SlideShare a Scribd company logo
Hur gör vi tandvården hälsoinriktad? Svensk Tandhälsovårdsförening Nätverket för oralhälsorelaterad livskvalitet
Katri Ståhlnacke   Verksamhetschef, Dr.odont vet Folktandvårdens Folkhälsoenhet Örebro läns landsting
Befolkningsperspektivet Att främja munhälsa hos barn och ungdomar
[object Object],[object Object],[object Object],[object Object],[object Object]
[object Object],[object Object],[object Object],[object Object],[object Object],[object Object]
[object Object],[object Object],[object Object]
[object Object],[object Object],[object Object],[object Object],[object Object],Ottawa Charter, 1986 Enable-Mediate-Advocate
” Hälsofrämjande” definierades i Ottawa som:  ” Den process som ger människor möjlighet att öka kontrollen över den egna hälsan och förbättra den”
2nd International Conference on Health Promotion,  Adelaide, 1988 3rd International Conference on Health Promotion,  Sundsvall 1991 4th International Conference on Health Promotion,  Jakarta 1997 5th International Conference on Health Promotion,  Mexico 2000 6th International Conference on Health Promotion,  Bangkok 2005 7th International Conference on Health Promotion,  Nairobi 2009
[object Object],[object Object],[object Object],[object Object],[object Object],[object Object]
Health Promotion - Hälsopromotion Health Promotion är en riktning inom folkhälsovetenskapen, där hälsa ses som en process, som gör människan till ett aktivt handlande subjekt i sitt eget liv.  Målet är att påverka och utveckla kontroll över determinanter/betingelser för hälsa, och att dra in individer eller grupper i arbetet att utveckla hälsa, livskvalitet och uppnå ett aktivt och produktivt liv
Behövs hälsofrämjande arbete verkligen idag när tandhälsan är så bra i Sverige…… ?
Jodå.. Det behövs fortfarande !!
Som motvikt mot…..
 
” Godis åt folket – en bok om hur svenskarna blev sockerslavar i Karamellkungens rike”. André Persson och Thomas Hedlund På 20 år har konsumtionen av karameller och choklad ökat med nära 50 procent.  Under samma tid har medelsvenskens vikt ökat med i genomsnitt fem kilo.  Hur blev det så?
” Godis åt folket – en bok om hur svenskarna blev sockerslavar i Karamellkungens rike”. André Persson och Thomas Hedlund ,[object Object],[object Object],[object Object],[object Object],[object Object],[object Object],[object Object]
 
” Skatt på läsk och godis behövs för barnens skull” Publicerat på DN debatt 2010-04-01  Svensken dricker 90 liter läsk per person och år. Vi äter dessutom mest godis i världen, dubbelt så mycket som den genomsnittliga EU-medborgaren.
” Skatt på läsk och godis behövs för barnens skull” Publicerat på DN debatt 2010-04-01  Svensken dricker 90 liter läsk per person och år. Vi äter dessutom mest godis i världen, dubbelt så mycket som den genomsnittliga EU-medborgaren.  Uppskattningsvis 30.000 – 50.000 barn är så feta att de riskerar dö i förtid av diabetes, cancer och hjärtinfarkt. En viktig orsak är konsumtionen av sötsaker och läsk.
” Skatt på läsk och godis behövs för barnens skull” Publicerat på DN debatt 2010-04-01  Svensken dricker 90 liter läsk per person och år. Vi äter dessutom mest godis i världen, dubbelt så mycket som den genomsnittliga EU-medborgaren.  Uppskattningsvis 30.000 – 50.000 barn är så feta att de riskerar dö i förtid av diabetes, cancer och hjärtinfarkt. En viktig orsak är konsumtionen av sötsaker och läsk.  Det är därför hög tid att även i Sverige diskutera en sockerskatt och kanske använda pengarna till att sänka skatten på frukt och grönsaker. En sådan ”söt skatteväxling” skulle vara till nytta för folkhälsan, skriver Claude Marcus, Stephan Rössner, Lennart Levi, André Persson och Thomas Hedlund.
Som motvikt mot….. men också ett Moraliskt ansvar
Befolkningsinriktat hälsoarbete -  Exempel på från Örebro län
Örebro län Befolkning: 278.882 personer Andel 0-19 år = 23 % (Riket 24%) Antal ca 65.000
Vem bestämmer
 
Medborgarmodellen Landstingsorganisationen Landstings- direktör Hälso- och Sjukvårds- direktör Överenskommelse Landstings- styrelsen Landstings- fullmäktige Hälso- och sjukvårdsnämnd Tdv- beredning Folktandvården Hälsokansli TE
[object Object],[object Object],[object Object],[object Object],[object Object],[object Object]
För att kunna identifiera och prioritera bland de grupper som har behov av  insatser krävs faktaunderlag.  Kariesepidemiologi och socio- ekonomiska analyser är exempel på detta. En klusteranalys på nyckelkods- områden finns för hela länet, framtagen av Samhällsmedicinska enheten och Tandvårdsenheten
 
Lindesbergs tätort Bostadsområdet Hagaberg rött Björkhagaskolan F-klass - skolår 6 Förskola
Enligt överenskommelsen   ,[object Object],[object Object]
Enligt överenskommelsen   ,[object Object],[object Object],[object Object]
Enligt överenskommelsen   ,[object Object],[object Object],[object Object],[object Object]
Alla insatser ska inriktas på att skapa förutsättningar för individer och vårdnadshavare att göra medvetna hälsoval baserade på kunskaper om tandsjukdomarna och de möjligheter individen själv har att förebygga dessa sjukdomar Empowerment
Alla insatser ska inriktas på att skapa förutsättningar för individer och vårdnadshavare att göra medvetna hälsoval baserade på kunskaper om tandsjukdomarna och de möjligheter individen själv har att förebygga dessa sjukdomar ” Hälsofrämjande” definierades i Ottawa som:  ” Den process som ger människor möjlighet att öka kontrollen över den egna hälsan och förbättra den”   Empowerment
Samverkan är nyckeln
[object Object],[object Object],[object Object],[object Object],[object Object],[object Object],[object Object],[object Object]
Specifika Uppdrag ,[object Object],[object Object],[object Object],[object Object],[object Object],[object Object]
Barnavårdscentral - BVC
BVC–barnavårdscentraler / BHV–barnhälsovården ,[object Object],[object Object],[object Object],[object Object],[object Object],[object Object]
[object Object],[object Object],[object Object],[object Object],[object Object]
BVC – FTV Kontaktpersoner – samtliga FTV-kliniker Kontaktpersoner – samtliga BVC-mottagningar
Empowerment förskola/skola Insatserna baseras utifrån behov
Information–empowerment förskola/skola Insatserna baseras utifrån behov ” Riskbedömning på områdesnivå” Steg 1 - alla barn/ungdomar får ett ”baspaket”  Steg 2 - fluorsköljning i skolan  Steg 3 – återkommande tandborst/fluoraktiviteter  Steg 4 – tandborstning på förskola Steg 5 – ”Viva Tanden” – mötesplats och utökat samarbete med BVC  Steg 6 – ytterligare aktiviteter…
Lindesbergs tätort Bostadsområdet Hagaberg rött cluster Björkhagaskolan F-klass - skolår 6 Förskola
Steg 1 - alla barn/ungdomar får ett ”baspaket” -  Empowerment  ,[object Object],[object Object],[object Object],[object Object],[object Object],[object Object],[object Object]
I vissa områden räcker inte detta  Mer måste göras  Steg 2
Fluorsköljning i skolor
[object Object],[object Object],[object Object]
 
 
 
 
I vissa områden räcker ändå inte detta  Mer måste göras Steg 3
Fluoraktiviteter  Delar ut tandborstar och tandkräm under aktivitetsveckor
Bildbudskap –  ” Borsta tänderna morgon och kväll med fluortandkräm”
 
I vissa områden räcker ändå inte detta  Ändå mer måste göras Steg 4
Glada Tanden Daglig tandborstning på dagis/förskola
Glada Tanden Daglig tandborstning på dagis/förskola Först en försöksperiod på en förskola i Fellingsbro Nu påbörjat där det bäst behövs
I vissa områden räcker ändå inte detta  Ändå mer måste göras Steg 5
Folkhälsoarbete ” Viva Tanden”
“ Rosengårdsprojektet “som förebild   Folktandvården Skåne  Malmö högskola Umeå universitet Inger Wennhall Eva-Marie Mårtensson Ingalill Sjunnesson Lars Matsson Ulla Schröder Svante Twetman
Vetenskapliga arbeten Wennhall Inger.   The Rosengård Study. Lic. Thesis. Malmö Högskola 2008 Wennhall  I ,  Matsson  L ,  Schröder  U ,  Twetman  S Outcome of an oral health outreach programme for preschool children in a low socioeconomic multicultural area. Int J Paediatr Dent. 2008 Mar;18(2):84-90. Wennhall  I ,  Mårtensson  EM ,  Sjunnesson  I ,  Matsson  L ,  Schröder  U ,  Twetman  S . Caries-preventive effect of an oral health program for preschool children in a low socio-economic, multicultural area in Sweden: results after one year. Acta Odontol Scand. 2005 Jun;63(3):163-7.  Wennhall  I ,  Matsson  L ,  Schröder  U ,  Twetman  S Caries prevalence in 3-year-old children living in a low socio-economic multicultural urban area in southern Sweden. Swed Dent J. 2002;26(4):167-72.
” Vivalla” – vårt Rosengård Vivalla är ett multikulturellt område I Örebro  Omkring 55 olika nationaliteter  Omkring 90 olika språk talas  Hälsoläget sämre, 25 % av 3-åringar karies jämfört med 4 % i länet
” Viva Tanden” Hälsoarbetet på Viva Tanden följs upp vetenskapligt på motsvarande sätt som gjorts i Malmö Till hösten kommer de första resultaten att vara klara
“ Viva Tanden”
“ Viva Tanden”
Vad vi ska göra/Vad vi gör Hur gör vi det?
Hur presenterar vi budskapet ,[object Object],[object Object],[object Object],[object Object],[object Object]
Alla lär på olika sätt Barn med helt olika förutsättningar i en skolklass – utvecklingsmässigt, språkligt, socialt, emotionellt, motoriskt osv… Leken hjälper inlärningen, fantasi varvat med information Dramapedagogik
Utan lek    ingen utveckling
Hjälper barn att hantera sin omgivning Hjälper barn att förstå och ta itu med världen omkring sig Hjälper barn att upptäcka sin styrka/svaghet,  sin förmåga, sina intressen Ger barn tillfällen att utvecklas; socialt, emotionellt/känslomässigt, fysiskt/motoriskt och intellektuellt Varför är lek nödvändigt
[object Object],[object Object],[object Object],[object Object],[object Object],[object Object]
[object Object],[object Object],[object Object],[object Object],[object Object],[object Object],[object Object]
[object Object],[object Object],[object Object],[object Object],[object Object],[object Object],[object Object],[object Object],Kärnbudskap för Förskoleklass och lågstadiet
[object Object],[object Object],[object Object],[object Object],[object Object],[object Object],[object Object],[object Object],[object Object],[object Object],[object Object]
Känselpåse   ” Bra påse”
” Dålig påse” Känselpåse
Folke Superhjälte, Pippi Långstrump, Trollkonstnär, Prinsessa
[object Object],[object Object],[object Object],[object Object],[object Object],[object Object],[object Object],[object Object],Kärnbudskap för mellanstadiet
[object Object],[object Object],[object Object],[object Object],[object Object],[object Object],[object Object],[object Object],Mellanstadiet
[object Object],[object Object],[object Object],[object Object],[object Object],[object Object],[object Object],[object Object],[object Object],Kärnbudskap högstadiet
Värderingsövningar Värderingsövning – graffiti, fyra hörn, heta stolen Cariogram –riskbedömning
 
Uppleva med fler sinnen än hörseln Högstadiet
Cariogram
 
[object Object],[object Object],[object Object]
[object Object],[object Object],[object Object],[object Object],[object Object],[object Object]
[object Object],[object Object],[object Object],[object Object],[object Object],[object Object]
Hur gör vi tandvården hälsoinriktad  ? Individuella insatser Populationsinriktade insatser
Vi har en utmaning ! Att bidra till att ge våra barn/ungdomar den kunskap de behöver för att få möjlighet att  ta makt över sina egna liv

More Related Content

Viewers also liked

Bettavvikelser och tandreglering i ett hälsoperspektiv - Bengt Mohlin
Bettavvikelser och tandreglering i ett hälsoperspektiv - Bengt MohlinBettavvikelser och tandreglering i ett hälsoperspektiv - Bengt Mohlin
Bettavvikelser och tandreglering i ett hälsoperspektiv - Bengt Mohlin
Svensk Tandhälsovårdsförening
 
Hur kan kvalificerad rådgivning tillämpas i tandvården?
Hur kan kvalificerad rådgivning tillämpas i tandvården?Hur kan kvalificerad rådgivning tillämpas i tandvården?
Hur kan kvalificerad rådgivning tillämpas i tandvården?
Svensk Tandhälsovårdsförening
 
Karies gigi presentation
Karies gigi presentationKaries gigi presentation
Karies gigi presentation
Sinta Gitaning
 

Viewers also liked (15)

Beteendemedicin i tandvården föreläsningskopior
Beteendemedicin i tandvården föreläsningskopiorBeteendemedicin i tandvården föreläsningskopior
Beteendemedicin i tandvården föreläsningskopior
 
Beteende 2012-konferens(2)-nils o
Beteende 2012-konferens(2)-nils oBeteende 2012-konferens(2)-nils o
Beteende 2012-konferens(2)-nils o
 
Att engagera patienten - Positiv beteendeförändring
Att engagera patienten - Positiv beteendeförändringAtt engagera patienten - Positiv beteendeförändring
Att engagera patienten - Positiv beteendeförändring
 
Alla vill ju vara friska
Alla vill ju vara friskaAlla vill ju vara friska
Alla vill ju vara friska
 
Mi 121017
Mi 121017Mi 121017
Mi 121017
 
Margareta kristenson
Margareta kristensonMargareta kristenson
Margareta kristenson
 
Två sjukdommmar moa s
Två sjukdommmar moa sTvå sjukdommmar moa s
Två sjukdommmar moa s
 
Bettavvikelser och tandreglering i ett hälsoperspektiv - Bengt Mohlin
Bettavvikelser och tandreglering i ett hälsoperspektiv - Bengt MohlinBettavvikelser och tandreglering i ett hälsoperspektiv - Bengt Mohlin
Bettavvikelser och tandreglering i ett hälsoperspektiv - Bengt Mohlin
 
Beteendemedicinsk tillämpning
Beteendemedicinsk tillämpningBeteendemedicinsk tillämpning
Beteendemedicinsk tillämpning
 
Nationella riktlinjer - Metoder för beteendepåverkan
Nationella riktlinjer - Metoder för beteendepåverkanNationella riktlinjer - Metoder för beteendepåverkan
Nationella riktlinjer - Metoder för beteendepåverkan
 
Hälsofrämjande arbetsplats - Kajsa Jönsson
Hälsofrämjande arbetsplats - Kajsa JönssonHälsofrämjande arbetsplats - Kajsa Jönsson
Hälsofrämjande arbetsplats - Kajsa Jönsson
 
Uppföljning och Kvalitetssystem - Thomas Jacobsen
Uppföljning och Kvalitetssystem - Thomas JacobsenUppföljning och Kvalitetssystem - Thomas Jacobsen
Uppföljning och Kvalitetssystem - Thomas Jacobsen
 
Hur kan kvalificerad rådgivning tillämpas i tandvården?
Hur kan kvalificerad rådgivning tillämpas i tandvården?Hur kan kvalificerad rådgivning tillämpas i tandvården?
Hur kan kvalificerad rådgivning tillämpas i tandvården?
 
Konsensuskonferens birgitta handsout
Konsensuskonferens birgitta handsoutKonsensuskonferens birgitta handsout
Konsensuskonferens birgitta handsout
 
Karies gigi presentation
Karies gigi presentationKaries gigi presentation
Karies gigi presentation
 

Similar to Hur gör vi tandvården hälsoinriktad? - Katri Ståhlnacke

Riktlinjer slutversion
Riktlinjer slutversionRiktlinjer slutversion
Riktlinjer slutversion
Peter Högberg
 
Tänderna och kroppens hälsa
Tänderna och kroppens hälsaTänderna och kroppens hälsa
Tänderna och kroppens hälsa
Louise Olheden
 
Verktyg för bättre hälsa PROJEKTRAPPORT liten (1)
Verktyg för bättre hälsa PROJEKTRAPPORT liten (1)Verktyg för bättre hälsa PROJEKTRAPPORT liten (1)
Verktyg för bättre hälsa PROJEKTRAPPORT liten (1)
Gunilla Kvist
 
VÅRD FÖR EN NY TID – Hur IT och nya arbetssätt kan ge ökat patientfokus i vården
VÅRD FÖR EN NY TID – Hur IT och nya arbetssätt kan ge ökat patientfokus i vårdenVÅRD FÖR EN NY TID – Hur IT och nya arbetssätt kan ge ökat patientfokus i vården
VÅRD FÖR EN NY TID – Hur IT och nya arbetssätt kan ge ökat patientfokus i vården
Centerpartiet i Region Skåne
 
Med våra ögon - för internet-1
Med våra ögon - för internet-1Med våra ögon - för internet-1
Med våra ögon - för internet-1
Maria Warne
 

Similar to Hur gör vi tandvården hälsoinriktad? - Katri Ståhlnacke (20)

Riktlinjer slutversion
Riktlinjer slutversionRiktlinjer slutversion
Riktlinjer slutversion
 
MOD presentation
MOD presentationMOD presentation
MOD presentation
 
Net21 folkhälsoarbete
Net21 folkhälsoarbeteNet21 folkhälsoarbete
Net21 folkhälsoarbete
 
Nfhk2011 linnea hedkvist_parallel6
Nfhk2011 linnea hedkvist_parallel6Nfhk2011 linnea hedkvist_parallel6
Nfhk2011 linnea hedkvist_parallel6
 
R2009 18-det-ar-aldrig-for-sent
R2009 18-det-ar-aldrig-for-sentR2009 18-det-ar-aldrig-for-sent
R2009 18-det-ar-aldrig-for-sent
 
Alliansen Jönköpings län - Framtidens HS utmaningar och möjligheter
Alliansen Jönköpings län - Framtidens HS utmaningar och möjligheterAlliansen Jönköpings län - Framtidens HS utmaningar och möjligheter
Alliansen Jönköpings län - Framtidens HS utmaningar och möjligheter
 
Nsph – nationell samverkan för psykisk hälsa
Nsph – nationell samverkan för psykisk hälsaNsph – nationell samverkan för psykisk hälsa
Nsph – nationell samverkan för psykisk hälsa
 
Barnfetma i Sverige – brukarperspektivet
Barnfetma i Sverige  – brukarperspektivet   Barnfetma i Sverige  – brukarperspektivet
Barnfetma i Sverige – brukarperspektivet
 
Forskabudskap
ForskabudskapForskabudskap
Forskabudskap
 
Tänderna och kroppens hälsa
Tänderna och kroppens hälsaTänderna och kroppens hälsa
Tänderna och kroppens hälsa
 
Populärversion [100622]
Populärversion [100622]Populärversion [100622]
Populärversion [100622]
 
Hållbar framtid
Hållbar framtidHållbar framtid
Hållbar framtid
 
Måltiden dagens höjdpunkt interpellation 13 april 2010
Måltiden dagens höjdpunkt interpellation 13 april 2010Måltiden dagens höjdpunkt interpellation 13 april 2010
Måltiden dagens höjdpunkt interpellation 13 april 2010
 
Nationella Riskbruksprojektet
Nationella RiskbruksprojektetNationella Riskbruksprojektet
Nationella Riskbruksprojektet
 
Di Livsmedel 2013
Di Livsmedel 2013Di Livsmedel 2013
Di Livsmedel 2013
 
Verktyg för bättre hälsa PROJEKTRAPPORT liten (1)
Verktyg för bättre hälsa PROJEKTRAPPORT liten (1)Verktyg för bättre hälsa PROJEKTRAPPORT liten (1)
Verktyg för bättre hälsa PROJEKTRAPPORT liten (1)
 
Nfhk2011 tone mork_plenar3
Nfhk2011 tone mork_plenar3Nfhk2011 tone mork_plenar3
Nfhk2011 tone mork_plenar3
 
VÅRD FÖR EN NY TID – Hur IT och nya arbetssätt kan ge ökat patientfokus i vården
VÅRD FÖR EN NY TID – Hur IT och nya arbetssätt kan ge ökat patientfokus i vårdenVÅRD FÖR EN NY TID – Hur IT och nya arbetssätt kan ge ökat patientfokus i vården
VÅRD FÖR EN NY TID – Hur IT och nya arbetssätt kan ge ökat patientfokus i vården
 
Programberedningen för barn och ungas hälsa
Programberedningen för barn och ungas hälsaProgramberedningen för barn och ungas hälsa
Programberedningen för barn och ungas hälsa
 
Med våra ögon - för internet-1
Med våra ögon - för internet-1Med våra ögon - för internet-1
Med våra ögon - för internet-1
 

Hur gör vi tandvården hälsoinriktad? - Katri Ståhlnacke

  • 1. Hur gör vi tandvården hälsoinriktad? Svensk Tandhälsovårdsförening Nätverket för oralhälsorelaterad livskvalitet
  • 2. Katri Ståhlnacke Verksamhetschef, Dr.odont vet Folktandvårdens Folkhälsoenhet Örebro läns landsting
  • 3. Befolkningsperspektivet Att främja munhälsa hos barn och ungdomar
  • 4.
  • 5.
  • 6.
  • 7.
  • 8. ” Hälsofrämjande” definierades i Ottawa som: ” Den process som ger människor möjlighet att öka kontrollen över den egna hälsan och förbättra den”
  • 9. 2nd International Conference on Health Promotion, Adelaide, 1988 3rd International Conference on Health Promotion, Sundsvall 1991 4th International Conference on Health Promotion, Jakarta 1997 5th International Conference on Health Promotion, Mexico 2000 6th International Conference on Health Promotion, Bangkok 2005 7th International Conference on Health Promotion, Nairobi 2009
  • 10.
  • 11. Health Promotion - Hälsopromotion Health Promotion är en riktning inom folkhälsovetenskapen, där hälsa ses som en process, som gör människan till ett aktivt handlande subjekt i sitt eget liv. Målet är att påverka och utveckla kontroll över determinanter/betingelser för hälsa, och att dra in individer eller grupper i arbetet att utveckla hälsa, livskvalitet och uppnå ett aktivt och produktivt liv
  • 12. Behövs hälsofrämjande arbete verkligen idag när tandhälsan är så bra i Sverige…… ?
  • 13. Jodå.. Det behövs fortfarande !!
  • 15.  
  • 16. ” Godis åt folket – en bok om hur svenskarna blev sockerslavar i Karamellkungens rike”. André Persson och Thomas Hedlund På 20 år har konsumtionen av karameller och choklad ökat med nära 50 procent. Under samma tid har medelsvenskens vikt ökat med i genomsnitt fem kilo. Hur blev det så?
  • 17.
  • 18.  
  • 19. ” Skatt på läsk och godis behövs för barnens skull” Publicerat på DN debatt 2010-04-01 Svensken dricker 90 liter läsk per person och år. Vi äter dessutom mest godis i världen, dubbelt så mycket som den genomsnittliga EU-medborgaren.
  • 20. ” Skatt på läsk och godis behövs för barnens skull” Publicerat på DN debatt 2010-04-01 Svensken dricker 90 liter läsk per person och år. Vi äter dessutom mest godis i världen, dubbelt så mycket som den genomsnittliga EU-medborgaren. Uppskattningsvis 30.000 – 50.000 barn är så feta att de riskerar dö i förtid av diabetes, cancer och hjärtinfarkt. En viktig orsak är konsumtionen av sötsaker och läsk.
  • 21. ” Skatt på läsk och godis behövs för barnens skull” Publicerat på DN debatt 2010-04-01 Svensken dricker 90 liter läsk per person och år. Vi äter dessutom mest godis i världen, dubbelt så mycket som den genomsnittliga EU-medborgaren. Uppskattningsvis 30.000 – 50.000 barn är så feta att de riskerar dö i förtid av diabetes, cancer och hjärtinfarkt. En viktig orsak är konsumtionen av sötsaker och läsk. Det är därför hög tid att även i Sverige diskutera en sockerskatt och kanske använda pengarna till att sänka skatten på frukt och grönsaker. En sådan ”söt skatteväxling” skulle vara till nytta för folkhälsan, skriver Claude Marcus, Stephan Rössner, Lennart Levi, André Persson och Thomas Hedlund.
  • 22. Som motvikt mot….. men också ett Moraliskt ansvar
  • 23. Befolkningsinriktat hälsoarbete - Exempel på från Örebro län
  • 24. Örebro län Befolkning: 278.882 personer Andel 0-19 år = 23 % (Riket 24%) Antal ca 65.000
  • 26.  
  • 27. Medborgarmodellen Landstingsorganisationen Landstings- direktör Hälso- och Sjukvårds- direktör Överenskommelse Landstings- styrelsen Landstings- fullmäktige Hälso- och sjukvårdsnämnd Tdv- beredning Folktandvården Hälsokansli TE
  • 28.
  • 29. För att kunna identifiera och prioritera bland de grupper som har behov av insatser krävs faktaunderlag. Kariesepidemiologi och socio- ekonomiska analyser är exempel på detta. En klusteranalys på nyckelkods- områden finns för hela länet, framtagen av Samhällsmedicinska enheten och Tandvårdsenheten
  • 30.  
  • 31. Lindesbergs tätort Bostadsområdet Hagaberg rött Björkhagaskolan F-klass - skolår 6 Förskola
  • 32.
  • 33.
  • 34.
  • 35. Alla insatser ska inriktas på att skapa förutsättningar för individer och vårdnadshavare att göra medvetna hälsoval baserade på kunskaper om tandsjukdomarna och de möjligheter individen själv har att förebygga dessa sjukdomar Empowerment
  • 36. Alla insatser ska inriktas på att skapa förutsättningar för individer och vårdnadshavare att göra medvetna hälsoval baserade på kunskaper om tandsjukdomarna och de möjligheter individen själv har att förebygga dessa sjukdomar ” Hälsofrämjande” definierades i Ottawa som: ” Den process som ger människor möjlighet att öka kontrollen över den egna hälsan och förbättra den” Empowerment
  • 38.
  • 39.
  • 41.
  • 42.
  • 43. BVC – FTV Kontaktpersoner – samtliga FTV-kliniker Kontaktpersoner – samtliga BVC-mottagningar
  • 44. Empowerment förskola/skola Insatserna baseras utifrån behov
  • 45. Information–empowerment förskola/skola Insatserna baseras utifrån behov ” Riskbedömning på områdesnivå” Steg 1 - alla barn/ungdomar får ett ”baspaket” Steg 2 - fluorsköljning i skolan Steg 3 – återkommande tandborst/fluoraktiviteter Steg 4 – tandborstning på förskola Steg 5 – ”Viva Tanden” – mötesplats och utökat samarbete med BVC Steg 6 – ytterligare aktiviteter…
  • 46. Lindesbergs tätort Bostadsområdet Hagaberg rött cluster Björkhagaskolan F-klass - skolår 6 Förskola
  • 47.
  • 48. I vissa områden räcker inte detta Mer måste göras Steg 2
  • 50.
  • 51.  
  • 52.  
  • 53.  
  • 54.  
  • 55. I vissa områden räcker ändå inte detta Mer måste göras Steg 3
  • 56. Fluoraktiviteter Delar ut tandborstar och tandkräm under aktivitetsveckor
  • 57. Bildbudskap – ” Borsta tänderna morgon och kväll med fluortandkräm”
  • 58.  
  • 59. I vissa områden räcker ändå inte detta Ändå mer måste göras Steg 4
  • 60. Glada Tanden Daglig tandborstning på dagis/förskola
  • 61. Glada Tanden Daglig tandborstning på dagis/förskola Först en försöksperiod på en förskola i Fellingsbro Nu påbörjat där det bäst behövs
  • 62. I vissa områden räcker ändå inte detta Ändå mer måste göras Steg 5
  • 64. “ Rosengårdsprojektet “som förebild Folktandvården Skåne Malmö högskola Umeå universitet Inger Wennhall Eva-Marie Mårtensson Ingalill Sjunnesson Lars Matsson Ulla Schröder Svante Twetman
  • 65. Vetenskapliga arbeten Wennhall Inger. The Rosengård Study. Lic. Thesis. Malmö Högskola 2008 Wennhall I , Matsson L , Schröder U , Twetman S Outcome of an oral health outreach programme for preschool children in a low socioeconomic multicultural area. Int J Paediatr Dent. 2008 Mar;18(2):84-90. Wennhall I , Mårtensson EM , Sjunnesson I , Matsson L , Schröder U , Twetman S . Caries-preventive effect of an oral health program for preschool children in a low socio-economic, multicultural area in Sweden: results after one year. Acta Odontol Scand. 2005 Jun;63(3):163-7. Wennhall I , Matsson L , Schröder U , Twetman S Caries prevalence in 3-year-old children living in a low socio-economic multicultural urban area in southern Sweden. Swed Dent J. 2002;26(4):167-72.
  • 66. ” Vivalla” – vårt Rosengård Vivalla är ett multikulturellt område I Örebro Omkring 55 olika nationaliteter Omkring 90 olika språk talas Hälsoläget sämre, 25 % av 3-åringar karies jämfört med 4 % i länet
  • 67. ” Viva Tanden” Hälsoarbetet på Viva Tanden följs upp vetenskapligt på motsvarande sätt som gjorts i Malmö Till hösten kommer de första resultaten att vara klara
  • 70. Vad vi ska göra/Vad vi gör Hur gör vi det?
  • 71.
  • 72. Alla lär på olika sätt Barn med helt olika förutsättningar i en skolklass – utvecklingsmässigt, språkligt, socialt, emotionellt, motoriskt osv… Leken hjälper inlärningen, fantasi varvat med information Dramapedagogik
  • 73. Utan lek ingen utveckling
  • 74. Hjälper barn att hantera sin omgivning Hjälper barn att förstå och ta itu med världen omkring sig Hjälper barn att upptäcka sin styrka/svaghet, sin förmåga, sina intressen Ger barn tillfällen att utvecklas; socialt, emotionellt/känslomässigt, fysiskt/motoriskt och intellektuellt Varför är lek nödvändigt
  • 75.
  • 76.
  • 77.
  • 78.
  • 79. Känselpåse ” Bra påse”
  • 80. ” Dålig påse” Känselpåse
  • 81. Folke Superhjälte, Pippi Långstrump, Trollkonstnär, Prinsessa
  • 82.
  • 83.
  • 84.
  • 85. Värderingsövningar Värderingsövning – graffiti, fyra hörn, heta stolen Cariogram –riskbedömning
  • 86.  
  • 87. Uppleva med fler sinnen än hörseln Högstadiet
  • 89.  
  • 90.
  • 91.
  • 92.
  • 93. Hur gör vi tandvården hälsoinriktad ? Individuella insatser Populationsinriktade insatser
  • 94. Vi har en utmaning ! Att bidra till att ge våra barn/ungdomar den kunskap de behöver för att få möjlighet att ta makt över sina egna liv

Editor's Notes

  1. HFS – Hälsofrämjande Sjukhus HPH – Health Promoting Hospitals
  2. HFS – Hälsofrämjande Sjukhus HPH – Health Promoting Hospitals
  3. Ottawa Charter Ottawa-manifestet togs fram i anslutning till WHO:s första Health Promotionkonferensi Ottawa 1986 och beskriver en strategi för en bättre hälsa för befolkningen. Hela dokumentet är präglat av ett nytt synsätt. Man definierar hälsofrämjande som ” Den process som ger människor möjlighet att öka kontrollen över den egna hälsan och förbättra den”. Detta innebär att ”skapa stödjande miljöer”, att stödja, hjälpa och uppmuntra.
  4. lanseringen av plockgodis i de svenska butikerna i mitten av 1980-talet. Butiksexponering, större godispåsar och extrem prispress blev centrala delar i en skickligt genomförd marknadsstrategi.
  5. lanseringen av plockgodis i de svenska butikerna i mitten av 1980-talet. Butiksexponering, större godispåsar och extrem prispress blev centrala delar i en skickligt genomförd marknadsstrategi.
  6. Enkät små barn