Examplariska exempel - Om att använda specificerande exempel för att förbättr...Joakim Manding Holm
Så kallade specificerande exempel (kundorienterade, ofta automatiserade funktionstester) är ett missförstått och kritiserat arbetssätt. Somliga hävdar till och med att de mest är en dröm från extremagilister som inte fungerar i praktiken. Vi som har sett dem fungera alldeles utmärkt vet att så inte behöver vara fallet. Tvärtom kan de kännas nästan ovärderliga. I den här session vill jag gräva lite i detta. Vad är poängen med specificerande exempel i en effektiv utvecklingsprocess? Vilka är de potentiella fördelarna? Vilka problem kan man råka ut för? Vad är bra arbetssätt och vad bör vi undvika? Hur kan vi få det att fungera rent praktiskt?
Bilderna hör samman med ett föredrag som jag gav på DevLin2011, en systemutvecklingskonferens i Linköping, 10 Mars, 2011.
The document discusses the benefits of exercise for mental health. Regular physical activity can help reduce anxiety and depression and improve mood and cognitive functioning. Exercise causes chemical changes in the brain that may help protect against mental illness and improve symptoms.
Examplariska exempel - Om att använda specificerande exempel för att förbättr...Joakim Manding Holm
Så kallade specificerande exempel (kundorienterade, ofta automatiserade funktionstester) är ett missförstått och kritiserat arbetssätt. Somliga hävdar till och med att de mest är en dröm från extremagilister som inte fungerar i praktiken. Vi som har sett dem fungera alldeles utmärkt vet att så inte behöver vara fallet. Tvärtom kan de kännas nästan ovärderliga. I den här session vill jag gräva lite i detta. Vad är poängen med specificerande exempel i en effektiv utvecklingsprocess? Vilka är de potentiella fördelarna? Vilka problem kan man råka ut för? Vad är bra arbetssätt och vad bör vi undvika? Hur kan vi få det att fungera rent praktiskt?
Bilderna hör samman med ett föredrag som jag gav på DevLin2011, en systemutvecklingskonferens i Linköping, 10 Mars, 2011.
The document discusses the benefits of exercise for mental health. Regular physical activity can help reduce anxiety and depression and improve mood and cognitive functioning. Exercise causes chemical changes in the brain that may help protect against mental illness and improve symptoms.
Mynewsdesk - vår kommunikation i sociala medier april2011Mynewsdesk
Sociala medier på riktigt. Charlotte Ulvros, marknadschef på Mynewsdesk, presenterar hur hela företaget arbetar med sociala och digitala medier varje dag på alla avdelningar på 30 minuter. Taktik och tankar hur företaget jobbar oavsett om det gäller försäljning, marknad eller kundservice.
Presentationen hölls i samband med NPP Reklams frukostseminarium i april, 2011.
Design thinking & storytelling - föreläsning på Marknadsföringen i Dalarna av...Mathias Gullbrandson
A lecture on Design Thinking and storytelling as methods for business innovation by Mathias Gullbrandson, The Story Lab
The lecture was hold 2011-05-11 at MID (Marknadsföreningen i Dalarna), in Falun, Sweden.
The presentation is in Swedish.
Att mäta affärsmål, presentation at Google Analytics Conference Nordic 25 may...Carl-Magnus Löfström
Min presentation om hur AFA Försäkring jobbar för att mäta affärsmål med hjlp av Google Analytics. Handlar om att bryta ned affärsmål i mindre beståndsdelar för att till slut konvertera dem till kommunikationsmål som har mätpunkter som år att följa i Google Analytics.g
Der er mindst to gode grunde til at lave en kommunikationsplan.
Dine markedsføringsaktiviteter bliver resultatet af grundige overvejelser og planlægning i stedet for pludselige tilbud og indskydelser. Desuden vil der komme en rød tråd i dine aktiviteter, der øger effekten … du får ganske enkelt mere for dine markedsføringskroner. Og så er det da også et meget godt argument, at du kan lave den på en enkelt A4 side, ikke?
Marknadsföring och Kommunikation i Sociala medierKreafon
Marknadsföring och Kommunikation i Sociala Medier har lotsat hundratals, kanske tusentals, företag och organisationer ut i sociala medier. Andra och helt omarbetade upplagan är här.
Sociala medier är trams, säger skeptikern. Möjligheterna är oändliga! menar entusiasten. Vem har egentligen rätt?
Det bestämmer du själv efter att ha läst boken som gör dig till en vinnare på den sociala webben. Upptäck vilka sociala medier som är bäst för dig och hur du skapar mesta möjliga affärsnytta.
Denna andra och helt omarbetade upplaga berättar bland annat hur du:
- Väljer rätt kanaler
- Skapar attraktionskraft
- Undviker tidstjuvar
- Håller dig inom lagens gränser
PS. Att avfärda sociala medier innan man vet hur de funkar och vilken nytta de kan göra i affärssammanhang, medför att svenska företag går miste om miljarder i omsättning. Har vi råd med det idag?
Mynewsdesk - vår kommunikation i sociala medier april2011Mynewsdesk
Sociala medier på riktigt. Charlotte Ulvros, marknadschef på Mynewsdesk, presenterar hur hela företaget arbetar med sociala och digitala medier varje dag på alla avdelningar på 30 minuter. Taktik och tankar hur företaget jobbar oavsett om det gäller försäljning, marknad eller kundservice.
Presentationen hölls i samband med NPP Reklams frukostseminarium i april, 2011.
Design thinking & storytelling - föreläsning på Marknadsföringen i Dalarna av...Mathias Gullbrandson
A lecture on Design Thinking and storytelling as methods for business innovation by Mathias Gullbrandson, The Story Lab
The lecture was hold 2011-05-11 at MID (Marknadsföreningen i Dalarna), in Falun, Sweden.
The presentation is in Swedish.
Att mäta affärsmål, presentation at Google Analytics Conference Nordic 25 may...Carl-Magnus Löfström
Min presentation om hur AFA Försäkring jobbar för att mäta affärsmål med hjlp av Google Analytics. Handlar om att bryta ned affärsmål i mindre beståndsdelar för att till slut konvertera dem till kommunikationsmål som har mätpunkter som år att följa i Google Analytics.g
Der er mindst to gode grunde til at lave en kommunikationsplan.
Dine markedsføringsaktiviteter bliver resultatet af grundige overvejelser og planlægning i stedet for pludselige tilbud og indskydelser. Desuden vil der komme en rød tråd i dine aktiviteter, der øger effekten … du får ganske enkelt mere for dine markedsføringskroner. Og så er det da også et meget godt argument, at du kan lave den på en enkelt A4 side, ikke?
Marknadsföring och Kommunikation i Sociala medierKreafon
Marknadsföring och Kommunikation i Sociala Medier har lotsat hundratals, kanske tusentals, företag och organisationer ut i sociala medier. Andra och helt omarbetade upplagan är här.
Sociala medier är trams, säger skeptikern. Möjligheterna är oändliga! menar entusiasten. Vem har egentligen rätt?
Det bestämmer du själv efter att ha läst boken som gör dig till en vinnare på den sociala webben. Upptäck vilka sociala medier som är bäst för dig och hur du skapar mesta möjliga affärsnytta.
Denna andra och helt omarbetade upplaga berättar bland annat hur du:
- Väljer rätt kanaler
- Skapar attraktionskraft
- Undviker tidstjuvar
- Håller dig inom lagens gränser
PS. Att avfärda sociala medier innan man vet hur de funkar och vilken nytta de kan göra i affärssammanhang, medför att svenska företag går miste om miljarder i omsättning. Har vi råd med det idag?
Linda Brännström
ANDT-samordning
Avdelningen för kunskapsstöd på Folkhälsomyndigheten
Grundutbildning för kommunala ANDT-samordnare.
29 november -1 december 2016.
Tony Nilsson
Utredare
Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysning, CAN
Grundutbildning för kommunala ANDT-samordnare.
29 november -1 december 2016.
Marie Montin
Länsstyrelsen i Örebro
ANDT-samordnare, nationellt och regionalt
Grundutbildning för kommunala ANDT-samordnare.
29 november -1 december 2016.
CAN-dagen 2015: Om forskning
Vår årliga CAN-dag handlar denna gång om forskning. Vi presenterar nya data om alkoholkonsumtionen i Sverige och ett antal avhandlingsarbeten.
(Fredagen den 17 april 2015)
CAN-dagen 2015: Om forskning
Vår årliga CAN-dag handlar denna gång om forskning. Vi presenterar nya data om alkoholkonsumtionen i Sverige och ett antal avhandlingsarbeten.
(Fredagen den 17 april 2015)
CAN-dagen 2015: Om forskning
Vår årliga CAN-dag handlar denna gång om forskning. Vi presenterar nya data om alkoholkonsumtionen i Sverige och ett antal avhandlingsarbeten.
(Fredagen den 17 april 2015)
More from Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN (20)
Trender i cannabisanvändningen bland unga – Isabella Gripes, utredare
Unga och alkohol
1. Skolelevers alkoholvanor
Siri Nyström
CAN
08 412 46 24
siri.nystrom@can.se
16 mars, 2012
CAN-dagen, Stockholm
www.can.se
2. Skolelevers drogvanor
Riksrepresentativ undersökning i årskurs 9 och
gymnasiet år 2
I åk 9 sedan 1971
I gymnasiet, år 2 sedan 2004
Formulär på ca 20 sidor som besvaras i
klassrummet
3. Bortsorterade enkäter
• Oseriösa enkäter
- Riket: 39 i åk9 och 14 i gy2
• Överdriven konsumtion
(Pojkar 70 l & flickor 60 l 100%-ig alkohol/år)
- Riket: 105 i åk9 och 49 i gy2
www.can.se
9. Andelen elever i årskurs 9 och gymnasiets år 2 som
intensivkonsumerar alkohol minst en gång i månaden.
1972–2011.
Pojkar, åk 9 Flickor, åk 9
Procent
Pojkar, gy 2 Flickor, gy 2
100
80
60
40
20
0
72 74 76 78 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10
Källa: CAN
10. Andelen elever i årskurs 9 och gymnasiets år 2 som klassats som
storkonsumenter.
1976–2011.
Pojkar, åk 9 Flickor, åk 9
Procent
Pojkar, gy 2 Flickor, gy 2
100
80
60
40
20
0
1976 1980 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
Källa: CAN
11. Hur får eleverna tag på Alkohol?
• Åk9;
Kompisar eller kompisars syskon
Annan vuxen som köper ut
Egna föräldrar med lov
• Gy2:
Kompisar eller kompisars syskon
Egna föräldrar med lov
Restaurang/pub eller liknande & Annan
vuxen som köper ut
www.can.se
13. Konsumtionsindex (0-6) för total årlig alkoholkonsumtion.
Andel i årskurs 9. Efter kön. 2011
Procent
50
Pojkar Flickor
40
30
20
10
0
0 1-2 3-4 5-6
Icke-konsument Storkonsument
www.can.se
14. Konsumtionsindex (0-6) för total årlig alkoholkonsumtion.
Andel i gymnasiet, år 2. Efter kön. 2011
Procent
50
Pojkar Flickor
40
30
20
10
0
0 1-2 3-4 5-6
Icke-konsument Storkonsument
www.can.se
15. Sambandet mellan alkoholkonsumtion och fyra index av problemvariabler.
Andel bland pojkar. Gymnasiet, år 2. 2011
Individuella problem Relationsproblem
Procent
Sexrelaterade problem Brottsrelaterade problem
100
80
60
40
20
0
1–2 3–4 5–6
N=445 n=377 n=604
www.can.se
16. Sambandet mellan alkoholkonsumtion och fyra index av problemvariabler.
Andel bland flickor. Gymnasiet, år 2. 2011
Individuella problem Relationsproblem
Procent
Sexrelaterade problem Brottsrelaterade problem
100
80
60
40
20
0
1–2 3–4 5–6
N=626 n=491 n=362
www.can.se
17. Har du någonsin fått något av följande problem pga att du druckit
alkohol?
Relationsproblem
a) Grälat
f) Fått problem med förhållandet till föräldrar
g) Fått problem med förhållandet till vänner
h)Fått problem med förhållandet till lärare
Individuella problem
c) Råkat ut för olycka eller skadats
d) Tappat pengar eller andra värdesaker
e) Förstört saker eller kläder
n) Behövt uppsöka sjukhus el. akutmottagning
i) Försämrade prestationer i skolan eller arbetet
Sexuellt relaterade problem
j) Haft oönskat sex
k) Haft oskyddat sex
Brottsrelaterade problem
k) Blivit bestulen eller rånad
m) Råkat i bråk med polisen
b) Råkat i slagsmål
19. Sambandet mellan alkoholkonsumtion och elever som blivit utsatta för så
mycket våld under de senaste 12 månaderna, att de blivit tvungen att besöka
läkare. Andel i olika konsumtionskategorier efter kön.
2011
% Årskurs 9 % Gymnasiet, år 2
50 50
Pojkar Flickor Pojkar Flickor
40 40
30 30
20 20
10 10
0 0
0 1–2 3–4 5–6 0 1–2 3–4 5–6
www.can.se
20. Sambandet mellan alkoholkonsumtion och att man skolkar ett par gånger eller
mer i månaden. Andel i olika konsumtionskategorier efter kön.
2011
% Årskurs 9 % Gymnasiet, år 2
50 50
Pojkar Flickor Pojkar Flickor
40 40
30 30
20 20
10 10
0 0
0 1–2 3–4 5–6 0 1–2 3–4 5–6
www.can.se
21. Sambandet mellan alkoholkonsumtion och att trivas ganska eller mycket dåligt i
skolan. Andel i olika konsumtionskategorier efter kön.
2011
% Årskurs 9 % Gymnasiet, år 2
50 50
Pojkar Flickor Pojkar Flickor
40 40
30 30
20 20
10 10
0 0
0 1–2 3–4 5–6 0 1–2 3–4 5–6
www.can.se
22. Sambandet mellan alkoholkonsumtion och att det stämmer ganska eller mycket
dåligt att man trivs i sitt BOSTADSOMRÅDE. Andel i olika konsumtionskategorier
efter kön.
2011
% Årskurs 9 % Gymnasiet, år 2
50 50
Pojkar Flickor Pojkar Flickor
40 40
30 30
20 20
10 10
0 0
0 1–2 3–4 5–6 0 1–2 3–4 5–6
www.can.se
24. 22
Andel som storkonsumerat alkohol i relation till
sniffning, rökning samt narkotika, årskurs 9.
2011.
Procent
100
Storkonsument av alkohol
80
60
40
20
0
Ej använt Använt Ej sniffat Sniffat Ej röker Röker
narkotika narkotika
n = 4219 n = 371 n = 4390 n = 169 n = 3535 n = 1080
Källa: CAN
25. 22
Andel som storkonsumerat alkohol i relation till
sniffning, rökning samt narkotika, gymnasiet år 2.
2011.
Procent
100
Storkonsument av alkohol
80
60
40
20
0
Ej använt Använt Ej sniffat Sniffat Ej röker Röker
narkotika narkotika
n = 2947 n = 616 n = 3402 n = 146 n = 2268 n = 1312
Källa: CAN
26. Vilka gör vad?
Gymnasiet år 2, 2011.
• 26 % klassades som storkonsumenter, av dessa har;
o 34% använt narkotika
o 9 % sniffat
• 17 % har använt narkotika, av dessa är;
o 54 % storkonsumenter
o 18 % har sniffat
• 4 % har sniffat, av dessa är;
o 56 % storkonsumenter
o 74% har använt narkotika
27. Så...
Under 2000-talet (i åk9) har;
Andelen alkoholkonsumenter sjunkit
Andelen berusade vid 13 år minskat
Genomsnittliga årskonsumtionen sjunkit
Intensivkonsumtionen sjunkit – pojkar och flickor i åk9 numera
på samma nivå
Samt även andelen storkonsumenter sjunkit
I Gymnasiet, år 2 (sedan 2004) - sjunkande trender de senaste
två-tre åren
Andelen konsumenter och berusad vid 13 års ålder har dock
enbart sjunkit
28. Samvariation av problem;
storkonsumtion av alkohol, narkotika, sniffning
Storkonsumtion av alkohol och utsatt för våld och skolk
Men! - Oklart orsakssamband
Tack för mig!
29. Skolelevers alkoholvanor
Siri Nyström
CAN
08 412 46 24
siri.nystrom@can.se
16 mars, 2012
CAN-dagen, Stockholm
www.can.se
30. Andelen elever i årskurs 9 och gymnasiets årskurs 2 som klassats
som kategori 6.
1976–2011.
Pojkar, åk 9 Flickor, åk 9
Procent
Pojkar, gy 2 Flickor, gy 2
60
40
20
0
1976 1980 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011
Källa: CAN
31. 22
Andel som har erfarenhet av sniffning eller narkotika i
alkoholkategorier, Gymnasiet, år 2.
2011.
Procent 0-4 5-6
100%
80%
60%
40%
20%
0%
Använt narkotika Ej använt Sniffat Ej sniffat
narkotika
N = 616 N = 2947 N = 146 N = 3402
Källa: CAN
32. 22
Andel som har erfarenhet av sniffning eller narkotika i
alkoholkategorier, årskurs 9.
2011.
Procent 0-4 5-6
100%
80%
60%
40%
20%
0%
Använt narkotika Ej använt Sniffat Ej sniffat
narkotika
N = 371 N = 4219 N = 169 N = 4390
Källa: CAN
33. 22
Andel som har använt narkotika i relation till sniffning samt
storkonsumtion av alkohol, gymnasiets år 2.
2011.
Procent
100
Använt narkotika
80
60
40
20
0
Ej storkonsumtion Storkonsumtion Ej sniffat Sniffat
av alkohol
n=2630 n=966 n=3402 n=146
Källa: CAN
34. 22
Erfarenhet av sniffning bland elever i årskurs 9 och gymnasiet
år 2, efter kön. 1971–2011.
Procent
50
Pojkar åk9 Flickor åk9 Pojkar Gy2 Flickor Gy2
40
30
20
10
0
71 73 75 77 79 81 83 85 87 89 91 93 95 97 99 01 03 05 07 09 11
Källa: CAN
35. Andelen elever i årskurs 9 och gymnasiets årskurs 2
som någon gång använt narkotika, efter kön. 1971–2011.
Procent
80
Pojkar, åk 9 Pojkar, gy 2
Flickor, åk 9 Flickor, gy 2
60
40
20
0
71 73 75 77 79 81 83 85 87 89 91 93 95 97 99 01 03 05 07 09 11
Källa: CAN