Vi har alla rätt till bösta möjliga psykiska hälsa. Den främjas genom olika åtgärder men vi behöver också en terapigaranti för de som drabbats av psykiatriska tillstånd. Föreläsning vid MIELI Psykisk Hälsa Österbottens 15-års jubileum 25.11.2021.
Coronapandemin och många andra stressfaktorer har lett till de ungas psykiska välbefinnande är sämre än tidigare. Presentationen för Johanniterorden på Riddarhuset i Helsingfors 2.10.2021 diskuterar nuläget och lösningar på det illabefinnande som många unga upplever.
Nationella åtgärder för att motverka psykisk ohälsaKristian Wahlbeck
Presentation i riksdagens infocentrum 22.1.2019 på seminarium om psykisk ohälsa och åtgärder under nästa riksdagsperiod, på inbjudan av riksdagsledamot Mikaela Nylander.
Föreläsning vid Helsingfors Svenska Reumaförenings 75-årsjubileum 7.10.2023.
Vad är psykiskt välbefinnande och hur kan det stärkas? Finns det ett samband mellan reumasjukdomar och psykisk hälsa?
Föreläsning för projektet Växthus på Folkhälsan 17.8.2022 om psykisk hälsa och ohälsa hos unga och unga vuxna i Finland 2022, med fokus också på åtgärdsbehov.
Den svenskspråkiga ungdomsbarometern visar att ungas psykiska välbefinnade har försämrats med alla mått mätt. Flickorna mår mycket sämre än pojkarna. Möjliga orsaker och åtgärdsekommendationer presenteras.
Coronapandemin och många andra stressfaktorer har lett till de ungas psykiska välbefinnande är sämre än tidigare. Presentationen för Johanniterorden på Riddarhuset i Helsingfors 2.10.2021 diskuterar nuläget och lösningar på det illabefinnande som många unga upplever.
Nationella åtgärder för att motverka psykisk ohälsaKristian Wahlbeck
Presentation i riksdagens infocentrum 22.1.2019 på seminarium om psykisk ohälsa och åtgärder under nästa riksdagsperiod, på inbjudan av riksdagsledamot Mikaela Nylander.
Föreläsning vid Helsingfors Svenska Reumaförenings 75-årsjubileum 7.10.2023.
Vad är psykiskt välbefinnande och hur kan det stärkas? Finns det ett samband mellan reumasjukdomar och psykisk hälsa?
Föreläsning för projektet Växthus på Folkhälsan 17.8.2022 om psykisk hälsa och ohälsa hos unga och unga vuxna i Finland 2022, med fokus också på åtgärdsbehov.
Den svenskspråkiga ungdomsbarometern visar att ungas psykiska välbefinnade har försämrats med alla mått mätt. Flickorna mår mycket sämre än pojkarna. Möjliga orsaker och åtgärdsekommendationer presenteras.
Medikalisering av neurodiversitet - på gott och ontKristian Wahlbeck
Föreläsning på Social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 10.4.2024. Skall vi diagnosticera och behandla eller skall vi genom universell utforming av skola och arbetsliv möjliggöra delaktighet personer med neurodiversitet?
Föreläsning på Ålands landskapsregerings suicidpreventiva dag i Mariehamn 8.9.2023. Presentationen innehåller statistik om suicid i Finland och Åland, åtgärder för att förebygga suicid och hänvisning till olika kristjänster.
Gode pasientforløp i kommunene før brukare med psykiske problemer og/eller rusproblemer. Recoverybasert praksis - hva innebærer det? Alain Topor, Universitetet i Agder. Læringsnettverk 1. Samling Oslo 17.-18. september 2014, dag 2.
Ungas psykiska hälsa 2024 - trender och bakomliggande faktorerKristian Wahlbeck
Föredrag i Mariehamn 6.3.2024 om ungas psykiska hälsa idag. Trenden är bekymmersam -unga rapporterar mera stress och ångest än tidigare. Den negativa trenden accentuerades under covid-pandemin, men har försämringen har fortsatt även efter det. Positivt är att användningen av alkohol har minskat, men helhetsbilden är dyster. Olika bakgrundsfaktorer och lösningar presenteras också.
I Finland har flera nationella program för förebyggande av psykisk ohälsa och självmord samt främjande av psykisk hälsa genomförts. Föreläsningen ger en överblick av folkhälsoarbetet för psykisk hälsa i Finland.
Föreläsningen hölls på Psykiatridagarna i Stockholm 7.3.2018.
Föräldraskapet främst – mentaliseringsbaserade familjegrupper som en del av hälsofrämjandet inom hälsovårdscentraler. Mirjam Kalland, Mannerheims Barnskyddsförbund.
Hur kan vi stärka det psykiska välbefinnadet och vilken roll kan Lappviksområdet i Helsingfors spela i arbetet för psykisk hälsa?Föredrag 25.1.2024 för Munksnejdens Pensionärer.
Finland's mental health policy and its implementation: a CSO perspectiveKristian Wahlbeck
A presentation held 16.5.2024 in Helsinki at the policy dialogue meeting between Finland and the WHO European Region.
The mental health future in Finland does not look bright. Austerity measures 2025-28 will reduce benefits, increase poverty and result in financial distress in families. Reduced access to primary health care (statutory maximum waiting time increases from two weeks to three months) and increased availability of alcohol (lowered taxes and weakening of the alcohol sales monopoly) will add to the burden. In addition, government financial support to health and social care CSOs will be reduced by 34 %. As a result of the above, population mental health is facing major challenges.
Esitys MIELI ry:n liittokokouksessa Helsingissä 28.4.2024. Suomalaisten fyysinen terveys on kohentunut, mutta mielenterveys on heikentynyt. Koettu stressi on huippulukemissa. Mielenterveystilanne on heikoin matalasti koulutettujen nuorten naisten ryhmässä. Yksi kolmesta koulutytöstä kokee ahdistusta. Alaikäisten ADHD-diagnoosit lisääntyvät räjähdysmäisesti.
Mielenterveyden kuormitus näkyy myös sairauslomissa: vuonna 2023 ennätysmäärä ihmisiä oli pitkillä sairauslomilla mielenterveyden häiriöiden takia. Nousua on erityisesti ahdistuneisuushäiriöiden osalta. Mielenterveyden häiriöiden osuus työkyvyttömyyseläkkeistä nousi edelleen, ollen yli 55 %.
Hyvinvointialueiden panostukset mielenterveyteen (n. 1 miljardi) ovat räikeässä epäsuhtassa mielenterveyden aiheuttamiin kustannuksiin (n. 11 miljardia). Valtion taloussuunnitelma 2025-28 edustaa kurjistavaa talouspolitiikka, ja toteuttaa lyhyen ajan sisällä massiivisia leikkaustoimia, joiden mielenterveysvaikutuksia erikseen tai yhdessä ei ole arvioitu. Sosiaaliturvan ja sosiaali- ja terveydenhuollon säästöt, järjestöavustusten leikkaaminen ja alkoholin saatavuuden lisäävät toimet tulevat lisäämään mielenterveyden kuormittumista.
Katsaus suomalaisten mielenterveyteen MIELI ry:n kehittämispäivässä 5.3.2024. Trendi on väestötasolla kielteinen, erityisesti nuorten naisten kohdalla. Alueellinen eriarvoisuus on myös mielenterveyden osalta suuri: tilanne on Itä- ja Pohjois-Suomessa heikompi kuin Länsi- ja Etelä-Suomessa. Mielenterveyden heikkenemistä ei enää voi selittää kovidpandemialla, vaan kyseessä on pitkäaikaisempi ja syvempi trendi, joka on huolestuttava.
Presentation at the Finnish Insititute for Health and Welfare (THL) January 18, 2024. Fossil-free mental health promotion aims at addressing two main challenges of humankind by reducing the environmental impact of human activities and by addressing deterioration of mental wellbeing. There are win-win opportunities for improving mental wellbeing associated with taking actions to reduce greenhouse gas emissions. Awareness of climate change, perception of solutions and psychological adaptation is needed for a pro-environmental behaviour. Promotion of mental health and the green transition are intrisically intertwined.
SFP:s diskussionskväll om Lappvikens framtid 10.1.2024Kristian Wahlbeck
Presentationerna från SFP:s diskussionstillfälle på Lappviken 10.1.2024:
Kristian Wahlbeck: Nuläget för Lappviksområdet
Nonni Mäkikärki: Verksamheten vid Lappviken idag
Kristina Salomaa och Andreas Slotte: Planerna på en biltunnel till Västra hamnen
Prsentation under SFP:s utflykt till Lappviken 10.1.2024. Lappviksområdets framtid avgörs under 2024. Stadsmiljön vill ta in fastighetsförädlaren NREP som majoritetsägare och grundrenovera. De nuvarande aktörerna talar för en bevarande renovering och offentligt ägande. Stiftelsen Lappviken har grundats för att garantera den nuvarande verksamheten i den psykiska hälsans tjänst.
Esitys Eduskunnan mielenterveyspoliittiselle neuvottelukunnalle 22.11.2023. Suomalaisten mielenterveys on heikentynyt. Puutteet ehkäisevässä työssä ja varhaisessa hoidossa vinouttavat koko hoitojärjestelmää. Mielenterveystyö on vaikuttavaa ja kustannusvaikuttavaa. Hyvinvointialueet eivät riittävästi hyödynnä kansalaisten omia resursseja
Esitys hallitusneuvottelijoille sosiaali- ja terveyspalvelujen jaostossa 17.5.2023. Esityksessä nostan esille mielenterveysstrategian toimeen panon jatkamisen tärkeyden, terapiatakuun tarpeen ja mielenterveysjärjestöjen toimintaedellytysten turvaamisen.
Esitys hallitusneuvottelijoiden kulttuurin, liikunnan ja nuorison jaostolle 16.5.2023 Säätytalolla. Esityksessä nostan esille nuorten mielenterveyden merkityksen toimintakyvylle, oppimiselle ja tarvetta ministeriöiden toimialoja läpäisevälle nuorten hyvinvointiohjelmalle.
Medikalisering av neurodiversitet - på gott och ontKristian Wahlbeck
Föreläsning på Social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 10.4.2024. Skall vi diagnosticera och behandla eller skall vi genom universell utforming av skola och arbetsliv möjliggöra delaktighet personer med neurodiversitet?
Föreläsning på Ålands landskapsregerings suicidpreventiva dag i Mariehamn 8.9.2023. Presentationen innehåller statistik om suicid i Finland och Åland, åtgärder för att förebygga suicid och hänvisning till olika kristjänster.
Gode pasientforløp i kommunene før brukare med psykiske problemer og/eller rusproblemer. Recoverybasert praksis - hva innebærer det? Alain Topor, Universitetet i Agder. Læringsnettverk 1. Samling Oslo 17.-18. september 2014, dag 2.
Ungas psykiska hälsa 2024 - trender och bakomliggande faktorerKristian Wahlbeck
Föredrag i Mariehamn 6.3.2024 om ungas psykiska hälsa idag. Trenden är bekymmersam -unga rapporterar mera stress och ångest än tidigare. Den negativa trenden accentuerades under covid-pandemin, men har försämringen har fortsatt även efter det. Positivt är att användningen av alkohol har minskat, men helhetsbilden är dyster. Olika bakgrundsfaktorer och lösningar presenteras också.
I Finland har flera nationella program för förebyggande av psykisk ohälsa och självmord samt främjande av psykisk hälsa genomförts. Föreläsningen ger en överblick av folkhälsoarbetet för psykisk hälsa i Finland.
Föreläsningen hölls på Psykiatridagarna i Stockholm 7.3.2018.
Föräldraskapet främst – mentaliseringsbaserade familjegrupper som en del av hälsofrämjandet inom hälsovårdscentraler. Mirjam Kalland, Mannerheims Barnskyddsförbund.
Hur kan vi stärka det psykiska välbefinnadet och vilken roll kan Lappviksområdet i Helsingfors spela i arbetet för psykisk hälsa?Föredrag 25.1.2024 för Munksnejdens Pensionärer.
Finland's mental health policy and its implementation: a CSO perspectiveKristian Wahlbeck
A presentation held 16.5.2024 in Helsinki at the policy dialogue meeting between Finland and the WHO European Region.
The mental health future in Finland does not look bright. Austerity measures 2025-28 will reduce benefits, increase poverty and result in financial distress in families. Reduced access to primary health care (statutory maximum waiting time increases from two weeks to three months) and increased availability of alcohol (lowered taxes and weakening of the alcohol sales monopoly) will add to the burden. In addition, government financial support to health and social care CSOs will be reduced by 34 %. As a result of the above, population mental health is facing major challenges.
Esitys MIELI ry:n liittokokouksessa Helsingissä 28.4.2024. Suomalaisten fyysinen terveys on kohentunut, mutta mielenterveys on heikentynyt. Koettu stressi on huippulukemissa. Mielenterveystilanne on heikoin matalasti koulutettujen nuorten naisten ryhmässä. Yksi kolmesta koulutytöstä kokee ahdistusta. Alaikäisten ADHD-diagnoosit lisääntyvät räjähdysmäisesti.
Mielenterveyden kuormitus näkyy myös sairauslomissa: vuonna 2023 ennätysmäärä ihmisiä oli pitkillä sairauslomilla mielenterveyden häiriöiden takia. Nousua on erityisesti ahdistuneisuushäiriöiden osalta. Mielenterveyden häiriöiden osuus työkyvyttömyyseläkkeistä nousi edelleen, ollen yli 55 %.
Hyvinvointialueiden panostukset mielenterveyteen (n. 1 miljardi) ovat räikeässä epäsuhtassa mielenterveyden aiheuttamiin kustannuksiin (n. 11 miljardia). Valtion taloussuunnitelma 2025-28 edustaa kurjistavaa talouspolitiikka, ja toteuttaa lyhyen ajan sisällä massiivisia leikkaustoimia, joiden mielenterveysvaikutuksia erikseen tai yhdessä ei ole arvioitu. Sosiaaliturvan ja sosiaali- ja terveydenhuollon säästöt, järjestöavustusten leikkaaminen ja alkoholin saatavuuden lisäävät toimet tulevat lisäämään mielenterveyden kuormittumista.
Katsaus suomalaisten mielenterveyteen MIELI ry:n kehittämispäivässä 5.3.2024. Trendi on väestötasolla kielteinen, erityisesti nuorten naisten kohdalla. Alueellinen eriarvoisuus on myös mielenterveyden osalta suuri: tilanne on Itä- ja Pohjois-Suomessa heikompi kuin Länsi- ja Etelä-Suomessa. Mielenterveyden heikkenemistä ei enää voi selittää kovidpandemialla, vaan kyseessä on pitkäaikaisempi ja syvempi trendi, joka on huolestuttava.
Presentation at the Finnish Insititute for Health and Welfare (THL) January 18, 2024. Fossil-free mental health promotion aims at addressing two main challenges of humankind by reducing the environmental impact of human activities and by addressing deterioration of mental wellbeing. There are win-win opportunities for improving mental wellbeing associated with taking actions to reduce greenhouse gas emissions. Awareness of climate change, perception of solutions and psychological adaptation is needed for a pro-environmental behaviour. Promotion of mental health and the green transition are intrisically intertwined.
SFP:s diskussionskväll om Lappvikens framtid 10.1.2024Kristian Wahlbeck
Presentationerna från SFP:s diskussionstillfälle på Lappviken 10.1.2024:
Kristian Wahlbeck: Nuläget för Lappviksområdet
Nonni Mäkikärki: Verksamheten vid Lappviken idag
Kristina Salomaa och Andreas Slotte: Planerna på en biltunnel till Västra hamnen
Prsentation under SFP:s utflykt till Lappviken 10.1.2024. Lappviksområdets framtid avgörs under 2024. Stadsmiljön vill ta in fastighetsförädlaren NREP som majoritetsägare och grundrenovera. De nuvarande aktörerna talar för en bevarande renovering och offentligt ägande. Stiftelsen Lappviken har grundats för att garantera den nuvarande verksamheten i den psykiska hälsans tjänst.
Esitys Eduskunnan mielenterveyspoliittiselle neuvottelukunnalle 22.11.2023. Suomalaisten mielenterveys on heikentynyt. Puutteet ehkäisevässä työssä ja varhaisessa hoidossa vinouttavat koko hoitojärjestelmää. Mielenterveystyö on vaikuttavaa ja kustannusvaikuttavaa. Hyvinvointialueet eivät riittävästi hyödynnä kansalaisten omia resursseja
Esitys hallitusneuvottelijoille sosiaali- ja terveyspalvelujen jaostossa 17.5.2023. Esityksessä nostan esille mielenterveysstrategian toimeen panon jatkamisen tärkeyden, terapiatakuun tarpeen ja mielenterveysjärjestöjen toimintaedellytysten turvaamisen.
Esitys hallitusneuvottelijoiden kulttuurin, liikunnan ja nuorison jaostolle 16.5.2023 Säätytalolla. Esityksessä nostan esille nuorten mielenterveyden merkityksen toimintakyvylle, oppimiselle ja tarvetta ministeriöiden toimialoja läpäisevälle nuorten hyvinvointiohjelmalle.
Järjestöt ovat merkittävä resurssi päätösten mielenterveysvaikutusten ennakkoarvioinnissa. Esitys MIVA-hankkeen päätöstilaisuudessa sosiaali- ja terveysministeriössä 27.4.2023.
Lapinlahden Lähteellä 30.3.23 pidetty esitys mielenterveyspalvelujen kriisistä ja ratkaisuista niihin. Esityksessä painotan peruspalvelujen kehittämistä, terapiatakuuta ja esitän tuoretta Kiurun pyöreän pöydän mallia. Esitys on osa Pro Lapinlahden 35-vuotisjuhlavuoden luentosarjaa.
Lapinlahti-yhteisö esittää Helsingin kaupungille että alueen nykytoiminnan säilyttämistä ja sen kehittämistä mielen hyvinvoinnin keskukseksi, jonka kulmakivet ovat taide, kulttuuri, ympäristö ja kestävä kehitys.
Vuodesta 2016 Lapinlahti on toiminut kaikille avoimena taiteiden, kulttuurin ja mielen hyvinvoinnin keitaana.
Sairaala-alueen nykyisten toimijoiden tavoite on suojella arvoympäristöä, jatkaa 180-vuotisen mielenterveystyön perintöä ja kehittää toimintaa, joka palvelee kaupunkilaisia muuttuvassa yhteiskunnassa.
Lapinlahdessa kulttuuri ja
mielenterveystyö yhdistyvät synnyttäen uuden, innovatiivisen ja kansainvälisesti kiinnostavan konseptin.
Lapinlahdesta kuoriutuu Helsingin uusi hyvinvointikeskus, joka vahvistaa Helsingin kaupunkiympäristön viihtyisyyttä, elinvoimaisuutta ja sen kestävää kehitystä.
Terapiat etulinjaan -malli mahdollistaa terapiatakuunKristian Wahlbeck
Esitys Terapiat etulinjaan -hankkeen päättäjäwebinaarissa 2.11.2022. Kansalaisaloite terapiatakuusta on eduskunnassa käsiteltävänä. Terapiat etulinjaan -hanke mahdollistaa valtakunnallisen terapiatakuun toteuttmista. Monessa länsimaassa on otettu käyttöön terapatakuu psykoterapian saatavuuden parantamiseksi.
Cost-effectiveness of prevention in mental health - towards cross-sectoral im...Kristian Wahlbeck
Keynote presentation at the EUSPR - European Society for Prevention Research Conference in Tallinn, Estonia 29.09.2022, on cost-effective measures to prevent mental disorders and promote mental health, and on the need for broad cross-sectoral prospective assessment of mental health impact of policy decisions in all sectors of society.
The evidence base for mental health promotion across the lifespanKristian Wahlbeck
A presentation at the Estonian Health Promotion Conference (Tervisedenduse konverents 2022) in Tallinn, Estonia 28.9.2022 on evidence-based practices for mental health promotion and the need for intersectoral collaboration.
Esitys Sosiaalilääketieteen yhdistyksen kevätseminaarissa 2022. Teemana on kansallinen mielenterveysstrategia ja poikkihallinnollinen mielenterveyden edistäminen kunnissa. Esityksessä esitellään kaksi meneillään olevaa kehittämishanketta: Hyvän mielen kunta -hanke kehittää työkalupakkia kunnille ja MIVA-hanke tuottaa välineen kunnallisten päätösten mielenterveysvaikutusten arviointiin.
MIELI ry:n lausunto valtion budjettikehyksestä 2023-2026Kristian Wahlbeck
MIELI ry painottaa lausunnossaan valtion budjettikehyksestä vuosille 2023-26, että valtion tulee ohjata hyvinvointialueita vahvistamaan mielenterveyspalveluita erityisesti perustasolla. MIELI ry pitää poikkihallinnollisen mielenterveysstrategian toimeenpanoa keskeisenä hyvinvointitavoitteiden saavuttamiseksi. Osana elpymis- ja palautumissuunnitelma tulee toteuttaa kansalaisaloitteen mukainen terapiatakuu. MIELI ry on huolissaan osaavan henkilöstön saatavuudesta, ja esittää yliopistotasoisen psykoterapeuttikoulutuksen toteuttamista erikoistumiskoulutuksena ja ammattikorkeakoulutasoisen psykoterapiakoulutuksen kehittämistä.
Профилактика самоубийств среди молодежи в Финляндии Kristian Wahlbeck
Презентация для Казахстанского Международного Общественного Фонда 4 марта 2022 г. по профилактике самоубийств в Финляндии с особым акцентом на меры по снижению высокой смертности от самоубийств среди молодежи.
3. 25.11.2021 MIELI Psykisk Hälsa Finland rf
3
Var och hur vi föds, växer upp, lever, arbetar och åldras
bestämmer vår psykiska hälsa
4. 25.11.2021 MIELI Psykisk Hälsa Finland rf
4
Varje barn har rätt till möjligheter att överleva, växa och utvecklas i ett
sammanhang av fysiskt, emotionellt och socialt välbefinnande
5. KOMPETENS I PSYKISK HÄLSA
• känslokompetens
• problemlösningsfärdigheter
• kompetens i växelverkan
• medveten närvaro
• livsvanor
• vänskapskompetens
6. .fi
6
FN-konventionen om ekonomiska, sociala och
kulturella rättigheter (ICESCR)
innebär rätten för var och en att åtnjuta
bästa möjliga fysiska och psykiska hälsa
8. Den psykiska hälsan är
grunden för väl-
befinnandet, hela hälsan
och funktionsförmågan
WHO definierar psykisk hälsa som ett tillstånd av psykiskt välbefinnande där varje
individ kan förverkliga sina egna möjligheter, klara av vanliga påfrestningar, arbeta
produktivt och bidra till det samhälle som hen lever i. Psykisk hälsa är alltså inte
detsamma som frånvaron av psykisk sjukdom. (WHO 2013)
9. 25.11.2021 MIELI Psykisk Hälsa Finland rf
9
VAD ÄR PSYKISKT VÄLBEFINNANDE?
känsla av mening och sammanhang
livstillfredsställelse
lycka
energi och vitalitet
resiliens
10. Väestön stressitaso ei ole palautunut
epidemiaa edeltävälle tasolle
Lähde: Tilastokeskuksen Kansalaispulssi
25.11.2021 MIELI Psykisk Hälsa Finland rf 10
13. KORONAPANDEMIALLA ON OLLUT
MERKITTÄVIÄ
MIELENTERVEYSVAIKUTUKSIA
Joka kolmas tyttö yläasteella tai toisen asteen koulutuksessa
kokee kohtalaista tai vaikeaa ahdistusta. Oireilu on koronapandemian
aikana lisääntynyt myös pojilla
Lähde: THL Kouluterveyskysely
25.11.2021 MIELI Psykisk Hälsa Finland rf
13
16. .fi
• Den första coronavågen 2020 påverkade generellt sett inte
finländarnas psykiska hälsa negativt
• Den andra coronavågen hösten 2020 ökade ångest- och
dpressionssymtomen hos i synnerhet unga och unga vuxna
• Under den tredje vågen 2021 ökade illabefinnandet hos barn och unga
betydligt, i synnerhet bland flickor
• Vi ser nu att mentalvården belastas och köerna till specialistvården
växer
16
18. .fi
Psykoterapi
-en målinriktad behanding av psykisk ohälsa
• Social- och hälsovårdsministeriets tjänsteutbudsråd PALKO slog 2018 fast att
psykoterapi hör till det offentliga tjänsteutbudet
• I praktiken ingår psykoterapi inte i behandlingsutbudet. Hjäpsökande hänvisas
till privata psykoterapeuter
• MIELI rf och andra föreningar har lyft fram behovet av en terapigaranti
18
19. .fi
Medborgarinitiativet för terapigaranti
Mentalhälsoföreningarnas initiativ samlade över 50 000 namn.
Initiativet har behandlats i social- och hälsovårdsutskottet och fått stöd över
partigränserna.
Initiativet kräver lagstiftning om rätt till kostnadsfri korttidsterapi inom en månad
efter konstaterat behov.
19
24. LYCKLIG DEN SOM LYCKAN FÅR?
FN:S KARTA FRÅN 2018
MIELI Psykisk Hälsa Finland rf
25.11.2021 24
25. Tillfredsställelse med livet (på en skala från 1 till 20) och
BNP/invånare år 2017
Bnp/invånare (i euro, 2011 års prisnivå)
Finland
25.11.2021 MIELI Psykisk Hälsa Finland rf
25
26. 25.11.2021 MIELI Psykisk Hälsa Finland rf
Psykisk hälsa byggs
-av var och en
-i familjer
-i samhället
Den psykiska folkhälsan
blomstrar i samhällen
som är rättvisa,
demokratiska.,
jämställda och
fria från våld.
26