Kirsimarja Raitasalo: Finländska ungdomars användning av alkohol och droger European School Survey Project on Alcohol and Other Drugs (ESPAD)

1. 8.2.2016 1
Finländska ungdomars användning
av alkohol och droger
European School Survey Project
on Alcohol and Other Drugs (ESPAD)
Kirsimarja Raitasalo
Kirsimarja Raitasalo

2. Innehåll
• Genomförandet av undersökningen
• Huvudteman
• Huvudresultat
• Sammandrag och konklusioner
8.2.2016 2Kirsimarja Raitasalo

3. Genomförandet av undersökningen
• Fortsättning på undersökningar år 1995, 1999, 2003, 2007
och 2011. 36 medverkande länder år 2015 (figur 1).
• Målgruppen: 15–16-åriga skolelever, i Finland går denna
åldersgrupp i grundskolans nionde klass.
• Klusterurval i två faser:
• I fas 1 samplades skolorna genom ett systematiskt slumpmässigt urval
(275 skolor).
• I fas 2 valdes en klass i var och en skola.
• Materialet insamlades i mars 2015.
• 258 skolor ingick i det slutliga datamaterialet (deltagar-%: ca
94), sammanlagt 4 049 elever (1 958 pojkar, 2 091 flickor).
8.2.2016 3Kirsimarja Raitasalo

4. 8.2.2016 4
Figur 1. ESPAD-länderna år 2015
När genomfördes
undersökningen?
Våren 2015
Hösten 2015
Våren 2016
Genomfördes inte
Kirsimarja Raitasalo

5. Huvudteman
8.2.2016 5
• Användning av alkohol, tobak, narkotika och andra droger
• Anskaffande av alkohol
• Debutålder med avseende på olika rusmedel
• Attityder till och risker med olika droger
• Nya droger och fenomen (e-cigaretter, vattenpipa,
blandmissbruk)
Kirsimarja Raitasalo

6. Huvudresultat
8.2.2016 6Kirsimarja Raitasalo

7. Andelen nyktra 15–16-åringar har ökat.
Berusningsdrickandet har minskat.
Per gång dricks det mindre än tidigare.
Debutåldern för att dricka alkohol har stigit.
Tobaksrökandet har minskat bland 15–16-åringar.
Allt fler pojkar har prövat på snus.
Att pröva e-cigaretter är vanligt.
Andelen 15–16-åringar i nian som prövat på
eller använder narkotika har inte förändrats.
Cannabis är den mest använda drogen.
Allt mindre risker förknippas med att pröva på narkotika.
10.2.2016 7Kirsimarja Raitasalo

8. Alkoholbruk och berusningsdrickande år 2015
• Andelen nyktra 15–16-åringar har ökat efter millennieskiftet.
– 25 % av pojkarna och 28 % av flickorna har aldrig använt alkohol (figur 2).
• Berusningsdrickandet har minskat.
– 37 % av 15–16-åringarna hade varit berusade någon gång i sitt liv (figur 3 och 4).
• Andelen storkonsumtionstillfällen av alla dryckestillfällen har minskat
under de senaste åren.
– Ca en tredjedel av de unga hade druckit minst sex portioner alkohol vid det
senaste dryckestillfället (figur 5).
• Ungdomarnas debutålder för att dricka har stigit.
• Unga får oftast tag på alkohol via vänner och syskon (figur 6).
• Attityderna till berusningsdrickande har skärpts (figur 13).
8.2.2016 8Kirsimarja Raitasalo

9. Allt flera pojkar och flickor är nyktra
8.2.2016 9
Figur 2. Andelen nyktra 15–16-åringar 1995–2015, %
Kirsimarja Raitasalo
12 %
25 %17 %
36 %
0 %
20 %
40 %
60 %
1995 1999 2003 2007 2011 2015
Har aldrig använt
alkohol
Nyktra under se
senaste 12
månaderna
11%
28%
14%
36%
0%
20%
40%
60%
1995 1999 2003 2007 2011 2015
FlickorPojkar

10. Berusningsdrickandet har minskat
8.2.2016 10
53%
25%
22%
9%
0%
20%
40%
60%
1995 1999 2003 2007 2011 2015
Under de senaste
30 dagarna
3+ gånger under de
senaste 30 dagarna
49%
20%19%
6%
0%
20%
40%
60%
1995 1999 2003 2007 2011 2015
Pojkar Flickor
Figur 3. Andelen 15–16-åringar som druckit minst sex portioner vid samma tillfälle under
de senaste 30 dagarna 1995–2015, %
Kirsimarja Raitasalo

11. Rejält berusningsdrickande* har minskat
8.2.2016 11
48%
37%40%
31%
19%
13%
4% 2%
0%
20%
40%
60%
2007 2011 2015
Under livstiden
Under de senaste
12 månaderna
Under de senaste
30 dagarna
3+ gånger under
de senaste 30
dagarna
Figur 4. Andelen 15–16-åringar som varit rejält berusade 2007–2015, %
* Vinglat då man gått, sluddrat, kastat upp eller följande dag inte kommit ihåg allt som hände då man drack
55%
37%49%
32%23%
13%
5%
1%0%
20%
40%
60%
2007 2011 2015
Pojkar Flickor
Kirsimarja Raitasalo

12. 15–16-åringar dricker mindre
än tidigare per dryckestillfälle
8.2.2016 12
Figur 5. Andelen 15–16-åringar som druckit ett bestämt antal alkoholportioner vid
det senaste dryckestillfället, 1995–2015, %
Pojkar Flickor
Kirsimarja Raitasalo
28 35 39 38 46
14
18 18 18
18
58
46 42 44 36
0 %
20 %
40 %
60 %
80 %
100 %
1999 2003 2007 2011 2015
Andelen som
druckit 1-2
portioner
Andelen som
druckit 3-5
portioner
Andelen som
druckit minst 6
portioner
34 41 38 38
48
29
25 27 23
27
37 35 35 39
26
0 %
20 %
40 %
60 %
80 %
100 %
1999 2003 2007 2011 2015

13. Unga får oftast tag på alkohol via
vänner och syskon
8.2.2016 13
Figur 6. Hur hade ungdomarna skaffat sin alkohol vid det senaste dryckestillfället?
1999–2015, %
* Man kan få tag på alkohol från olika källor vid samma tillfälle.
0 % 10 % 20 % 30 % 40 % 50 % 60 %
Jag köpte själv på Alko
Jag köpte själv i en livsmedelsaffär / kiosk / matbutik
Jag blev serverad på en bar eller en restaurang
Pappa eller mamma köpte
En okänd person köpte eller bjöd åt mig
Jag tog hemifrån
Pappa eller mamma bjöd
Mina kompisar eller syskon skaffade eller bjöd
Jag dricker aldrig alkohol
2015
2011
2007
2003
1999
Kirsimarja Raitasalo

14. Rökning och snusande år 2015
• Tobaksrökandet bland 15–16-åringar har minskat under 2000-talet.
– 12 % av pojkarna och 10 % av flickorna rökte dagligen år 2015 (figur 7).
• Snusandet har ökat bland pojkar.
– 24 % av pojkarna och 5 % av flickorna hade använt snus minst en gång under de
senaste 30 dagarna år 2015 (figur 8).
• Åldersklassen som deltog i undersökningen år 2015 har börjat röka och
använda snus senare än samma åldersklass i de tidigare studierna.
• Rökandet anses vara mera riskfyllt än tidigare (figur 13).
• År 2015 frågade man för första gången också om bruket av e-cigaretter och
vattenpipa (figur 9).
– 50 % av pojkarna och 32 % av flickorna uppgav att de hade använt e-cigaretter
någon gång i sitt liv.
– 22 % av pojkarna och 20 % av flickorna hade någon gång prövat på vattenpipa.
– Dagligt bruk av e-cigaretter och vattenpipa var dock ovanligt.
8.2.2016 14Kirsimarja Raitasalo

15. Tobaksrökandet bland 15–16-åringar
har minskat
8.2.2016 15
Figur 7. Andelen 15–16-åringar som har prövat på cigaretter respektive röker dagligen
1995–2015, %
78%
50%
24%
12%
0%
20%
40%
60%
80%
100%
1995 1999 2003 2007 2011 2015
Prövat på
cigaretter
Röker dagligen
75%
44%
24%
10%0%
20%
40%
60%
80%
100%
1995 1999 2003 2007 2011 2015
Pojkar Flickor
Kirsimarja Raitasalo

16. Snusandet bland pojkar har ökat
8.2.2016 16
39 %
42 %
22 %
36 %
12 %
24 %
0 %
10 %
20 %
30 %
40 %
50 %
1999 2003 2007 2011 2015
Under sin livstid
Under de senaste
12 månaderna
Under de senaste
30 dagarna
13% 13%
6%
11%
1%
5%
0%
10%
20%
30%
40%
50%
1999 2003 2007 2011 2015
Figur 8. Andelen 15–16-åringar som har använt snus 1999–2015, %
Pojkar Flickor
Kirsimarja Raitasalo

17. 8.2.2016 17
E-cigaretter är vanligare bland pojkar, små
skillnader mellan könen i bruket av vattenpipa
5%
1%
22%
20%
1% 0%
50%
32%
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
Pojkar Flickor
E-cigarett någon gång i
livstiden
E-cigarett dagligen
Vattenpipa någon gång i
livstiden
Vattenpipa dagligen
Figur 9. Andelen 15–16-åringar som har använt e-cigaretter eller vattenpipa år 2015, %
Kirsimarja Raitasalo

18. Experiment med och bruk av narkotika år 2015
• Inga nämnvärda förändringar i cannabisbruk har skett bland 15–16-åringarna.
– År 2015 hade 10 % av pojkarna och 7 % av flickorna någon gång i sitt liv prövat på
cannabis (figur 10).
• Bruket av övriga illegala droger är ovanligt bland 15–16-åringarna.
– 3 % av ungdomarna uppgav att de prövat på någon annan drog än cannabis.
– Bruket av lugnande preparat eller sömnmedel utan läkarordination har minskat
något bland både flickor och pojkar sedan den senaste undersökningen: 4 % av
pojkarna och 8 % av flickorna hade använt denna typ av mediciner (figur 11).
– Andelen som använt alkohol och läkemedel tillsammans har minskat successivt: 3
% av pojkarna och 7 % av flickorna hade kombinerat alkohol och läkemedel någon
gång i sitt liv (figur 11).
– 7 % av pojkarna och 8 % av flickorna hade brukat lim, lösningsmedel och dylikt
någon gång under sin livstid (figur 12).
• Ungdomarnas attityder till experimenterande med narkotika har mildrats
(figur 13).
8.2.2016 18Kirsimarja Raitasalo

19. 8.2.2016 19
Inga nämnvärda förändringar i cannabisbruket
5 %
10 %
3 %
8 %
1 %
3 %
0 %
5 %
10 %
15 %
20 %
1995 1999 2003 2007 2011 2015
Under sin livstid
Under de senaste
12 månaderna
Under de senaste
30 månaderna
5%
7%
5%
6%
1% 2%
0%
5%
10%
15%
20%
1995 1999 2003 2007 2011 2015
Figur 10. Andelen 15–16-åringar som har använt cannabis 1995–2015, %
Pojkar Flickor
Kirsimarja Raitasalo

20. Andelen 15–16-åringar som använt alkohol och
läkemedel tillsammans har minskat
8.2.2016 20
11%
3%4%
4%
0%
5%
10%
15%
20%
25%
30%
1995 1999 2003 2007 2011 2015
Alkohol och
läkemedel
tillsammans i
berusningssyfte
Lugnande
preparat eller
sömnmedel utan
läkarordination
25%
7%
6% 8%
0%
5%
10%
15%
20%
25%
30%
1995 1999 2003 2007 2011 2015
Figur 11. Andelen 15–16-åringar som har använt läkemedel i berusningssyfte 1995–2015,
%
Pojkar Flickor
Kirsimarja Raitasalo

21. Bruk av lim, lösningsmedel och dylikt
har minskat under de senaste åren
8.2.2016 21
4 %
7 %
0 %
2 %
0 %
2 %
4 %
6 %
8 %
10 %
12 %
1995 1999 2003 2007 2011 2015
Minst en gång
under sin livstid
6+ gånger under
sin livstid
4%
8%
0%
1%
0%
2%
4%
6%
8%
10%
12%
1995 1999 2003 2007 2011 2015
Pojkar Flickor
Figur 12. Andelen 15–16-åringar som har använt lim, lösningsmedel och dylikt 1995–2015, %
Kirsimarja Raitasalo

22. Hur stor hälso- eller annan risk tycker du att
uppstår om en person…
10.2.2016 22
20 %
26 %
32 %
55 %
69 %
73 %
80 %
85 %
0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 %
provar cannabis en eller två gånger?
provar ecstasy en eller två gånger?
provar amfetamin en eller två gånger?
dricker sex portioner alkohol eller fler per gång nästan
varje veckoslut?
röker en eller flera cigarettaskar per dag?
röker cannabis då och då?
röker cigaretter då och då?
dricker en eller två portioner alkohol nästan varje dag?
2015
2011
2007
2003
1999
1995
Figur 13. Andelen15–16-åringar som tycker att risken är stor 1995–2015, %
Kirsimarja Raitasalo

23. Sammandrag och konklusioner
• Alkoholbruk bland unga fortsätter att minska.
– För att kunna minska alkoholkonsumtionen också i de äldre åldersklasserna är
det viktigt att utreda varför ungdomarna dricker mindre än tidigare.
• Även om rökandet har minskat bland 15–16-åringar kan bruk av snus och
e-cigaretter leda till att nikotinberoendet bland unga ökar.
– Ungdomarna bör ges information inte bara om tobaksskador utan också om
nikotinberoende och andra nikotinskador.
• En allt större del av eleverna i nian anser att riskerna med att pröva på
cannabis är små.
– Trots att ungdomarnas experiment med narkotika inte ökat sedan 1999, kan de
allt mer liberala attityderna leda till bruk i ett senare skede.
– Med tanke på det förebyggande arbetet är det viktigt att förmedla kunskap om
riskerna med att använda alkohol och droger.
8.2.2016 23Kirsimarja Raitasalo

24. Närmare upplysningar
Kirsimarja Raitasalo
Specialforskare
THL
tel. 029 524 7005
kirsimarja.raitasalo@thl.fi
8.2.2016 24