SlideShare a Scribd company logo
2016-12-08
1
Preventionens grunder
Camilla Pettersson
Lektori folkhälsovetenskap
Örebro universitet
2016-12-08 1
Innehåll:
• Risk- och skyddsfaktorer
• Preventionsnivåer
• Den preventiva paradoxen
• Effekter
• Evidens
• Evidensbaserad praktik
• Val av insatser
• Framgångsrikt förändringsarbete
2016-12-08
2
RISK- OCH
SKYDDSFAKTORER
Bilderna om risk- och skyddsfaktorer
för ungdomars hälsa kan ni se och läsa
mer om på s. 75 i följande rapport:
https://www.regionorebrolan.se/Livochhälsaung
2016-12-08
3
Individen
Familj
Lärare, vänner
Närsamhället
Samhället
Individuella faktorer
• Personlighet - Sensation seeking och låg
impulskontroll
• Arv – risken att utveckla alkoholberoende ökar om
någon förälder är alkoholberoende
• Toleransnivå
• Koppling mellan tobak – alkohol – narkotika
• Tidigt problembeteende
• Tidig pubertetstiming
• Anhopning av riskfaktorer
2016-12-08
4
Interpersonella faktorer
• Familjen
• Föräldrars attityder och beteenden till ANDT
• Föräldrars kunskap och barnets vardag
• Familjekonflikter
• Family bonding, t.ex. föräldrars förtroende, värme,
engagemang, känsla av närhet
• Neglectful parenting – ”försumbart” föräldraskap
• Föräldrars attityder till barnets utbildning
• Gemensamma familjeaktiviteter
Skolan
• Låg grad av engagemang – svagt band till skolan
• Skolk
• Akademiskt misslyckande
Kamrater
• Kamrater med normbrytande beteenden
Närsamhälle
• Frånvaro av kontrollfaktorer i grannskapet
2016-12-08
5
Samhällsfaktorer
• Minimiålder för köp av tobak och alkohol
• Reglering av tillgängligheten, t.ex. när det gäller
alkohol har förkortade försäljningstider, antal
försäljningsställen och restriktioner för tillgängligheten
visat sig effektivt
• Priset påverkar konsumtionen, beskattning.
Ungdomar är särskilt priskänsliga
• Reglering av marknadsföring, t.ex. alkoholreklam
förstärker positiva bilder av drickande, särskilt bland
ungdomar
Sociodemografiska faktorer
Exempelvis:
Familjestruktur
Ekonomi
Syskon
Kön
2016-12-08
6
Preventionsnivåer
Graden av risk- och skyddsfaktorer påverkar vilken typ
av intervention som bör väljas för en individ eller grupp
Olika terminologi används, t.ex.
- Primär-, sekundär- och tertiärprevention
- Universell, selektiv, indikerad prevention
- Generella och riktade insatser
Indikerad
Selektiv
Universell
Universell prevention:
Intervention som inte tar
hänsyn till skillnader
mellan hög- och
lågriskgrupper utan riktas
till alla oavsett grad av risk
Selektiv prevention:
Interventioner riktade till
undergrupper som är
särskilt utsatta för en eller
flera riskfaktorer.
Det är gruppen som
identifieras som utsatt
Indikerad prevention:
Interventioner riktade till
individer i riskzon
Ferrer-Wreder et al. (2005). Framgångsrika preventionsprogram för
barn och unga
2016-12-08
7
Men…
• Det är en teoretisk modell
• Gränserna mellan de olika nivåerna är oskarpa
• Den hjälper oss att få en överblick över täckningen av
insatser
• Den saknar bland annat ett åldersperspektiv
Och…
Det behövs insatser på alla nivåer VARFÖR?
Den preventiva paradoxen
”En liten insats till många kan ha en större
förebyggande effekt än stora insatser till få.
Detta kallas för den preventiva paradoxen.”
(Folkhälsomyndigheten, 2015)
2016-12-08
8
Vad innebär det att en insats har effekt?
Kliniska effekter kontra folkhälsoeffekter
Efficacy – the extent to which a intervention is successful
under controlled or “best possible” conditions (Nutbeam &
Bauman, 2006)
Effectiveness – the extent to which a intervention is
successful in “real-life” conditions (Nutbeam & Bauman, 2006)
Efficiency – The end results achieved in relation to
expenditure of money, resources, effort, and time that have
been aimed at achieving these results. This is a measure of
the economy or resource costs in relation to the output or end
results of an intervention (Last, 2007)
Och så evidens…
Enligt Statens beredning för medicinsk och social
utvärdering:
…något som bedöms tyda på att ett visst förhållande gäller
(av latinets evidentia ´tydlighet´). I termen evidensbaserad
sjukvård är evidens det sammanvägda resultatet av
systematiskt insamlade och kvalitetsgranskade
vetenskapliga observationer, vilka ska uppfylla bestämda
krav på tillförlitlighet så att de sammantaget kan anses
utgöra ´bästa tillgängliga bevis´ i en viss fråga.
2016-12-08
9
”Ett evidensbaserat perspektiv förutsätter
systematisk värdering av de bästa tillgängliga
data som finns att tillgå”
(Naidoo & Wills, 2007)
17
”Ett evidensbaserat perspektiv förutsätter
systematisk värdering av de bästa tillgängliga
data som finns att tillgå”
(Naidoo & Wills, 2007)
18
2016-12-08
10
Det handlar om
evidensstyrka!
19
”Ju starkare evidensen är, desto mindre sannolikt är det
att redovisade resultat kommer att påverkas av nya
forskningsrön inom en överblickbar framtid”
Statens beredning för medicinsk utvärdering (2010). Program för att
förebygga psykisk ohälsa hos barn (s. 54).
1) Systematiska översikter och metaanalyser som inkluderar två eller fler
randomiserade kontrollerade studier.
2) Väldesignad randomiserad kontrollerad experimentstudie.
3) Väldesignad kontrollerad experimentstudie utan randomisering.
4) Väldesignade observationsstudier, t ex case studies.
5) Expertutlåtanden etc.
(Naidoo och Wills, 2007)
Evidenshierarki a´ la medicinsk
vetenskap…
2016-12-08
11
SBU. Att förebygga missbruk av alkohol, droger och
spel hos barn och unga. Stockholm: Statens
beredning för medicinsk och social utvärdering
(SBU); 2015. SBU-rapport nr 243. ISBN 978-91-
85413-87-4.
”Att enbart använda sig av evidens är dock
inte tillräckligt för att tjäna som underlag för
en rekommendation inom
folkhälsoområdet”
(Statens folkhälsoinstitut, 2011)
VARFÖR INTE?
2016-12-08
12
Exempelvis
•Det vetenskapliga underlaget är
otillräckligt
•RCT – inte alltid ”the gold standard”
23
Kritik mot RCT inom folkhälsoområdet
• Oetiskt att slumpa människor till en kontrollgrupp om tidigare forskning
gör att man kan ”tro” att en intervention är verksam
• Det kan vara svårt att få deltagare till en kontrollgrupp om den allmänna
uppfattningen är att en intervention fungerar
• Vissa interventioner kan inte studeras med RCT, t.ex. samhällsinsatser,
mediekampanjer eftersom även de i kontrollgruppen riskeras att
exponeras.
• Vissa interventioner har effekter på väldigt lång sikt vilket gör det svårt
(och dyrt - mitt tillägg) med RCT.
• Svårt att generalisera eftersom många studier är gjorda på små grupper
(Braveman P. et al. (2011). When Do We Know Enough to Recommend Action on
the Social Determinants of Health? Am J Prev Med, 40: 58-66).
24
2016-12-08
13
Exempelvis
•Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt
•RCT – inte alltid ”the gold standard”
•Implementeringsprocessens betydelse
•Etiska frågor
•Juridiska hänsyn
•Jämlikhet
•Kostnader
25
Evidensbaserad intervention
Utvärderats två gånger med liknande resultat
och helst oberoende av varandra
2016-12-08 26
2016-12-08
14
Evidensbaserad praktik
Situation och
omständigheter
Bästa
tillgängliga
evidens
Målgruppens
önskemål
och behov
Den
professionelles
expertis
Haynes et al., 2002
• Varför bör man att arbeta evidensbaserat?
• Finns det några argument emot ett evidensbaserat
arbetssätt?
• Vilka kunskaper och färdigheter behöver ANDT-
samordnare för att kunna arbete evidensbaserat?
2016-12-08
15
Argument för en evidensbaserad
praktik
• Minska risken att oavsiktligt skada
• Öka möjligheterna att göra gott
• Ett evidensbaserat arbetssätt innebär en ökad
transparens
• Innefattar ett kritiskt förhållningssätt till kunskap, vilket
främjar utveckling
• Högre kostnadseffektivitet vilket innebär att fler får ta del
av samhällets resurser
(Jergeby & Sundell, 2009)
29
Argument mot en evidensbaserad
praktik
• Brist på effektutvärderingar (se t.ex. SBU-rapporten)
• Överflödet av desinformation om insatsens effekter
• Allt som inte utvärderats är inte dåligt
• Evidensbaserade insatser är oftast utvärderade med en
tydlig definierad målgrupp – stämmer den med
verkligheten?
• Kan bromsa utvecklingsarbetet av nya metoder om
endast metoder med evidens får användas
(Jergeby & Sundell, 2009)
30
2016-12-08
16
Tradition - Så har vi alltid gjort.
Praktisk erfarenhet och klokskap – Enligt min erfarenhet
är detta den bästa metoden.
Värderingar - Så här bör vi gå tillväga.
Ekonomisk prioritering - Detta räcker pengarna till.
(Naidoo och Wills, 2007)
Alternativ till evidensbaserat arbete
Typ av interventioner
• Policyinterventioner
• Tillgänglighetsbegränsade
interventioner
• Familjeinriktade interventioner
• Skolbaserade interventioner
• Kampanjer och informationsinsatser
• …
2016-12-08
17
Multikontextinterventioner
• Arbetar med individer inom två eller fler miljöer - t.ex. familjen –
skolan - samhället
Multikomponentinterventioner
• Interventionen innehåller olika komponenter
• Kan också vara multikontextuellt
Multimodala insatser med samverkan i lokalsamhället
• Lokal samverkan där olika aktörer i lokalsamhället agerar
gemensamt, exempel kommun, skola, polis och butiker där man
begränsar tillgängligheten av alkohol kan minska konsumtion av
alkohol bland unga
Att lyckas med förändringsarbete
• Systematisk planering är viktigt för att identifiera mål
och de mest effektiva sätten att nå dem
• Förarbetet (analys, planering och förankring) är en svår
och tidskrävande del i förändringsprocessen
• Framgångsfaktorer för en lyckad implementering är en
noggrann beskrivning av de lokala behoven och
förutsättningarna
Snabbguide för drogförebyggande arbete!
2016-12-08
18
Tack för uppmärksamheten!
camilla.pettersson@oru.se

More Related Content

Similar to Preventionens grunder

Preventionsstrategier - med utgångspunkt i föräldraskapsstöd
Preventionsstrategier - med utgångspunkt i föräldraskapsstödPreventionsstrategier - med utgångspunkt i föräldraskapsstöd
Preventionsstrategier - med utgångspunkt i föräldraskapsstöd
Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN
 
Topor Schizophrenic
Topor SchizophrenicTopor Schizophrenic
Topor Schizophrenic
guest499423
 
Implementering vetenskap, strategier och utvärdering
Implementering   vetenskap, strategier och utvärderingImplementering   vetenskap, strategier och utvärdering
Implementering vetenskap, strategier och utvärdering
GPCC - University of Gothenburg Centre for Person-centred Care
 
Nationella riktlinjer för tandvården - Metoder för munhälsorelaterade levnads...
Nationella riktlinjer för tandvården - Metoder för munhälsorelaterade levnads...Nationella riktlinjer för tandvården - Metoder för munhälsorelaterade levnads...
Nationella riktlinjer för tandvården - Metoder för munhälsorelaterade levnads...
Svensk Tandhälsovårdsförening
 
Barngruppstudien 110518
Barngruppstudien 110518Barngruppstudien 110518
Barnfetma i Sverige – brukarperspektivet
Barnfetma i Sverige  – brukarperspektivet   Barnfetma i Sverige  – brukarperspektivet
Barnfetma i Sverige – brukarperspektivet
Transformator Design Group
 
Lokal uppföljning av stödgrupper 110518
Lokal uppföljning av stödgrupper 110518Lokal uppföljning av stödgrupper 110518
Lokal uppföljning av stödgrupper 110518
Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN
 
HjäLpande%20relationer
HjäLpande%20relationerHjäLpande%20relationer
HjäLpande%20relationer
guest499423
 
Forskningsprocessen
ForskningsprocessenForskningsprocessen
Forskningsprocessen
Anders Ringnér
 
Förbättringsarbete nässjö kommun
Förbättringsarbete nässjö kommunFörbättringsarbete nässjö kommun
Förbättringsarbete nässjö kommun
Anneli Steen
 
Information från Läkemedelsverket nr 6 2013
Information från Läkemedelsverket nr 6 2013Information från Läkemedelsverket nr 6 2013
Information från Läkemedelsverket nr 6 2013
Läkemedelsverket (Medical Products Agency, Sweden)
 
Kvalitetsbygget från teori till verklighet manus
Kvalitetsbygget från teori till verklighet manusKvalitetsbygget från teori till verklighet manus
Kvalitetsbygget från teori till verklighet manus
Elisabet Ahlqvist
 
Vad innebär ett samordnaruppdrag?
Vad innebär ett samordnaruppdrag?Vad innebär ett samordnaruppdrag?
Patientcentrering i svensk halso- och sjukvard
Patientcentrering i svensk halso- och sjukvardPatientcentrering i svensk halso- och sjukvard
Patientcentrering i svensk halso- och sjukvard
Mer Organdonation
 
Sidor från aha[2] lm genomgångar
Sidor från aha[2] lm genomgångarSidor från aha[2] lm genomgångar
Sidor från aha[2] lm genomgångar
Malena Palmquist
 

Similar to Preventionens grunder (20)

Preventionsstrategier - med utgångspunkt i föräldraskapsstöd
Preventionsstrategier - med utgångspunkt i föräldraskapsstödPreventionsstrategier - med utgångspunkt i föräldraskapsstöd
Preventionsstrategier - med utgångspunkt i föräldraskapsstöd
 
Topor Schizophrenic
Topor SchizophrenicTopor Schizophrenic
Topor Schizophrenic
 
Implementering vetenskap, strategier och utvärdering
Implementering   vetenskap, strategier och utvärderingImplementering   vetenskap, strategier och utvärdering
Implementering vetenskap, strategier och utvärdering
 
Nationella riktlinjer för tandvården - Metoder för munhälsorelaterade levnads...
Nationella riktlinjer för tandvården - Metoder för munhälsorelaterade levnads...Nationella riktlinjer för tandvården - Metoder för munhälsorelaterade levnads...
Nationella riktlinjer för tandvården - Metoder för munhälsorelaterade levnads...
 
Can 101118
Can 101118Can 101118
Can 101118
 
Barngruppstudien 110518
Barngruppstudien 110518Barngruppstudien 110518
Barngruppstudien 110518
 
Barnfetma i Sverige – brukarperspektivet
Barnfetma i Sverige  – brukarperspektivet   Barnfetma i Sverige  – brukarperspektivet
Barnfetma i Sverige – brukarperspektivet
 
Lokal uppföljning av stödgrupper 110518
Lokal uppföljning av stödgrupper 110518Lokal uppföljning av stödgrupper 110518
Lokal uppföljning av stödgrupper 110518
 
HjäLpande%20relationer
HjäLpande%20relationerHjäLpande%20relationer
HjäLpande%20relationer
 
Forskningsprocessen
ForskningsprocessenForskningsprocessen
Forskningsprocessen
 
Förbättringsarbete nässjö kommun
Förbättringsarbete nässjö kommunFörbättringsarbete nässjö kommun
Förbättringsarbete nässjö kommun
 
Information från Läkemedelsverket nr 6 2013
Information från Läkemedelsverket nr 6 2013Information från Läkemedelsverket nr 6 2013
Information från Läkemedelsverket nr 6 2013
 
Kvalitetsbygget från teori till verklighet manus
Kvalitetsbygget från teori till verklighet manusKvalitetsbygget från teori till verklighet manus
Kvalitetsbygget från teori till verklighet manus
 
Vad innebär ett samordnaruppdrag?
Vad innebär ett samordnaruppdrag?Vad innebär ett samordnaruppdrag?
Vad innebär ett samordnaruppdrag?
 
Nationella riktlinjer - Metoder för beteendepåverkan
Nationella riktlinjer - Metoder för beteendepåverkanNationella riktlinjer - Metoder för beteendepåverkan
Nationella riktlinjer - Metoder för beteendepåverkan
 
Nationella riktlinjer - Metoder för beteendepåverkan
Nationella riktlinjer - Metoder för beteendepåverkanNationella riktlinjer - Metoder för beteendepåverkan
Nationella riktlinjer - Metoder för beteendepåverkan
 
Redovisning sem6
Redovisning sem6Redovisning sem6
Redovisning sem6
 
Patientcentrering i svensk halso- och sjukvard
Patientcentrering i svensk halso- och sjukvardPatientcentrering i svensk halso- och sjukvard
Patientcentrering i svensk halso- och sjukvard
 
Från nyhet till vardagsnytta
Från nyhet till vardagsnyttaFrån nyhet till vardagsnytta
Från nyhet till vardagsnytta
 
Sidor från aha[2] lm genomgångar
Sidor från aha[2] lm genomgångarSidor från aha[2] lm genomgångar
Sidor från aha[2] lm genomgångar
 

More from Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN

ANDT-utvecklingen
ANDT-utvecklingenANDT-utvecklingen
Struktur, policy och samordning i den lilla gränskommunen
Struktur, policy och samordning i den lilla gränskommunenStruktur, policy och samordning i den lilla gränskommunen
Struktur, policy och samordning i den lilla gränskommunen
Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN
 
Implementering
ImplementeringImplementering
Lite om ”Lärare kan undervisa om cannabis”
Lite om ”Lärare kan undervisa om cannabis”Lite om ”Lärare kan undervisa om cannabis”
Lite om ”Lärare kan undervisa om cannabis”
Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN
 
100% ren hårdträning - dopningsförebyggande arbetet inom motionsidrotten
100% ren hårdträning - dopningsförebyggande arbetet inom motionsidrotten100% ren hårdträning - dopningsförebyggande arbetet inom motionsidrotten
100% ren hårdträning - dopningsförebyggande arbetet inom motionsidrotten
Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN
 
En ANDT - samordnares vardag och erfarenheter
En ANDT - samordnares vardag och erfarenheterEn ANDT - samordnares vardag och erfarenheter
En ANDT - samordnares vardag och erfarenheter
Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN
 
Kommunens roll utifrån ANDT-strategin
Kommunens roll utifrån ANDT-strateginKommunens roll utifrån ANDT-strategin
Kommunens roll utifrån ANDT-strategin
Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN
 
ANDT-strategin, Folkhälsomyndighetens roll
ANDT-strategin, Folkhälsomyndighetens rollANDT-strategin, Folkhälsomyndighetens roll
ANDT-strategin, Folkhälsomyndighetens roll
Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN
 
ANDT-Trender
ANDT-Trender ANDT-Trender
Alkoholkonsumtion och negativa konsekvenser bland unga – Siri Thor, utredare
Alkoholkonsumtion och negativa konsekvenser bland unga – Siri Thor, utredareAlkoholkonsumtion och negativa konsekvenser bland unga – Siri Thor, utredare
Alkoholkonsumtion och negativa konsekvenser bland unga – Siri Thor, utredare
Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN
 
Nya data presenteras: Alkoholkonsumtionen 2014 – Björn Trolldal
Nya data presenteras: Alkoholkonsumtionen 2014 – Björn TrolldalNya data presenteras: Alkoholkonsumtionen 2014 – Björn Trolldal
Nya data presenteras: Alkoholkonsumtionen 2014 – Björn Trolldal
Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN
 
Trender i cannabisanvändningen bland unga – Isabella Gripes, utredare
Trender i cannabisanvändningen bland unga – Isabella Gripes, utredareTrender i cannabisanvändningen bland unga – Isabella Gripes, utredare
Trender i cannabisanvändningen bland unga – Isabella Gripes, utredare
Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN
 
Varför bryr vi oss om hur mycket befolkningen dricker och vad kan vi säga om ...
Varför bryr vi oss om hur mycket befolkningen dricker och vad kan vi säga om ...Varför bryr vi oss om hur mycket befolkningen dricker och vad kan vi säga om ...
Varför bryr vi oss om hur mycket befolkningen dricker och vad kan vi säga om ...
Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN
 
Negativa konsekvenser av andras drickande i Sverige – Erica Sundin, utredare
Negativa konsekvenser av andras drickande i Sverige – Erica Sundin, utredareNegativa konsekvenser av andras drickande i Sverige – Erica Sundin, utredare
Negativa konsekvenser av andras drickande i Sverige – Erica Sundin, utredare
Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN
 
Spel om pengar bland ungdomar; trender och samband med alkohol- och droganvän...
Spel om pengar bland ungdomar; trender och samband med alkohol- och droganvän...Spel om pengar bland ungdomar; trender och samband med alkohol- och droganvän...
Spel om pengar bland ungdomar; trender och samband med alkohol- och droganvän...
Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN
 
KSAN - Mot samma mål 2015
KSAN - Mot samma mål 2015KSAN - Mot samma mål 2015

More from Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN (20)

ANDT-utvecklingen
ANDT-utvecklingenANDT-utvecklingen
ANDT-utvecklingen
 
Struktur, policy och samordning i den lilla gränskommunen
Struktur, policy och samordning i den lilla gränskommunenStruktur, policy och samordning i den lilla gränskommunen
Struktur, policy och samordning i den lilla gränskommunen
 
Implementering
ImplementeringImplementering
Implementering
 
Lite om ”Lärare kan undervisa om cannabis”
Lite om ”Lärare kan undervisa om cannabis”Lite om ”Lärare kan undervisa om cannabis”
Lite om ”Lärare kan undervisa om cannabis”
 
100% ren hårdträning - dopningsförebyggande arbetet inom motionsidrotten
100% ren hårdträning - dopningsförebyggande arbetet inom motionsidrotten100% ren hårdträning - dopningsförebyggande arbetet inom motionsidrotten
100% ren hårdträning - dopningsförebyggande arbetet inom motionsidrotten
 
En ANDT - samordnares vardag och erfarenheter
En ANDT - samordnares vardag och erfarenheterEn ANDT - samordnares vardag och erfarenheter
En ANDT - samordnares vardag och erfarenheter
 
Kommunens roll utifrån ANDT-strategin
Kommunens roll utifrån ANDT-strateginKommunens roll utifrån ANDT-strategin
Kommunens roll utifrån ANDT-strategin
 
ANDT-strategin, Folkhälsomyndighetens roll
ANDT-strategin, Folkhälsomyndighetens rollANDT-strategin, Folkhälsomyndighetens roll
ANDT-strategin, Folkhälsomyndighetens roll
 
ANDT-Trender
ANDT-Trender ANDT-Trender
ANDT-Trender
 
Alkoholkonsumtion och negativa konsekvenser bland unga – Siri Thor, utredare
Alkoholkonsumtion och negativa konsekvenser bland unga – Siri Thor, utredareAlkoholkonsumtion och negativa konsekvenser bland unga – Siri Thor, utredare
Alkoholkonsumtion och negativa konsekvenser bland unga – Siri Thor, utredare
 
Nya data presenteras: Alkoholkonsumtionen 2014 – Björn Trolldal
Nya data presenteras: Alkoholkonsumtionen 2014 – Björn TrolldalNya data presenteras: Alkoholkonsumtionen 2014 – Björn Trolldal
Nya data presenteras: Alkoholkonsumtionen 2014 – Björn Trolldal
 
Trender i cannabisanvändningen bland unga – Isabella Gripes, utredare
Trender i cannabisanvändningen bland unga – Isabella Gripes, utredareTrender i cannabisanvändningen bland unga – Isabella Gripes, utredare
Trender i cannabisanvändningen bland unga – Isabella Gripes, utredare
 
Varför bryr vi oss om hur mycket befolkningen dricker och vad kan vi säga om ...
Varför bryr vi oss om hur mycket befolkningen dricker och vad kan vi säga om ...Varför bryr vi oss om hur mycket befolkningen dricker och vad kan vi säga om ...
Varför bryr vi oss om hur mycket befolkningen dricker och vad kan vi säga om ...
 
Negativa konsekvenser av andras drickande i Sverige – Erica Sundin, utredare
Negativa konsekvenser av andras drickande i Sverige – Erica Sundin, utredareNegativa konsekvenser av andras drickande i Sverige – Erica Sundin, utredare
Negativa konsekvenser av andras drickande i Sverige – Erica Sundin, utredare
 
Spel om pengar bland ungdomar; trender och samband med alkohol- och droganvän...
Spel om pengar bland ungdomar; trender och samband med alkohol- och droganvän...Spel om pengar bland ungdomar; trender och samband med alkohol- och droganvän...
Spel om pengar bland ungdomar; trender och samband med alkohol- och droganvän...
 
KSAN - Mot samma mål 2015
KSAN - Mot samma mål 2015KSAN - Mot samma mål 2015
KSAN - Mot samma mål 2015
 
Våga Fråga 131029 Nina Dahlman
Våga Fråga 131029 Nina DahlmanVåga Fråga 131029 Nina Dahlman
Våga Fråga 131029 Nina Dahlman
 
Våga Fråga 131029 Mats Burman
Våga Fråga 131029 Mats BurmanVåga Fråga 131029 Mats Burman
Våga Fråga 131029 Mats Burman
 
Våga Fråga 131029 Agneta Björck, Lena Bergens
Våga Fråga 131029 Agneta Björck, Lena BergensVåga Fråga 131029 Agneta Björck, Lena Bergens
Våga Fråga 131029 Agneta Björck, Lena Bergens
 
Om att kvalitetssäkra prevention
Om att kvalitetssäkra preventionOm att kvalitetssäkra prevention
Om att kvalitetssäkra prevention
 

Preventionens grunder

  • 1. 2016-12-08 1 Preventionens grunder Camilla Pettersson Lektori folkhälsovetenskap Örebro universitet 2016-12-08 1 Innehåll: • Risk- och skyddsfaktorer • Preventionsnivåer • Den preventiva paradoxen • Effekter • Evidens • Evidensbaserad praktik • Val av insatser • Framgångsrikt förändringsarbete
  • 2. 2016-12-08 2 RISK- OCH SKYDDSFAKTORER Bilderna om risk- och skyddsfaktorer för ungdomars hälsa kan ni se och läsa mer om på s. 75 i följande rapport: https://www.regionorebrolan.se/Livochhälsaung
  • 3. 2016-12-08 3 Individen Familj Lärare, vänner Närsamhället Samhället Individuella faktorer • Personlighet - Sensation seeking och låg impulskontroll • Arv – risken att utveckla alkoholberoende ökar om någon förälder är alkoholberoende • Toleransnivå • Koppling mellan tobak – alkohol – narkotika • Tidigt problembeteende • Tidig pubertetstiming • Anhopning av riskfaktorer
  • 4. 2016-12-08 4 Interpersonella faktorer • Familjen • Föräldrars attityder och beteenden till ANDT • Föräldrars kunskap och barnets vardag • Familjekonflikter • Family bonding, t.ex. föräldrars förtroende, värme, engagemang, känsla av närhet • Neglectful parenting – ”försumbart” föräldraskap • Föräldrars attityder till barnets utbildning • Gemensamma familjeaktiviteter Skolan • Låg grad av engagemang – svagt band till skolan • Skolk • Akademiskt misslyckande Kamrater • Kamrater med normbrytande beteenden Närsamhälle • Frånvaro av kontrollfaktorer i grannskapet
  • 5. 2016-12-08 5 Samhällsfaktorer • Minimiålder för köp av tobak och alkohol • Reglering av tillgängligheten, t.ex. när det gäller alkohol har förkortade försäljningstider, antal försäljningsställen och restriktioner för tillgängligheten visat sig effektivt • Priset påverkar konsumtionen, beskattning. Ungdomar är särskilt priskänsliga • Reglering av marknadsföring, t.ex. alkoholreklam förstärker positiva bilder av drickande, särskilt bland ungdomar Sociodemografiska faktorer Exempelvis: Familjestruktur Ekonomi Syskon Kön
  • 6. 2016-12-08 6 Preventionsnivåer Graden av risk- och skyddsfaktorer påverkar vilken typ av intervention som bör väljas för en individ eller grupp Olika terminologi används, t.ex. - Primär-, sekundär- och tertiärprevention - Universell, selektiv, indikerad prevention - Generella och riktade insatser Indikerad Selektiv Universell Universell prevention: Intervention som inte tar hänsyn till skillnader mellan hög- och lågriskgrupper utan riktas till alla oavsett grad av risk Selektiv prevention: Interventioner riktade till undergrupper som är särskilt utsatta för en eller flera riskfaktorer. Det är gruppen som identifieras som utsatt Indikerad prevention: Interventioner riktade till individer i riskzon Ferrer-Wreder et al. (2005). Framgångsrika preventionsprogram för barn och unga
  • 7. 2016-12-08 7 Men… • Det är en teoretisk modell • Gränserna mellan de olika nivåerna är oskarpa • Den hjälper oss att få en överblick över täckningen av insatser • Den saknar bland annat ett åldersperspektiv Och… Det behövs insatser på alla nivåer VARFÖR? Den preventiva paradoxen ”En liten insats till många kan ha en större förebyggande effekt än stora insatser till få. Detta kallas för den preventiva paradoxen.” (Folkhälsomyndigheten, 2015)
  • 8. 2016-12-08 8 Vad innebär det att en insats har effekt? Kliniska effekter kontra folkhälsoeffekter Efficacy – the extent to which a intervention is successful under controlled or “best possible” conditions (Nutbeam & Bauman, 2006) Effectiveness – the extent to which a intervention is successful in “real-life” conditions (Nutbeam & Bauman, 2006) Efficiency – The end results achieved in relation to expenditure of money, resources, effort, and time that have been aimed at achieving these results. This is a measure of the economy or resource costs in relation to the output or end results of an intervention (Last, 2007) Och så evidens… Enligt Statens beredning för medicinsk och social utvärdering: …något som bedöms tyda på att ett visst förhållande gäller (av latinets evidentia ´tydlighet´). I termen evidensbaserad sjukvård är evidens det sammanvägda resultatet av systematiskt insamlade och kvalitetsgranskade vetenskapliga observationer, vilka ska uppfylla bestämda krav på tillförlitlighet så att de sammantaget kan anses utgöra ´bästa tillgängliga bevis´ i en viss fråga.
  • 9. 2016-12-08 9 ”Ett evidensbaserat perspektiv förutsätter systematisk värdering av de bästa tillgängliga data som finns att tillgå” (Naidoo & Wills, 2007) 17 ”Ett evidensbaserat perspektiv förutsätter systematisk värdering av de bästa tillgängliga data som finns att tillgå” (Naidoo & Wills, 2007) 18
  • 10. 2016-12-08 10 Det handlar om evidensstyrka! 19 ”Ju starkare evidensen är, desto mindre sannolikt är det att redovisade resultat kommer att påverkas av nya forskningsrön inom en överblickbar framtid” Statens beredning för medicinsk utvärdering (2010). Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn (s. 54). 1) Systematiska översikter och metaanalyser som inkluderar två eller fler randomiserade kontrollerade studier. 2) Väldesignad randomiserad kontrollerad experimentstudie. 3) Väldesignad kontrollerad experimentstudie utan randomisering. 4) Väldesignade observationsstudier, t ex case studies. 5) Expertutlåtanden etc. (Naidoo och Wills, 2007) Evidenshierarki a´ la medicinsk vetenskap…
  • 11. 2016-12-08 11 SBU. Att förebygga missbruk av alkohol, droger och spel hos barn och unga. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); 2015. SBU-rapport nr 243. ISBN 978-91- 85413-87-4. ”Att enbart använda sig av evidens är dock inte tillräckligt för att tjäna som underlag för en rekommendation inom folkhälsoområdet” (Statens folkhälsoinstitut, 2011) VARFÖR INTE?
  • 12. 2016-12-08 12 Exempelvis •Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt •RCT – inte alltid ”the gold standard” 23 Kritik mot RCT inom folkhälsoområdet • Oetiskt att slumpa människor till en kontrollgrupp om tidigare forskning gör att man kan ”tro” att en intervention är verksam • Det kan vara svårt att få deltagare till en kontrollgrupp om den allmänna uppfattningen är att en intervention fungerar • Vissa interventioner kan inte studeras med RCT, t.ex. samhällsinsatser, mediekampanjer eftersom även de i kontrollgruppen riskeras att exponeras. • Vissa interventioner har effekter på väldigt lång sikt vilket gör det svårt (och dyrt - mitt tillägg) med RCT. • Svårt att generalisera eftersom många studier är gjorda på små grupper (Braveman P. et al. (2011). When Do We Know Enough to Recommend Action on the Social Determinants of Health? Am J Prev Med, 40: 58-66). 24
  • 13. 2016-12-08 13 Exempelvis •Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt •RCT – inte alltid ”the gold standard” •Implementeringsprocessens betydelse •Etiska frågor •Juridiska hänsyn •Jämlikhet •Kostnader 25 Evidensbaserad intervention Utvärderats två gånger med liknande resultat och helst oberoende av varandra 2016-12-08 26
  • 14. 2016-12-08 14 Evidensbaserad praktik Situation och omständigheter Bästa tillgängliga evidens Målgruppens önskemål och behov Den professionelles expertis Haynes et al., 2002 • Varför bör man att arbeta evidensbaserat? • Finns det några argument emot ett evidensbaserat arbetssätt? • Vilka kunskaper och färdigheter behöver ANDT- samordnare för att kunna arbete evidensbaserat?
  • 15. 2016-12-08 15 Argument för en evidensbaserad praktik • Minska risken att oavsiktligt skada • Öka möjligheterna att göra gott • Ett evidensbaserat arbetssätt innebär en ökad transparens • Innefattar ett kritiskt förhållningssätt till kunskap, vilket främjar utveckling • Högre kostnadseffektivitet vilket innebär att fler får ta del av samhällets resurser (Jergeby & Sundell, 2009) 29 Argument mot en evidensbaserad praktik • Brist på effektutvärderingar (se t.ex. SBU-rapporten) • Överflödet av desinformation om insatsens effekter • Allt som inte utvärderats är inte dåligt • Evidensbaserade insatser är oftast utvärderade med en tydlig definierad målgrupp – stämmer den med verkligheten? • Kan bromsa utvecklingsarbetet av nya metoder om endast metoder med evidens får användas (Jergeby & Sundell, 2009) 30
  • 16. 2016-12-08 16 Tradition - Så har vi alltid gjort. Praktisk erfarenhet och klokskap – Enligt min erfarenhet är detta den bästa metoden. Värderingar - Så här bör vi gå tillväga. Ekonomisk prioritering - Detta räcker pengarna till. (Naidoo och Wills, 2007) Alternativ till evidensbaserat arbete Typ av interventioner • Policyinterventioner • Tillgänglighetsbegränsade interventioner • Familjeinriktade interventioner • Skolbaserade interventioner • Kampanjer och informationsinsatser • …
  • 17. 2016-12-08 17 Multikontextinterventioner • Arbetar med individer inom två eller fler miljöer - t.ex. familjen – skolan - samhället Multikomponentinterventioner • Interventionen innehåller olika komponenter • Kan också vara multikontextuellt Multimodala insatser med samverkan i lokalsamhället • Lokal samverkan där olika aktörer i lokalsamhället agerar gemensamt, exempel kommun, skola, polis och butiker där man begränsar tillgängligheten av alkohol kan minska konsumtion av alkohol bland unga Att lyckas med förändringsarbete • Systematisk planering är viktigt för att identifiera mål och de mest effektiva sätten att nå dem • Förarbetet (analys, planering och förankring) är en svår och tidskrävande del i förändringsprocessen • Framgångsfaktorer för en lyckad implementering är en noggrann beskrivning av de lokala behoven och förutsättningarna Snabbguide för drogförebyggande arbete!