1. SPRÅK I NORDEN

2. KURSPLANEN FÖR SVENSKA 2
CENTRALT INNEHÅLL
• Språkförhållanden i Sverige
och övriga Norden, till
exempel språklagstiftning,
minoritetsspråk och dialekter.
• Dansk och norsk
skönlitteratur, delvis på
originalspråk.
KUNSKAPSKRAV
E:Du kan översiktligt redogöra för någon aspekt
av språksituationen i Sverige och övriga Norden.
C: Du kan utförligt redogöra för några aspekter
av språksituationen i Sverige och övriga Norden.
A: Du kan utförligt och nyanserat redogöra för
några aspekter av språksituationen i Sverige och
övriga Norden.

3. DE NORDISKA SPRÅKEN
• Fram till 800-talet talade alla som bodde i Skandinavien urnordiska/fornnordiska
• Dialekter utvecklades sedan till olika språk
• Östnordiska: danska, svenska
• Västnordiska: norska, färöiska, isländska Indoeuropeiska språkfamiljen
• Andra språk som talas i Norden:
• Finska, samiska: Härstammar från Uralbergen i Ryssland och hör till den uralska språkfamiljen
• Grönländska: inuitspråk besläktat med inuitspråk i Kanada och Alaska
• Invandrarspråk

4. NORDISK SPRÅKFÖRSTÅELSE
• Danska, norska och svenska är grannspråk/skandinaviska språk
• De tre skandinaviska språken är så lika varandra att de skulle kunna kallas för
dialekter av samma språk, vilket de historiskt sett också är
• Den skandinaviska språkgemenskapen är ovanlig – här kan 20 miljoner
människor tala med varandra utan att behöva lämna sina modersmål
• Krävs dock att man är beredd på att uttalet är annorlunda och att
stavningsreglerna skiljer sig åt en del
• Lömska vänner

5. SVENSKA
• Talas främst i Sverige och delar av Finland av omkring 9 miljoner människor
• Ömsesidigt begripligt med två av de andra nordiska språken, danska &
norska
• Särskiljer sig bland annat med sin prosodi, som kan variera rätt markant
mellan olika dialektområden

6. NORSKA
• Talas av omkring 4,5 miljoner människor i Norge, och omkring 1 miljon
utanför landet
• Skriven norska (bokmål) är mycket lik skriven danska
• Den norska språksituationen är unik, då den kan skrivas med två skriftspråk
– bokmål (danskt ursprung) och nynorsk (norskt ursprung)
• Alla de stora rikstäckande tidningarna skriver nästan uteslutande på bokmål
• Bara regionala/ lokala tidningar skriver på nynorsk
• I NRK ska det vara minst 25 % nynorsk, men det reella talet är mellan 10-
20%

7. BOKMÅL & NYNORSK
• Bokmål:
• 90% använder bokmål i tal och skrift
• Från den tid då Danmark styrde Norge
• Alla de stora rikstäckande tidningarna skriver nästan uteslutande på bokmål
• Nynorsk:
• I grunden skapad av Ivar Aasen runt 1850, då han ville att Norge skulle ha ett ”eget”
skriftspråk
• Talas och skrivs främst i glesbygden, fjorddalarna och fjällbygden
• Liknar bokmål, men många ord stavas och böjs olika

8. BOKMÅL OCH NYNORSK

9. NYNORSK OCH BOKMÅL
NYNORSK: a/k-språk
• kjem, fell
• sein, løyse
• kastar, bakkar, sterkare
• straum, auke, haust, meir
• kva, kven, kvarandre, kvit
• eg
• Ikkje
Surtsey, vulkanøya som voks opp av havet i åra
1963-1967. Islendigne gav ho namn etter jotnen
Surt, som etter eit gammalt kvad kom sørfrå
med eld.
BOKMÅL: e/h-språk
• kommer, faller
• sen, løse
• kaster, bakker, sterkere
• strøm, øke, høst, mer
• hva, hvem, hverandre, hvitjeg
• jeg
• ikke
Surtsey, vulkanøya som vokste opp av havet i
årene 1963-1967. Islendingene gav den navn
etter jotnen Surt, som ifølge ett gammelt kvad
kom sørfra med ild.

10. DANSKA
• Danska har många dialekter vilka skiljer sig rätt så mycket sinsemellan
• I skriven danska är ca 90 % av orden igenkännbara för svenskar och
norrmän
• Talad danska är svårast för svenskar att förstå, på grund av den snabba
uttalsutveckling danskan har haft under 1900-talet
• K,p,t → g,b,d
• Ett karaktäristiskt drag hos danskan är den så kallade stöten

11. ISLÄNDSKA
• Officiellt språk på Island och talas av ca 300 000, samt ca 20 000 utanför landet
• Var ursprungligen en norsk dialekt. Närmaste släktingar är norskan och färöiskan
• På grund av sin geografiska isolering och en medveten språkpolitik har isländskan
inte förändrats lika mycket som övriga språk i Norden
• Isländskan är det språk som mest liknar det gemensamma fornnordiska språk ur
vilka de nordiska språken härstammar
• En statlig språknämnd har som uppgift att se till så att ny ord som lånas in ges
inhemska former eller genom nybildningar. Antalet främmande ord är därför väldigt
lågt i isländskan. Isländskan är dessutom ett homogent språk med få dialektala
skillnader

12. FINSKA
• Finska är det största av Finlands två officiella språk, men enligt lag har Finland både
finska och svenska som likställda ”nationalspråk”.
• Finska är även ett minoritetsspråk i Sverige.
• Fem miljoner talar finska som modersmål (ca 92% av den finska befolkningen).
• Finland tillhörde Sverige fram till 1809. Därför talar ca. 5,5% fortfarande svenska,
vilket då kallas för finlandssvenska. Detta talas främst längs med kusterna i västra
och södra Finland.
• Språket hör till den finsk-ugriska språkgruppen tillsammans med ungerska, estniska
och samiska

13. FINSKA
• Språket stavas som det låter och ord börjar aldrig med mer än en konsonant
• Genom att lägga till ändelser på ett ord, kan man uttrycka det som vi i
svenskan behöver långa fraser till
• Likt isländskan försöker finskan att bevara språket genom att hellre skapa nya
ord än att ta in lånord. T.ex: telefon=puhelin

14. FÄRÖISKA
• Västnordiskt språk som talas av ca 70 000 människor
• Officiellt språk sedan 1937
• Utvecklades ur de fornnorska dialekter som de vikingatida nybyggarna förde
med sig
• Ögruppen ingår tillsammans med Grönland i det danska kungadömet, men
är sedan 1948 självstyrande
• Många färingar är också danskspråkiga, och språket innehåller många danska
lånord

15. GRÖNLÄNDSKA
• Största språket på Grönland och talas av ca 57 000 invånare
• Ett eskimåisk-aleutiskt språk, nära besläktat med inuitspråk i Kanada och Alaska
• Talas av den grönländska urbefolkningen (eskimåer eller inuiter) och är ett officiellt
språk tillsammans med danska
• Grönlandskan har till skillnad från andra inuitspråk ett eget skriftspråk
• Är ett polysyntetiskt språk, d.v.s. att självständiga ord ”bakas in” i huvudord. På det
sättet bildas långa ord med ny betydelse.
• Exempel: Taskeqakataqaanga = Jag är trött på att bära den här ryggsäcken

16. SAMISKA
• Talas i de nordligaste delarna av Sverige, Norge och Finland samt på Kolahalvhön i Ryssland
• Är egentligen inte ett språk, utan flera olika, som också har olika dialekter
• Dialektala huvudgrupper: sydsamiska, centralsamiska, nordsamiska & östsamiska
• I Sverige är de tre största samespråken nordsamiska, lulesamiska (centralsamiska) &
sydsamiska
• Talas av ca 20 000 människor i Sverige
• Sameskola finns i Jokkmokk och Kiruna
• Samiska är även ett av minoritetsspråken i Sverige

17. SPRÅKLAGSSTIFTNING
• Den svenska riksdagen beslutade den 7 december 2005 om en samlad svensk
språkpolitik med fyra överordnade mål:
• Svenska språket ska vara huvudspråk i Sverige
• Svenskan ska vara ett komplett och samhällsbärande språk
• Den offentliga svenskan ska vara vårdad, enkel och begriplig
• Alla ska ha rätt till språk: att utveckla och tillägna sig svenska språket, att utveckla och bruka
det egna modersmålet och nationella minoritetsspråket och att få möjlighet att lära sig
främmande språk
• Sedan språklagen trädde i kraft 1 juli 2009 är svenskan i lag definierad som
huvudspråk/officiellt språk i Sverige

18. MINORITETSSPRÅK I SVERIGE
• Sedan den 1 januari 2010 finns det också en lag om nationella minoriteter
och minoritetsspråk
• Två villkor måste uppfyllas för att språket ska få en ställning som nationellt
minoritetsspråk:
• Det ska vara ett språk och inte en dialekt
• Det ska ha talats kontinuerligt i Sverige i minst tre generationer eller ca 100 år
• I praktiken finns även ett tredje villkor, nämligen att språkets talare själva önskar att
språket ska få ställning som nationellt minoritetsspråk

19. MINORITETSSPRÅK I SVERIGE
• Innebär att Sverige tar ett kulturpolitiskt ansvar för att dessa språk ska leva vidare.
• Minoritetsspråktalare har rätt att använda sitt språk i kontakt med myndigheter i de
regioner som utsetts till så kallade förvaltningsområden för språket
• Minoritetsspråk:
• finska
• samiska
• meänkieli
• romani chib
• jiddisch

20. MEÄNKIELI
• Talas främst i sex kommuner i norra Sverige: Haparanda, Övertorneå, Pajala,
Kiruna, Gällivare och Kalix
• Talas av ca 75 000 människor
• Kallades tidigare för Tornedalssvenska
• Meänkieli är ett finskt-ugriskt språk, närmast besläktat med finska

21. ROMANI CHIB
• Romernas språk
• Tillhör det indoeuropeiska språksläktet och har funnits i Sverige sedan 1500-talet
• Ett transnationellt språk, vilket betyder ett språk utan egen nation
• Finns ca.60 olika dialekter, men inget fullständigt skriftspråk
• Svårt att ange en siffra över antalet romsktalare, men bara i Europa uppskattas
antalet till mellan 14 och 17 miljoner talare. I Sverige uppskattas det till ca 40 000
talare.
• Svenska ord med romskt urspung: tjej, lattja, jycke, haja

22. JIDDISCH
• Omkring 4000 svenskar talar och förstår jiddisch i olika utsträckning
• För många jiddischtalande i Sverige är det inte förstaspråk, men starkt
förknippat med familjeliv och judisk kultur
• Jiddisch har talats i Sverige sedan slutet av 1700-talet, då judar tilläts bosätta
sig i Sverige. Den jiddisch som finns i Sverige idag är dock olika former av
östjiddisch, som talats av judar som invandrat till Sverige ungefär från 1870-
talet och framåt.
• Ett germanskt språk med inslag av hebreiska och slaviska språk
• Skrivs med hebreiskt alfabet

23. TECKENSPRÅK
• År 1981 slog riksdagen fast att teckenspråk är de dövas modersmål i Sverige
• Hör inte till de officiella minoritetsspråken
• De som har teckenspråk som modersmål har dock ungefär samma rättigheter
som talare av samiska, meänkieli och finska
• Enligt lag har döva rätt till undervisning i och på teckenspråk och rätt till
tolk. Samhällsinformation ska ges till döva på teckenspråk i massmedia.
• Ca 10 000 har teckenspråk som modersmål, men används av ca 30 000 i
Sverige

24. UPPGIFT
- Läs en dansk saga, samt en norsk saga:
- Den grimme aelling (DK)
- Prinsessen på aerten (DK)
- Askeladden som kappåt med trollet (NO)
- Smørbukk (NO)
- Välj ut en tredjedel av texten och gör följande:
- Stryk under ord som du absolut inte förstår
- Ringa in ord som inte är identiska med svenskan, men som du ändå förstår

25. UPPGIFT
• Läs följande texter på bokmål respektive nynorsk:
• Vinden og sola
• Kjør på!
• Bestäm först vilken du tror är på nynorsk respektive bokmål och försök översätta texterna
• Välj en av följande artiklar och diskutera med en kompis:
• Norge mot Noreg
• Hur ser språksituationen ut i Sverige? Ges alla dialekter lika stor plats i media? Bör de ges lika stor plats? Varför/ varför inte?
• Älvdalska – eget språk eller värsting bland dialekter?
• Räcker de två (eller tre) villkor som ska uppfyllas för att ett språk ska benämnas som ett minoritetsspråk, eller kan ni komma
på något mer villkor som borde uppfyllas?
• Efter att ha läst artikeln, håller ni med om att älvdalska ska få bli ett eget språk?