1. 15 åtgärder för bättre hälsa
- en rapport om ensamföräldrars hälsa
Inledning
Sveriges Makalösa föräldrar är en organisation för ensamstående föräldrar. Vi arbetar med att samla
och stärka ensamföräldrar. Vi organiserar föräldrar som är ensamstående i sitt föräldraskap, till
exempel på grund av skilsmässa, ensamadoption, dödsfall eller att man valt att få barn på egen
hand.
Vår vision är att ensamstående föräldrar med barn ska ses som en familj bland andra familjer. För
att nå dit arbetar vi för både attitydförändringar och förbättrade villkor för gruppen ensamstående
föräldrar.
Sveriges Makalösa Föräldrar vill synliggöra ensamstående föräldrars situation och visa på att våra
bekymmer bygger på strukturella problem i samhället. Vi vill lyfta blicken från individnivå och visa
att ensamstående föräldrar som grupp har sämre ekonomiska förutsättningar.
Genom att gå igenom olika områden som är relevanta för ensamstående föräldrar, kan man se att
förändringar inom till exempel bostadspolitik, barnomsorg, föräldraförsäkringen,
arbetsmarknadspolitik ofta missgynnar vår grupp.
Den här gången tittar vi närmare på ensamföräldrars hälsa. De allra flesta ensamföräldrar har god
hälsa, men att vara ensamförälder är en riskfaktor för sämre hälsa. Vi vet att ensamföräldrar är
överepresenterade bland sjuka och sjukskrivna. Vår rapport kan läsas som ett svar på statistiken, en
förklaring till varför de har blivit så.
I rapporten beskriver vi konsekvenserna av att leva med små ekonomiska marginaler, utan trygg
barnomsorg, utan möjlighet att fullt ut nyttja föräldraförsäkringen samtidigt som man kanske bor
trångt och arbetar på timmar. Det är en bild som väl beskriver ensamföräldrars situation. De
utmaningar som ensamföräldrar ställs inför ger konskevenser för deras hälsa. Det är viktigt att
skapa bättre förutsättningar för ensamföräldrar eftersom en god hälsa är viktigt för att kunna vara en
fungerande förälder.
I vår rapport beskriver vi hälsoläget för ensamföräldrar. Majoriteten av rapporten handlar om vad
man kan göra för att förbättra ensamföräldrars hälsa. Det finns mycket att göra, några av åtgärderna
på vår lista har funnits tidigare men dragits in under besparingstider. Det poängeterar ytterligare vårt
budskap att förändringar ofta betyder försämringar för ensamföräldrar, och att många politiska
beslut fattas utan konsekvensbeskrivningar.
Rapporten har mycket fokus på ensamstående mammor. Det beror på att kvinnor är
överepresenterade som boförälder, och att kvinnors ohälsa är större än mäns ohälsa.
Bakgrund
Målet för regeringens familjepolitik är att den ekonomiska familjepolitiken ska bidra till förbättrade
förutsättningar för en god ekonomisk levnadsstandard för alla barnfamiljer.

2. För ensamstående föräldrar innebär det att deras ekonomiska standard ska jämföras med hushåll
utan barn. I praktiken ser det inte alls ut så, och att det finns ett gap där emellan kan man förstå.
Frågan är bara hur stort gapet kan vara mellan olika hushåll, framför allt för de hushåll som har
barn, utan att det får allt för stora konsekvenser för barnens rätt till en likvärdig uppväxt. De
ekonomiska förutsättningarna skiljer sig åt:
Om hushåll utan barn har en ekonomisk standard på 100, så uppgår sammanboende med barns
standard till 93 procent av den. För ensamstående med barn är standarden 68 procent. Enligt en
rapport från riskdagens utredningstjänst, beställd av väsnterpartiet, ser vi nu att andelen barn i
fattiga enförälderhushåll ökar från 14,9 procent 2006 till 26,9 procent 2009.
Hälsa för ensamföräldrar
Mellan 1996 och 2003 ökade sjukfrånvaron i Sverige dramatiskt. Under samma period har
förvärvsfrekvensen för ensamföräldrar sjunkit. En studie av Ringbäck Weitoft visar att
ensamföräldrar lever under mer ogynnsamma hälsoförhållanden och situationen har försämrats de
senaste 20 åren. Med utgångspunkt i statistik från Försäkringskassan finns det anledning att tro att
ensamföräldrar är en grupp som har ökat sin sjukfrånvaro.
Försäkringskassan för statistik över det så kallade ohälsotalet. Ohälsotalet är ett mått på utbetalda
dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, förtidspension och
sjukbidrag från socialförsäkringen (från år 2003 sjuk- och aktivitetsersättning).
Nedan redovisas ohälsotalet för ensamstående med barn. Statistiken har tagits fram av
Försäkringskassan på begäran från Riksdagens Utredningstjänsten.
Tabell 2: Ohälsotalet för ensamstående med barn. Män och kvinnor. År 2005.
Ohälsotal
Hushållstyp
Ensamstående kvinnor 51,0
m barn 0-19 år
Ensamstående män m 28,0
barn 0-19 år
Källa: Försäkringskassan, analysenheten
För samtliga ensamstående med barn 0-19 år var ohälsotalet 46,4. Försäkringskassans mål är att
ohälsotalet ska ligga under 37 dagar som genomsnitt för riket i slutet av 2008. Ohälsotalet för hela
befolkningen under 2006 var 39,9 (SCB).
Det finns olika studier som berättar om ensamföräldrars hälsa. Ensamföräldrar har högre risk för
svår ohälsa, enligt Ringbäck Weitoft. Socialstyrelsen beskriver att ensamföräldrar har hög risk att
leva med ängslan, oro och ångest. Enligt SCB har så många som 40 procent av ensamföräldrarna
problem med sömnen, jämfört med 10 procent för hela befolkningen. Var tionde ensamstående
mamma har svåra besvär med ängslan, oro och ångest.
Trots detta avstår många ensamföräldrar från att söka vård. Hälften av ensamstående mammor i
Stockholms län har avstått från att gå till läkare, tandläkare eller hämta ut medicin det senaste året,
vilket är en uppgift som gäller även på riksplanet. Ensamföräldrar avstår från att söka vård, även om
de upplever behov av vård.

3. Det man mest avstår ifrån är tandläkarvård. Varannan ensamstående mamma avstår från tandvård.
En viktig förklaring till att en del avstår från att besöka tandvården är att man som patient inte i
förväg vet vilka kostnader ett tandvårdsbesök innebär och går inte dit för att inte riskera att dra på
sig kostnader man egentligen inte har råd med.
Har hälsa ett kön?
Ensamstående pappor har generellt bättre hälsa än ensamstående mödrar, men den är fortfarande
sämre än för gifta män. Medan kvinnor råkar ut för sömnsvårigheter, blir många män ensamma efter
en separation. Att ha vänner runt sig att bolla sina tankar med, ett emotionellt stöd, är viktigt för
välbefinnandet, och avsaknaden av det påverkar hälsan negativt.
Pappor som inte har vårdnaden om sina barn är den pappagrupp som har sämst hälsa. Var tionde
pappa som inte bodde med sina barn hade vårdats för psykiatrisk eller missbruksrelaterad diagnos.
Sveriges Makalösa Föräldrars egna undersökningar visar att missbruk och psykisk ohälsa är en stor
anledning till seperationer. Pappornas ohälsa gör att vårdnaden om barnet, eller åtminstone boendet,
tillfaller mamman, därav sambandet mellan pappors ohälsa och vårdnad om barnet.
Vad beror ohälsan på?
Det finns flera anledningar till att ensamföräldrar har dålig hälsa. Att sätta alla samman alla delar till
en helhet är viktigt för att förstå ensamföräldrars situation. Sammanfattningsvis kan man säga att
ensamföräldrar ofta har små ekonomiska marginaler, är ensam om att bidra till familjens
försörjning, är ensam om ansvaret för barnet, bor trångt, arbetar deltid, inte alltid har en trygg
barnomsorg för sina barn, saknar emotionellt stöd, prioriterar ner sin egen hälsa till förmån för
barnet, löper hög risk att bli utsatt för våld i hemmet, kan vara i vårdnadstvist och saknar
möjligheter till fritidssysselsättning och möjlighet att vara aktiv i samhällslivet och på det sättet
påverka sin situation.
En skyddsfaktor mot ohälsa är att leva i en familj. Att ha en partner betyder oftast ett känslomässigt
stöd, någon att bolla sina tankar med, och man får och ger omtanke, beröring och kärlek. Att leva
ensam är därför en slags riskfaktor. Att leva kvar i en destruktiv relation är också en riskfaktor. De
flesta gör någon slags riskanalys innan man avslutar en relation och går vidare. Man ställer sig
frågan, hur skapar jag en trygg miljö för mig och mitt barn där vi kan leva i en fungerande familj?
Många ensamföräldrar har lämnat en destruktiv relation bakom sig och upplever därför ensamheten
som något positivt. Man har brutit upp från en dålig relation, gått igenom en kris och blivit stark.
Det är positivt för självkänslan och välbefinnandet.
Ekonomisk stress
Att vara ensamföräldrar är en stor riskfaktor för att leva i ekonomisk utsatthet, i fattigdom.
Rapporter från Rädda barnen, Försäkringskassan, med flera vittnar om den utsatta ekonomiska
situationen för ensamföräldrar. Att leva under ständig ekonomisk stress påverkar hälsan. Mest
ekonomisk stress och skamgenerande erfarenheter har den som är yngre, arbetslös och
ensamstående med barn. Enligt Bengt Starrin, professor i socialt arbete vid Karlstads universitet
kan ekonomisk stress och ekonomisk påfrestning kan förklara mycket av variationer i psykisk hälsa
och ohälsa. Det finns ett tydligt samband som visar att människor som inte har ekonomiska problem
har även mindre problem med psykisk ohälsa.
I Starrins undersökningkonstaterar man att det framför allt tycks vara två känslor som förknippas
med ekonomisk påfrestning - rädsla och skam. Man är rädd för att pengarna inte ska räcka till för
det allra nödvändigaste. Man skäms också över att ha lite pengar, att inte kunna leva upp till
omgivningens förväntningar på hur man bör leva. Risken finns att man blir isolerad, därför att man

4. har inte råd att till exempel bjuda hem sin vänner eller åka på besök hos släktingar. Detta finns
också väl beskrivet i Torbjörn Hjort och Tapio Salonens forskning.
Konflikter mellan föräldrar
Om skilsmässan kantas av svåra konflikter, som kan handla både om föräldrarna och om barnet, blir
det en stor belastning på hälsokontot. Även efter separationen är föräldrarna tvingade att samarbeta
och det finns ofta konflikter kvar som gör det svårt.
I värsta fall hamnar föräldrarna i vårdnadstvist. Att gå igenom en vårdnadstvist är tufft.
Vårdnadstvister blir ofta väldigt polariserade, man blir granskad och ifrågasatt som förälder. Det
kostar mycket pengar, det tar energi och skapar oro. Man vet inte hur framtiden kommer bli. Det
handlar om väldigt känsliga, personliga och samtidigt grundläggade känslor, om dig som förälder
och din relation till barnet. Ditt föräldraskap går från att vara en naturlig del av din vardag, till att
bli en juridisk tvist. Samtidigt som vårdnadstvisten pågår ska du fortsätta vara en bra förälder åt ditt
barn. Att vara förälder som går igenom en vårdnadstvist är en svår prövning.
Föräldrar som har sina barn växelvis boende hos sig är tvungna att komma överens. Om man inte
gör det påverkar det både föräldrarna och barnens hälsa. För föräldrar där samarbetet inte fungerar,
eller där man inte känner sig trygg med att barnet har det bra under tiden med den andra föräldern är
det svårt att återhämta sig och må bra när man inte har barnet hos sig.
Ensam vårdnad
9 procent av föräldrarna har ensam vårdnad om sitt barn. Den uppgiften säger ingenting om hur
mycket tid barnet tillbringar med sin andra förälder. Ett vanligt misstag är att tro att alla barn bor
välxelvis och att det därför inte är så komplicerat längre att vara ensamförälder. Sanningen är att
väldigt få av barnen bor växelvis. Det är betydligt vanligare att en förälder tar allt ansvar för barnet,
även vid gemensam vårdnad. Ungefär 70 procent av barnen bor mest hos mamma, och de tillbringar
ungefär 13 procent av sin tid hos pappa. Det motsvarar ganska väl varannan helg, i faktisk tid.
Att vara ensamförälder med ett barn hemma, den mesta av tiden, betyder att man får all kärlek men
också allt ansvar. Man är också den som måste ge barnet svar på frågor om var den andra föräldern
är. Man är den förälder som måste stå till svars när födelsedagar glöms bort, och när utlovade besök
inte blir av. Att barnet bara har tillgång till en av sina föräldrar kan också betyda att det inte finns
kontakt med den andra förälderns föräldrar, vilket har både praktisk och känslomässig betydelse i
vardagen för föräldern och barnet.
Vänner och demokrati
Ensamstående med barn är mer utsatta för social exkludering än par utan barn och situationen är
värre idag än för trettio år sedan. Många ensamföräldrar som vi möter vittnar om hur gamla vänner
försvinner i samband med skilsmässan och det är svårt att hitta nya vänner.
Möjligheten till fritidssysselsättning är begränsad, både av ekonomiska skäl och brist på tid,
eftersom det krävs en barnvakt varje gång man ska gå hemifrån utan barn.
Marcus Westin har visat med sin forskning hur ensamföräldrar har väldigt begränsade möjligheter
att vara delaktiga i samhällslivet, och därför upplever ensamföräldrar också sällan att man kan
påverka sin situation. De flesta aktiviteter, inom föreningslivet eller politiken förutsätter att man kan
delta kvällstid utan barn.
Ständig otillräcklighet
Att vara ensamförälder är att vara ensam försörjare i familjen och ensam om ansvaret för barnet.
Många ensamföräldrar beskriver hur de slits mellan arbetet och hemmet. De senaste åren har

5. begreppet livspussel diskuterats flitigt, och det används för att beskriva två föräldrars svårigheter att
få ihop arbete och familj. Ganska lite har sagts om hur vardagen ser ut för ensamföräldrar.
Arbetsgivaren kräver självklart 100 procents närvaro och produktivitet. Arbetar man heltid betyder
det att barnet får långa dagar i förskolan, över 8 timmar. Arbetar man på obekväm arbetstid är risken
stor att man inte har tillräcklig barnomsorg ordnad, och måste lämna bort barnet till olika människor
varje kväll.
När man kommer hem väntar alla hushållsyssorna, tvätt (ofta i tvättstuga en bit bort), disk, middag
innan Bolibompa börjar. Sjävklart vill man också vara med sin barn, bara vara, eller hjälpa till med
läxor eller prata om sådant som barnet tänkt på. Småbarnsföräldrar och tonårsföräldrar är de
grupper vi ser som särskilt har det tufft med sitt livspussel, och för dem är risken stor att tidsbristen
och känslan av att inte räcka till, tillsammans med andra påfrestningar utgör ett stort hot mot den
egna hälsan.
Mäns våld mot kvinnor
Var femte ensamstående mamma har varit utsatt för våld eller hot i hemmet under en ettårsperiod.
Var tionde ensamstående mammor var utsatt för upprepat våld, minst fyra våldshändelser under ett
år.
Överepresentationen av ensamstående mammor i statistiken om mäns våld mot kvinnor kan bero på
att många separerar på grund av psykisk ohälsa eller missbruk hos mannen. Sådana män är mer
benägna till våld. Icke desto mindre är det ett problem. Studier i Stockholms län visar att kvinnor
som separerat fortsätter bli utsatta från våld från den man som kvinnan separerat från.
Vårdens utformning - kan den möta ensamföräldrars behov?
Trots stor risk för ohälsa, och upplevda behov av vård så drar sig ensamföräldrar för att gå till
läkaren. När man väl kommer dit och berättar om sina symptom, är det ofta diffusa symptom som
oro, ängslan, sömnsvårigheter och ångest. Läser man den bild av situationen för många
ensamföräldrar, som den här rapporten ger, är det symptom vars ursprung man kan förstå. Men det
är sådana symptom som vården har svårt att hantera. Vi vet utifrån SKLs egna rapporter, att vården
är dålig på att ta kvinnors signaler om ohälsa på allvar. Kvinnor får sedan vänta längre på
behandling och får mindre omfattande rehabilitering. Män som lider av oro och ångest blir
diskriminerade och riskerar att inte bli sedda och få rätt behandling för sina symptom.
Sjukskrivningar
Vården och forskarna ser ökade sjukskrivningar, och bland dem en tydlig ökad andel psykiska
besvär. Bakom etiketten psykiska besvär döljer sig ofta fysiska symptom, som migrän, smärta och
försämrat immunförsvar.
Långvariga sjukskrivningar dominerar bland de ökade sjukskrivningarna. Det kan ses som en brist
på sjukförsäkringens rehabiliterande funktion. Ökade krav i arbetslivet gör det svårare att återvända
till arbetet. Ensamföräldrar som blivit sjukskrivna för till exempel utmattningsdepression blir ofta
granskade och får inte alltid ersättning från Försäkringskassan, vilket ökar ytterligare ökar pressen
att få ihop vardagen.
Regeringens förslag – anpassade för att hjälpa?
Förvärvsarbete har en positiv inverkan på hälsa och välbefinnande (ekonomisk trygghet, materiell
välfärd, och full delaktighet i samhället) – men hälsa är också en förutsättning för att kunna arbeta.
Andelen ensamföräldrar bland de långtidssjukskrivna är sannolikt ganska stor. När det görs

6. förändringar i sjukförsäkringssystemet påverkar det ensamföräldrar mycket eftersom sjukpenningen
är familjens enda inkomstkälla under sjukskrivningen.
Mellan 1996 och 2003 ökade sjukfrånvaron i Sverige dramatiskt. Nu ser vi tydligt ökad andel sjuka
med psykiska besvär. Ökade krav i arbetslivet gör det svårare att återvända till arbetet och
långvariga sjukskrivningar dominerar. Samtidigt väljer regeringen att sätta en ettårsgräns för
sjukpenning. Sjukskrivna ensamföräldrar känner sig jagade. Inom tre månader är man tvingad att
hitta en ny uppgift om man inte kan gå tillbaka till sitt ordinarie arbete.
Rehabiliteringskedjan är möjligen bra för fast anställda på heltid. Men så ser situationen ofta inte ut
för ensamföräldrar. Många har redan puttats ut från arbetsmarknaden. Verkligheten visar minskad
förvärvsfrekevens, och över 20 procent av ensamföräldrarna har tillfälliga anställningar eller går på
timmar. Pressen att hitta en annan uppgift inom tre månader gör sjukskrivningen till en fara för
hälsan istället för rehabilitering. Kravet ökar oron och stressen för ensamföräldern som samtidigt
ska hålla kontakt med myndigheter, fortsätta ha ensamt ansvar för barn och hem. Kanske pågår en
vårdnadstvist samtidigt, eller man lever under hot om våld.
15 åtgärder för bättre hälsa
Att åstadkomma förbättring för ensamföräldrars hälsa är ingen hopplös uppgift. Det handlar om att
identifiera våra specifika riskfaktorer, och genomföra ett antal olika åtgärder för att öka
skyddsfaktorerna, kopplade till våra målgrupper och på olika nivå.
Generellt sett åtgärdas psykisk ohälsa bäst med gemensamma åtgärder på samhällelig nivå. Enligt
WHOs Ottawamanifest kan det vara strukturella insatser för stödjande miljöer och rättvisa
förutsättningar.
Ett första viktigt steg för samhället att ta är att inse att vi finns. Vart fjärde barn växer upp med en
ensamföräldrar. Vår perspektiv måste finnas med i beslutsfattandet. När man fattar beslut måste
hänsyn tas till vilka konskevenser det får för vår grupp. Idag accepterar vi att det kommer
larmrapport efter larmrapport som läggs till handlingarna utan åtgärder. Det är oacceptabelt att det
bara får fortsätta så, samtidigt som regeringen presenterar flera förslag riktade till familjer med två
föräldrar, som har betydligt bättre grundförutsättningar. För att ge våra barn en bra start krävs
välfungerande föräldrar. Därför ska vi arbeta för att minimera de riskfaktorer som finns kring ohälsa
för ensamföräldrar.
Sveriges Makalösa Föräldrar presenterar ett åtgärdsprogram med 15 förslag, utifrån våra kunskaper
och utifrån vad forskningen slagit fast som evidensbaserade åtgärder, alltså insatser som vi vet
åstadkommer den förändring som krävs. Avslutninsgsvis visar vi hur Sveriges Makalösa Föräldrars
arbete med självhjälpsgrupper och familjenätverk är en viktig insats för att förbättra situationen för
ensamföräldrar.
Ensamföräldrars egna förslag
Minska den ekonomiska stressen
Jämställdhetsutredningen slog fast att den ekonomiska situationen för ensamföräldrar är ett hinder
för att nå full jämställdhet i samhället. Den utsatta ekonomiska situationen är också ett hot mot
ensamföräldrars hälsa. Jämställdhetsutredningen föreslog ett riktat förvärvsavdrag till

7. ensamföräldrar, som vi ställer oss bakom. Vi vill ha ett förvärvsavdrag för ensamföräldrar.
Mötesplatser för föräldrar, med samtal i grupp
Behovet av mötesplatser är anledningen till att Sveriges Makalösa Föräldrars arbete är så
framgångsrikt. Grupper för föräldrasamtal är något som återkommer i diskussionerna hos oss.
Många föräldrar tror att det kunde bidragit till en bättre relation till den andre föräldern. Samtal i
grupp skulle också göra föräldrar bättre rustade för vad föräldraskapet innebär, och behovet av att
prata om lösningar på föräldrarskapets utmaningar är stort. Vi vill ha fler mötesplatser och samtal
för föräldrar i grupp.
Barnomsorg
Bristen på barnomsorg på obekväm arbetstid skapar stor otrygghet och oro hos både föräldrar och
barn. Idag erbjuder bara varannan kommun sådan omsorg.
I brist på annan avlastning använder ensamföräldrar finns det ensamföräldrar som låter barnen vara
på förskolan när de själva är lediga. Det är ett råd som vi ger till trötta föräldrar som behöver
återhämta sig. Ibland är det bättre för barnen att vara på förskolan, och bra för föräldern att få vila.
Det ökar möjligheterna för föräldern att vara en bra förälder när man hämtar barnet på
eftermiddagen. Vi vill ha barnomsorg på obekväm arbetstid, och en allmän, generös och tillgänglig
barnomsorg i övrigt.
Kontaktfamilj
Många föräldrar vittnar om att alla åtgärder sätts in först när allt gått på tok. Det betyder mycket
mer att få förebyggande stöd, eller att få avlastning när allt är som tyngst. Ett bra sätt att avlasta
ensamföräldrar är en kontaktfamilj som kan ta hand om barnet, till exempel en helg i månaden. En
kontaktfamilj ökar också familjens nätverk och kan fungera som emotionellt och praktiskt stöd på
många olika sätt. Vi vill att kommunernas arbete med kontaktfamiljer stärks.
Föräldradagar vid ensam vårdnad
En förälder med ensam vårdnad kan inte överlåta sin föräldrapenning under egen sjukdom.
Föräldrar som behöver opereras, föräldrar som är svårt sjuka eller långtidssjuka har inga
ekonomiska möjligheter att få hjälp med barnet. För föräldrar med gemensam finns alltid
möjligheten att överlåta dagar på varandra. Konsekvensen är att föräldrar med ensam vårdnad om
barn inte lika tillgång till vård och rehabilitering, vid sjukdom. Vi vill att det ska bli möjligt att
överlåta föräldradagar för förälder med ensam vårdnad som själv blir sjuk.
Hemsamarit
Många ensamföräldrar talar drömmande om det stöd som många kommuner erbjöd för ett antal
decennier sedan. Det kallades bland annat för hemsamarit, och var en person som kom hem till
familjen till exempel när ensamföräldern var sjuk. Hemsamariten tog hand om barnen, handlade,
lagade mat och ordnade så att ensamföräldern kunde kurera och återhämta sig. Vi vill ha tillbaka
hemsamariten.
Psykolog på BVC
Många landsting har haft en psykolog knuten till barnavården för att kunna fånga upp föräldrar som
behöver stöd. Vi får rapporter om att det är något landstingen sparar in på och istället hänvisas
föräldrar till psykiatrin. Barnavårdscentralen är en trygg miljö för föräldrarna och många problem
kan lösas där innan de växer och blir allt för stora. Vi vill ha psykologer på BVC och MVC.
Underlätta deltagande
En viktig del i vad som kallas livskvalité är möjligheten till fritidssysselsättning, engagemang och
känna att man kan påverka sin siutation. Det kan man göra genom att engagera sig i någon förening

8. eller politiskt. Idag är det mesta av föreningslivet uppbyggt kring kvällsmöten lämpligen utan barn,
men någon barnverksamhet i anslutning till mötena finns det sällan. Vi vill att den ideella sektorn
och politiken blir tillgänglig för alla föräldrar.
Bra boende, tryggt boende
Hemmet är min borg, heter ett populärt uttryck. Att trivas i sitt hem är viktigt. Det är också där man
ska återhämta sig, och det är där man tillbringar den mesta tiden med sitt barn. Ensamföräldrar
behöver ett praktiskt boende i en bra miljö, nära till förskola, kommunikationer och butiker.
Förändringar i bostadsbidraget har gjort att många bor trångt, särskilt ensamföräldrar. Över 200 000
föräldrar saknar eget utrymme i sitt boende, utan sover i köket eller vardagsrummet. Vi vill se
förändringar i bostadsbidragets utformning.
Föräldrastöd
Att arbeta med föräldrastöd är ett enkelt sätt att förebygga både ohälsa hos föräldrarna och missbruk
och kriminalitet hos barnen. Trots det är ofta föräldrastöd inte prioriterat. Regeringen har avsatt
särskilda pengar till föräldrastöd som delas ut på kommunal nivå. Det är viktigt att kommunerna
hittar rätt samarbetspartners i arbetet med föräldrastöd, och att pengarna verkligen når fram. Vi tror
att pengarna skulle behöva delas ut på fler nivåer än den kommunala. För att ge bäst genomslag så
tror vi också att föräldrastöd är bäst när det är lättillgängligt, och normaliserat. Vi vill se fortsatta
prioriteringar av föräldrastöd, och att finansiering kan ske på andra nivåer än bara via kommunerna.
Fler åtgärder
Hembesök hos ensamstående gravida och småbarnsmödrar.
Minska stress och främja psykisk hälsa i arbetslivet.
Program för ökad prolemlösnings- och kommunikationsförmåga i parrelationer.
Antistressgrupper.
Åtgärder för att förbättra boendemiljön, och öka tryggheten.
Förslagen är hämtade från Vad är psykisk hälsa? Forsknings- och utvecklingscentralen för social- och hälsovården,
Finland.
Makalösas betydelse för bättre hälsa hos ensamföräldrar
Forskning från Stiftelsen Stora Sköndal med professor Kristina Orth-Gomer i spetsen visar att vi
behöver medmänskligt stöd för att överleva. När det sociala nätverket saknas så ökar individens
sårbarhet, och vi blir mer mottagliga för stress och sjukdomar. Människor behöver socialt stöd för
att må bra. Dialoggrupper, som självhjälp är ett sätt som lyfts fram i studien som ett bra sätt att ge
både emotionellt stöd, som praktiskt konkret, informativt och vägledande stöd. En studie på
Värmdö med personaldialoggrupper gav resultat i minskad sjukfrånvaro med 40 procent.
Våra egna erfarenheter i Sveriges Makalösa Föräldrar bekräftar forskningen. Ensamstående
föräldrar som kommer till oss blir starkare och utvecklar sitt sociala nätverk genom våra metoder.
Vi erbjuder alla ensamföräldrar att vara med i ett familjenätverk. Familjenätverkets grundidé är
enkel – om du hjälper mig så hjälper jag dig.
Familjenätverk för ensamföräldrar med små barn bygger på självhjälpsprincipen, eget engagemang
och ansvar. I detta sammanhang handlar det om att ensamföräldrar med små barn träffas
regelbundet i en tydlig struktur som bygger på att alla är lika värda och tar lika stor del i att det
fungerar. Ingen är mer ansvarig än någon annan, och var och en är expert på sitt liv. Men man
behöver andra i liknande livssituation för att ta fram och se sina egna styrkor.
Genom familjenätverken rekryterar vi deltagare till självhjälpsgrupperna. Exempel på
självhjälpsgrupper hos oss är grupper med föräldrar som har växelvis boende, gravid och
ensamstående, den andre föräldern missbrukar eller är psykiskt sjuk, och ensamstående förälder till

9. barn med funktionshinder.
Syftet med självhjälpsgrupperna är att stötta ensamstående föräldrar och skapa gemenskap när
mycket av deras vardag präglas av utanförskap, både i föräldrarollen såväl som ekonomiskt.
Förutom familjenätverk och självhjälpsgrupper är det också möjligt att utveckla sitt
samhällsengagemang hos oss, och testa möjligheten att påverka och förändra beslut. Vi arbetar med
opinonsbildning, med utgångspunkt i medlemmarnas behov och situationer. Vi erbjuder
utbildningar i våra frågor, både distansutbildningar och lokala utbildningar. Vid
utbildningstillfällena står vi för större delen av omkostnaderna, och det finns alltid barnvakt för att
underlätta deltagandet.
En deltagare från Fosie i Malmö, uttryckte sig så här efter att ha genomgått vår distansutbildning i
Jämställt föräldraskap:
− Det är inte som att jag fått mer pengar nu, men jag vet att jag inte är ensam och nu känner jag
att det är lättare att hantera min siutation.
Sveriges Makalösa Föräldrar har också gett ut en samtalsmanual för blivande och nyblivna
föräldrar, Jämställt föräldrasamtal och vårdnadsfred. Den används av barnmorskemottagningar och
familjerätt, och innehåller fakta och frågor som bättre ska förbereda föräldrarna på att se
föräldraskapet som individuellt. Samtalsmanualen ska också öka deras förmåga att samarbeta,
oavsett om föräldrarna lever tillsammans eller inte.
Källor
Frågor och svar om rehabiliteringskedjan, Regeringskansliet
Ettårsgränd för sjukpenning och införande av förlängd sjukpenning, Regeringskansliet
God tandvård till rimlig kostnad, Regeringskansliet
Arbetshälsorapport, Stockholms läns landsting
Inte vilka män som helst, Mikael Rying i Välfärd nr 1 2003
Fortfarande kristid för många mammor, Åsa Petersen, Aftonbladet 8 januari 2008
En longitudinell ansats till social exkludering i Sverige, Miia Bask, Umeå Universitet
Ohälsa och dödlighet i enförälderhushåll, Gunilla Ringbäck Weitoft
Health and healthcare utilization among Swedish single parent families, Marcus Westin, Uppsala
universitet
Vad är psykisk hälsa? Forsknings- och utvecklingscentralen för social- och hälsovården, Finland
Men jag då? Agneta Geijer, praktikuppgift Jämställt föräldraskap 2007
Välfärdens ansikte mot 2000-talet, Socialvetenskaplig tidskrift nr 2-3, 2007
Self-Perceived Oral Health, Dental Care Utilization And Satisfaction With Dental Care” Katri
Ståhlnacke, Malmö högskola
Ensidigt högkostnadsskydd ger försämrad tandhälsa, chefer för Folktandvården på DN debatt.
Den ojämställda vården, SKL
Skillnader i hälsa bland ensamstående och sammanboende mödrar i Stockholms län 2002,
Stockholms landsting
Bengt Starrin, professor i socialt arbete vid Karlstads universitet.