GPCC seminarium med Professor Lars Wallin som är en internationellt erkänd och framstående forskare inom området för implementering inom Hälso- och sjukvård. Seminariet anordnades av GPCC den 21/1 2015.
I den här studien presenterar vi ett analytiskt ramverk för att utvärdera graden
av patientcentrerad vård i Sverige. Ramverket består av följande fem dimensioner:
- Patienter som medaktörer i vården genom information och utbildning
- Respekt för patienters individuella behov, preferenser och värderingar
- Samordning och kontinuitet såväl inom som mellan vård och omsorg
- Helhetssyn på patienter som människor med både medicinska och ickemedicinska (ex. sociala, emotionella och andliga) behov
- Involvering av familj och närstående i vården enligt patienters önskemål
GPCC seminarium med Professor Lars Wallin som är en internationellt erkänd och framstående forskare inom området för implementering inom Hälso- och sjukvård. Seminariet anordnades av GPCC den 21/1 2015.
I den här studien presenterar vi ett analytiskt ramverk för att utvärdera graden
av patientcentrerad vård i Sverige. Ramverket består av följande fem dimensioner:
- Patienter som medaktörer i vården genom information och utbildning
- Respekt för patienters individuella behov, preferenser och värderingar
- Samordning och kontinuitet såväl inom som mellan vård och omsorg
- Helhetssyn på patienter som människor med både medicinska och ickemedicinska (ex. sociala, emotionella och andliga) behov
- Involvering av familj och närstående i vården enligt patienters önskemål
I arbetet med att förebygga fetma hos barn, föreslogs det
att ta ett nationellt helhetsgrepp för att förstå hur det stöd
som ges idag uppfattas ur ett föräldraperspektiv.
Studien har genomförts i samarbete mellan masterstudenter från Göteborgs Universitet på uppdrag av Regionalt Obesitascentrum i Västra Götaland tillsammans med företrädare för Rikscentrum Barnobesitas på Karolinska Sjukhuset. Medarbetare från servicedesignföretaget Transformator Design
har fungerat som mentor.
Metoden som har använts i detta projekt heter servicedesign och är en arbetsmetod som hjälper organisationer att bli mer användarcentrerade, det vill säga att arbeta utifrån-och-in.
Ett paradigmskifte på gång?
Sedan en tid tillbaka pågår en utveckling steg för steg,
delvis i det tysta, som kan beskrivas som ett paradigmskifte för hur hälso- och sjukvården och omsorgen kommer att bedrivas. Skiftet består i att hälso-, vård- och omsorgsinsatser, till grupper med större behov, alltmer kommer att samorganiseras, och utföras med utgångspunkt från helheter av behov.
Dessa nya och mer förplanerade arbetssätt kommer också att arbeta med förmedlingsformer av insatserna som bättre passar olika målgrupper med större behov. De nya arbetssätten utvecklas och drivs oftast utanför traditionella mottagningar och insatsuppdelade arbetsmodeller – och betydligt mer i direkt samverkan med patienterna.
De resultat som framkommer av de nya arbetsformerna
är närmast häpnadsväckande. Väsentliga kvalitetslyft i
kombination med resurseffektiviseringar i spannet
50 – 90 procent. Många har frågat sig om det verkligen
kan stämma och om det är möjligt att sprida dessa
organisatoriska innovationer i en större skala vilket då,
i förlängningen, borde ge mycket stora kvalitets- och
resursvinster.
2. Nationella riktlinjer för tandvården –Metoder för munhälsorelaterade levnadsvanor Faktagrupp: Katarina Konradsson Pia Gabre Görel Müller Katri Ståhlnacke 2
12. Bästa tillgängliga kunskap….. …för att de hitta de metoder som bäst behandlar sjukdom men även de som bäst förebygger sjukdom Målet: Största möjliga nytta med den resurs som ställts till förfogande (=kostnadseffektiv)
13. Rangordning 1 - 10 Bästa tillgängliga kunskap Tillstånd och åtgärd Faktadokument Icke göra FoU Den odontologiska riktlinjeprocessen 10
14. Smärta och funktionsstörning i mun, ansikte och käkar Sjukdomar i vävnaderna kring tänder och implantat Bett – och tandpositions-avvikelser Karies Total och partiell tandlöshet Sjukdomar i tandpulpa och periradikulära vävnader
20. När är hälsofrämjande arbete effektivt? Vad är målet med hälsofrämjande arbete? Mäts nyttan i sjukdomsförekomst eller i vilken grad personen kan ta ansvar för sin egen hälsa? Vad är det övergripande målet?
21. Tandvårdslagen …lägga särskild vikt vid förebyggande åtgärder… …respekt för patientens självbestämmande och integritet Vården ska så långt det är möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten Prioriteringsutredningen 1995: Vårdens svåra val Förebyggande insatser bör ha mycket hög prioritet, näst efter behandling av livshotande tillstånd. Men kravet är att insatsen har bevisad nytta. Värdet av en insats bedöms av: 1) Insatsen ska göra gott, 2) ska inte skada, 3) ska utgå från att alla människor har lika värde, 4) ska främja rättvisa, 5) ska respektera människors självbestämmande och 6) ska göra största möjliga nytta med givna insatser
25. Vi lägger oss i människors liv – extra viktigt att det vi säger är sant, grundat på bästa tillgängliga kunskap Inte på behandlarens tyckande eller moral
27. Två experter möts – en är expert på tandvård, den andra på sitt eget liv
28. Utmaningen för området hälsofrämjande metoder och levnadsvanor Undvika paternalism Skapa möjligheter för människor att ta egna hälsosamma beslut Och när man är redo för förändring – då har vi identifierat vilka sätt som är mest effektiva
29. Vetenskap och beprövad erfarenhet Kunskapsbaserad och ändamålsenlig Effektiv Nationella riktlinjer Säker Rimlig tid Nationella riktlinjer för hälsofrämjande metoder Patientfokuserad Jämlik Värdegrunds- dokument God vård
30. Förslag på Generella indikatorer för god tandvård Andel av befolkningen som upplever att de har mycket eller ganska bra munhälsa Andel personer som anser att de fått tillräcklig information för att själva kunna förebygga tandsjukdomar Andel i befolkningen som anser att de blivit respektfullt bemötta när de besökt tandvården Synpunkter till Socialstyrelsen före 31 maj
31.
32. Tillstånds- och åtgärdslista Hälsofrämjande metoder Sjukdomsförebyggande metoder Vilka tillstånd ? Vilka åtgärder ? 29
37. Åtgärder – för ett munhälsobeteende Enkla råd Korta råd och rekommendationer normalt cirka 5 minuter. B. Rådgivning Mer patientcentrerade samtal / mer dialog vid jämförelse med enkla råd C. Kvalificerad rådgivning/samtal Ofta tidsmässigt mer omfattande än rådgivning. Patientcentrerad och teoribaserad. Exempel på teorier som studerats är Social Cognitive Theory, Transtheoretical Model, Theory of Planned Behavior.
38. Åtgärder vid tillstånd ”…. bristande munhygien” B1. Rådgivning/samtal Patientcentrerade samtal / dialog, med eller utan demonstration eller övning B2. Rådgivning/samtal med tillägg av egenkontroll. Patientcentrerade samtal / dialog. Med eller utan demonstration eller övning. Med tillägg av egenkontroll. B3. Rådgivning/samtal med särskild uppföljning, med eller utan tillägg. Patientcentrerade samtal /dialog, Med eller utan demonstration eller övning. Med särskild uppföljning.
39. C. Kvalificerad rådgivning/samtal Strukturerad teoribaserad rådgivning utifrån antaganden om hur motivation och beteenden kan påverkas. Exempel på teorier/modeller: Social Cognitive Theory, Theory of Planned Behavior och Stages of Change. Rådgivningen följer en viss struktur. Motiverande samtal är exempel på en teoribaserad och strukturerad intervention.
68. Systematisk översikt Artikel som efter en viss mall refererar och kommenterar alla tillgängliga resultat som belyser ett visst medicinskt problem. Skillnaden jämfört med en metaanalys är att den systematiska översikten inte gör en statistisk sammanslagning av alla de refererade resultaten (SBU:s ordlista, www. sbu.se) 49
70. Randomiserade studier En randomiserad klinisk studie är en undersökning som är både randomiserad och jämförande (kontrollerad). Undersöker effekten av en behandling. Studien kännetecknas av att patienterna fördelas slumpmässigt till att antingen få en experimentell behandling eller en kontrollbehandling (SBU:s ordlista, www. sbu.se) 51
90. I framtiden… Att införliva patientperspektivet i både tillstånd och åtgärd! Tillstånd Åtgärd
91. T Vuxna som upplever sig ha dålig munhälsa och med oral sjukdom eller förhöjd sjukdomsrisk – där bristande munhygien är en riskfaktor Å Rådgivning/samtal med eller utan övning (patientcentrerat -högst 20 min)
92. T Individ som upplever sig ha god munhälsa och är oralt frisk Å Positiv förstärkning av hälsofrämjande beteende genom enkelt samtal
93. Åtgärdsprogram är svåra att utvärdera! Instruktion, information, klorhexidingel i skena, fluortandkräm 5000 ppm…
95. Hälsopromotion – mer än en dimension Patienterna Hälsosamma val Behandlarna Påverkan på individuella beteenden Vårdplanerare och politiker Påverkan på social, kulturell och ekonomisk miljö Välbefinnande!
99. Smärta och funktionsstörning i mun, ansikte och käkar Sjukdomar i vävnaderna kring tänder och implantat Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande metoder – vanor, beteende Bett – och tandpositions-avvikelser Karies Sjukdomar i tandpulpa och periradikulära vävnader Total och partiell tandlöshet