2017-12-11
1
Preventionsstrategier
- med utgångspunkt i föräldraskapsstöd
Camilla Pettersson
6 december 2017
• Föräldraskapsstöd
• Familjerådgivning
• Socialnämndernas familjerättsliga ärenden
• Internationella adoptioner
Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd
Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd
En myndighet för familjefrågor
2017-12-11
2
Föräldrastöd eller föräldraskapsstöd?
Proposition 2015/16:1. Förslag till statens budget 2016
Föräldraskapsstöd kan beskrivas som en aktivitet
som ger föräldrar kunskap om barns hälsa,
emotionella, kognitiva och sociala utveckling, som
stärker föräldrars sociala nätverk eller relation till
varandra.
Innehåll
• Risk- och skyddsfaktorer
• Preventionsnivåer
• Effekt
• Evidens
• Evidensbaserad praktik
• Framgångsrikt förebyggande arbete
2017-12-11
3
Risk- och skyddsfaktorer
Preventionsnivåer
 Är faktorer som ökar eller minskar risken för ohälsa
 Riskfaktorer - Vissa omständigheter eller händelser som ökar
sannolikheten för att något icke önskvärt ska hända
 Skyddsfaktorer - Ökar personens motståndskraft mot
belastningar och kan förhindra eller dämpa effekten av
riskfaktorer
 Sammansättningen av en individs risk- och skyddsfaktorer
påverkar risken för att utveckla olika problem
Risk- och skyddsfaktorer
2017-12-11
4
Skyddsfaktor
Hälsa
Skyddsfaktor
Skyddsfaktor
Skyddsfaktor
Skyddsfaktor
Skyddsfaktor
Psykisk hälsa
God tandhälsa
God allmän hälsa
Riskfaktor
Ohälsa
Riskfaktor
Riskfaktor
Riskfaktor
Riskfaktor
Riskfaktor
Psykisk ohälsa
Dålig tandhälsa
Dålig allmän hälsa
2017-12-11
5
Hälsa
Riskfaktor
Riskfaktor
Riskfaktor
Skyddsfaktor
0
1
2
3–8
0
20
40
60
80
100
0–3
4–6
7–9
10–12
53
70
89
97
38
54
86
96
36
52
81
92
20
39
77
86
Procent
Andel ungdomar med god hälsa indelat i olika grupper med olika antal skydds- och riskfaktorer.
Ju fler skyddsfaktorer desto bättre hälsa
Ungdomarslivsvillor,levnadsvanorochhälsa
Liv&hälsaungiÖrebrolän2014
2017-12-11
6
Antal riskfaktorer och andel elever (%) som använt droger
någon gång
(El-Khouri et al., 2005; presentation by Knut Sundell)
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
Flickor år 9 Pojkar år 9 Flickor år 2 Pojkar år 2
%
0-1
2-3
4-5
6-7
8-9
10-11
12-13
14-
Individen
Familjen
Lärare, vänner…
Närsamhället
Samhället
Risk- och skyddsfaktorer
– på olika nivåer
2017-12-11
7
Generella skyddsfaktorer - familjenivå
• Trygg anknytning mellan förälder och barn
• Varma och förtroendefulla relationer mellan föräldrar och
barn
• Förmåga hos föräldrar att lyssna på och kommunicera med
barnet
• Föräldrarnas förmåga att sätta tydliga normer och
förväntningar
• Förmåga hos föräldrar att tillgodose barnets behov av
säkerhet och stimulans
• Tillgång till stödjande nätverk för föräldrar och barn
• Stabila föräldrar med låg konfliktnivå
• Barnet får uppmärksamhet för positiva handlingar
• Gemensam problemlösning
• Barnet har kontakt med stödjande och engagerade vuxna utanför
familjen
Generella riskfaktorer
• Bristande tillsyn – neglectful parenting
• Strängt föräldraskap
• Föräldrar positiva till normbrytande beteenden
• Allvarliga konflikter mellan föräldrar
• Bristande kommunikation
• Bristande impulskontroll hos föräldrar och barn
2017-12-11
8
Familjerelaterade faktorer - ANDT
• Varma och trygga relationer
• Family bonding, t.ex. föräldrars förtroende, värme, engagemang, närhet, tid
tillsammans
• Föräldrars attityder till och beteenden kring ANDT
• Föräldrars kunskap om barnets vardag
• Föräldrars attityder till barnets utbildning
• Gemensamma familjeaktiviteter
• Neglectful parenting
• Allvarliga familjekonflikter
Non-nurturing
Environments
Poor self-
regulation
Aggressive,
uncooperative
behavior
Academic
failure
Peer
rejection
Deviant
peer group
formation
Early
childbearing
Drug abuse
Antisocial
behavior
Depression
Two Developmental Pathways
CVD
Compassion
Good self-
regulation
Academic
success
Friendship
formation
Language Prosociality
Nurturing
Environments
Social skill
Multiple skills
Values oriented
Resilience
Presenterat av Anthony Biglan, Senior Scientist, Oregon Research Institute, Stockholm 20 mars 2017
2017-12-11
9
Prevention - förebyggande Riskfaktorer
Promotion - främjande Skyddsfaktorer
Individ
Familj
Skola
Närsamhälle
Samhälle
• Ökar/minskar sannolikheten
• Enstaka faktorer = låg risk
• Kan vara både risk- och skyddsfaktor
• Insatser ska stärka skydds- eller undanröja
riskfaktorer
• Graden av risk- och skyddsfaktorer påverkar
vilken typ av intervention som bör väljas för en
individ eller grupp
• Insatser bör ske på flera nivåer samtidigt
Prevention och promotion
Interventioner som inte tar hänsyn
till skillnader mellan hög- och
lågriskgrupper utan riktas till alla
oavsett grad av risk.
Interventioner riktade till
undergrupper som är särskilt
utsatta för en eller flera
riskfaktorer.
Det är gruppen som
identifieras som utsatt
Interventionerna riktas till
individer som identifierats
med problem eller som
befinner sig i riskzon.
2017-12-11
10
Risk- och skyddsfaktorer
Alkohol, narkotika
m.m.
Utanförskap
Brott
Psykisk ohälsa
Våld Skolproblem
Nationell strategi
för ett utvecklat
föräldrastöd
Alla föräldrar ska
erbjudas föräldrastöd
under barnets uppväxt
0-17 år
ANDT-
strategin
Nationell strategi
för att förebygga
och bekämpa mäns
våld mot kvinnor
Nästa steg på
vägen mot en mer
jämlik hälsa –
förslag för ett
långsiktigt arbete
för en god och
jämlik hälsa
Tillsammans mot
brott - ett
nationellt
brottsförebyggande
program
Regionala och
lokala mål-
och
styrdokument
Lagar/
Styrdokument
Skollagen/Lpo11
HSL
SoL
…
Regeringens
strategi inom
området
psykisk hälsa
2016-2020
Barnkonventionen
Artikel 18: Barnets
föräldrar har
gemensamt ansvar för
barnets uppfostran
och utveckling. Staten
ska hjälpa föräldrarna.
2017-12-11
11
Effekt
Evidens
Evidensbaserad praktik
2017-12-11
12
Vad innebär det att en insats har
effekt?
• Kliniska effekter och folkhälsoeffekter
• Efficacy – the extent to which a intervention is successful under controlled
or “best possible” conditions (Nutbeam & Bauman, 2006)
• Effectiveness – the extent to which a intervention is successful in “real-
life” conditions (Nutbeam & Bauman, 2006)
• Efficiency – The end results achieved in relation to expenditure of money,
resources, effort, and time that have been aimed at achieving these
results. This is a measure of the economy or resource costs in relation to
the output or end results of an intervention (Last, 2007)
Den preventiva paradoxen
”En liten insats till många kan ha en större förebyggande
effekt än stora insatser till få. Detta kallas för den
preventiva paradoxen.”
(Folkhälsomyndigheten, 2015)
2017-12-11
13
Och så evidens…
Enligt Statens beredning för medicinsk och social utvärdering:
…något som bedöms tyda på att ett visst förhållande gäller (av latinets
evidentia ´tydlighet´). I termen evidensbaserad sjukvård är evidens det
sammanvägda resultatet av systematiskt insamlade och kvalitetsgranskade
vetenskapliga observationer, vilka ska uppfylla bestämda krav på
tillförlitlighet så att de sammantaget kan anses utgöra ´bästa tillgängliga
bevis´ i en viss fråga.
”Ett evidensbaserat perspektiv förutsätter systematisk
värdering av de bästa tillgängliga data som finns att
tillgå”
(Naidoo & Wills, 2007)
26
2017-12-11
14
”Ett evidensbaserat perspektiv förutsätter systematisk
värdering av de bästa tillgängliga data som finns att
tillgå”
(Naidoo & Wills, 2007)
27
Det handlar om evidensstyrka!
28
”Ju starkare evidensen är, desto mindre sannolikt är det att redovisade
resultat kommer att påverkas av nya forskningsrön inom en överblickbar
framtid”
Statens beredning för medicinsk utvärdering (2010). Program för att förebygga psykisk ohälsa hos
barn (s. 54).
2017-12-11
15
1) Systematiska översikter och metaanalyser som inkluderar två eller fler
randomiserade kontrollerade studier
2) Väldesignad randomiserad kontrollerad experimentstudie.
3) Väldesignad kontrollerad experimentstudie utan randomisering.
4) Väldesignade observationsstudier, t ex case studies.
5) Expertutlåtanden etc.
(Naidoo och Wills, 2007)
Evidenshierarki a´ la medicinsk
vetenskap…
SBU. Att förebygga missbruk av alkohol,
droger och spel hos barn och unga.
Stockholm: Statens beredning för
medicinsk och social utvärdering (SBU);
2015. SBU-rapport nr 243. ISBN 978-
91-85413-87-4.
2017-12-11
16
”Att enbart använda sig av evidens är dock inte tillräckligt för att
tjäna som underlag för en rekommendation inom
folkhälsoområdet”
(Statens folkhälsoinstitut, 2011)
VARFÖR INTE?
Exempelvis
• Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt
• RCT – inte alltid ”the gold standard” 32
2017-12-11
17
Kritik mot RCT inom
folkhälsoområdet
• Oetiskt att slumpa människor till en kontrollgrupp om tidigare forskning gör att
man kan ”tro” att en intervention är verksam
• Det kan vara svårt att få deltagare till en kontrollgrupp om den allmänna
uppfattningen är att en intervention fungerar
• Vissa interventioner kan inte studeras med RCT, t.ex. samhällsinsatser,
mediekampanjer eftersom även de i kontrollgruppen riskeras att exponeras.
• Vissa interventioner har effekter på väldigt lång sikt vilket gör det svårt (och dyrt
- mitt tillägg) med RCT.
• Svårt att generalisera eftersom många studier är gjorda på små grupper
(Braveman P. et al. (2011). When Do We Know Enough to Recommend Action on the
Social Determinants of Health? Am J Prev Med, 40: 58-66).
33
Exempelvis
• Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt
• RCT – inte alltid ”the gold standard”
• Implementeringsprocessens betydelse
• Etiska frågor
• Juridiska hänsyn
• Jämlikhet
• Kostnader
34
2017-12-11
18
Evidensbaserad praktik – som
policy
Situation och
omständigheter
Bästa
tillgängliga
evidens
Målgruppens
önskemål
och behov
Den
professionelles
expertis
Framgångsrikt
förebyggande arbete
2017-12-11
19
Att lyckas med förändringsarbete
• Allt börjar med ett behov
• Systematisk planering är viktigt för att identifiera mål och
de mest effektiva sätten att nå dem
• Förarbetet är en viktig och tidskrävande del i
förändringsprocessen
• Kräver en stödjande organisation, ett effektivt ledarskap
och kompetens
• Politisk förankring
Att lyckas med förändringsarbete
Analys Plan Genomförande Utvärdering
2017-12-11
20
ANDT-strategi och handlingsplan i Stockholms län 2017-
2020
Kvalitetssäkrat preventionsarbete
Manualen
• 240 sidor
• 8 faser, 4 övergripande
• 250 arbetsfrågor
• Grund- och expertnivå
http://prevention-standards.eu/
Snabbguiden
• 25 sidor
• 8 faser, 4 övergripande
• 35 underrubriker/ delområden +
kryssrutor
• Grundläggande nivå
https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-
material/publikationsarkiv/s/snabbguide-for-
drogforebyggande-arbete/
2017-12-11
21
Snabbguide för
drogförebyggande arbete
2017-12-11
22
Föräldraskapsstöd
Exempel:
• Vilka insatser som ska erbjudas
• Ansvarsfördelning
• Tillgängliga resurser för arbetet
• Strategier för samverkan
• Vilka målgruppsanpassningar som behöver göras
• Utbildningsinsatser och kompetensutveckling
• Kommunikationsplan för att nå alla föräldrar
• Detaljerad tidsplan
• Plan för uppföljning och/eller utvärdering
• Plan för vidmakthållande
2017-12-11
23
Tack
camilla.pettersson@regionorebrolan.se

Preventionsstrategier - med utgångspunkt i föräldraskapsstöd

  • 1.
    2017-12-11 1 Preventionsstrategier - med utgångspunkti föräldraskapsstöd Camilla Pettersson 6 december 2017 • Föräldraskapsstöd • Familjerådgivning • Socialnämndernas familjerättsliga ärenden • Internationella adoptioner Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd En myndighet för familjefrågor
  • 2.
    2017-12-11 2 Föräldrastöd eller föräldraskapsstöd? Proposition2015/16:1. Förslag till statens budget 2016 Föräldraskapsstöd kan beskrivas som en aktivitet som ger föräldrar kunskap om barns hälsa, emotionella, kognitiva och sociala utveckling, som stärker föräldrars sociala nätverk eller relation till varandra. Innehåll • Risk- och skyddsfaktorer • Preventionsnivåer • Effekt • Evidens • Evidensbaserad praktik • Framgångsrikt förebyggande arbete
  • 3.
    2017-12-11 3 Risk- och skyddsfaktorer Preventionsnivåer Är faktorer som ökar eller minskar risken för ohälsa  Riskfaktorer - Vissa omständigheter eller händelser som ökar sannolikheten för att något icke önskvärt ska hända  Skyddsfaktorer - Ökar personens motståndskraft mot belastningar och kan förhindra eller dämpa effekten av riskfaktorer  Sammansättningen av en individs risk- och skyddsfaktorer påverkar risken för att utveckla olika problem Risk- och skyddsfaktorer
  • 4.
    2017-12-11 4 Skyddsfaktor Hälsa Skyddsfaktor Skyddsfaktor Skyddsfaktor Skyddsfaktor Skyddsfaktor Psykisk hälsa God tandhälsa Godallmän hälsa Riskfaktor Ohälsa Riskfaktor Riskfaktor Riskfaktor Riskfaktor Riskfaktor Psykisk ohälsa Dålig tandhälsa Dålig allmän hälsa
  • 5.
    2017-12-11 5 Hälsa Riskfaktor Riskfaktor Riskfaktor Skyddsfaktor 0 1 2 3–8 0 20 40 60 80 100 0–3 4–6 7–9 10–12 53 70 89 97 38 54 86 96 36 52 81 92 20 39 77 86 Procent Andel ungdomar medgod hälsa indelat i olika grupper med olika antal skydds- och riskfaktorer. Ju fler skyddsfaktorer desto bättre hälsa Ungdomarslivsvillor,levnadsvanorochhälsa Liv&hälsaungiÖrebrolän2014
  • 6.
    2017-12-11 6 Antal riskfaktorer ochandel elever (%) som använt droger någon gång (El-Khouri et al., 2005; presentation by Knut Sundell) 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Flickor år 9 Pojkar år 9 Flickor år 2 Pojkar år 2 % 0-1 2-3 4-5 6-7 8-9 10-11 12-13 14- Individen Familjen Lärare, vänner… Närsamhället Samhället Risk- och skyddsfaktorer – på olika nivåer
  • 7.
    2017-12-11 7 Generella skyddsfaktorer -familjenivå • Trygg anknytning mellan förälder och barn • Varma och förtroendefulla relationer mellan föräldrar och barn • Förmåga hos föräldrar att lyssna på och kommunicera med barnet • Föräldrarnas förmåga att sätta tydliga normer och förväntningar • Förmåga hos föräldrar att tillgodose barnets behov av säkerhet och stimulans • Tillgång till stödjande nätverk för föräldrar och barn • Stabila föräldrar med låg konfliktnivå • Barnet får uppmärksamhet för positiva handlingar • Gemensam problemlösning • Barnet har kontakt med stödjande och engagerade vuxna utanför familjen Generella riskfaktorer • Bristande tillsyn – neglectful parenting • Strängt föräldraskap • Föräldrar positiva till normbrytande beteenden • Allvarliga konflikter mellan föräldrar • Bristande kommunikation • Bristande impulskontroll hos föräldrar och barn
  • 8.
    2017-12-11 8 Familjerelaterade faktorer -ANDT • Varma och trygga relationer • Family bonding, t.ex. föräldrars förtroende, värme, engagemang, närhet, tid tillsammans • Föräldrars attityder till och beteenden kring ANDT • Föräldrars kunskap om barnets vardag • Föräldrars attityder till barnets utbildning • Gemensamma familjeaktiviteter • Neglectful parenting • Allvarliga familjekonflikter Non-nurturing Environments Poor self- regulation Aggressive, uncooperative behavior Academic failure Peer rejection Deviant peer group formation Early childbearing Drug abuse Antisocial behavior Depression Two Developmental Pathways CVD Compassion Good self- regulation Academic success Friendship formation Language Prosociality Nurturing Environments Social skill Multiple skills Values oriented Resilience Presenterat av Anthony Biglan, Senior Scientist, Oregon Research Institute, Stockholm 20 mars 2017
  • 9.
    2017-12-11 9 Prevention - förebyggandeRiskfaktorer Promotion - främjande Skyddsfaktorer Individ Familj Skola Närsamhälle Samhälle • Ökar/minskar sannolikheten • Enstaka faktorer = låg risk • Kan vara både risk- och skyddsfaktor • Insatser ska stärka skydds- eller undanröja riskfaktorer • Graden av risk- och skyddsfaktorer påverkar vilken typ av intervention som bör väljas för en individ eller grupp • Insatser bör ske på flera nivåer samtidigt Prevention och promotion Interventioner som inte tar hänsyn till skillnader mellan hög- och lågriskgrupper utan riktas till alla oavsett grad av risk. Interventioner riktade till undergrupper som är särskilt utsatta för en eller flera riskfaktorer. Det är gruppen som identifieras som utsatt Interventionerna riktas till individer som identifierats med problem eller som befinner sig i riskzon.
  • 10.
    2017-12-11 10 Risk- och skyddsfaktorer Alkohol,narkotika m.m. Utanförskap Brott Psykisk ohälsa Våld Skolproblem Nationell strategi för ett utvecklat föräldrastöd Alla föräldrar ska erbjudas föräldrastöd under barnets uppväxt 0-17 år ANDT- strategin Nationell strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa – förslag för ett långsiktigt arbete för en god och jämlik hälsa Tillsammans mot brott - ett nationellt brottsförebyggande program Regionala och lokala mål- och styrdokument Lagar/ Styrdokument Skollagen/Lpo11 HSL SoL … Regeringens strategi inom området psykisk hälsa 2016-2020 Barnkonventionen Artikel 18: Barnets föräldrar har gemensamt ansvar för barnets uppfostran och utveckling. Staten ska hjälpa föräldrarna.
  • 11.
  • 12.
    2017-12-11 12 Vad innebär detatt en insats har effekt? • Kliniska effekter och folkhälsoeffekter • Efficacy – the extent to which a intervention is successful under controlled or “best possible” conditions (Nutbeam & Bauman, 2006) • Effectiveness – the extent to which a intervention is successful in “real- life” conditions (Nutbeam & Bauman, 2006) • Efficiency – The end results achieved in relation to expenditure of money, resources, effort, and time that have been aimed at achieving these results. This is a measure of the economy or resource costs in relation to the output or end results of an intervention (Last, 2007) Den preventiva paradoxen ”En liten insats till många kan ha en större förebyggande effekt än stora insatser till få. Detta kallas för den preventiva paradoxen.” (Folkhälsomyndigheten, 2015)
  • 13.
    2017-12-11 13 Och så evidens… EnligtStatens beredning för medicinsk och social utvärdering: …något som bedöms tyda på att ett visst förhållande gäller (av latinets evidentia ´tydlighet´). I termen evidensbaserad sjukvård är evidens det sammanvägda resultatet av systematiskt insamlade och kvalitetsgranskade vetenskapliga observationer, vilka ska uppfylla bestämda krav på tillförlitlighet så att de sammantaget kan anses utgöra ´bästa tillgängliga bevis´ i en viss fråga. ”Ett evidensbaserat perspektiv förutsätter systematisk värdering av de bästa tillgängliga data som finns att tillgå” (Naidoo & Wills, 2007) 26
  • 14.
    2017-12-11 14 ”Ett evidensbaserat perspektivförutsätter systematisk värdering av de bästa tillgängliga data som finns att tillgå” (Naidoo & Wills, 2007) 27 Det handlar om evidensstyrka! 28 ”Ju starkare evidensen är, desto mindre sannolikt är det att redovisade resultat kommer att påverkas av nya forskningsrön inom en överblickbar framtid” Statens beredning för medicinsk utvärdering (2010). Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn (s. 54).
  • 15.
    2017-12-11 15 1) Systematiska översikteroch metaanalyser som inkluderar två eller fler randomiserade kontrollerade studier 2) Väldesignad randomiserad kontrollerad experimentstudie. 3) Väldesignad kontrollerad experimentstudie utan randomisering. 4) Väldesignade observationsstudier, t ex case studies. 5) Expertutlåtanden etc. (Naidoo och Wills, 2007) Evidenshierarki a´ la medicinsk vetenskap… SBU. Att förebygga missbruk av alkohol, droger och spel hos barn och unga. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); 2015. SBU-rapport nr 243. ISBN 978- 91-85413-87-4.
  • 16.
    2017-12-11 16 ”Att enbart användasig av evidens är dock inte tillräckligt för att tjäna som underlag för en rekommendation inom folkhälsoområdet” (Statens folkhälsoinstitut, 2011) VARFÖR INTE? Exempelvis • Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt • RCT – inte alltid ”the gold standard” 32
  • 17.
    2017-12-11 17 Kritik mot RCTinom folkhälsoområdet • Oetiskt att slumpa människor till en kontrollgrupp om tidigare forskning gör att man kan ”tro” att en intervention är verksam • Det kan vara svårt att få deltagare till en kontrollgrupp om den allmänna uppfattningen är att en intervention fungerar • Vissa interventioner kan inte studeras med RCT, t.ex. samhällsinsatser, mediekampanjer eftersom även de i kontrollgruppen riskeras att exponeras. • Vissa interventioner har effekter på väldigt lång sikt vilket gör det svårt (och dyrt - mitt tillägg) med RCT. • Svårt att generalisera eftersom många studier är gjorda på små grupper (Braveman P. et al. (2011). When Do We Know Enough to Recommend Action on the Social Determinants of Health? Am J Prev Med, 40: 58-66). 33 Exempelvis • Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt • RCT – inte alltid ”the gold standard” • Implementeringsprocessens betydelse • Etiska frågor • Juridiska hänsyn • Jämlikhet • Kostnader 34
  • 18.
    2017-12-11 18 Evidensbaserad praktik –som policy Situation och omständigheter Bästa tillgängliga evidens Målgruppens önskemål och behov Den professionelles expertis Framgångsrikt förebyggande arbete
  • 19.
    2017-12-11 19 Att lyckas medförändringsarbete • Allt börjar med ett behov • Systematisk planering är viktigt för att identifiera mål och de mest effektiva sätten att nå dem • Förarbetet är en viktig och tidskrävande del i förändringsprocessen • Kräver en stödjande organisation, ett effektivt ledarskap och kompetens • Politisk förankring Att lyckas med förändringsarbete Analys Plan Genomförande Utvärdering
  • 20.
    2017-12-11 20 ANDT-strategi och handlingsplani Stockholms län 2017- 2020 Kvalitetssäkrat preventionsarbete Manualen • 240 sidor • 8 faser, 4 övergripande • 250 arbetsfrågor • Grund- och expertnivå http://prevention-standards.eu/ Snabbguiden • 25 sidor • 8 faser, 4 övergripande • 35 underrubriker/ delområden + kryssrutor • Grundläggande nivå https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat- material/publikationsarkiv/s/snabbguide-for- drogforebyggande-arbete/
  • 21.
  • 22.
    2017-12-11 22 Föräldraskapsstöd Exempel: • Vilka insatsersom ska erbjudas • Ansvarsfördelning • Tillgängliga resurser för arbetet • Strategier för samverkan • Vilka målgruppsanpassningar som behöver göras • Utbildningsinsatser och kompetensutveckling • Kommunikationsplan för att nå alla föräldrar • Detaljerad tidsplan • Plan för uppföljning och/eller utvärdering • Plan för vidmakthållande
  • 23.