1. +
Språksociologi
Svenska och svenska som andraspråk
HT 2012
Årskurs 9

2. +
Vad är språksociologi för något?
 En vetenskap som studerar hur vi människor talar i olika
situationer, i olika miljöer och till olika personer. Ibland talar vi
på ett sätt och ibland helt annorlunda. Vad beror det på att en
och samma människa pratar på olika sätt beroende på i vilken
situation hon eller han är och med vem hon eller han talar
med? Det är det som språksociologin vill ge svar på.

3. +
Under temat kommer vi att prata om
…
 Kroppsspråk
 Tal – och skriftspråk
 Fula ord
 Slangord
 Sociolekter + yrkesspråk
 Manligt och kvinnligt språk
 Chattspråk
 Formellt och informellt språk/Maktspråk

4. +
Upplägg
 Genomgångar
 Kortskrivningar
 Diskussioner
 Fördjupningsuppgift – digital produktion (Inlämningsuppgift)
 Individuell skriftligt reflektion (Inlämningsuppgift)
 Hemsida?

5. +
Kroppsspråk

6. +
Kroppsspråket
 Kroppsspråk innebär att du med din kropp sänder
meddelanden till andra, både när du talar och när du är tyst.
 Det är viktigt att din kropp och dina ord säger samma
sak, annars kan andra missförstå dig.
 Om du med ord säger en sak men låter kroppen säga något
annat, är det oftast kroppsspråket som vinner.
 En del människor har lärt sig att utnyttja kroppsspråket riktigt
bra, till exempel skådespelare. Andra som är bra på att
använda kroppsspråket är hörselskadade. De talar både med
hjälp av händer och ansiktsuttryck.
 Yrken: dirigent, fotbollsdomare osv.

7. +
Kortskrivning - skriv i 10 minuter
 Har du tänkt på hur du använder ditt kroppsspråk? Vad tror du
att din kropp signalerar om dig?
 Har du tänkt på hur dina kompisar använder kroppsspråket –
ge exempel
 När tror du att din kropp avslöjar dig – omedvetet?
 Har tjejer och killar olika kroppsspråk? Vad vill tjejer/killar visa
med sitt kroppsspråk.
 Använder man kroppsspråk på samma sätt i alla kulturer?
 Påverkas du mycket av andras kroppsspråk tror du?

8. +
Att tala och att skriva – två olika
språk
När du talar:
 När du pratar tänker du inte så noga igenom vad du ska säga eller hur du ska
säga det.
 Du hinner uttrycka många fler ord när du talar än när du skriver.
 Du hoppar hit och dit och ibland upprepar du det du nyss har sagt.
 Du använder andra ord i talspråk än i skriftspråk – t.ex.
slangord, småord, tankeljud och utropsord. Ex. Syrra istället för syster.
 Den du talar med avbryter kanske och frågar, fyller i med egna ord eller
upprepar det du just har sagt.
 Hjälpmedel för att förstärka det du säger genom pauser och genom att variera
rösten. Men också genom att betona vissa ord (+ kroppsspråket!).

9. +
Uppgift
 Välj ett avsnitt i någon av talspråkstexterna. Skriv om talspråket
till skriftspråk.
 Läs igenom den text du har skrivit. Vad skiljer den skrivna
texten från talspråkstexten?

10. +
Kortskrivning om tal och - skriftspråk
 Finns det situationer då du skriver som du talar? I sådana fall – när?
 Finns det situationer då du talar som du skriver? I sådana fall – när?
 Vilka ord och uttryck använder du bara när du pratar?
 Vilka ord skulle du aldrig säga, men lätt kunna använda när du skriver.
 Varför bör man inte skriva som man talar tror du?
 Varför är skiljetecken viktiga när man skriver tror du?
 Vilka styrkor har skriftspråket som inte talspråket har – och tvärtom.
 Vilket språk utvecklas snabbast tror du – skriftspråket eller talspråket.
Motivera ditt svar.

11. +
Offentligt och privat språk
 Exempel: Politisk debatt i TV och samtal runt middagsbordet hemma i
vardagsrummet.
 Det offentliga språket följer vissa regler och normer som det privata språket
inte gör.
 När du talar med t.ex. dina vänner eller din familj behöver du inte uttrycka dig
så tydligt eftersom ni har samma erfarenheter och förstår varandra.
 Offentliga talsituationer som följer bestämda mönster är dop, giftermål och
begravningsakter. Men också
sammanträden, polisförhör, läkarsamtal, anställningsintervjuer osv. Även ett
besök på hamburgerrestuarangen!
 När du talar med dina kompisar använder ni ett privat talspråk. Detta språk har
troligtvis många inslag av slang och kanske en del svordomar. Det bygger ofta
på att du och dina kompisar delar erfarenheter och därför behöver ni inte vara
så exakta när ni pratar.

12. +
Svordomar och slang

13. +
Slangord
 ”Jag måste käka innan jag börjar plugga”, ”Min farsa är en nörd”, ”Jag ska gitta till kjollan
och köpa snask.”
 Inneords om du inte kan hitta i ett lexikon – slang finns inte i skriftspråket.
 Ofta uppfattas slang som helt onödigt och ganska fult.
 Slang skiljer sig från olika grupper till exempel människor i olika städer eller åldrar.
 Somliga slangord är så vanliga att man inte tänker på att de är slangord. Andra är så nya
att du inte vet vad de betyder.
 De som talar samma sorts slang brukar känna att de hör ihop. Slang är ett sorts
gruppspråk.
 En del slangord blir snabbt gamla. Många växer in i språket. Det som var slang när dina
föräldrar växte upp kan idag vara ord som är helt accepterade och som många använder
t.ex. snacka, plugga och tjej.

14. +
Kortskrivning
 Vad är typiskt för det privata språk du pratar med dina kompisar?
 Är det viktigt att göra skillnad mellan privat och offentligt språk? Motivera
ditt svar.
 Svär du? När då? Varför?
 Vilka kategorier svordomar använder du? Välj ut tre svordomar som du
använder oftast.
 Vilka svordomar tycker du är de grövsta, varför?
 Är det okej för alla att använda svordomar t.ex. din farmor, lärare eller
statsministern? Berätta!
 Vilka slangord är ”inne” just nu?
 Vilka slanguttryck brukar du använda?
 När är det bra att använda slang och när passar det mindre bra?

15. +
Slang
 Vad betyder slangordet?

16. +
Gruppspråk
 I ett språk finns det många ”språk” eller varianter t.ex. skolans
språk. Fotbollsspråk, det politiska
språket, ungdomsspråk, yrkesspråk med mera = gruppspråk.
 Gruppspråk har specifika ord och uttryck.
 Samma ord kan ha olika betydelser beroende på i vilket
sammanhang det används t.ex. back.
 Vilket gruppspråk vi använder beror på syfte, situation och
mottagare – det vill säga vad vi gör och vem vi pratar med.
Ex. Väderpresentatör och kompis som pratar om vädret.

17. +
Yrkesspråk
 Man har olika ”språk” i olika yrken. I många yrken används s.k.
fackord.
 Varje yrke har sina speciella fackord. Vet du till exempel vad
kocken menar när han säger att han tänker flambera n?
Eller vad sjuksköterskan menar när hon säger att hon ska ta
bort suturerna på ditt knä?
 För de som arbetar med till exempel bilar blir fackorden ett sätt
att vara tydlig och klar med vad man menar.

18. +
Forts Yrkesspråk
 Fackordens funktion är alltså att förenkla och förtydliga
kommunikationen inom en yrkesgrupp eller ett ämnesområde.
Däremot är det viktigt att prata och skriva lite enklare när man
ska förklara något för någon som inte är specialist.

19. +
Kortskrivning
 Vilka grupper ingår du i? Skriv ner vilka de är.
 Vilken grupp trivs du bäst i? Vad är utmärkande för ert sätt att
prata inom gruppen?
 Ge exempel på tre yrken som har utmärkande yrkesspråk. Ge
exempel på ord som hör till dessa yrkesspråk.
 När kan det vara bra och mindre bra med ett yrkesspråk?

20. +
Ordlista
 Abou – oj, skit! (turkiska)
 Abri – grabben, son (assyriska, syrianska)
 Aina – polis (turkiska)
 Ajde – hörru, skynda (bosniska, serbiska, kroatiska, albanska)
 Baxa – stjäla
 Bree – grabben (albanska)
 Habibi – älskling, nära vän (arabiska)
 Händish – Vad händer?
 Len – kompis (turkiska)
 Yao - Hörru

21. +
Förortssvenska
 Förortssvenska används bland vissa ungdomsgrupper av
andra generationens invandrare i invandrartäta förorter som
Rinkeby, Angered och Rosengård. Den kallas ibland för
rinkebysvenska,shobresvenska,rosengårdsskånska, gårdstens
ka eller förortssvenska.
 Förortssvenskan kan liknas vid både en dialekt, med tanke på
hur orden uttalas, eller ett gruppspråk eftersom det är ett
gemensamt språk för en viss grupp ungdomar.

22. +
Maktspråk …
 Ibland används språket för att trycka ner eller osynliggöra en
annan person.
 Att ha makt över språket är mycket viktigt för personer som vill
kunna påverka och styra andra människor. Många politiker är
ofta duktiga på att uttrycka sig både muntligt och skriftligt och
kan på så sätt lättare få människor att tro på dem.
 Det finns många olika s.k. ”härskartekniker” t.ex. att man
vänder ryggen mot den man pratar med, att man inte svarar på
det någon har att säga, att skratta åt något någon säger och att
få någon annan att känna sig osynlig. ”Lilla gumman”

23. +
Manligt och kvinnligt språk
 Pratar pojkar och flickor på samma sätt?
 Flera språkforskare menar att det finns en del skillnader.
Kvinnor har t.ex. en tendens att tala ”finare” än män i samma
samhällsklass och män börjar lättare använda nya slanguttryck.
 Det finns också tendenser att kvinnors språk är mer inriktat på
personer (relationer) och mäns språk på sakfrågor.
 Män brukar ha större taltid, det vill säga att de talar mer än
kvinnor på sammanträden och i offentliga sammanhang.
 Vad kan dessa skillnader bero på?

24. +
Dialekter
 Ordet dialekt kommer från grekiskans dialektos som betyder ”sätt att
prata”.
 Dialekt betecknar det tal som är typiskt för ett visst geografiskt område.
 Vi uttalar ord olika beroende på var vi bor. Ordförrådet kan också skilja sig
åt. Man kan också känna igen en dialekt på intonationen (språkmelodin).
 För många människor är dialekten viktig därför att man genom språket
identifierar sig med en grupp. Dialekten blir ett gruppspråk som visar att vi
hör ihop med andra människor.
 I Sverige finns det sex dialektområden: sydsvenska
mål, götamål, sveamål, norrländska mål, östsvenska mål och gotländska
mål.
 Utmärkande för skånskan: Skorrande ”r”, diftonger (Gå =gåu”)

25. +
Kortskrivning
 Det finns de som vill förbjuda förortssvenskan för att de tycker att den utarmar
språket. Vad tycker du?
 Känner du till någon som använder sig av härskartekniker när han/hon pratar?
Beskriv härskarteknikerna.
 Håller du med om att kvinnor och män pratar olika? Motivera ditt svar.
 Stämmer det att pojkar tar större talutrymme än flickor? Hur är det i din klass?
 Vilken dialekt tycker du är vackrast/fulast? Varför?
 Känner du till ord som är typiska för din dialekt?
 Är det viktigt att ha en dialekt? Ska vi bevara våra dialekter?
 Har dialekter olika status?