Presentation i riksdagens infocentrum 22.1.2019 på seminarium om psykisk ohälsa och åtgärder under nästa riksdagsperiod, på inbjudan av riksdagsledamot Mikaela Nylander.
Coronapandemin och många andra stressfaktorer har lett till de ungas psykiska välbefinnande är sämre än tidigare. Presentationen för Johanniterorden på Riddarhuset i Helsingfors 2.10.2021 diskuterar nuläget och lösningar på det illabefinnande som många unga upplever.
Vi har alla rätt till bösta möjliga psykiska hälsa. Den främjas genom olika åtgärder men vi behöver också en terapigaranti för de som drabbats av psykiatriska tillstånd. Föreläsning vid MIELI Psykisk Hälsa Österbottens 15-års jubileum 25.11.2021.
Föreläsning för projektet Växthus på Folkhälsan 17.8.2022 om psykisk hälsa och ohälsa hos unga och unga vuxna i Finland 2022, med fokus också på åtgärdsbehov.
Medikalisering av neurodiversitet - på gott och ontKristian Wahlbeck
Föreläsning på Social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 10.4.2024. Skall vi diagnosticera och behandla eller skall vi genom universell utforming av skola och arbetsliv möjliggöra delaktighet personer med neurodiversitet?
Föreläsning på Ålands landskapsregerings suicidpreventiva dag i Mariehamn 8.9.2023. Presentationen innehåller statistik om suicid i Finland och Åland, åtgärder för att förebygga suicid och hänvisning till olika kristjänster.
Coronapandemin och många andra stressfaktorer har lett till de ungas psykiska välbefinnande är sämre än tidigare. Presentationen för Johanniterorden på Riddarhuset i Helsingfors 2.10.2021 diskuterar nuläget och lösningar på det illabefinnande som många unga upplever.
Vi har alla rätt till bösta möjliga psykiska hälsa. Den främjas genom olika åtgärder men vi behöver också en terapigaranti för de som drabbats av psykiatriska tillstånd. Föreläsning vid MIELI Psykisk Hälsa Österbottens 15-års jubileum 25.11.2021.
Föreläsning för projektet Växthus på Folkhälsan 17.8.2022 om psykisk hälsa och ohälsa hos unga och unga vuxna i Finland 2022, med fokus också på åtgärdsbehov.
Medikalisering av neurodiversitet - på gott och ontKristian Wahlbeck
Föreläsning på Social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 10.4.2024. Skall vi diagnosticera och behandla eller skall vi genom universell utforming av skola och arbetsliv möjliggöra delaktighet personer med neurodiversitet?
Föreläsning på Ålands landskapsregerings suicidpreventiva dag i Mariehamn 8.9.2023. Presentationen innehåller statistik om suicid i Finland och Åland, åtgärder för att förebygga suicid och hänvisning till olika kristjänster.
Ungas psykiska hälsa 2024 - trender och bakomliggande faktorerKristian Wahlbeck
Föredrag i Mariehamn 6.3.2024 om ungas psykiska hälsa idag. Trenden är bekymmersam -unga rapporterar mera stress och ångest än tidigare. Den negativa trenden accentuerades under covid-pandemin, men har försämringen har fortsatt även efter det. Positivt är att användningen av alkohol har minskat, men helhetsbilden är dyster. Olika bakgrundsfaktorer och lösningar presenteras också.
Den svenskspråkiga ungdomsbarometern visar att ungas psykiska välbefinnade har försämrats med alla mått mätt. Flickorna mår mycket sämre än pojkarna. Möjliga orsaker och åtgärdsekommendationer presenteras.
Föreläsning vid Helsingfors Svenska Reumaförenings 75-årsjubileum 7.10.2023.
Vad är psykiskt välbefinnande och hur kan det stärkas? Finns det ett samband mellan reumasjukdomar och psykisk hälsa?
I Finland har flera nationella program för förebyggande av psykisk ohälsa och självmord samt främjande av psykisk hälsa genomförts. Föreläsningen ger en överblick av folkhälsoarbetet för psykisk hälsa i Finland.
Föreläsningen hölls på Psykiatridagarna i Stockholm 7.3.2018.
Gode pasientforløp i kommunene før brukare med psykiske problemer og/eller rusproblemer. Recoverybasert praksis - hva innebærer det? Alain Topor, Universitetet i Agder. Læringsnettverk 1. Samling Oslo 17.-18. september 2014, dag 2.
Med vårdfrågan.nu tar LIF - de forskande läkemedelsföretagen, tillsammans med Novus, pulsen på svenska folkets syn på sjukvården.
I undersökningen fick väljarna bland annat frågan om vilka politiska frågor som är viktigast.
Hela 75% svarade sjukvården! Siffran är extra intressant då hela 48% inte vet vilket politiskt parti som har den bästa politiken för sjukvårdsfrågor samt att 83% anser att politiker kan (i mycket eller ganska hög grad) påverka sjukvården i positiv riktning.
Finland's mental health policy and its implementation: a CSO perspectiveKristian Wahlbeck
A presentation held 16.5.2024 in Helsinki at the policy dialogue meeting between Finland and the WHO European Region.
The mental health future in Finland does not look bright. Austerity measures 2025-28 will reduce benefits, increase poverty and result in financial distress in families. Reduced access to primary health care (statutory maximum waiting time increases from two weeks to three months) and increased availability of alcohol (lowered taxes and weakening of the alcohol sales monopoly) will add to the burden. In addition, government financial support to health and social care CSOs will be reduced by 34 %. As a result of the above, population mental health is facing major challenges.
Esitys MIELI ry:n liittokokouksessa Helsingissä 28.4.2024. Suomalaisten fyysinen terveys on kohentunut, mutta mielenterveys on heikentynyt. Koettu stressi on huippulukemissa. Mielenterveystilanne on heikoin matalasti koulutettujen nuorten naisten ryhmässä. Yksi kolmesta koulutytöstä kokee ahdistusta. Alaikäisten ADHD-diagnoosit lisääntyvät räjähdysmäisesti.
Mielenterveyden kuormitus näkyy myös sairauslomissa: vuonna 2023 ennätysmäärä ihmisiä oli pitkillä sairauslomilla mielenterveyden häiriöiden takia. Nousua on erityisesti ahdistuneisuushäiriöiden osalta. Mielenterveyden häiriöiden osuus työkyvyttömyyseläkkeistä nousi edelleen, ollen yli 55 %.
Hyvinvointialueiden panostukset mielenterveyteen (n. 1 miljardi) ovat räikeässä epäsuhtassa mielenterveyden aiheuttamiin kustannuksiin (n. 11 miljardia). Valtion taloussuunnitelma 2025-28 edustaa kurjistavaa talouspolitiikka, ja toteuttaa lyhyen ajan sisällä massiivisia leikkaustoimia, joiden mielenterveysvaikutuksia erikseen tai yhdessä ei ole arvioitu. Sosiaaliturvan ja sosiaali- ja terveydenhuollon säästöt, järjestöavustusten leikkaaminen ja alkoholin saatavuuden lisäävät toimet tulevat lisäämään mielenterveyden kuormittumista.
More Related Content
Similar to Nationella åtgärder för att motverka psykisk ohälsa
Ungas psykiska hälsa 2024 - trender och bakomliggande faktorerKristian Wahlbeck
Föredrag i Mariehamn 6.3.2024 om ungas psykiska hälsa idag. Trenden är bekymmersam -unga rapporterar mera stress och ångest än tidigare. Den negativa trenden accentuerades under covid-pandemin, men har försämringen har fortsatt även efter det. Positivt är att användningen av alkohol har minskat, men helhetsbilden är dyster. Olika bakgrundsfaktorer och lösningar presenteras också.
Den svenskspråkiga ungdomsbarometern visar att ungas psykiska välbefinnade har försämrats med alla mått mätt. Flickorna mår mycket sämre än pojkarna. Möjliga orsaker och åtgärdsekommendationer presenteras.
Föreläsning vid Helsingfors Svenska Reumaförenings 75-årsjubileum 7.10.2023.
Vad är psykiskt välbefinnande och hur kan det stärkas? Finns det ett samband mellan reumasjukdomar och psykisk hälsa?
I Finland har flera nationella program för förebyggande av psykisk ohälsa och självmord samt främjande av psykisk hälsa genomförts. Föreläsningen ger en överblick av folkhälsoarbetet för psykisk hälsa i Finland.
Föreläsningen hölls på Psykiatridagarna i Stockholm 7.3.2018.
Gode pasientforløp i kommunene før brukare med psykiske problemer og/eller rusproblemer. Recoverybasert praksis - hva innebærer det? Alain Topor, Universitetet i Agder. Læringsnettverk 1. Samling Oslo 17.-18. september 2014, dag 2.
Med vårdfrågan.nu tar LIF - de forskande läkemedelsföretagen, tillsammans med Novus, pulsen på svenska folkets syn på sjukvården.
I undersökningen fick väljarna bland annat frågan om vilka politiska frågor som är viktigast.
Hela 75% svarade sjukvården! Siffran är extra intressant då hela 48% inte vet vilket politiskt parti som har den bästa politiken för sjukvårdsfrågor samt att 83% anser att politiker kan (i mycket eller ganska hög grad) påverka sjukvården i positiv riktning.
Finland's mental health policy and its implementation: a CSO perspectiveKristian Wahlbeck
A presentation held 16.5.2024 in Helsinki at the policy dialogue meeting between Finland and the WHO European Region.
The mental health future in Finland does not look bright. Austerity measures 2025-28 will reduce benefits, increase poverty and result in financial distress in families. Reduced access to primary health care (statutory maximum waiting time increases from two weeks to three months) and increased availability of alcohol (lowered taxes and weakening of the alcohol sales monopoly) will add to the burden. In addition, government financial support to health and social care CSOs will be reduced by 34 %. As a result of the above, population mental health is facing major challenges.
Esitys MIELI ry:n liittokokouksessa Helsingissä 28.4.2024. Suomalaisten fyysinen terveys on kohentunut, mutta mielenterveys on heikentynyt. Koettu stressi on huippulukemissa. Mielenterveystilanne on heikoin matalasti koulutettujen nuorten naisten ryhmässä. Yksi kolmesta koulutytöstä kokee ahdistusta. Alaikäisten ADHD-diagnoosit lisääntyvät räjähdysmäisesti.
Mielenterveyden kuormitus näkyy myös sairauslomissa: vuonna 2023 ennätysmäärä ihmisiä oli pitkillä sairauslomilla mielenterveyden häiriöiden takia. Nousua on erityisesti ahdistuneisuushäiriöiden osalta. Mielenterveyden häiriöiden osuus työkyvyttömyyseläkkeistä nousi edelleen, ollen yli 55 %.
Hyvinvointialueiden panostukset mielenterveyteen (n. 1 miljardi) ovat räikeässä epäsuhtassa mielenterveyden aiheuttamiin kustannuksiin (n. 11 miljardia). Valtion taloussuunnitelma 2025-28 edustaa kurjistavaa talouspolitiikka, ja toteuttaa lyhyen ajan sisällä massiivisia leikkaustoimia, joiden mielenterveysvaikutuksia erikseen tai yhdessä ei ole arvioitu. Sosiaaliturvan ja sosiaali- ja terveydenhuollon säästöt, järjestöavustusten leikkaaminen ja alkoholin saatavuuden lisäävät toimet tulevat lisäämään mielenterveyden kuormittumista.
Katsaus suomalaisten mielenterveyteen MIELI ry:n kehittämispäivässä 5.3.2024. Trendi on väestötasolla kielteinen, erityisesti nuorten naisten kohdalla. Alueellinen eriarvoisuus on myös mielenterveyden osalta suuri: tilanne on Itä- ja Pohjois-Suomessa heikompi kuin Länsi- ja Etelä-Suomessa. Mielenterveyden heikkenemistä ei enää voi selittää kovidpandemialla, vaan kyseessä on pitkäaikaisempi ja syvempi trendi, joka on huolestuttava.
Hur kan vi stärka det psykiska välbefinnadet och vilken roll kan Lappviksområdet i Helsingfors spela i arbetet för psykisk hälsa?Föredrag 25.1.2024 för Munksnejdens Pensionärer.
Presentation at the Finnish Insititute for Health and Welfare (THL) January 18, 2024. Fossil-free mental health promotion aims at addressing two main challenges of humankind by reducing the environmental impact of human activities and by addressing deterioration of mental wellbeing. There are win-win opportunities for improving mental wellbeing associated with taking actions to reduce greenhouse gas emissions. Awareness of climate change, perception of solutions and psychological adaptation is needed for a pro-environmental behaviour. Promotion of mental health and the green transition are intrisically intertwined.
SFP:s diskussionskväll om Lappvikens framtid 10.1.2024Kristian Wahlbeck
Presentationerna från SFP:s diskussionstillfälle på Lappviken 10.1.2024:
Kristian Wahlbeck: Nuläget för Lappviksområdet
Nonni Mäkikärki: Verksamheten vid Lappviken idag
Kristina Salomaa och Andreas Slotte: Planerna på en biltunnel till Västra hamnen
Prsentation under SFP:s utflykt till Lappviken 10.1.2024. Lappviksområdets framtid avgörs under 2024. Stadsmiljön vill ta in fastighetsförädlaren NREP som majoritetsägare och grundrenovera. De nuvarande aktörerna talar för en bevarande renovering och offentligt ägande. Stiftelsen Lappviken har grundats för att garantera den nuvarande verksamheten i den psykiska hälsans tjänst.
Esitys Eduskunnan mielenterveyspoliittiselle neuvottelukunnalle 22.11.2023. Suomalaisten mielenterveys on heikentynyt. Puutteet ehkäisevässä työssä ja varhaisessa hoidossa vinouttavat koko hoitojärjestelmää. Mielenterveystyö on vaikuttavaa ja kustannusvaikuttavaa. Hyvinvointialueet eivät riittävästi hyödynnä kansalaisten omia resursseja
Esitys hallitusneuvottelijoille sosiaali- ja terveyspalvelujen jaostossa 17.5.2023. Esityksessä nostan esille mielenterveysstrategian toimeen panon jatkamisen tärkeyden, terapiatakuun tarpeen ja mielenterveysjärjestöjen toimintaedellytysten turvaamisen.
Esitys hallitusneuvottelijoiden kulttuurin, liikunnan ja nuorison jaostolle 16.5.2023 Säätytalolla. Esityksessä nostan esille nuorten mielenterveyden merkityksen toimintakyvylle, oppimiselle ja tarvetta ministeriöiden toimialoja läpäisevälle nuorten hyvinvointiohjelmalle.
Järjestöt ovat merkittävä resurssi päätösten mielenterveysvaikutusten ennakkoarvioinnissa. Esitys MIVA-hankkeen päätöstilaisuudessa sosiaali- ja terveysministeriössä 27.4.2023.
Lapinlahden Lähteellä 30.3.23 pidetty esitys mielenterveyspalvelujen kriisistä ja ratkaisuista niihin. Esityksessä painotan peruspalvelujen kehittämistä, terapiatakuuta ja esitän tuoretta Kiurun pyöreän pöydän mallia. Esitys on osa Pro Lapinlahden 35-vuotisjuhlavuoden luentosarjaa.
Lapinlahti-yhteisö esittää Helsingin kaupungille että alueen nykytoiminnan säilyttämistä ja sen kehittämistä mielen hyvinvoinnin keskukseksi, jonka kulmakivet ovat taide, kulttuuri, ympäristö ja kestävä kehitys.
Vuodesta 2016 Lapinlahti on toiminut kaikille avoimena taiteiden, kulttuurin ja mielen hyvinvoinnin keitaana.
Sairaala-alueen nykyisten toimijoiden tavoite on suojella arvoympäristöä, jatkaa 180-vuotisen mielenterveystyön perintöä ja kehittää toimintaa, joka palvelee kaupunkilaisia muuttuvassa yhteiskunnassa.
Lapinlahdessa kulttuuri ja
mielenterveystyö yhdistyvät synnyttäen uuden, innovatiivisen ja kansainvälisesti kiinnostavan konseptin.
Lapinlahdesta kuoriutuu Helsingin uusi hyvinvointikeskus, joka vahvistaa Helsingin kaupunkiympäristön viihtyisyyttä, elinvoimaisuutta ja sen kestävää kehitystä.
Terapiat etulinjaan -malli mahdollistaa terapiatakuunKristian Wahlbeck
Esitys Terapiat etulinjaan -hankkeen päättäjäwebinaarissa 2.11.2022. Kansalaisaloite terapiatakuusta on eduskunnassa käsiteltävänä. Terapiat etulinjaan -hanke mahdollistaa valtakunnallisen terapiatakuun toteuttmista. Monessa länsimaassa on otettu käyttöön terapatakuu psykoterapian saatavuuden parantamiseksi.
Cost-effectiveness of prevention in mental health - towards cross-sectoral im...Kristian Wahlbeck
Keynote presentation at the EUSPR - European Society for Prevention Research Conference in Tallinn, Estonia 29.09.2022, on cost-effective measures to prevent mental disorders and promote mental health, and on the need for broad cross-sectoral prospective assessment of mental health impact of policy decisions in all sectors of society.
The evidence base for mental health promotion across the lifespanKristian Wahlbeck
A presentation at the Estonian Health Promotion Conference (Tervisedenduse konverents 2022) in Tallinn, Estonia 28.9.2022 on evidence-based practices for mental health promotion and the need for intersectoral collaboration.
Esitys Sosiaalilääketieteen yhdistyksen kevätseminaarissa 2022. Teemana on kansallinen mielenterveysstrategia ja poikkihallinnollinen mielenterveyden edistäminen kunnissa. Esityksessä esitellään kaksi meneillään olevaa kehittämishanketta: Hyvän mielen kunta -hanke kehittää työkalupakkia kunnille ja MIVA-hanke tuottaa välineen kunnallisten päätösten mielenterveysvaikutusten arviointiin.
MIELI ry:n lausunto valtion budjettikehyksestä 2023-2026Kristian Wahlbeck
MIELI ry painottaa lausunnossaan valtion budjettikehyksestä vuosille 2023-26, että valtion tulee ohjata hyvinvointialueita vahvistamaan mielenterveyspalveluita erityisesti perustasolla. MIELI ry pitää poikkihallinnollisen mielenterveysstrategian toimeenpanoa keskeisenä hyvinvointitavoitteiden saavuttamiseksi. Osana elpymis- ja palautumissuunnitelma tulee toteuttaa kansalaisaloitteen mukainen terapiatakuu. MIELI ry on huolissaan osaavan henkilöstön saatavuudesta, ja esittää yliopistotasoisen psykoterapeuttikoulutuksen toteuttamista erikoistumiskoulutuksena ja ammattikorkeakoulutasoisen psykoterapiakoulutuksen kehittämistä.
MIELI ry:n lausunto valtion budjettikehyksestä 2023-2026
Nationella åtgärder för att motverka psykisk ohälsa
1. Nationella åtgärder för att
motverka psykisk ohälsa
Kristian Wahlbeck
Helsingfors 22.1.2019
22.1.2019 mielenterveysseura.fi1
2. PSYKISK OHÄLSA:
EN FOLKHÄLSOUTMANING
Psykisk ohälsa står för 25 % av sjukdomsbördan
Varannan person drabbas av psykisk ohälsa
under livets gång
Trots betydelsen av psykisk hälsa, saknas promotiva och preventiva insatser
till stor del
3. Psykisk ohälsa är nutidens
folkhälsoutmaning
Två av tre invalidpensioner före 35 års ålder beror på psykisk
ohälsa
22.1.2019 mielenterveysseura.fi3
0
10
20
30
40
50
60
1990
1991
1992
1993
1994
1995
1996
1997
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
2015
2016
2017
Invalidpensioner på grund
av psykisk ohälsa (%)
4. 23%
35%
42%
Hälso-och sjukvård
Invalidpensioner och sjukdagp
Arbetslivsförluster
22.1.2019 mielenterveysseura.fi4
Psykisk ohälsa är också en
nationalekonomisk utmaning
Psykisk ohälsa kostar 11 miljarder i året
Källa: OECD 2018
5. Kostnaderna för psykisk ohälsa tär på
Finlands konkurrenskraft
22.1.2019 mielenterveysseura.fi5
Källa: OECD 2018
Direkta och indirekta kostnader
för psykisk ohälsa,
% av bruttonational-
produkten (BNP), 2015
6. Stor ojämlikhet i psykisk hälsa i
Finland
22.1.2019 mielenterveysseura.fi6
Män med låga inkomster har fyra gånger större risk för depression än män med
höga inkomster. För kvinnor är risken tre gånger så stor om du har låga inkomster
7. Vad kan vi göra
för att motverka
psykisk ohälsa?
8. ARBETET FÖR PSYKISK HÄLSA
22.1.2019
Psykiatri
Primärvård
Förebyggande
arbete
Psykisk friskvård
mielenterveysseura.fi8
10. PSYKISK HÄLSA SKAPAS TIDIGT
Var och hur vi föds, växer upp, lever, arbetar och åldras
bestämmer vår psykiska hälsa
11. 22.1.2019 mielenterveysseura.fi
Barn som har vanvårdats eller har
blivit mobbade har en större risk
för psykisk ohälsa i vuxen ålder
Great Smoky Mountains Study, Lereya et al
Lancet 2015
Negativa
händelser i
barndomen ökar
risken för psykisk
ohälsa
0.0
1.0
2.0
3.0
4.0
5.0
Normal population Maltreated Bullied
11
Oddsratio
12. VAD BORDE GÖRAS?
Tidiga insatser
• Rådgivning
• stöd för tidig kontakt mellan föräldrar och barn
• Daghem och skola
• färdigheter i psykisk hälsa för alla
• stöd från elevvården
• Föräldrastöd
• Kompetens i positivt föräldraskap (i synnerhet i riskfamiljer)
• Tidigt förebyggande av marginalisering
• Ge alla barn har rätt till en trygg vuxen och till en trygg fritid
• Nationellt kompentenscentrum och kunskapsbas för tidiga
insatser
22.1.2019 mielenterveysseura.fi12
14. Överföring av
psykisk ohälsa från
generation till
generation kan
stoppas
I familjer med en förälder med psykisk
ohälsa minskar preventiva insatser barnens
risk att själva drabbas av psykisk ohälsa med
40 % Siegenthaler et al. JAACAP 2012
15. ”Föräldrastöd är den bästa
investering ett samhälle kan göra”
J Heckman
22.1.2019 mielenterveysseura.fi
Social- och integrationsministeriet, Danmark 2012
15
16. VAD BORDE GÖRAS?
Allmänna insatser
• Kompetens i psykisk hälsa och ohälsa för alla
• Psykiska förstahjälpen
• Arbetslivsinsatser
• Främjande av den psykiska hälsan stöder produktiviteten
• Gott ledarskap, inflytande, balans mellan familj och arbete
• Vi behöver försök med en fyradagarsvecka
• Stärkt primärvård
• Psykoterapigaranti
• Sociala aktiviteter främjar den psykiska hälsan hos äldre
22.1.2019 mielenterveysseura.fi16
17. VAD BORDE GÖRAS
Vården på 2020-talet: sociala rättigheter:
egenmakt, delaktighet och recovery
• FNs handikappkonvention och EU:s pelare för sociala rättigheter
• Tyngdpunkt på förebyggande av generationsöverskridande problem
och utanförskap
• Brukare inom mental- och missbrukarvården utbildas till
erfarenhetsexperter (nationell läroplan) för att bidra med
kamratstöd och till planering, drift och utvärdering av vårdtjänster
• Personal inom vuxenvården tilläggsutbildas (föräldrastöd,
självmordsförebyggande arbete)
22.1.2019 mielenterveysseura.fi17