1. OPTIK (läran om ljuset)
Kommer från grekiskans Optikos = berör synen
Hur uppkommer ljus?
 Alla föremål som är tillräckligt heta
utsänder ljus. Tex. solen, glödlampa,
stearinljus.
 Värmeenergi omvandlas till ljus.
1

2. En atom tillförs energi, elektronen exciteras (hoppar
till högre energinivå).
Då elektronen
återvänder till sin
gamla plats, avges
energi i form av
synligt ljus
2

3. Varför kan vi se ett föremål?
 Vi kan se ett föremål som själv sänder ut eller
reflekterar ljus.
• Sänder ut ljus – en ljuskälla
• Reflekterar ljus – alla föremål
 Ett föremål reflekterar sin egen färg och
absorberar övriga färger
Varför är himlen blå?
3

4. Varför kan vi se månen?
Varför kan vi inte se luften?
4

5. Ex. Vi kan inte se luften eftersom den inte
reflekterar ljus, däremot kan vi se glas-
och vattenytor eftersom de reflekterar
en del av ljuset.
Varför är det mörkt i rymden?
5

6. Din reflexbricka syns bra när ljus
från en bils strålkastare träffar
den på kvällen när det är mörkt.
Varför tror du att den syns bra?
Reflexen är gjord av massor av små prismor
inbakade i plast. De kastar tillbaka ljuset.
6

7. Ljuset rör sig i raka linjer (ljusstrålar)
(egentligen i små vågor)
 Eftersom ljuset inte kan gå runt ett föremål
bildas skugga bakom det.
 Ex. sol- och månförmörkelse uppkommer
pga. skugga.
7

8. Solförmörkelse
partiell
total
8

9. Månförmörkelse
total
9

10. Ljusets hastighet
 Ljusets hastighet i luft är ca. 300000 km/s
 Hastigheten minskar i tätare ämnen
 Ett ljusår = den sträcka ljuset rör sig på ett år
Ljusstyrkan mäts i lux (lx)
 Hur mycket ljus en ljuskälla sänder ut mäts i
enheten candela (cd)
10

11. Polarsering
11

12. Polarisation
En transversell våg sägs vara linjärt polariserad om dess störningar
alltid sker längs en given riktning
En linjärt polariserad våg
Störnings-
riktning
kan passera genom en
öppning som är parallell
med störningarnas
Vågutbredningsriktning
riktning.
En linjärt polariserad våg
kan inte passera genom
en öppning som är vinkel-
rät mot störningarnas riktning.
12

13. Ljusets reflexion i speglar
ytnormal
ytnormal
infallande stråle reflekterad stråle
Infallande stråle Reflekterad stråle
i
i rr En ljusstråle som
träffar en slät yta
spegel
spegel
reflekteras så att
infallsvinkeln är lika
infallsvinkel = reflektionsvinkel
i=r stor som
i=r reflektionsvinkeln =
infallsvinkel = reflektionsvinkel
REFLEXIONSLAGEN

14. Vi repeterar!
Inkommande Reflekterad
ljusstråle ljusstråle
i r Vid reflexion så är
reflexionsvinkeln lika
stor som infallsvinkeln
Spegel reflexion Diffus reflexion

15. Bilden i en plan spegel är en:
- skenbild eller virtuell bild
(dvs. kan inte fångas på en skärm)
- rättvänd, höger o vänster omvända
- på samma avstånd bakom som framför spegeln.

16. Sfäriska speglar
 sfäriska speglar delas in i konvexa- och
konkava speglar

17. Konvex spegel
F = brännpunkt
x huvudaxel
F
Reflektionsstrålarnas förlängning skär varandra i
brännpunkten F (bakom spegeln)

18. Bilden i en konvex spegel är :
- förminskad och rättvänd, men vi ser ett större område
Används som:
Övervakningsspeglar, bil backspegel,
trafikspeglar

19. Konkav spegel
F = brännpunkt
F
x huvudaxel
De reflekterade strålarna samlas i brännpunkten F
framför spegeln.

20. Bilden på nära håll är:
- Rättvänd o förstorad (skenbild)
Bilden på långt håll är:
- Förminskad samt upp och nedvänd (reell bild)
Användning:
- tandläkarspegel
- sminkspegel
- sol-kraftverk
- strålkastare

21. helljus
Får parallella
ljusstrålar
Lampan i
halvljus brännpunkten

22. solugn