El documento describe las diferencias entre Internet, la Web y la Web 2.0, y explica conceptos clave como la intercreatividad, las redes sociales y los servicios de la Web 2.0 como blogs, wikis y aplicaciones en línea. También analiza el potencial de las herramientas de la Web 2.0 para el seguimiento y evaluación de proyectos.
2007 - 23 things presentation Internet Librarian International 2007bentej
The document summarizes a collaboration between the libraries of Copenhagen, Randers and Herning in Denmark to educate their staff on web 2.0 technologies through a program called "23 Things." The collaboration aimed to share workloads and experiences by having each library take turns leading educational sessions on different web 2.0 tools over 23 weeks. The process engaged 40-70% of staff at each library at a lower cost than traditional training. Participants reported increased skills and interest in web 2.0 after completing the program.
El documento describe las diferencias entre Internet, la Web y la Web 2.0, y explica conceptos clave como la intercreatividad, las redes sociales y los servicios de la Web 2.0 como blogs, wikis y aplicaciones en línea. También analiza el potencial de las herramientas de la Web 2.0 para el seguimiento y evaluación de proyectos.
2007 - 23 things presentation Internet Librarian International 2007bentej
The document summarizes a collaboration between the libraries of Copenhagen, Randers and Herning in Denmark to educate their staff on web 2.0 technologies through a program called "23 Things." The collaboration aimed to share workloads and experiences by having each library take turns leading educational sessions on different web 2.0 tools over 23 weeks. The process engaged 40-70% of staff at each library at a lower cost than traditional training. Participants reported increased skills and interest in web 2.0 after completing the program.
Kraftsamling ai referensgruppsmöte 2 stadsplanering och energioptimering ifrå...MariellJuhlin1
Sammanfattning av arbetet under sprint 2 för AI användarfall inom planering för diskussion med referensgruppen inom ramen för det strategiska projektet Kraftsamling AI. Kraftsamling AI är ett strategiskt projekt inom ramen för Smart Built Environment som finansieras av Formas, Vinnova, Energimyndigheten och deltagande organisationer.
The document discusses transport policy and funding challenges faced by the International Transport Forum (ITF). It notes that the ITF is an inter-governmental organization with 54 member countries that focuses on global transport policy issues and provides comparative statistics and research. It states that transport policy is difficult due to its impact on people's lives and different stakeholder interests. A mix of policy tools is needed, including supply, regulation, pricing, and information strategies. Funding transport requires balancing long-term impacts versus short-term results and considering who benefits and pays for investments. Knowledge sharing across countries is important given the complex nature of these issues.
The document discusses a PhD project called S-City that aims to understand how information and communication technologies (ITS) can impact mobility and safety while addressing privacy issues. It outlines how ITS has the potential to enhance mobility through information, monitoring, localization, identification, authorization, and communication technologies. However, these applications raise privacy concerns regarding lack of control over personal information, risk of social exclusion, and compromising of privacy. Examples are given of privacy issues around data retention by transportation agencies and mobile phone tracking. The document argues that privacy is important for individuals' well-being and democratic societies, and that its loss can result in harm.
The document discusses connectivity technologies that enable connected vehicles. It provides examples of applications for connected vehicles in urban and interurban areas that improve efficiency, safety, and sustainability. Connected vehicle technologies allow for wireless asset management solutions that optimize maintenance schedules based on real-time vehicle sensor data.
1. Bättre samhällsekonomisk metodik:
Vad har gjorts, vad behöver göras?
Jonas Eliasson
Professor Transportsystemanalys, KTH
Föreståndare Centrum för Transportstudier
2. Kalkylens syfte och funktion
• Samhällsekonomisk analys - ett strukturerat sätt att sammanfatta nyttor
och kostnader
+ Kan jämföra olika åtgärder och objekt
+ Hjälp att överblicka alla aspekter
+ Hjälp att bedöma effekters storleksordningar
- Värderingar av olika effekters relativa vikt inte okontroversiellt
- Vissa effekter kan saknas eller underskattas
• SEK-metoden ger en approximativ rangordning av åtgärder och objekt
• Kompletteringar:
– osäkerheter i förutsättningar och effektberäkningar
– ofullständigheter - effekter som inte kunnat beräknas eller värderas;
– överväganden utanför kalkylen: fördelningseffekter, rättighetsperspektiv, politiska visioner
• Förbättring:
– ”Samlad effektbedömning”
• Utvecklingsbehov:
– Samband med regional planering
– Rätt plats i beslutsprocessen
3. Kalkylens fyra steg
Omvärldsförutsättningar
Prognosmodeller
Effektsamband
Värdering, uppräkning,
diskontering, summering
Prioritering av åtgärder/objekt
4. Omvärldsförutsättningar
• Bestäms genom en blandning av prognoser, politiska beslut,
förhoppningar och partsintressen
• Önskvärt med ökad neutralitet, vetenskaplighet och faktaunderlag
• Bör ha standardiserade, fastslagna förutsättningar, tillgängliga och lika
för alla alltid. Inte börja från början varje gång.
• Känslighetsanalyser väsentligt
• Förbättringar:
– Gemensam process för BV+VV (+LFS, SjöfV, SIKA)
– Strategi för känslighetsanalyser ur ett ”beslutsperspektiv”
– Formulerad princip för tidtabeller (”kalkyl-SE-effektiv trafikering”)
• Utvecklingsbehov:
– Bättre faktaunderlag för förutsättningarna
– Vilka förutsättningar är viktigast? Hur robusta är resultaten?
– Metod för konstruktion av ”prognostidtabeller”
5. Prognosmodeller (1):
Persontrafik
• Sampers: Bra initiativ som inte förvaltats eller vidareutvecklats
• Förvaltning: bör finnas riggningar och databaser (sams/nät) tillgängliga
och lika för alla alltid. Inte börja från början varje gång.
• Finns kända problem – men lösningar finns eller går att utveckla
– Hittills: beställargrupp/användare gnällt i stället för att lösa (dvs. fråga dem som kan lösa
problemen)
• Förbättring:
– Kontakt upprättad mellan användare/beställare och modellutvecklare
– Långväga tågtrafik: analyser med både Sampers och Samvips
• Utvecklingsbehov:
– Hög vägträngsel: bättre nätutläggningsmetodik (kort sikt), simulering (längre sikt)
– Vidareutveckling av Sampers
6. Prognosmodeller (2):
Gods
• Dataunderlag, prognoser och analyser av gods- och yrkestrafik ligger
decennier efter persontrafiksidan
• Förbättring:
– Dialog med BV (Jacob Wajsman) om deras ”hemliga” prognoser
– På gång: Ny Samgods-version med bl a logistikmodul
• Utvecklingsbehov
– Vidareutveckling SamGods
– Lokala godstransporter + yrkestrafik (nu används NÄTRA o dyl)
7. Prognosmodeller (3):
Övriga prognosmodeller
• Förbättringar:
– Bilparken påverkas av styrmedel gm. bilparksmodellen
– Regionalekonomiska effekter prognoseras med SamLok
• Utvecklingsbehov:
– Påverkan på lokalisering (bebyggelse/flyttning). Ger ytterligare positiva och negativa
effekter. Storlek? Fångas allt ”på vägen”?
8. Effekter på regional ekonomi
- viktiga, men inte omöjliga att fånga
• Effekterna fångas delvis av resenärernas (och näringslivets)
värdering av bättre resmöjligheter, men inte helt
• Saknas:
– ändrade skatteintäkter pga. bl a matchning
– regionala löneskillnader
– ”övriga näringslivseffekter”
• Ny modell (Samlok) kvantifierar flera av dessa effekter
• Omflyttning mellan regioner ingen samhällsekonomisk vinst
9. Effektsamband
• Effektsamband för TS, utsläpp etc. verkar funka rätt OK
• Kodning och dokumentation ofta stort problem
• Förbättringar:
– Rättvisande producentkostnader för buss och flyg
– Restidsosäkerhet för vägtrafik
– Samlad bedömning av förseningar för spårtrafik
• Utvecklingsbehov:
– Effektsamband för restidsosäkerhet i kollektivtrafik (och värdering)
– Effektsamband för förseningar för spårtrafik
– Bilrestider vid hög trängsel
10. Värdering, uppräkning, summering
• Förbättringar:
– Värdering av restidsosäkerhet och förseningar
– Harmoniserad och mer rättvisande nyttouppräkning (särskilt spår)
– Investeringskostnad mha ”successiv kalkyl”
• Utvecklingsbehov:
– Metodik för uppräkning av förutsättningar, prognoser, effekter, värderingar.
(Nu: förutsättningar 2020, effekter 2020 + uppräkning prop. mot trafik,
prognostidsvärden 2020, värdering 2006).
– Värdering av restid (tjänste och privat)...
– ... och skillnaden ”ASEK-konsumentöverskott” – verkligt konsumentöverskott
– långsiktigt samhällsöverskott
11. Skillnad ”ASEK-konsumentöverskott” –
verkligt konsumentöverskott –
långsiktigt samhällsöverskott
Skillnad ASEK-verklighet:
Avsiktligt:
• Samma för alla medborgare oberoende av inkomst, region osv.
• Samma för alla färdmedel (regionala resor) (med flit??)
Oavsiktligt?:
• ASEK-tidsvärdena baseras på 1994 års tidsvärdesstudie
• Har valt det lägsta av flera möjliga tidsvärden
• Även lägre än senare bearbetningar och senare studier
• Mycket lägre än Sampers-tidsvärden
I långsiktigt samhällsöverskott ska också ingå:
• Ökade skatteintäkter pga. högre sysselsättning och produktivitet etc.
12. Alltså...
Nytt och förbättrat: Utvecklingsbehov:
• Gemensam process för BV+VV (+LFS, • Tidtabeller
SjöfV, SIKA) • Uppräkning och förändring av effekter
• ”Samlad effektbedömning” över tid
• Harmoniserad och mer rättvisande • ”Process”: Förutsättningar, riggningar,
nyttouppräkning databaser Vidareutveckling
• Princip för tidtabellsläggning prognosverktyg
• Restidsosäkerhet och förseningar • Robusthet: Hur påverkar förutsättningarna
• Investeringskostnad mha ”successiv • Gods- och yrkestrafik
kalkyl” • Påverkan på regional ekonomi
• Påverkan på regional ekonomi (SamLok) • Restidsosäkerhet och förseningar
• Prognos för bilparkens utveckling • Försummandet av ”regional utveckling”
• Rättvisande producentkostnader buss/flyg • Kilarna ”ASEK-konsumentöverskott” –
• Långväga tåg med Sampers/Samvips verkligt konsumentöverskott – långsiktigt
• Effekter under byggtiden samhällsöverskott