1. Konferensdokumentation
Kvalitetsindikatorer
Primärvård
Sammanställning av ett antal nationella och internationella
kvalitetsindikatorer.
Bengt Ardenvik
1995-10-28
Inledning
1

2. Inför Spris regionala primärvårdskonferenser kring kvalitetsfrågor hösten-95, har denna
sammanställning gjorts. Nya indikatorer som till största delen är utvecklade indikatorer inom
Spri har tillförts sammanställningen som uppslag för vidareutveckling.
Sammanställningen har inga anspråk på att vara heltäckande. Syftet är att ge inspiration och
uppslag.
I den mån ni saknar någon av er känd indikator är vidarebefordran till Spri välkommen.
Spri har ambitionen att framöver kunna bistå intressenter med information och
erfarenhetsutbyte kring indikatorer.
Innehållsförteckning Sid
1. a/ Definitioner, b/ Utgångspunkter 2-3
2. Vad kan vara viktigt att följa upp 3-5
3. Vad utmärker en bra allmänläkarpraktik? 5
4. Mätningar 6-7
5. Kvalitetsindikatorer - 6.1 Patienttillfredsställelse 8-10
- 6.2 Service 11
- 6.3 Kontinuitet 12
- 6.4 Invånarengagemang 13
- 6.5 Medicinsk säkerhet 14-15
- 6.6 Medicinska resultat 16-17
- 6.7 Interna kvalitetsindikatorer 18
- 6.8 Måluppfyllelse 19-20
- 6.9 Samverkan 21-22
- 6.10 Prevention 23-24
1 a. Definitioner
Kvalitetsindikator är en definierad, mätbar variabel relaterad till struktur (vad jag har), process
(vad jag gör) eller resultat rörande en viktig aspekt på vården för vilken data samlas som
underlag för uppföljning och utvärdering.
(Joint Commission on Accreditation of Health Care Organizations)
1 b. Utgångspunkter
2

3. Den verklighet begreppet kvalitet representerar är vanligtvis inte direkt åtkomligt för
registrering eller mätning. Vissa närmevärden kan man få genom att studera valda delar av
vården (indikatorer).
För att indikatorer ska kunna fylla sin ställföreträdande funktion på ett tillfredsställande sätt
måste de täcka in viktiga delar av hela den verksamhet som studeras. De måste vara relevanta,
tillförlitliga och känsliga.
Indikatorernas kvalitet beror på deras validitet och reliabilitet. Mäter indikatorer vad de avser
att mäta? Kan mätningarna upprepas med stor tillförlitlighet? Är mätvärden från likartade
verksamheter jämförbara?
Kan olika indikatorer vägas samman till ett genomsnittsvärde för kvaliteten inom det studerade
området? Skall alla indikatorer därvid ha samma vikt?
Indikatorer kan manipuleras om åtgärder inriktas ensidigt på att förbättra deras mätvärden.
Indikatorerna kan då mer eller mindre förlora sin förmåga att representera den helhet där de
ingår som delar. Insatser för bättre kvalitet måste därför ha en annan och bredare ansats än att
enbart påverka indikatorers värde.
Valet av indikatorer är av grundläggande betydelse för resultatet och värdet av
kvalitetsmätningar och måste därför ägnas stor uppmärksamhet.
( Spri, Börje Johansson 1994-05-04)
Det är en fördel om kvalitetsindikatorer bygger på vårdprogram eller liknande d v s klart
uttalade mål för verksamheten.
Vid Spri-forum 9/10-1995 framträdde Dr Mark Chassin från New Yorks
hälsodepartement har följande definition på kvalitet i vården:
Kvalitet i vården är graden av hur hälso- och sjukvården för individer och befolkning höjer
sannolikheten för önskvärda hälsobefrämjande effekter tillsammans med det senaste
professionella kunnandet.
Det är viktigt att trycka på nödvändigheten av att ha kvalitet för befolkningen, d v s även de
som inte söker vård.
Vidare kan kvalitet inte bara baseras på behandlingsresultat utan vårdprocessen måste också
utvärderas.
Kvalitetsproblem i vården har tre delar: Överutnyttjande (riskerna överstiger vinsterna),
underutnyttjande ( ingen eller dålig tillgång till effektiv vård) och dåligt utförande så att
vinsterna uteblir.
Dr Chassin uttalade följande kring hur du vet om du har en bra indikator, den ska vara:
Tillförlitlig. Ge samma resultat av samma typ av data.
Känslig. Identifierar en stor del av processen.
Specifik. Inte ge många ”falskt positiva” resultat.
3

4. Resultatet ska vara nära relaterat med en specifik påverkbar process. Vi måste vara
övertygade om att en förändring av vårt utförande förbättrar resultatet. T ex kontroller av högt
blodtryck är bra för att det är klarlagt att det reducerar hjärtinfarkter och dödlighet. Å andra
sidan om journalanteckningar och hälsokontroll är klara inom 24 timmar på en inlagd patient är
då inte ett bra mått enligt denna definition. Samma sak att ett mått på andelen patienter med
lungcancer som får metastaser inom sex månader, är ett dåligt mått eftersom ingen känd
behandling kan påverka utgången. Däremot kan dödlighet efter akut hjärtinfarkt vara ett bra
mått eftersom flera kända behandlingsmetoder kan förbättra överlevnaden.
D v s det finns många saker som inte är lämpliga att värdera i kvalitet.
2. Vad kan vara viktigt att följa
a/ Beställare
I Spri:s och socialstyrelsens rapport till Socialdepartementet januari 1993 ,
”Kvalitetssäkringssystem för husläkarverksamhet”, som gjordes i samarbete med
professionen, föreslås följande uppgifter i verksamhetsredovisningen till
sjukvårdshuvudmannen:
- Listans storlek och sammansättning
- Verksamhetsprofil vad avser diagnoser och åtgärder.
- Förebyggande arbete
- Samverkan med försäkringskassa, kommunens äldreomsorg och socialtjänst,
samverkansformer med andra vårdgivare inom såväl öppen som sluten vård.
- Remissmönster, t ex antal remisser och fördelning på olika specialiteter.
- Sjukskrivningar
- Indikatorer på servicekvalitet, t ex tillgänglighet och kontinuitet.
- Täckningsgrad. Kan dels avse andel av de listade som haft kontakt under året, dels andelen
av de listades totala vårdkonsumtion som skett hos den egna husläkaren.
- Indikatorer på patienttillfredsställelse, t ex redovisning av resultat från patientenkäter.
- Redovisning av genomförd efterutbildning/fortbildning.
- Redovisning av enhetens system/ program för kvalitetssäkringsarbetet och att detta
tillämpas.
Förutsättningar
I denna rapport anges även att systematisk verksamhetsuppföljning och kvalitetssäkring kräver
ändamålsenliga, datorstödda informationssystem.
För att jämförelser ska vara möjliga krävs att enhetliga och allmänt accepterade variabler
och begrepp används.
b/ En enkät till samtliga landsting angående patientklassificering i öppen vård har
nyligen genomförts av Spri.
Beträffande primärvården anger flertalet landsting att de har kvar traditionella variabler som
besök men att även andra variabler används såsom:
- olika servicemål
- patienttillfredsställelse
- patientflöden
4

5. - tillgänglighet
- patientenkäter
- läkarkontinuitet
- telefonframkomlighet
- remissfrekvens
Ett 10-tal landsting anger sig hålla på att utveckla framtida mått.
Framförda synpunkter på utvecklingsarbetet är bl a :
- vikten av att arbeta med patient- och diagnosgruppsperspektivet och att betona vårdkedjan.
- betonande av definitioner, termer och systemutveckling.
- utvecklingsarbetet bör ske i närmare samverkan med verksamhetsföreträdare som registrerar
materialet.
- epidemiologiska undersökningar bör göras kring diagnostisering
Det vanligaste påpekandet är att ett nationellt system är nödvändigt.
c/ Professionen
Svensk förening för allmänmedicin har presenterat förslag till kvalitetsindikatorer vid några
vanliga sjukdomstillstånd såsom: Astma bronchiale, Diabets Mellitus, Dysuri/
urinvägsinfektion, Hypertoni och akut media otit.
Utgångspunkterna är bl a:
Struktur: Om vårdprogram finns och används.
Process: utförda kontroller, värden, registreringar, behandlingar.
Resultat: Värden inom acceptabel nivå, rökare/ej rökare.
En annan metod som används är audit projekt, uppföljning av en viss diagnosgrupp med
kontinuerlig registrering under viss tid, t ex alla patienter med akuta luftvägsinfektioner under
14 dagar. Utgångspunkten är registrering av diagnos, diagnostik, behandling. Detta
sammanställs sedan avidentifierat för jämförelse av det egna resultatet mot ett genomsnitt och
olika variationer.
Inom primärvårdens verksamhetsgrenar förutom allmänläkarmottagningarna pågår ett
intensivt arbete med kvalitetsindikatorer.
En stor del av dessa berör tillgänglighet, väntetider, kontinuitet, deltagande i t ex
föräldrautbildning och omvårdnadsresultat.
SHSTF/Svensk sjuksköterskeförening har nyligen presenterat förslag till
omvårdnadsindikatorer. Vidare har en bred utbildningssatsning skett inom olika verktyg för
kvalitetsutveckling t ex DySSSy. Inom primärvården presenteras nu en handbok i
kvalitetssäkringsarbete för distriktssköterskeverksamhet från det så kallade PUNK-projektet.
Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter har tagit fram en klassifikation av patientrelaterade
behandlingsåtgärder inom arbetsterapi.
3. Vad utmärker en bra allmänläkarpraktik?
5

6. Enligt Peter D Toon, Royal collage of general practitioners ”What is good General
Practice”1995, är detta viktiga delar i en bra allmänläkarpraktik:
* Resultat i diagnos och botande av sjukdom
* Resultat i förebyggande av sjukdom
* Förmåga att få patienterna att förstå och begripa sin åkomma/sjukdom.
* Graden av framgång i att tillgodose patienternas önskemål.
* Affärs- och företagseffektivitet.
4. Mätningar
4.1 Metodiologiskt.
För framgångsrika mätningar är det av största vikt att:
- man är klar över begrepp och definitioner av indikatorerna inom enheten.
- manipulationer av värdena i möjligaste mån förebyggs. Det kan t ex gälla
att vara extra noga med telefontillgängligheten då denna mäts och att då andra
viktiga delar i verksamheten, som inte mäts, försämras.
- så långt möjligt bör anonymiteten för medarbetare och patienter vara tillgodosedd.
Ingen vill bli kontrollerad. Brister i anonymiteten kan leda till manipulering.
- dokumentationen av värdena är klar och tydlig.
Mätningarna görs med fördel med ADB-stöd. I detta fall kan hela materialet (besök, kontakter,
diagnoser etc.) bearbetas vilket ger fördelar som säkrare mätvärden t e x avvikande värden i en
speciell kort mätperiod och lättare inhämtning av uppgifterna.
I de fall ADB-stöd saknas föreslås en i förväg, även med eventuella samverkande enheter,
bestämd tidsperiod under vilken manuell registrering sker.
Första gången som uppgifterna ska inhämtas är kräver mer arbete än vid
senare upprepade mätningar.
Att sammanställa och jämföra sig med andra jämförbara enheter är viktigt för engagemanget.
Övergripande är det så att resultaten blir alltmer intressanta ju fler enheter man jämför sig med.
Nationellt sett har det ett stort värde som vägvisare mot framgångsrika primärvårdsmodeller
4.2 Utvecklingsfaserna
Steg 1 är ofta i all enkelhet jämföra vissa egna mätvärden, ex. väntetider, över tiden.
Steg 2 kan vara att jämföra sig med andra närliggande enheter.
Steg 3 kan vara att utifrån övergripande mer nationella mätvärden jämföra sig med ett
genomsnitt.
6

7. 4.3 Syftet
Övergripande är syftet att få kunskap vad resultatet är av det man gör.
Alla vill göra ett bra arbete och mätningar kan påvisa delar som behöver åtgärdas eller
som man kan vara stolt över. Eftertanken är det viktigaste.
Vissa anser att det blir mera kontroll och visst finns det beröringspunkter mellan kontroll
och utveckling.
I Läkartidningen 26-27/95 i artikeln ”Kvalitetssäkring - utveckling eller
kontroll” anger författarna Dr Anders Lindman och Göran Westman, politikernas syfte
som att få en ett värderingsunderlag av hur tillförda resurser används. För proffessionerna
är det viktigt som en strategi för vidare mål, för att förbättra vården.
Lika viktigt och viktigare för utvecklingen, är att finna vad som gör att
framgångsrika enheter ÄR framgångsrika och inte det faktum att vissa inte uppnår samma
resultat.
6. Kvalitetsindikatorer
Förkortningar
Spri VB = Spris projekt med verksamhetsberättelser primärvård.
SFAM = Svensk Förening för AllmänMedicin
Hedis = Resultatredovisning U.S.A. Kaisers Permenente, Försäkringsbolag.
NHS = National Health Service , England
6.1 Resultatkvalitet i patienttillfredsställelse.
6.1.1 Tillgänglighet/Tel Indikator: Ursprung Testad Fungerar
Per telefon
7

8. * Tillgänglighet för rådgivning och eller tidsbeställning Spri VB Ja Ja
per telefon vardagar dagtid. För läkare, distriktssköt., SFAM
hemsjukvård, sjukgymnast.
Definition: Timmar öppen telefon för befolkningen/vardag.
* Antal timmar med direktelefon till läkare/distriktssköterska,Spri VB Ja Ja
paramedicinare vardagar. SFAM
Definition: Timmar öppen telefon med direkttelefon
för befolkningen till respektive kategori.
* Tillgång till patientens journal i samband med oplanerade Ny Nej
telefonsamtalsamtal.
Definition: Fungerande ADB-journalsystem
* Andel tel. samtal till tidsbeställning / rådgivning Spri VB Ja Ja
besvarade inom 1 min.
Definition: Till samtal med person som svarar för
rådgivning/tidsbeställning, ej till ”går det att dröja”,
”var god dröj” etc.
6.1.2 Väntetider Indikator: Ursprung Testad Fungerar
* Väntetid för oprioriterade besök till mottagningen. MLL,Örebro Ja Ja
(dagar/veckor)
Definition: Genomsnitt till första lediga tid för oplanerade
besök.
* Väntetid för ej akut hembesök. Ny Nej
Definition: På begäran av patient, anhörig eller annan SFAM delvis
service- och vårdgivare.
6.1.3 Akut
* Öppen mottagning för akuta besvär utan tidsbeställning Spri VB Ja Ja
antal timmar/vecka
Definition: Antal timmar för personligt möte med läkare.
* Jourverksamhet
1/Organisation Spri VB Ja Ja
8

9. 2/Antal läkare per jourkedja Ny Nej
3/Enligt nedan Ny Nej
(Efter 17 vardagar - 8 morgonen därpå, Fred 17- Må 08.)
- Färdväg till jouren. Definition: Antal mil till jouren från den
tätort som är belägen längst bort från jourlokalen.
- Möjlighet till hembesök. Definition: Vid medicinska skäl eller
för dessa grupper: kroniskt sjuka med rörelsehinder, patienter
i akut psykisk kris, patienter i livets slutskede,
patienter som är utskrivna inom 1 vecka från sjukhus.
- Väntetid vid jourbesök på jourmottagningen.
Definition: I genomsnitt lördagar 18-23.
- Väntetid för jourbesök i hemmet.
Definition: I genomsnitt lördagar 18-23.
* Tar enheten samma dag emot en 2-åring med misstänkt SFAM Nej
otit om man ringer kl 16.45?
6.1.4 Till mottagningen
* Uppdaterad information i tel. katalog/ turistbroschyr. Guide Médicine Ja Ja
Definition: Antal uppfyllda delar av följande:
1/ Tel/ tel tider/ adress i televerkets telekatalog.
2/ Enl ovan samt i lokal telekatalog
3/ Enl ovan samt i lokal turistbroschyr.
4/ Enl ovan samt meddelande till andra service- och
vårdgivare om tjänstgörande läkare och distriktssköterskor
under huvudsemestern.
6.1.4 Till mottagningen Indikator: Ursprung Testad Fungerar
* Allmänna kommunikationsmedel i närheten. Guide Médicine Ja Ja
Definition: Hållplats för buss inom 100 m från mottagningen.
* Lättillgänglig skyltning. Guide Médicine Ja Ja
Definition: Möjlighet att följa skyltning vid vägförgreningar
mot mottagningen inom 1km.
* Handikappanpassade lokaler och entreväg. Guide Médicine Ja Ja
Definition: Handikappanpassat enligt kommunala riktlinjer.
6.1.5 På mottagningen
* Tolk erbjuds vid svårigheter att förstå svenska. Enstaka LT Ja
Definition: När svårigheter upplevs ex. i samband med
tidsbeställning erbjuds tolk automatiskt.
* Andel patienter som väntat mer än 15 minuter på Många LT 30 min sedan avgift åter
omhändertagande till besök eller provtagning. Testad Ja
Definition: Väntetid från ankomst till mottagningen.
Ej fr o m registreringen.
9

10. 6.2 Service Indikator: Ursprung Testad Fungerar
* Antal sjukdomsgrupper där kompletterande skriftlig Ny Nej
information om sjukdomsbesvären erbjuds.
Definition: Av sjukdomsgrupperna: allergi, hypertoni,
diabetes, astma, inkontinens, missbruksproblem,
psykisk insufficiens, öroninflammmationer,
coxartros, kroniska smärttillstånd, cancer.
* Vid remisser erbjuds upplysning om väntetider, förslag på Ny Nej
sjukhusläkare och bokning till detta i samband med besöket.
Definition: Upplysning om väntetider vid minimum de 3
närmaste sjukhusen, aktivt namnförslag på sjukhusläkare
att söka, klar bokning med minneslapp vid avslutat besök
på allmänläkarmottagningen.
* Svar på labanalyser erhålles under besöket på mottagningen. Ny Nej
Definition: Blodstatusanalyser ( Na, K, CRP )
* Hur stor andel av de patienter, som är över 75 år och har 3 SFAM Nej
eller flera regelbundet tagna läkemedel, har fått en skriven
läkemedelslista med hem?
Definition: obligatoriskt erhållen, ej efterfrågad, journalförd notering om listan.
10

11. 6.3 Kontinuitet Indikator: Ursprung Testad Fungerar
* Kontinuitet på tidsbeställd mottagning, läkare, distriktssköterska, Ja Ja
sjukgymnast. Spri VB SFAM
Definition: Gruppering av patienter med minst 3 besök/år.
1= samma vårdgivare, 2= 2 vårdgivare, 3= 3 eller flera vårdgivare.
Ange procentandel 1.
* Bestämd ersättare för respektive vårdgivare. Ny Nej
Definition: Samma ersättare vid all frånvaro. Planering parvis.
Ange % av primärvårdsenhetens läkare, distriktssköterskor,
sjukgymnaster som har denna parplanering.
* Samma vårdgivarlag (läkare, sjuksköt) vid de 6 senaste vårdtillfällena
vid besök av läkare o distriktssköterska vid vård av svårt sjuka i hemmet.
Definition: Svårt sjuka i hemmet = Patient med besök dagligen av Ny Nej
distriktssköterska. Ange procentandel.
* Samma läkare vid växelvård mellan hemmet och särskilt boende.
Definition: I de fall inte patienten aktivt önskat byte. Ny Nej
Ange procentandel av intagna till särskilt boende för korttidsvård.
* För långvarigt eller kroniskt sjuka patienter, där samverkan Ny Nej
allmänläkare och specialist krävs, samma involverade läkare vid
de 3 senaste läkarbesöken på VC resp. sjukhus i %.
Definition: Procentandel där de nämnda 6 besöken haft
2 vårdgivare.
* Personalomsättning i %. Spri VB Ja Ja
Definition: Procentandel av personalen inom primärvårdsenheten
11

12. som tjänstgjort vid enheten mer än 3 år.
* Om listning införts, totalt antal byten från husläkarna inom
enheten det senaste året. Ny Nej
Definition: Aktiva byten ifrån husläkare.
6.4 Invånarengagemang Indikator: Ursprung Testad Fungerar
* Patientråd.
Definition: Av primärvårdsenheten organiserat möte med NHS Nej
företrädare för invånarna från t ex pensionärsföreningar,
hem o skola, länken, minst 2 gånger per år för information
och synpunkter.
* Befolkningsenkät
Definition: Postenkät kring önskemål om utformningen Enstaka LT övergripande
och utbudet av primärvård samt om man ej föredrar mottagningen, Testad Ja.
varför inte. Detta till ett statistiskt slumpurval på minst
10% av invånarna och med minst 40%:s svarsfrekvens.
* System för omhändertagande av klagomål inom enheten. NHS Nej
Definition: Påannonserad adress eller lätt tillgänglig postlåda
för synpunkter samt formulär och penna. Behandling och svar,
till de som så önskar, inom 1 månad från inlämnad synpunkt.
Vid klagomål på person konfronteras denne direkt med
synpunkterna.
Sammanställning av synpunkter årsvis i verksamhetsberättelse.
12

13. 6.5 Medicinsk säkerhet Indikator: Ursprung Testad Fungerar
* Andel patienter där epikris från senaste vårdtillfället på Ny Nej
sjukhus finns tillgängligt.
Definition: Patientansvarig läkare i primärvården erhåller
förhandbesked ( prel. epikris) 2 dagar före utskrivning samt
definitiv epikris senast 3 dagar efter utskrivning
* Andel remisser där feed-back erhållits inom 3 månader. Ny Nej
Definition: Andel återkomna remissvar efter 3 månader.
* Finns system för kontroll av att remisser blir åtgärdade inom Ny Nej
för åkomman skälig tid.
Definition: Remittent anger förslag till åtgärd inom x veckor,
vilket ska kvitteras med tid av remissmottagare, remisserna
följs upp regelbundet och i den mån signal från remissmottagare
om tid för åtgärd saknas inom 1 vecka, kontaktas
remissmottagare och patient för fastställande av tid.
* Extern kvalitetskontroll av egen lab-verksamhet. Bl a MLL Nej
Definition: Anslutning till det system för kvalitetskontroll som
tillämpas på vanligen anlitat sjukhus.
* Sker uppföljning av behandlingsresultaten utifrån Bl a MLL Delvis
diagnosregistrering.
Definition: Diagnosregistrering sker av Astma bronchiale,
Diabetes mellitus, UVI, Hypertoni, Akut Media Otit.
Åtgärdsklassificering sker av behandlande åtgärder
avseende dessa diagnoser. Avstämning sker halvårsvis av
fynd vid återbesök mot behandlande åtgärd.
* Uppföljning av läkemedelsförskrivningen, adekvat Försök,Växjö Delvis
medicinering. APO Ja
Definition: Diagnoserna Akut Media Otit och UVI.
Uppföljning av förskrivningsmöntret på mottagningen
2 ggr/år. Redovisning i årlig verksamhetsberättelse.
13

14. Alternativt medverkan i APO.
* Analyserad sjukdomsgrupp under året.......................... Mål i enstaka LT Nej
med resultat i ett vårdprogram.
Definition: Minst en analyserad sjukdomsgrupp årligen av
följande: Reumatism, artros, bulemi, anorexia, psykisk insuff,
depression, el-allergi, kvicksilverallergi.
Medicinsk säkerhet forts. Indikator: Ursprung Testad Fungerar
* Underhållsplan för med.-teknisk utrustning. MLL Nej
Definition: Årligen uppdaterad förteckning över medicinsk Västernorrland
teknisk utrustning på enheten med inköpsår, serviceåtgärder,
kalibrering, datum för översyn av med tekn. ingenjör,
underhållsplan, ansvarsfördelning för utrustningen.
* Andel av besöken utförda av/eller under överinseende Ny Nej
av specialist i allmänmedicin. (Utb.läk/Ssk-bes)
Definition: Besök, personliga möten med patienten.
Under överinseende definieras som att patienten personligen
träffat ansvarig specialist under besöket.
* Särskilda sjuksköterskemottagningar för regelbunden Enstaka enheter Nej
uppföljning av hypertoniker, astmatiker, diabetiker.
Definition: Andel av invånarna i primärvårdsområdet
med diagnoserna ovan som erhåller regelbundna kontroller
enligt vårdprogram, på sjuksköterskemottagningar.
* Andel invånare med diagnosen demens som är undersökta Ny Nej
enligt lokalt fastställt program för diagnossättningen?
* Andel diabetespatienter, som besökt enheten det senaste året, Spri VB Ja Ja
med sjukdomen i 5 år och som undersökts vid ögonklinik.
Definition: Journalanteckning om utförd ögonkontroll
till ögonläkare.
* Andel utskrivna patienter från psykiatrisk klinik som Hedis Ja Ja
inom 30 dagar efter utskrivning erhållit uppföljningsbesök
av primärvården.
Definition: Andel utskrivna patienter som varit intagna
på psykiatrisk klinik och är från enhetens geografiska
ansvarsområde som erhållit personligt uppföljningsbesök i
hemmet av primärvården.
14

15. 6. 6 Resultatkvalitet i medicinska termer
6.6.1 Resultateffekter Indikator: Ursprung Testad Fungerar
* Andel diabetespatienter som besökt enheten det senaste året Spri VB Ja Ja
som hade ett HbA1c-värde på acceptabel nivå eller högre.
Definition: Mindre än referensvärdet + 2% enheter.
* Andel hypertonipatienter, som besökt enheten det senaste Spri VB Ja Ja
året och har noterade rökvanor (och triglyceridvärden) i journalen.
Definition: Journalanteckning om att frågan om rökning
och alkoholvanor har diskuterats med patienten och
journalanteckning är gjord.
* Andel patienter med venösa bensår i januari som är helt fria Spri VB Ja Ja
från dessa i december samma år.
Definition: Antal patienter med venösa bensår som sköts
vid enheten. Aktuella patienter i januari som i december har flyttat
eller tagits in på annan vårdinrättning, räknas bort både i
januari och december.
* Andel barn 1-18 år som under året varit inlagda på sjukhus Hedis Ja Ja
p g a astmabesvär.
Definition: Andel barn inom enhetens geografiska ansvarsområde
som under året varit inlagda på sjukhus med diagnosen astmabesvär.
* Andel > 18 år som varit inlagda på sjukhus med Hedis Ja Ja
diagnosen astma.
Definition: Andel invånare > 18 år , inom enhetens
geografiska ansvarsområde, som varit inlagda på
sjukhus med diagnosen astmabesvär.
* Andel inkontinenta patienter som blivit kontinenta efter 1 år. Ja Ja
Definition: Andel patienter med diagnosen inkontinens Västernorrland
som sökt enheten för detta och som efter 1 år anser
sig vara kontinenta.
* Andel gravida som röker/snusar v 30-32. Spri VB Ja Ja
Definition: Andel gravida som erhåller mödrahälsovård på
enheten och röker eller snusar i vecka 30-32.
* Effektregistrering av sjukgymnastbehandling. Västernorrland
15

16. Definition: Journalurval på 10% studeras.
* Effektregistrering vid arb. terap. behandling Västernorrland
Definition: Andel cox arthros patienter som upplevt förbättrad
aktivitetsförmåga efter arbetsterap. behandling.
Resultateffekter forts. Indikator: Ursprung Testad Fungerar
* Andel av födda barn inom upptagningsområdet som Spri VB Ja Ja
ammades vid 4 månaders ålder Helt SFAM
Delvis
* Andel gravida inom upptagningsområdet för MHV Spri VB Ja Ja
som rökte vid inskrivningen respektive SFAM
-”- v 30-32
* Andel av alla förstföderskor i upptagningsområdet för Spri VB Ja Ja
MHV som deltog i föräldrautbildning inom MHV. SFAM
16

17. 6.7 Interna kvalitetsindikatorer Indikator: Ursprung Testad Fungerar
* Finns årligen uppdaterade fortbildningsplaner Enstaka LT
vid enheten. Per enheten eller individuella?
* Genomförs årliga planeringssamtal med närmaste chef. Ny Nej
* Genomförs intern fortbildning för all personal Ny Nej
minst 4 ggr per år
* Finns ett årligen uppdaterat program för Enstaka LT
kvalitetssäkringsarbetet.
(fortlöpande systematiserat arbete)
* Anmälningsfall på enheten Blekinge, MLL Nej
* Finns en ledningsgrupp för kvalitetsarbetet på SFAM Nej
vårdcentralen?
* Finns en arbetsplan för kvalitetsutvecklingsarbetet SFAM Nej
på vårdcentralen?
* Genomförs regelbundet mätningar för att följa kvaliteten SFAM Nej
i arbetet på vårdcentralen?
* Genomförs ett strukturerat program för kvalitetsuppföljning
på vårdcentralen? SFAM Nej
17

18. 6.8 Indikatorer på måluppfyllelse Indikator: Ursprung Testad Fungerar
* Täckningsgrad. Andel av befolkningen inom Spri VB Ja Ja
området/listan som besöker mottagningen inom ett år SFAM
p g a sjukdom. Kan kompletteras med:
1/ inom ett år
2/ inom 2 år
3/ inom 3 år.
Definition: enl ovan.
* Hälsoutvecklingen över åren. Delvis ny Nej
Definition: Mäts på antal sjukdagar, vårddagar på sjukhus,
cancerfrekvens (tjocktarm, lever, bröstca, maligna melanom)
för invånarnas inom enhetens geografiska ansvarsområde,
andel av enhetens patienter som konsumerar lugnande medel,
andel patienter som sökt mottagningen där missbruk av
alkohol är del av problematiken, andel ungdomar < 18 år som
sökt enheten och erhåller diagnosen ÖLI och som röker.
* Kapat ohälsotal. Antal dagar per år som försäkrade ersätts per
år p g a ohälsa (sjukskrivning, arbetsskada, sjukbidrag/sjukpens)
Definition: exkl de första 14 dagarna. SFAM Nej
* Konsumtion av vårddagar på sjukhus. Spri VB Ja Ja
Definition: Antal vårddagar på sjukhus per 1000 invånare
som besökt enheten under året.
* Konsumtion av öppenvård, fördelning. Spri VB Ja Ja
Definition: Total öppenvårdskonsumtion läkarbesök av
invånarna från kommunen eller kommundelen där enheten
är belägen uppdelat på 1/ besök till annan läkare än allmänläkare
2/ besök till företagsläkare 3/ besök till allmänläkare.
* Hur stor del av invånarnas sammanlagda läkarbesök görs SFAM Nej
hos distriktsläkare?
* Hur stor del av invånarnas sammanlagda allmänläkarbesök SFAM Nej
görs på jourtid?
Definition: Då enheten är stängd.
Indikatorer på måluppfyllelse forts. Indikator: Ursprung Testad Fungerar
* Enhetens andel av läkarbesöken ovan mot enhetens läkarresurs
18

19. av allmänläkarna inom avgränsbar kommun, kommundel. Ny Nej
Definition: Läkarresurserna endast tid för mottagning akut
eller tidsbeställd d v s exkl tid för BVC, särskilt boende etc.
* Andel barn 2 år som erhållit beslutat vaccinationsprogram. Hedis Ja Ja
Definition: Andel barn inom det geografiska ansvarsområdet
för enheten som vid 2 års ålder erhållit fastställt vaccinationsprogram.
* Antal lab-analyser per 1000 läkarbesök. Nyckeltalsstudier Delvis
Definition: Antal analyser av blodstatus antingen på
mottagningen eller vid externt lab.
* Antal röntgenundersökningar /1000 läkarbesök. -”- Delvis
Definition: Antal specificerade undersökningar, ett
undersökningstillfälle eller remiss kan omfatta flera
begärda undersökningar.
* Andel förstföderskor i upptagningsområdet för BHV Spri VB Ja Ja
som deltog i föräldrautbildningen i BHV. SFAM
Definition: Enskilt eller i grupp.
6.9 Indikatorer på samverkan Indikator: Ursprung Testad Fungerar
* Samverkanskvalitet med andra service- och vårdgivare.
- Årligt uppdaterat vårdprogram mellan primärvård och Spri VB Ja Ja
länssjukhus finns för följande sjukdomsgrupper: delvis ny.
19

20. 1/ för vård av svårt sjuka i hemmen.
2/ för kronisk smärta
3/ för astmatiker
4/ för ischemisk hjärtsjukdom
5/ för diabetiker
6/ för reumatiker
7/ för missbrukare
8/ för depressioner
* Har enheten regelbundet under året i form av möten Spri VB Ja Ja
samverkat med psykiatrin kring patienter med psykiska SFAM
eller psykosomatiska problem? (ja, nej ,delvis)
* Tillämpas ett system där specialister från sjukhus kommer Spri VB Ja Ja
till enheten och tillsammans med enhetens läkare diskuterar SFAM
patientärenden eller träffar patienter som bokats in av
primärvårdsläkaren?
* Finns samverkan med sjukhuskliniker i syfte att utarbeta SFAM Nej
vårdöverenskommelser (vem sköter vad? hur?
”vårdprogram”) för vanliga sjukdomar.
* Finns ”faddersystem” d v s att varje distriktsläkare har en SFAM Nej
läkare per klinik på sjukhuset som kan kontaktas vid behov?
* Har enheten under året regelbundet samverkat med Spri VB Ja Ja
försäkringskassan m fl för att undvika långtidssjukskrivningar SFAM
och underlätta rehabilitering?
Om Ja hur många patienter under året?
* Regelbundna möten ang. långstidssjukskrivnas Spri VB Ja Ja
rehabilitering med försäkringskassa.
a/ Andel patienter med sjukskrivningar över 30 dagar
som behandlats vid samordnat möte.
b/ Andel patienter med sjukskrivning över 30 dagar Ny Nej
som erhållit 2-läkarbedömning.
Definition: Patienter inom det geografiska ansvarsområdet
eller av enhetens listade invånare.
Samverkan forts. Indikator: Ursprung Testad Fungerar
* Samverkanskvalitet med andra service- och vårdgivare. AMC Helsingborg
Redovisning av enkät. Ja Ja
Definition: I enkät till andra service- och vårdgivare uppnår
mottagningen målpoäng på en 10-gradig skala kring
samverkanskvalitet, enligt formulär.
* Antal patienter som efter undersökning befunnits sakna Ny Nej
20

21. medicinsk åkomma och sociala skäl anges som diagnos
samt där enhetens patientansvarige läkare tar kontakt med
socialsekreterare för vidare hjälp.
Definition: Antal patienter inom enheten med huvuddiagnos causa
soc. och med journalanteckning om kontakt med socialsekreterare.
6.10 Indikatorer kring prevention Indikator: Ursprung Testad Fungerar
* Finns en ledningsgrupp för det förebyggande arbetet SFAM Nej
vid vårdcentralen?
* Finns en arbetsplan för det förebyggande arbetet SFAM Nej
vid vårdcentralen?
* Vilka icke patientbundna aktiviteter har enhetens personal Spri VB Ja Ja
medverkat i under året. (fortlöpande, delvis, aldrig) SFAM
- radiodoktor
- förebyggande projekt eller aktiviteter
21

22. - aktiviteter för att förebygga missbruk bland barn och
ungdom?
- systematiska ansträngningar för att identifiera personer
med hög risk att drabbas av hjärtsjukdomar m fl.
* Förebyggande insatser för att reducera behovet av besök. Ny Nej
- Andel patienter med BMI > X , som erhållit kostrådgivning.
- Andel patienter med diabetes som erhållit kostrådgivning.
- Andel rökande hypertoniker, astmatiker, som deltagit i
rökavvänjning.
- Andel patienter med psyk. insuff. som erhållit samtalsterapi
i grupp eller enskilt.
- Andel patienter med alkoholmissbruk som erhållit antabus
och veckokontroll.
Definition: Patienter som har sökt enheten med diagnoserna ovan.
- Andel invånare över 70 år som deltagit i egenvårdsgrupper
anordnade av distriktssköterska.
Definition: Andel invånare över 70 år inom enhetens
geografiska ansvarsområde.
- Antal föredragningar av personal från primärvården vid
föräldramöten på daghem, eller förskola.
Definition: Antal föredragningar om egenvård i samband med möten.
* Förebyggande insatser för att reducera behovet av akuta I samband med enstaka lokala
intagningar på sjukhus. vårdprogram. Testad Nej.
- Antal korttidsvårdsplatser inom särskilt boende för svårt
sjuka patienter som annars vårdas i hemmet med minst dagliga
distriktssköterskebesök, per 1000 invånare över 80 år.
- Möjlighet till hembesök av distriktssköterska inom 1 timme
dygnet runt för invånarna inom det geografiska ansvarsområdet.
Definition: Inom det geografiska ansvarsområdet.
Indikatorer kring prevention forts. Indikator: Ursprung Testad Fungerar
* Aktualiserad primärprevention vid kontakt med Ny Nej
patienter med över 3 besök per år.
1/ Anges i verksamhetsplan
2/ Utförs, andel av
* Deltagande i tvärsektoriellt lokalt Ny Nej
folkhälsoarbete med:
(1 mätpunkt per partner, Ja/Nej.)
- Miljö- och hälsoskyddsnämnd
- Försäkringskassan
- Skolan
- Företagshälsovården
22

23. - Socialnämnd
- annan vad................................
Antal träffar årsvis.
Definition: ”öga mot öga”.
* Åtgärder för att utjämna skillnaderna i ohälsa. Ny Nej
1/ Anges i verksamhetsplan
2/ Ange använda metoder.
23