätt där relationer barn
emellan och mellan barn och vuxna är viktiga redskap för att stödja och stimulera
barn i deras förståelse av omvärlden. Den har ett särskilt fokus på identitetsutveckling
och social kompetensutveckling.
Viktiga inslag i fritidspedagogiken är lek och skapande arbete. Det informella
lärandet dominerar pedagogiken. Det handlar om att fånga och ta tillvara barns
intresse och att skapa situationer i vardagen där barn kan utmanas i sitt lärande.
Fritidshemmet, en samtalsguide om uppdraget, kvalitet och utveckling
9. Kopplar vi det som står i
styrdokumenten till IKT?
Skolinspektionens kvalitetsgranskning 2010
”vi har avsiktligt sagt nej till datorer
eftersom barnen har fullt upp med detta
hemma”.
• Kan man idag säga så och följa våra styrdokument?
• Det finns säkert en massa orsaker till att pedagoger
faktiskt även idag säger detta.
• Osäkerhet kring tekniken.
• Osäkerhet att göra fel inför barnen.
• Hur vet jag vad som är bra på nätet
• Etc, etc
10. Det är naturligt för barn idag att
umgås via nätet
Varför är det inte naturligt på fritids?
11. Arenan som inte fanns för 10 år
sedan!
• Datatätheten i hemmen var inte alls
lika hög för 10 år sedan.
• Barnen hade inte heller egna
mobiltelefoner i så hög utsträckning.
• Bredbandshastigheten var inte i
närheten av vad den är idag.
• Facebook grundades februari 2004
• MSN startades 1999, men det dröjde
några år innan chatten marknadsfört
sig och satt sig hos allmänheten.
• Sociala nätverk som fenomen fanns
inte heller.
14. MSN, Facebook, bloggar, bilddagböcker
används av allt yngre barn idag.
facebook MSN Blogger Twitter Skype
Man kan inte längre säga att det inte är våra
ålderskategorier som använder detta.
16. Vi hänger inte med!!
”Nästan hälften av alla 2-åringar har använt datorn
någon gång. Det betyder att när barnen kommer till er i
skolan, som sexåringar, har de en datorfarenhet på
fyra år. Internetanvändare blir de när de är cirka 4 år.
Sexåringar har alltså använt nätet en tredjedel av sitt
liv när de kommer till skolan. På webben spelar de
spel, tittar på film och ser olika slags filmklipp.”
(statens medieråd 2011)
Hur möter vi detta?
17.
18. Tiden går fort
”När jag igår kväll satt och letade lämpliga rader i Lgr11 (nya läroplanen
för er som inte vet) att ha med i projektet slog det mig att mitt uppdrag
idag är helt annat än bara det uppdrag jag fick lära mig var viktigt under
min tid på högskolan för mer än 10 år sen. Då var internet knappt
etablerat känns det som (fast visst var det etablerat men inte som idag).
Ingen talade då om för mig att datorn och datorvett och "surf-
vett" skulle komma att ingå i samhället. Men det gör det i allra
högsta grad och därför har min uppdragsbeskrivning ytterligare
en punkt på sig idag. Och vilken rolig sådan måste jag tillägga
:-)”
(http://fritidspedagogochitgalen.blogspot.com/)
Tesslan
Då fick jag lära mig att fritidspedagogens uppdrag var att rusta eleverna
för samhället som råder utanför skolan och fritids. För en dag kommer
barnen gå hem direkt efter skoldagens slut och spendera några timmar
ensamma i sitt hem innan föräldrarna kommer hem. Då ska de kunna
orientera sig i det som kallas för samhället.
19. Barnes arena 2014
Redan småbarn är aktiva vid datorer och andra IT-
hjälpmedel. Det är naturligt för dem.
20. • Barnen använder sig av dessa
verktyg på ett naturligt sätt.
• För dem är det inget extra
arbete att förstå den digitala
tekniken.
• Digital natives
• Multitasking
23. Uppträdande på nätet
Alla är inte snälla på nätet
Mobbing förekommer på alla
arenor och i stor utsträckning på
nätet
Barn (såväl som vuxna) kan vara
oerhört elaka mot varandra och
på nätet är det lätt för man står
inte öga mot öga med personen
Detta är en viktig bit på fritids.
25. Vad gör barnen vid datorn?
• Spel
• Många väljer spel i första hand.
• Spelen har flyttat ut på nätet
• Bra och dåliga sidor för spel
• Pedagogens roll i värdering av innehållet
• Sociala nätverk
• Facebook, MSN, Bloggar
• Även onlinespel kan vara sociala nätverk, chatt
kan ingå i spelet.
• Även i mobiler
• Filmar med telefon och publicerar på ex vis
facebook, youtube Vimeo
• Web TV och film
• Youtube, Vimeo
• Diverse playkanaler
• Musik
• Spotify
• (iTunes)
26. Vad gör de inte?
• Använder inte datorn/mobilen som hjälpmedel/verktyg
• Många unga ser datorn som ren underhållning och inte som verktyg.
• Förstår oftast inte den positiva effekt underhållningen
har med sig.
• De lär sig saker som de ser som ren underhållning.
• Förstår oftast inte hur man strukturerar upp det man
har i datorn i mappar och hur man letar bland filer i
utforskaren.
• Här behövs man som vuxen och pedagog. Vi tror de kan
väldigt mycket och det kan de oftast men inom ett smalt
spektra. Förstå filsystemet. (här brister det även hos många
vuxna)
• Värderar källor
• Barnen behöver mycket stöd och hjälp i sitt källkritiska
tänkande. Pedagogen är här oerhört viktig.
27. Mycket snack, men vad kan vi
göra?
• ”Vi har ju inte så mycket teknisk
utrustning så det blir ju svårt.”
• Men vad har vi då och vad kan vi
göra med det?
• ”Jamen det hinner vi inte också”
• Som jag ser det kan man inte låta bli om man ska
jobba efter styrdokumentens intentioner, det ingår
i uppdraget. Lägg upp en plan. Vad vill vi göra,
vem ska göra, när ska vi göra och när beräknar vi
vara i mål. Vi kan inte göra allt på en gång.
• Vi kan inte (törs inte), barnen kan mer än oss.
• Ta barnen till hjälp då, låt dem visa vad de går in på för
sidor, låt dem visa vad de kan. Du som pedagog har ju
även här den viktiga rollen att vara källkritisk. Lär av
barnen. Hamnar de på tveksamma sidor när de visar så blir
ju det föremål för jättebra diskussioner.
28. • Streamade filmer och introduktioner från ex AV-media.
• Källkritik
• Sökningar på internet, trovärdiga källor
• Upphovsrätt
• Vad får jag ta på nätet?
• Kommunikationsmöjligheter
• facebook, bloggar, Twitter, msn, skype, sms, mms
• Digital fotohantering.
• Vad kan jag göra med bilderna jag fotat, kul redigering på nätet
• Filmprojekt
• Redigera i moviemaker
• Radioprogram, podcasts
• Audacity
• Spel
• Geocaching (Digital skattjakt)
• Interaktiva tavlor
Vad kan ingå i IKT på fritidshem?
Det viktigaste är att göra något.
39. Diskussionsfrågor
• Hur jobbar vi med IKT på vårt fritidshem idag?
• Vad gör vi bra och vad kan vi bli bättre på?
• Hur möter vi som personal barnens behov vad gäller
IKT på bästa sätt med de förutsättningar vi har idag?
• Vad behöver vi som pedagoger lära oss mer av inom detta
område?
• Hur gör vi det bäst?
• Vad ser vi för möjligheter att arbeta med detta?
• På vilket sätt utnyttjar vi den kunskap som kollegor har inom
dessa olika områden?
• Vad gör vi bra?
• Vad kan bli bättre?
• Vad ser vi för hinder?
40. • Om barnens Arena ändrats så på denna korta
tid, hur ser det då ut om 5 år?
• Vad kommer att krävas av mig som
fritidspedagog/förskollärare om 5 år, 10 år, 15 år?
41. Det finns alltid nån som kört fast
http://www.youtube.com/watch?v=pQHX-SjgQvQ
Avslutningsvis
