1. Drogutvecklingen i Sverige
och Europa
Thomas Hvitfeldt
CAN
Borlänge 2010-11-30
08-412 46 09
thomas.hvitfeldt@can.se
www.can.se

2. Vad är CAN?
• Centralförbundet för alkohol- och Narkotikaupplysning
• Samlar in, bearbetar och sprider saklig information om
alkohol och andra droger.
• Målgrupp: främst personer som arbetar i
drogförebyggande verksamhet. Även viss
preventionsverksamhet riktad mot ungdomar.
• Ideell paraplyorganisation/NGO med statlig representation
i styrelsen som, samlar över 40 medlemsorganisationer.
• Tar inte ställning i drogpolitiska frågor.
• Fyra verksamhetsgrenar:
Bibliotek, Informationsavd, Tidskrift, Forskning/utredning
www.can.se

3. Vad är narkotika?
• Common sense-definition
• Cannabis
• Amfetamin
• Heroin
• Kokain
• Ecstasy
• GHB
• ...
www.can.se

4. Vad är narkotika?
www.can.se

5. Vad är narkotika?
• Icke klassade ”internetdroger”
• RC-droger (krypton, bufedron)
• Canabinoider (spice)
www.can.se

6. Hur många?
• Testat
• Rekreationellt
• Missbruk
www.can.se

7. Andelen elever i åk9 och gymnasiets åk 2 samt andelen mönstrande
som uppgett att de någon gång prövat narkotika. 1971-2010.
% Mönstrande Pojkar, gy 2 Flickor, gy 2 Pojkar, åk 9 Flickor, åk 9
25
20
15
10
5
0
71 73 75 77 79 81 83 85 87 89 91 93 95 97 99 01 03 05 07 09 År
www.can.se

8. Andelen elever i åk9 och gymnasiets åk 2 samt andelen mönstrande
som uppgett att de någon gång prövat narkotika. 1971-2010.
% Pojkar, gy 2 Flickor, gy 2 Pojkar, åk 9 Flickor, åk 9
100
80
60
40
20
0
71 73 75 77 79 81 83 85 87 89 91 93 95 97 99 01 03 05 07 09 År
www.can.se

9. 26
Andelen elever i årskurs 9 och gymnasiets årskurs 2 samt
andelen mönstrande som uppgett att de använt narkotika de
senaste 30 dagarna. (I skolundersökningen endast cannabis
1986–1997.) 1971–2009.
Procent
8
Mönstrande Årskurs 9 Gy åk2
6
4
2
0
71 73 75 77 79 81 83 85 87 89 91 93 95 97 99 01 03 05 07 09
Drogutvecklingen i Sverige Källa: CAN

10. Andelen ungdomar 16-24 år i olika åldrar (2003)
som använt cannabis…
%
…någon gång …senaste 12 mån …senaste 30 dagarna
25
20
15
10
5
0
16 17 18 19 20 21 22 23 24 Ålder
Drogutvecklingen i Sverige Källa: CAN

11. 26
Andelen som någon gång prövat narkotika, efter kön.
Glidande treårsmedelvärden. 1988–2000.
Procent
18
16 Män Kvinnor
14
12
10
8
6
4
2
0
88 90 92 94 96 98 00
Drogutvecklingen i Sverige Källa: CAN

12. 27
Andelen 16–84-åringar som använt cannabis senaste året,
efter kön och ålder. 2010.
Procent
10
Män Kvinnor
8
6
4
2
0
Totalt 16–29 30–44 45–64 65–84
Drogutvecklingen i Sverige Källa: Statens folkhälsoinstitut

13. Vuxna (16-84 år) 2004-2008
• 10% har prövat cannabis någon gång
% (män 14% - kvinnor 8%).
Motsvarar ca 750 000 personer i åldersintervallet.
• ca 2% har använt cannabis senaste året.
(ca 125 000 personer i åldersintervallet).
• ca 1% har använt cannabis senaste månaden.
(ca 45 000 personer i åldersintervallet).
”Hälsa på lika villkor?” Källa: Statens folkhälsoinstitut

14. Regionala skillnader
• Skolelever
• Mönstrande
• Totalbefolkningen
www.can.se

15. 19
Andelen elever i årskurs 9 som någon gång använt
narkotika, efter kön. Medeltal i olika regioner i Sverige för
perioden 2008–2010.
Procent
15
Pojkar Flickor
10
5
0
Stockholms Västra Skåne län Södra Mellersta Norra
län Götalands Sverige Sverige Sverige
län
Skolelevers drogvanor Källa: CAN

16. 20
Andelen elever i gymnasiets årskurs 2 som någon gång
använt narkotika, efter kön. Medeltal i olika regioner i
Sverige för perioden 2008–2010.
Procent
30
Pojkar Flickor
25
20
15
10
5
0
Stockholms Västra Skåne län Södra Mellersta Norra
län Götalands Sverige Sverige Sverige
län
Skolelevers drogvanor Källa: CAN

17. 20
Andelen mönstrande som någon gång använt
narkotika i olika län 2006.
Procent
20
15
10
5
0
Skolelevers drogvanor Källa: CAN

18. Nationella skillnader
• Skolelever
• Mönstrande
• Totalbefolkningen
www.can.se

19. Andelen 15-16-åriga elever i olika länder
som prövat cannabis. 2007.
2007 ESPAD Report Källa: CAN

20. Erfarenhet av narkotika/cannabis bland svenska mönstrande 18-
åriga män, bland 12th & 10th grade elever i USA samt bland
15-20-åriga norska ungdomar. Procent. 1975–2008.
% Mönstrande (Sve) 12th grade (USA) Norge 15-20 år
Åk9 (Sve) 10th grade (USA)
75
50
25
0
75 77 79 81 83 85 87 89 91 93 95 97 99 01 03 05 07 09 År
www.can.se Källa: CAN, NIDA och SIRUS

22. Summering Sverige och omvärlden
• Uppgångar i flera Östeuropeiska länder 1995-2007. Stabilt
eller förbättrat läge i flera västländer med (tidigare) höga
nivåer.
• Sverige låg nivå jämfört med USA och många Europeiska
länder.
• Likartade trender i Sverige, Norge och USA. Även i
Västeuropa?
www.can.se

23. Vilka narkotika används?
• Skolelever
• Mönstrande
www.can.se

24. Andelen elever i årskurs 9 som använt cannabis, annan
narkotika, samt de som använt både cannabispreparat och
annan narkotika.
Bland dem som använt narkotika 2010.
9
23
60
8
Enbart cannabis Enbart annan narkotika Både och Ej svar
www.can.se

25. Mönstrandes erfarenhet av olika narkotikatyper med avseende
på narkotikaerfarenhetens totala omfattning. Procent. 2006.
%
100
Använt narkotika 1 gång Använt narkotika 2-20 ggr
80
Använt narkotika >20 ggr
60
40
20
0
www.can.se

26. Andelen som någon gång använt respektive typ av
narkotika. 2008.
Procent
24
22
Män Kvinnor
20
18
16
14
12
10
8
6
4
2
0
Källa: Statens folkhälsoinstitut

27. Missbruk
%
eller tungt missbruk

28. Antal personer med ”tungt narkotikamissbruk” enligt case-
finding/capture-recapture metodik. 1979, 1992 och 1998.
Antal
30 000
20 000
10 000
0
79 80 81 82 83 84 85 86 87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 År
www.can.se Källa: Olsson et al (2001).

29. Utveckling av ”tungt narkotikamissbruk” enligt
case-finding/capture-recapture metodik.
1979, 1992 och 1998.
• Årlig ökningstakt 1979-1992: 2%, 1992-1998:6%
• Medelåldern ökade från 27 (1979) till 35 år (1998).
• Andelen med 10 års missbruk ökade från 19% till 52%.
• Amfetamin minskade som dominerande drog, från 48 till
32%, heroin ökade från 15 till 28%
www.can.se Källa: Olsson et al (2001).

30. 29
Utvecklingen av antalet narkotikabeslag (tull och polis), antalet
personer misstänkta för narkotikabrott, antalet vårdade med
narkotikarelaterad diagnos samt antalet narkotikarelaterade
dödsfall, per invånare. 1987–2009. Index 1987=100.
Index
500
Beslag Misstänkta
Vårdade personer Dödsfall
400
300
200
100
0
1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009
Drogutvecklingen i Sverige Källor: Rikspolisstyrelsen, Tullverket, Brottsförebyggande rådet och Socialstyrelsen, EpC

31. 30
Andelen personer under 30 år misstänkta för narkotikabrott,
vårdade i slutenvård med narkotikarelaterad diagnos
respektive avlidna i narkotikarelaterade dödsfall. 1987–2009.
Procent Misstänkta Vårdade Avlidna
100
75
50
25
0
1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009
Drogutvecklingen i Sverige Källa: Socialstyrelsen, EpC

32. 28
Uppskattat antal personer med tungt missbruk 1979–1998 samt
uppskattat antal personer med problematiskt missbruk 1998–2004
respektive 2007.
Antal
30 000
UNO/MAX-
kartläggningarna
Skattningar med
20 000 slutenvårdsdata
Skattningar med
kriminal- och
slutenvårdsdata
10 000
0
1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007
Drogutvecklingen i Sverige Källor: Olsson et al (2001), Socialstyrelsen (2006) och Statens folkhälsoinstitut (2010).

33. Skattat antal tunga missbrukare i respektive län. 2001.
Antal
8 000
7 000
6 000
5 000
4 000
3 000
2 000
1 000
0
Källa: Brottsförebyggande rådet

34. Nationella och lokala skattningar av det problematiska
narkotikamissbrukets omfattning. Antal per 1000 invånare 15-64 år.
www.can.se Källa: EMCDDA

35. 34
Antal narkotikarelaterade dödsfall fördelat på åldersgrupper
(underliggande eller bidragande dödsorsaker). 1969–2008.
Antal
500
–19 20–29 30–39 40–49 50–
400
300
200
100
0
69 72 75 78 81 84 87 90 93 96 99 02 05 08
Drogutvecklingen i Sverige Källa: Socialstyrelsen, EpC

36. www.can.se Källa: EMCDDA

37. • Problematisk droganvändning i Sverige omkring
Europamedel.
• Narkotikarelaterade dödsfall har minskat i Sverige och EU-
15 under 2000-talet.
• Amfetaminets höga andel i (intravenöst) missbruk ett
särdrag för Sverige (Norden).
• Stagnation av problematiskt missbruk i många
Västeuropeiska länder, ökningar i länder i Östeuropa. Såväl
konsumtionen som skadorna.
www.can.se

38. Varför lågt “rekreationsbruk” i
Sverige? – UNODC:
• Utbud/tillgänglighet
1. Positivt drogmarknadsläge
2. Utbudsbekämpning
3. Begränsade inkomstskillnader
• Efterfrågan
1. Stark ekonomi/resuser
2. Hög hälsomedvetenhet
3. Starkt avståndstagande mot narkotika
4. Låg (ungdoms-)arbetslöshet

39. Drogutvecklingen i Sverige
och Europa
Thomas Hvitfeldt
CAN
Borlänge 2010-11-30
08-412 46 09
thomas.hvitfeldt@can.se
www.can.se